Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass

Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass Glumslöv

1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat nettoresultat på verksamhet 4400 (grundskola) Totalkostnad per elev: Redovisat nettoresultat (se ovan) / Antal elever i snitt under året. Lokalkostnad: Den totala lokalkostnaden baseras på vad som är bokfört år 2010 på aktivitet 2500-2502 (hyra, städ, vaktmästeri) under verksamhet 4400 grundskola. Kostnad/elev för läromedel: Den totala kostnaden för läromedel baseras på vad som är bokfört år 2010 på aktivitet 2200-2299 (pedagogiska omkostnader) och verksamhet 4400 grundskola. Denna summan är delad med antal elever i snitt under året. Kompetens/Organisation/Resursutnyttjande Kompetens Andel lärare med pedagogisk eamen (%) 50 % Kostnad för kompetensutveckling/år och medarbetare (kr) 5 000 Organisation Antal lärare/100 elever 12 Resursutnyttjande Nettoresultat senaste bokslut (tkr) Totalkostnad/elev (tkr) Totalkostnad/elev ekl lokaler (hyra, städ, vaktmästeri) (tkr) Kostnad/elev för läromedel (tkr) Antal lärare på 100 elever ser lite kostigt ut men vi har 33 barn och 4 pedagoger och om jag omsätter det till en per hundra så blir det 12. Fyll i avsnitt Kompetens och organisation. Avsnitt Kompetens - Skriv i de siffror som ni lämnade till SCB per den 15 oktober Avsnittet Resursutnyttjande behöver ni inte fylla i. Dessa siffror kommer förvaltningskontoret ta fram och fylla i.. Incidentrapportering Vi har få incidentrapporter i förskoleklassen precis som på resten av skolan. Många vuna på rasterna, ständigt återkommande samtal om värdegrunden minimerar olika incidenter. Redovisa vilka: Åtgärder, som vidtagits Jämförelse över tid Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 2(16)

Sammanställning av incidentrapporter för elever Incident Antal Kränkning Upprepad kränkning (mobbning) Diskriminering Seuellt ofredande Hot Misshandel Bråk utan slagsmål Mindre slagsmål Slagsmål med kroppsskada/or Vapeninnehav Stöld Skadegörelse Anlagd brand Olaga intrång Olycksfall/-händelse 1 Övrigt Totalt 1 Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 3(16)

2 Förskoleklass I analysarbetet tag hjälp av nedanstående frågeställningar samt några av Hatties påverkansfaktorer. Analysstöd - Årsrapport PEDAGOGISK MILJÖ - lärarfaktorer (t.e. inställning till yrket, till ämnen man undervisar i, förväntningar på elever, relationer till elever, ledarskap osv.). - lärare och undervisning (t.e. tydlighet kring mål och betygskriterier, organisation av klassrumsarbetet för grupper och individer, variation i undervisningen, utmaningar osv.). - elevfaktorer (t.e. motivation, relationer till kamrater och lärare, inflytande över planering, innehåll och utvärdering, studiemetoder/eget lärande osv.). E. på påverkansfaktorer enligt Hattie: - Uppförande i klassrummet/studiero - Känslan av positivt sammanhang i klassrummet - Lärande i smågrupper inom klassen - Kamratpåverkan Lärare: E. på påverkansfaktorer enligt Hattie: - Videoanalys av undervisningen - Lärares tydlighet i undervisningen - Förtroendefulla relationer lärare elev - Professionell utveckling - Inte etikettera elever - Undervisningskvalitet - Lärares förväntningar (fokusera på utveckling för alla elever oavsett utgångsläget) ARBETSSÄTT OCH ARBETSFORMER E. på påverkansfaktor enligt Hattie Formativ bedömning (Formativ bedömning gör lärande synligt. Att arbeta formativt handlar om att ta reda på så mycket som möjligt om sina elevers kunskaper och forma undervisningen efter dem). - Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd - Återkoppling på prestationer ORGANISATION OCH LEDNING - organisation (nivågruppering, åldersintegrering osv) - specialpedagogiskt stöd (t.e. organisation för individer/grupper, innehåll, arbetsformer osv.). - skolledning (läroplans- och kursplanerelaterad kommunikation med personal och elever, resultatdiskussioner, analys, närvaro i undervisning och skolmiljö) Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 4(16)

2.1 Vad har ni gjort? 2.1.1 Huvudprocesserna Sammanfatta kort vad ni gjort kring huvudprocesserna. Skriftliga rutiner för möten mellan nya F-barn och F-klass är upprättade. Bättre framförhållning för att möjliggöra mötena mellan nya F-barn och nuvarande F-klass. Alla nya barn har tilldelats en fadder. Pratar mer om varför vi gör saker och avslutar ofta dagen med en kort diskussion om vad barnen lärt sig under dagen. Vi har använt biblioteket mycket för att göra eleverna intresserade av böcker och efter hand har alla elever fått låna böcker som varit passande för deras utvecklingsnivå. Vi har gjort SVAP-test på alla barnen och aritmetikdelen i diagnosmaterialet Diamant. Vi har utvecklingssamtal varje termin. 2.1.2 Stödprocesserna Vi är organiserade i F-2 grupper där förskoleklassen är en integrerad del av skolan. Vi finns i samma lokaler och har en del gemensamma aktiviteter. Samarbetet ökar under vårterminen för att underlätta övergången till åk 1. Eftersom pedagogerna arbetar så nära varandra så har man stor kännedom och kunskap om alla barn på avdelningen vilket ökar tryggheten för barnen och underlättar för pedagogerna att möta varje på barn på deras nivå. F-2 orna har gemensam ekonomi och gör inköp tillsammans som används av alla. Det blir inte vi och dom utan organisationen, resursutnyttjande m.m bidrar till en helhetssyn. 2.2 Huvudprocesserna 2.2.1 Trygghet och trivsel - trygghet och trivsel F-2, Se Qualis enkät fråga 1-7 (elever), fråga 1-6 (föräldrar), fråga 1-6 (personal) Enkäterna visar på ett mycket bra resultat. Mer än 90% är nöjda med tryggheten och trivseln. Detta gäller alla grupperna.barn och personal trivs på sin arbetsplats och föräldrarna är nöjda med skolan Arbetsro är det område som man inte är lika nöjd med som elev och förälder. Även personalen känner att det här området behöver arbetas vidare med. Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 5(16)

Arbetsro är svårdefinierat och vi har olika gränser för vad arbetsro innebär. Vi har pratat mycket med eleverna om deras tankar och vad det beror på att arbetsro ibland saknas. Vi har också pekat på att alla har en del i hur miljön i klassrummet upplevs. Vi har tillsammans med eleverna arbetat fram rutiner och regler för hur det ska vara när man arbetar tillsammans. Arbetet har gått framåt eftersom det har varit ett prioriterat område för alla arbetslag under året och det är en lugnare miljö ute i klassrummen. I vår nuvarande arbetsplan är arbetsro och tydlig struktur en del av de mål vi har arbetat efter. Vi kommer att ha det kvar eftersom vi det här året har skapat en ny organisation med nya arbetslag. Vi arbetar nu i F-3, 4-6 och 7-9 arbetslag och det är viktigt att tillsammans skapa rutiner och arbetsätt för att behålla den arbetsro man har uppnått.. 2.2.2 Elevernas ansvar för sitt eget lärande Måluppfyllelse - Hur har det gått/vilket blev resultatet? - elevernas ansvar för sitt eget lärande F-2, Se Qualis enkät fråga 8-11 (elever), fråga 7 (föräldrar), fråga 7-8 (personal) Eleverna har varit väldigt aktiva vid samlingarna. Här har de fått använda och utveckla sitt språk. Det har givits tid och möjlighet att uttrycka sina tankar och teorier vilket i sin tur lett till att eleverna blivit mer medvetna om sina tankar. Det är svårt för seåringarna att svara på Qualis enkäten men majoriteten av F-2 tycker att de lär sig saker och att de får vara med och bestämma. Föräldrarna är positiva till utvecklingssamyalen och tycker att det speglar deras barna utveckling Vi har avsatt tid för samling varje dag och därmed visat att denna aktivitet är viktig. Vi har genom dagliga samtal gjort barnen medvetna om sitt egna lärande. Vi har haft utvärdering varje vecka och genom dessa har eleverna utvecklat sin förmåga att utvärdera. Arbeta för att bli ännu bättre på att utvärdera veckan tillsammans med barnen och låta barnen dokumentera sina upplevelser av veckan Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 6(16)

2.2.3 Arbetssätt och lärarroll -arbetssätt och lärarroll F-2, Se Qualis enkät fråga 12-15 (elever), fråga 9-10 (personal) Vi har fortsatt att aktivera olika sinnen i olika inlärningssituationer. Vi har anpassat arbetssätt, gruppkonstellationer, planering och verksamhet utifrån barnens behov och intresse. Barnen tycker om att arbeta med olika kompisar i olika konstellationer. Vi har använt biblioteket mycket för att göra eleverna intresserade av böcker och efter hand har alla elever fått låna böcker som varit passande för deras utvecklingsnivå. Vi ser en god utveckling för de elever som har fått särskilt stöd. Alla barnen visar stort intresse för böcker, läsning, bokstäver och teter. Qualisenkäten visar att i stort sett alla barn tycker att dess lärare är bra,att man får visa vad man kan och personalen upplever att man har ett varierat arbetssätt som gynnar barns lärande. Genom att aktivera så många sinnen som möjligt möjliggör vi för barnen att lära sig på olika sätt. Barn i behov av särskilt stöd har fått den tid och den resurs som de varit i behov av. Vi har anpassat böckerna efter barnens utvecklingsnivå. Arbeta fram en gemensam grovplanering för våra två F-klasser. 2.2.4 Kunskaper och färdigheter - kunskaper och färdigheter F-2, Se Qualis enkät fråga 16-17 (elever), fråga 8 (föräldrar), fråga 11 (personal) Vi har arbetat med material från Bornholmsmodellen. Vi har förklarat materialet för föräldrar/elever och visat barnens utveckling för både föräldrar och barn. Vi har gjort SVAP-test på alla barnen och aritmetikdelen i diagnosmaterialet Diamant. Resultaten har varit väldigt goda och eleverna har visat på goda utvecklingsresultat Språket har till stor del utvecklats pga att vi arbetat med olika språklekar som vi upprepar 15 min varje dag. Vi har delat eleverna i mindre grupper för att kunna tillgodose deras behov utifrån deras utvecklingsnivå. Den fria leken, alltid med en vuen i närheten, som vi prioriterar har stor betydelse för den språkliga utvecklingen. Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 7(16)

99% av alla barnen upplever att de lär sig mycket i skolan. Även föräldrar och personal har samma uppfattning. Vi kommer att fr.o.m. ht 2012 använda oss av diagnosmaterialet Diamant 1 ggr/termin istället för som idag 1 ggr/läsår. 2.2.5 Delaktighet - delaktighet F-2, Se Qualis enkät fråga 18 (elever), fråga 9-10 (föräldrar), fråga 12-13 (personal) Vi har haft givande diskussioner med eleverna där alla elever fått möjlighet att komma till tals. Våra utvecklingssamtal har fungerat bra och varit givande. Öppet hus dagen gick mycket bra, både elever och föräldrar var mycket nöjda. Styrelsen beslöt att lägga till en fråga i föräldrarnas Qualisenkät om delaktighet. Om man upplevde att man inte hade inflytande, vad man i så fall ville ha inflytande över. De flesta upplevde att de hade inflytande på den del av verksamheten som de var berörda av. Svaren på vår specifika fråga visade att man bl.a önskade inflytande på skolgårdens utformning. Vi pedagoger känner oss trygga med det upplägg och material som vi använder oss av. Öppet hus bra struktur, barnen var förberedda och alla var delaktiga. Resultatet på Qualisfrågan diskuterades i styrelsen och uppfattningen var att föräldrar är nöjda med det inflytande man har och önskar inte ytterligare. Arbeta för att utveckla rutinerna för hur och när vi ska ha klassråd och prioritera det. Arbeta i styrelsen för att öka delaktigheten ytterligare bland föräldrar bl.a genom att göra hemsidan mer informativ, utse faddrar från styrelsen till varje klass, bilda arbetsgrupper inför förändringar i utemiljön m.m. 2.3 Stödprocesserna Sammanfatt kort vad ni gjort kring stödprocesserna. Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 8(16)

2.3.1 Organisation Måluppfyllelse - Hur har det gått/vilket blev resultatet? -organisation F-" Se Qualis enkät fråga 14-18 (personal) De flesta upplever att skolan har en väl fungerande organisation med arbetslag och bra mötestruktur. Organisationen i F-2 är väl genomarbetad och man har ett bra samarbete mellan de olika pedagogerna. Man upplever sig verkligen som ett arbetslag. Verksamhet i samma lokaler, planering och tema arbete tillsammans. Respekt för varandras yrkeskompetens. Åtgärder - Vad tänker ni fokusera på under kommande läsåret? (dvs. vad ska ingå i den lokala arbetsplanen?) Arbeta för en förändrad organisation med nya arbetslag med inriktning F-3, 4-6 och 7-9 utifrån våra styrdokument. Arbeta fram en personalhandbok för all personal Arbeta för att öka informationen och delaktigheten i fattade beslut. 2.3.2 Styrning och ledarskap - styrning och ledarskap F-2 Se Qualis enkät fråga 19 (elever), fråga 11 (föräldrar), fråga 19-22 (personal) Hälften av de yngre eleverna svarar att de inte vet om de känner till skolans mål. 85 % av föräldrarna svarar att de känner till skolans mål. Av personalen är det 93 % som upplever att vi har tydliga gemensamma mål, att skolledningen aktivt driver skolans utveckling och att man i arbetslaget har en gemensam syn på uppdraget vilket genomsyrar verksamheten. Det är svårt för yngre elever att förstå målen för verksamheten speciellt i förskoleklassen. Vi har vid föräldramöten kontinuerligt informerat om läroplan och skolans mål. Vid utvecklingssamtalen utgår pedagogerna hela tiden utifrån skolans och elevens mål. Vi har satsat mycket på kompetensutveckling om läroplanen, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen och på konferenserna under året har fokus legat på pedagogiska diskussioner om skolans mål. Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 9(16)

Vi kommer att fortsätta våra pedagogiska diskussioner med fokus på målen, förtydliga dessa för eleverna och föräldrar. 2.3.3 Kommunikation - kommunikation F-2 Se Qualis enkät fråga 12-13 (föräldrar), fråga 23-25 (personal) 93% av föräldrarna vet var de ska vända sig när de vill påverka och att de får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan.. Personal enkäten visar på att det finns en öppen kommunikation på skolan, däremot kan vi bli bättre på att ha en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. Vi har en bra kommunikation med föräldrarna genom månadsbrev, hemsida och samtal när man hämtar och lämnar sitt barn. Vi arbetar aktivt med att skapa ett öppet klimat genom att alltid starta terminerna med att gå igenom hur vi ska vara mot varandra. Rektors ledningsdeklaration har som första punkt att medverka till en öppen och positiv atmosfär inom alla verksamheter. Vår ledstjärna bland personalen är vi -anda, ömsesidig respekt, rak kommunikation med hänsyn, humor, ansvar, tydlighet och tiltro. Vi arbetar också efter BRA, Landskrona stads värdegrund. Genom att ständigt lyfta det här bland personalen blir det en naturlig del av vår skolas kultur. Vid introduktion av ny personal går rektor igenom ett dokument där ovannämnda är bland det viktigaste att informera om. Många som kommer utifrån säger att det känns när man kommer till skolan att det är en öppen och positiv atmosfär. Arbeta för att vår positiva och öppna kultur kvarstår och utvecklas. Utveckla vårt entreprenöriella arbetssätt och därigenom ha en öppnare dialog med närsamhället och andra intressenter. Arbeta med olika aktiviteter i byn e deltagande i Glumslövs 1200 års firande och i Landskrona stads 600 års firande genom lokala aktiviteter med företag, föreningar m.m. Arbeta och utveckla vår föreningsmässa där olika föreningar bjuds in för att erbjuda eleverna olika fritidsaktiviteter både i Glumslöv och i Landskrona. 2.3.4 Kompetens -kompetens F-2 Se Qualis enkät fråga 26-28 (personal) Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 10(16)

Kompetensutveckling prioriteras högt på vår skola tycker 85 %. Man instämmer också i att kompetensutveckling utgår från de behov skolan, individen och arbetslagens har. Vår kompetens utveckling har i år fokuserats på läroplanen, mål,pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen. Vi har fattat ett gemensamt beslut om detta och engagerat olika föreläsare till att ge oss input. Fokus i år blir som tidigare läroplan m.m. men också på betyg och inkludering. Entreprenörskap är också prioriterat. Inom UTB kommer en satsning att ske på matematik vilket vi berör alla pedagoger. Vi kommer också att deltaga i kommunens ämnesnätverk och skapa egna nätverk på skolan. 2.3.5 Resursutnyttjande -resursutnyttjande F-2 Se Qualis enkät fråga 29 (personal) 90% av skolans personal känner till skolans resursuttnyttjande. Varje arbetslag ansvarar för sin egen budget och får regelbundet information om hur mycket man använt av sina pengar genom ekonomiassistenten på skolan. Vid frånvaro bland personalen går personal från andra arbetslag in och täcker upp. Arbeta för fortsatt självständiga arbetslag med ansvar för budget, vikarier, inköp m.m. Skapa en personalhandbok. 2.3.6 Image -image F-2 Se Qualis enkät fråga 20 (elever), fråga 14-16 (föräldrar), fråga 30-32 (personal) Drygt 90 % av föräldrarna upplever att skolan har gott rykte, att man får god och kontinuerlig information, att man rekommendera sina vänner att placera sin barn i skolan och totalt sett är man nöjd med skolan. 100% av eleverna är nöjda med skolan. 96 % av personalen upplever att vår skola har ett gott rykte och att de rekommenderar andra elevr och föräldrar att välja vår skola. Totalt sett är personalen nöjd med skolan. Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 11(16)

Positiv och öppen kommunikation och en medveten strategi för att tala gott om skolan och vara stolta över att man arbetar i Glumslöv. Fortsätta arbeta för att behålla vår goda image. Arbeta om vår hemsida så att den blir ännu tydligare och informativ. 3 Särskilt stöd 3.1 Vilka svårigheter har det mest handlat om? Ge eempel på åtgärder som haft positiv effekt på elevens skolprestation. Hur säkerställer ni att åtgärdsprogram genomförs? Hur används åtgärdsprogram? Påverkas planering och metodval? Förs diskussion kring elevens svaga/starka sidor? Resultat: Har elevens skolprestationer förbättrats efter att åtgärdsprogram upprättats och olika åtgärder vidtagits? Handlar det om Antal inlärningssvårigheter tal- och språksvårigheter 4 läs- och skrivsvårigheter ämnesspecifika svårigheter värdegrundsspecifika ansvarssvårigheter (för lärande) stor frånvaro motivationssvårigheter koncentrationssvårigheter bristande uthållighet relationssvårigheter, elev - elev relationssvårigheter, elev - personal sociala svårigheter motoriska svårigheter fysiska funktionshinder emotionella svårigheter bristande självkänsla, självförtroende Fyll i antalet i respektive ruta Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 12(16)

Eleverna har språkliga svårigheter både epressiva och impressiva. Då överlämnadet mellan förskola och förskoleklass fungerar väldigt bra uppmärksammas eleverna direkt. I förskolan arbetar man efter Bornholmsmodellen som man fortsätter med i förskoleklassen. Detta ger en helhetsyn på eleven som gynnar dess utveckling.under våren innan förskoleklass, finns ett utarbetat inskolningsprogram som sköts av förskollärare i förskolan och i förskoleklass. Detta innebär att eleverna är välförberedda när de börjar till hösten. Elever från Landskrona eller andra delar av kommunen som söker sig till Glumslöv erbjuds samma inskolning under våren. Beskriv vad svårigheterna handlar om. 4 Nyanlända/elever med annat modersmål än svenska I analysarbetet ta hjälp av frågeställningar/faktorer som bygger på skolinspektionens rapport 2009 "Utbildning för nyanlända". 1. Görs kartläggning och värdering av nyanlända elevers tidigare skolgång och kunskaper för att anpassa undervisningen utifrån varje elevs behov och förutsättning. 2. Sker planeringen i nära samarbete med elevens vårdnadshavare och närsamhälle och dokumenteras i elevens IUP. 3. Hur anpassas undervisningen till elever med annat modersmål än svenska. 5 Synpunkt/klagomålsarbetet? Har ni skriftliga rutiner för att säkerhetsställa att möjligheten finns för synpunkt/klagomålshantering? Sätt ett kryss i respektive / ruta Hur säkerställer ni att informationen når verksamheten? Vid klagomål hänvisas föräldrarna till rektor som försöker lösa problemet tillsammans med personalen. Om föräldern är inte är nöjd hänvisas de till verksamhetschefen för skolan. Klagomålen framföres via besök hos rektor eller via mail. Beskriv dessa rutiner. Skriv även in synpunkter/klagomål som inte har registrerats i Landskrona stads synpunktshantering. Inkomna klagomål 0 Antal Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 13(16)

Fyll i antalet i rutan. Kommentar Kommentera. Är det någon speciell kvalitetsindikator som återkommer? Vilka åtgärder har vidtagits? 6 Innehåll i Likabehandlingsplanen/ Plan mot kränkande behandling Sätt ett X i respektive ruta eller. Skriv tet i kommentar rutorna. Har ni en vision i er likabehandlingsplan Har ni gjort en nulägesanalys utifrån e. incidenter, samtal, iakttagelser Finns resultatet beskrivet i er likabehandlingsplan Kommentar: Har ni genomfört kartläggning detta läsår kopplat till: Diskrimineringsgrunderna Kränkande särbehandling Kommentar: Har ni satt upp mål utifrån nulägesanalys och kartläggningen för att motverka: Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Kommentar: Finns konkreta åtgärder/insatser (kopplade till diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling) som ni ska genomföra/har genomfört för att nå uppsatta mål, beskrivet i er likabehandlingsplan? Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 14(16)

Kommentar: Vi skulle kunna vara mer tydliga i Likabehandlingsplanen ang hur vi ska arbeta främjande och förebyggande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Kuratorn har redan förberett ändringar och de kommer att vara med i den nya Likabehandlingsplanen 12/13. Finns ansvarig funktion för att respektive åtgärder genomförs, beskriven i likabehandlingsplanen? Kommentar: Finns plan för uppföljning beskriven i er likabehandlingsplan Kommentar: Står det hur barn/elever är delaktiga i uppföljningen Står det hur vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen Kommentar: När det gäller implementeringen av likabehandlingsplanen så har vi tänkt så här: Pedagagogerna : EHT informerar i arbetslagen, vi inhämtar deras synpunkter ( behovsinventering )samt diskuterar implementering för eleverna Eleverna: EHT bestämmer i samråd med pedagogerna. Kurator och specialpedagog diskuterar Likabehandlingsplan med kompisgänget och elevrådet, och inhämtar deras synpunkter, tankar och funderingar Föräldrar: Styrelsen informeras, mail går ut till alla föräldrar, frågor och synpunkter skickas till EHT, vid behov bjuder vi in till en träff på skolan. Har likabehandlingsplanen (kartläggning, mål, åtgärder/insatser) fungerat i arbetet att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling? Har ni skriftliga rutiner för (när diskriminering/kränkande behandling inträffar) Akuta åtgärder Uppföljning av insatser Hur händelser och åtgärder ska dokumenteras Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 15(16)

Kommentar: Övriga kommentarer: 7 Uppföljning av det systematiska kvalitétsarbetet Hur presenteras resultat av Qualisenkäten till barn/elever, personal och vårdnadshavare? Hur presenteras årsrapporten till personal, vårdnadshavare? På vilket sätt deltar barn/elever och vårdnadshavare i kvalitetsarbetet? Vilka av föregående års åtgärder har genomförts?, Hur har det gått?, Varför blev resultatet som det blev? Qualisenkäten presenteras för personalen vid olika konferenser. De tar därefter ut resultaten i elevgrupperna och inhämtar synpunkter från eleverna och skriver en handlingsplan. Föräldrarna får ta del av enkäterna på föräldramöten där diskussion sker i olika grupper om resultatet och hur man jobbar vidare. I styrelsen får alla ta del av enkäterna från alla verksamheterna, diskussion om resultatet sker på mötena. Förra året igen beslöt styrelsen att tränga djupare in i frågeställningen om föräldrars upplevelse av inflytande. Etra frågor lades till enkäten.svaret blev att de flesta upplevde att de hade det inflytande över de saker de var berörda av och det man ville ha mer inflytande över handlade om den fysiska miljön som skolgård m.m. Vi behöver bli bättre på att göra reklam för enkäten så att svarsfrekvensen ökar bland föräldrarna. Detta kommer vi att göra genom att ta föräldrarna i styrelsen och kobojombuden till hjälp för att sprida informationen. Vi la inte ut resultaten från enkäten på hemsidan då vi inväntande en sammanställning från UTB på alla enkäter. Detta måste vi göra det här året så att föräldrar som svarat snabbt kan få feedback. Glumslöv, Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport förskoleklass 16(16)