Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014



Relevanta dokument
Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Lännersta 2013/2014

Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Systematiskt kvalitetsarbete

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Utbildningspolitisk strategi

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun.

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

2.1 Normer och värden

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

1. Inledning Förutsättningar... 3

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Futura International Pre-school. Danderyd

Nätverksträff Förskoleklass

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolan St:Jörgen

Skolplan Med blick för lärande

Sammanställningen bygger på förskolechefs redovisning Förskola Enhet Verksamhet Läsår

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan. Killingens förskola

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Beslut för förskoleklass och grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Skola Ansvarig Rektor:

Beslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Beslut för förskoleklass och grundskola

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsanalys för Lusthuset läsåret 2013/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Beslut för fritidshem

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Transkript:

Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom ramen för kunskapskrav och krav på systematiskt arbete gällande diskriminering och kränkning. Att analysera resultat av nyckeltal och aktiviteter är därför ett ständigt pågående arbete och en förutsättning för att löpande kunna vidta rätt åtgärder för fortsatt arbete och för en förbättrad kvalitet i verksamheten och därmed i barn och elevers lärande. Utifrån resultat i de fyra perspektiven Kund, Lärande, Medarbetare och Ekonomi görs analyser kontinuerligt. Kvalitetsarbetet dokumenteras i Pysslingens digitala styrkort. Uppföljningen sker utifrån nationella styrdokument och affärsplan lokalt på enheten och tillsammans med ansvarig regionchef. Ur skollag (2010:800) 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Pysslingens Grundskolors övergripande utvecklingsområden 2013-2014 Lärande Kvalitet i förskola och skola Medarbetare Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete Ekonomi Kvalitet i ekonomisk styrning Klicka och byt ut loggan

Kund Vårt utvecklingsmål under läsåret 2013 2014 Öka kommunikation och information mot vårdnadshavare, elever och omvärld. Utvalda aktiviteter/processer. För att nå ut till föräldrarna har vi använt kanaler som; veckobrev, föräldramöten, informationstavlor, daglig kontakt med vårdnadshavaren, utvecklingssamtal, vernissager, samt UNIKUM där barn och elevers utveckling och lärande dokumenteras. Kommentar: Att samverka med hemmet är något vi vill ska fungera till fullo. Att hitta och förstå vad varje familj önskar för information och kommunikation med förskolan och skolan är något som utmanar oss att hitta formar för. Enligt vår kundundersökning önskar flertal föräldrar mer direkt återkoppling på sitts barns utveckling både för barn på förskolan och elever på skolan. Vi har fokuserat på att få ut information kring vad varje grupp på förskolan och skolan har gjort dels varje dag och varje vecka, dessutom arbetat för att föräldrar tar del av det pedagogerna har skrivit i UNIKUM om deras barn. Vi har kommit en bit på väg men vill utveckla detta mer under läsåret 2014-2015. Vi har valt att använda UNIKUM som den enda kanal för information ut mot föräldrar. Vi vill tydliggöra Unikums vikt för oss och underlätta för föräldrar att hitta allt vi går ut med; rektorsbrev, veckobrev, pedagogiska planeringar, bedömningar och fritidsinformation. På föräldramöten har vi valt att både ge information om respektive mentorsgrupp och årskursen men också haft föräldramöten där vi ger utrymme för diskussion kring olika teman samt haft föreläsningar kring vårt vardagsarbete för att förtydliga koppling mellan det vi gör, våra styrmedel och vad forskning säger om det vi gör. Lärande Våra utvecklingsmål under läsåret 2013-2014 Förskolan: Varje pedagog tar tillvara på alla situation att utmana barnens lek. Skolan: Samtliga lärare arbetar för att medvetengöra varje elevs lärprocess, samt ge tydlig och systematisk återkoppling till varje elev. Utvalda aktiviteter/processer. Förskolan:. Vi har lyssnat mer på barnen och planerat verksamheten utifrån det, varit mer aktiva och medforskande pedagoger.. Blivit granskade genom lärande index (externs kvalitetssäkring av pedagogernas förhållningssätt till sitt uppdrag, gemensamt för alla förskolor inom Pysslingen).. Genomfört Funktionell kvalitet, granskning som hjälper oss med att får syn på att vi gör det vi ska enligt vår läroplan för förskolan (intern granskning gemensamt för alla förskolor i Pysslingen).. Skapat mer arbetsro genom förändring av miljö, organisation och struktur.. Vi har även dokumenterat de teman vi arbetat med och på så sätt gjort barnen mer medvetna om sitt eget lärande. Skolan:. Vi har genomfört elevledda utvecklingssamtal i åk 1-5.. Förskoleklassen har haft startsamtal under hösten och utvecklingssamtal under våren där både barn och föräldrar har förberett sig i UNIKUM.. Vi har använt oss av självskattning i svenska och matematik, loggböcker och IUP mapp.. Bornholmsmodellen för fonologisk medvetande och utveckling i förskoleklass.

. Diagnoser och tester för att säkerställa att eleverna är på rätt väg, ex på diagnosmaterial är: DLS; Diamant, Att förstå och använda tal, God läsutveckling mm.. Nationella prov i åk 3.. Vi har utvecklat och hittat form för den formativa återkopplingen i klassrummet, både från lärarens håll men också genom att öka elevernas förmåga att stötta varandra genom kamratsbedömningar.. Vi har under året haft en bedömningsgrupp, där fyra lärare i åk F-5 och rektor har arbetat för att utveckla allas kompetens kring dokumentation och bedömning. Kommentar: På förskolan har vi har fått mer vetgiriga och nyfikna barn som ger sig i utryck i leken och i andra samspelssituationer. Vi har lyssnat mer på barnen, varit mer aktiva och medforskande pedagoger, samt skapat mer arbetsro genom förändring av miljö, organisation och struktur. Vi har även dokumenterat de teman vi arbetat med och på så sätt gjort barnen mer medvetna om sitt eget lärande På skolan har fokus på ovanstående bidragit till att eleverna har blivit mer medvetna kring sitt eget lärande men också gett mer utrymme och struktur för lärarna att återkoppla till varje elev kontinuerligt under arbetets gång. För att säkerställa elevernas kunskapsutveckling använder vi oss av olika diagnosmaterial tillsammans med formativ bedömning. De elever som vi ser behöver mer stöd att komma vidare har fått detta i ökad grad då vi har fler med specialpedagogisk kompetensen på skolan. I äldre åldrar arbetar vi för att alla ska få utmaningar där de befinner sig och de elever som inte riktigt har kommit upp på en godkänt nivå får mer riktat stöd av specialpedagog. Också vårt sätt att organisera för lärande tror vi skapar förutsättningar för högre måluppfyllelse. Vår idé skapar ökad möjlighet för lärarna att dela upp eleverna utifrån intresse och behov. Vi arbetar med årskursgruppen där vi växlar mellan att arbeta i helgrupp, halvgrupp och i mindre grupper. Vi blandar med andra ord mentorsgrupperna för att kunna nå eleverna där de är. Vi har stor fokus på att våra yngsta elever ska få en god läsförmåga, både vad gäller själva läsandet men också att läsförståelsen är väl utvecklat. Vi använder oss av materialet till en Läsandeklass (Läsfixarna) och kommer utveckla detta vidare under läsåret 2014-2015 där vi kommer att arbeta med denna metod från våra ettåringar på förskolan till våra sexor i skolan. Värdegrundsarbete på skolan är något vi alltid måste prioritera och ha fokus på. Varje år har vi kundundersökningar där vårdnadshavare och elever från årskurs fyra får utrycka sina åsikter om skolan. Det som framkommer som positiva faktorer är att både elever och föräldrar tycker att de får ett bra bemötande av pedagogerna, att deras lärande blir dokumenterat och att eleverna får stöd av sina pedagoger i sitt lärande, samt att barnen trivs. Samtidig utkristalliseras det ett tydligt utvecklingsområde - vi måste öka elevernas respekt mot varandra. I undersökningen framkommer detta utvecklingsområde i fler årskurser på skolan från förskoleklass till årskurs fem (våra äldsta elever detta läsår). Vi är måna om att ha en god dialog med vårdnadshavare och upplever att de oftast kommer till oss om de har åsikter, oro eller funderingar. Detta är mycket viktigt för oss. För att få till ett gott klimat på skolan kräver det en god samverkan mellan skola och hem. Vi har under året haft utmaningar med att få barnen, i de olika årskurserna men också vissa grupper på förskolan att leka bra och respektera varandra. Fokus på värdegrundsövningar, teambuildning och skapa en lustfylld stämning har inte nått oss riktigt dit vi vill. Vi hade även fler riktade föräldramöten och enskilda möten med barn och föräldrar som vi kan se positiv verkan av. Vår samverkans arbete handlar mycket om att få barnen att både förstå och se att skola och hem står på samma sida, vi är därför mån om att oenigheter tas utan att barnen är med.

Medarbetare Vårt utvecklingsmål under läsåret 2013-2014. Tydliga beslutsvägar som är känt för alla och tydliga kommunikation mellan samtliga medarbetare.. Öka den pedagogiska medvetenheten på förskolan Utvalda aktiviteter/processer. Vi har strävat efter att få till bättre mötesformer där alla är med, tydligare agendor och ledning av mötena.. Vi har utvecklat bättre former var beslut tas och vem som kommunicerar dem till övriga.. Vi har haft handledning kring elevärenden och lärarna har blivit kallade till EHT (elevhälsoteam). Vi har haft reflektionsgrupper för samtliga pedagoger på förskolan, samt fokusgrupp där förskollärarna på förskolan träffas för att utvecklas pedagogiskt och för gemensam värdegrund.. Fritids har haft möten varje vecka och lärarna på skolan har träffats i olika konstellationer som exempelvis ämnesgrupper och projektgrupper. Kommentar: Utmaning har varit att få till möten där så många som möjligt är med då vi alltid har personer som måste vara med barnen. Agendorna under året har också varit något långa och vi behöver se över vad de olika mötesformerna vi har under kommande läsår syftar till så innehållet säkerställer så att pedagogisk utveckling främjas på mötena. Vi har tydliggjort vad som är beslut och vad som är förslag och försökt minska korridorsbesluten. Skolans läsår har varit varierande, många nya elever och pedagoger, tillsammans med nya rutiner och struktur gav oss nya utmaningar som tog tid att sätta. Våra utmaningar är att anpassa undervisning utifrån många olika behov, vi har stor brädd i elevernas kunskaper och förmågor. Under hösten tog det tid innan ny organisation, nya strukturer och samverkan mellan skola och fritids fungerade, mycket tid lades ned för att säkerställa detta. Succesivt framgick det tydligare att vi parallellt med att få till fungerande organisation och strukturer även behövde samtala och enas om gemensamt förhållningssätt i olika situationer för att komma åt det som inte fungerade. Under vårterminen har det infunnit sig ett lugn på skolan i personalstyrkan, mer diskussion och forum för pedagogisk utveckling kom till stånd vilket har gett positiva ringer på vattnet kring undervisning och fritidsverksamheten. Varje år genomför vi även en medarbetarundersökning där alla medarbetare får ge sin syn på verksamheten och förutsättningar för sitt arbete. I undersökningen framkommer engagemang, ansträngning, professionellt bemötande och pedagogisk samarbete som våra styrkor tillsammans med att vi tycker att vi har ett viktigt arbete. De utvecklingsområden som vi behöver utveckla är vår interkommunikation, samt utöka tillgången till tekniska hjälpmedel mot eleverna och vår egen kunskap om detta.

Ekonomi Vi ska säkerställa att alla resurser används på bästa sätt. Det är ett ständigt arbete att pröva och ompröva vår organisation och våra aktiviteter så att måluppfyllelse och kvalitet nås. Kvalitet i perspektiven Kund, Lärande och Medarbetare är en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling. Det är allas ansvar och det är därför viktigt att samtliga medarbetare är involverade i detta arbete. Utvecklingsområden, verksamhetsmål och aktiviteter för läsåret 2014-2015. Bakgrund till nedanstående är vår kvalitetsanalys för verksamhetsåret 2013-2014. Förskolan: - Pedagogik dokumentation kopplat till varje enskilt barn. - Pedagogiska medvetenheten - Öka kulturella inslaget på förskolan - Säkerställa att flytt till nya bygget blir bra. Skolan - Skapa en trygg och trivsam skola för alla. - Kontinuerlig bedömning av varje elevs utveckling - Trygga lärarna att sätta betyg. - Förankra elevledda samtal och kamratsbedömning. - Säkerställa elevernas kunskapar, tidiga riktade insatser för våra elever oberoende av årskurs tidig insatts kan också betyda i början på läsåret detta för att ha 100% på NP och godkända betyg i samtliga ämnen för alla elever. - Utveckla undervisningen än mer mot elevernas behov i specifika moment i varje ämne liknande learning study. För hela Vendelsö Hage - Språkutveckling 1-12 år en läsande klass från 1-12 år. - Skapa kvalitativa möten, där pedagogisk utveckling och professionella samtal om barn/elever är till övervägande del. - Öka deltagande bland vårdnadshavare - Utveckla förarbete till NKI och NMI så underlaget blir mer legitimt. - Kommunikation mellan pedagogerna i vardagsarbete.

Våra verksamhetsmål utifrån perspektiven Kompetens och omvärld: att varje pedagog ökar sin kompetens kring dokumentation och bedömning av barn och elevers utveckling på förskolan och skolan. För att varje barn och elev ska få en kvalitativ dokumentation och bedömning av sin utveckling behöver vi: Generella aktiviteter: - Utveckla alla pedagogers insikt om vad som ska dokumenteras och varför. - Utveckla alla lärares insikt om betyg och hur vi kan arbeta med betygsprogressionen från tidig ålder. - Fördjupa oss i kunskapskriterierna i samtliga ämnen. - Säkerställa att alla pedagoger känner säkerhet och visshet kring de kunskapskontroller vi ska göra under läsåret och vad vi gör med resultatet till den enskilda eleven. - Tydligare innehåll och syften på möten och öka deltagandet på möten (flertal är aktiva). - Lärande och utveckling: säkerställa att vi arbetar med barnens lärande och utveckling likvärdigt i ett 1-12 års perspektiv Generella aktiviteter: - Arbete med läsande klass från 1-12 år - Säkerställa att alla elevers kunskapare följs upp kontinuerligt under året. - Djupare analyser kring de extra insatser vi sätter in för enskilda elever/barn i syfte att se tydligare pariteten mellan åtgärd och utveckling. - Arbeta vidare med förmågorna i LGR 11 kopplat till 1-12 års perspektiv. - Ge alla elever/barn lika möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar, bli tydligare med hur vi arbetar med de barn som behöver något på annat sätt. - Värdegrund: Alla barn ska känna sig trygga och inkluderade på förskolan och skolan. Generella aktiviteter: - Arbeta med respekten mellan barnen och mellan barn/vuxen. - Samverka tidigare och mer på djupet med vårdnadshavare när något sker, både individuellt och i grupper. - Arbeta för ett lugnt arbetsklimat i alla delar av verksamheten (vår utmaning är att skapa lugn i alla övergångar). - Arbeta kontinuerligt med främjande aktivititer som medvetengör barn och elever kring sig själv och andra och hur de kan bidra med att skapa en god miljö på förskolan och skolan. - Att vi ligger i framkant gällande hållbar utveckling.