Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala
Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON MICHAEL MARIO RIVERA/ HELENA BRÄMERSON- ROBERT ENGBLOM GADDEFORS Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 454, Norra Kajen 1 851 06 Sundsvall Telefon 010-615 60 00 Fax 060-61 49 84 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
ii TRAFIK
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 1 2. Förväntad trafikalstring från ny bebyggelse... 2 3. Alternativ... 2 4. Jämförelse mellan alternativen... 3 4.1 Avståndsanalys... 4 5. Beskrivning av konsekvenser... 6 6. Diskussion... 7 BILAGA 1 Kartor (Fig. 1-4) i TRAFIK
Trafikstudie 1. Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen i Sigtuna kommun beslutade under år 2009 att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till detaljplan för ny bostadsbebyggelse nordväst om Steninge Slott. Som underlag för detaljplan och förslag till exploatering beskriver Ramböll Sverige AB i detta en översiktlig analys av trafiknätstrukturen för. Syftet med detta är huvudsakligen att jämföra två olika alternativa sträckningar för väganslutning mot norr för att ansluta Steninge Slottspark till Steningehöjden. Fig. 1 Nuläge 1 av 7
2. Förväntad trafikalstring från ny bebyggelse Den nya föreslagna bebyggelsen i omfattar totalt ca 610-680 (608-640) bostäder. För hela området beräknas i snitt ca 6,6 rörelser med bil ske per dygn och bostad. Den totala förväntade trafikalstringen från den föreslagna bebyggelsen uppgår till ca 4000-4200 fordon per dygn. 3. Alternativ Vägnätet i det nya området baseras på ett genomgående huvudstråk som sammanbinder Steninge allé i söder med bebyggelsen Steningehöjden, Vallstavägen och väg 263 i norr. Två olika vägsträckningar finns för den norra anslutningen. Alternativ Väster Alternativ Väster innebär en väganslutning mot Steningehöjden i en böj genom ett skogs- och höjdparti via sträckningen för befintlig grusväg väster om den nordligaste delen av tilltänkt bebyggelse. Alternativ Norr Alternativ Norr innebär att väganslutningen mot Steningehöjden anläggs via en förlängning av det nya områdets huvudstråk genom den tilltänkta bebyggelsen i norr samt över befintlig åkermark norr om intilliggande skogs- och höjdparti där anslutning sedan sker via sträckningen för befintlig grusväg. 2 av 7
Fig. 2 Föreslagen bebyggelse och vägdragning. Viktiga målpunkter/anslutningspunkter för trafik till/från området markerat med röd cirkel. Delområden (A,B och C) indelade efter avstånd till anslutningspunkter. 4. Jämförelse mellan alternativen För att beskriva och analysera området, har bebyggelsen grupperas i tre områden, se ovanstående figur och nedanstående tabell. Delområde Antal bostäder Trafikalstring A 395-425 bostäder (varav ca 177-207 i lgh) Ca 2600-2800 B 88 bostäder Ca 580 C 125-127 bostäder (125 vid alt. Väster resp. 127 vid alt. Norr) Ca 825-840 3 av 7
4.1 Avståndsanalys Avstånd, restid, vägstandard, trafikbelastning och genhet är några faktorer som påverkar attraktiviteten för en väglänk och sin tur vägvalet i de fall ett alternativ finns. Startpunkt/målpunkt I analysen har används följande punkter för att beräkna avståndet till Steninge slottspark (hela området): - Cirkulationsplats väg 263/Västra bangatan (för trafik till Märsta, Arlanda och Stockholm) - Korsning Steningehöjdsvägen/väg 263 (för trafik till Sigtuna och delar av Märsta) Resefördelning Det finns inte tillräcklig mycket information för att kunna göra en fördelning av alstrade resor till- och från Steninge Slottspark. Av den anledning förs ett resonemang om de viktigaste målpunkter som påverkar resorna. Trafik till/från centrala Märsta och väg E4 Majoritet av den trafik som alstras inom det nya bebyggelseområdet kan förväntas ha sina målpunker i centrala Märsta eller vid platser som nås via väg E4 (Stockholm m.m.). Fig. 3 Analys av avstånd till mål-/anslutningspunkter för trafik till/från centrala Märsta och väg E4. 4 av 7
Det finns tre huvudsakliga möjligheter att ta sig till/från området till angöringspunkter vid väg 263/Västra bangatan respektive vid Centrumleden. 1. Via Steninge allé (avstånd i röd text) 2. Via Valstavägen och Steningehöjden (avstånd i blå text) 3. Via väg 263 och Steningehöjden (avstånd i grön text) För majoritet av området, delområde A och B är vägen via Steninge allé klart närmast. För område B skiljer dock mindre i avstånd mellan södra vägen (1, röd) eller vägen via Valstavägen/Steningehöjden (2, blå). Vägen via väg 263 och Steningehöjden (3, grön) är längre än de andra två vägvalen för samtliga delområden. Från knappt ca 1-1,5 km längre för delområde C upp till dygt 4 km längre för södra delområde A. För det nordligaste delområdet, C, är det i princip samma avstånd att välja den södra vägen via Steninge allé (1, röd) eller köra åt norr via Steningehöjden och Valstavägen (2, blå) om anslutning till området anläggs enligt alternativ Norr. Anläggs anslutning åt norr enligt alternativ Väster blir avståndet mellan ca 200-400 meter längre (avståndet varierar beroeden var bebyggelse ligger) jämfört mellan att röra sig via Valstavägen och Steningehöjden för trafiken som alstras inom delområde C. Avståndet söder ut mot angöringspunkterna vid väg 263/Västra bangatan respektive Centrumleden påverkas inte av vilket val av alternativ Väster eller Norr som sker. Trafik till/från Sigtuna, Uppsala (via väg 255) samt närliggande områden Avståndsskillnaden är mellan 200 400 meter längre avstånd för alternativ väster. För resor i norrgående riktning är det ingen större skillnad mellan alternativ väster och norr, eftersom inga andra vägval finns. 5 av 7
Fig. 4 Analys av avstånd till mål-/anslutningspunkter för trafik till/från Sigtuna, Uppsala (via väg 255) samt närliggande områden. 5. Beskrivning av konsekvenser Konsekvensbeskrivning kommer att fokuseras på delområde C och anslutningsalternativen till Steningehöjden. Alternativ Väster Alternativ Norr Avstånd Ca 200 till 400 meter extra 0 (jämförelsealternativ) Orienterbarhet Sammanläkning Inga direkta visuella kopplingar mellan bostadsområdena. Sämre orienterbarhet för fordonsresor Steninge Slottspark och Steningehöjden fungerar som separata strukturer, svag sammanlänkning. Visuella samband i området samt mellan bostadsområden. Bra orienterbarhet. Steningen Slottspark och Steningehöjden har en bra strukturell sammankoppling, vilket minskar känslan av separata bostadsenklaver Genomströmning Genomströmning och restid kan variera mellan alternativen. Den beror på utformning av vägen genom Steninge Slottspark. Transporter Längre avstånd och nivå skillnader leder till högre Kortare avstånd och mindre nivåskillnader leder till lägre 6 av 7
bränsleförbrukning. Sannolik gör detta att boende i område C väljer Steninge allé för resor till Märsta, Arlanda och Stockholm. bränsleförbrukning. Sannolikt gör detta att trafiken från område C delas mellan Steninge allé och Valstavägen. GC Kollektivtrafik En direkt koppling mellan bostadsområden förutsätts finnas i båda alternativ. Ingen skillnad mellan alternativen. Längre reslängd och höjdskillnader har negativ påverkan på kollektivtrafiken - Exploatering/Bebyggelse Färre bostäder (2 st) - 6. Diskussion Steninge Slottspark delades i 3 områden (A, B och C) för att beskriva påverkan av olika anslutningar till Steningehöjden. Avståndsanalysen i relation till viktiga resmål visar att det är framförallt område C som kan ha en direkt nytta av en koppling till Steningehöjden för resor till Märsta, Arlanda och Stockholm. För delområdena A och B är det enklast att använda sig av Steninge allé. Denna förenklade analys bygger på antagandet att merparten av resorna sker till Märsta, Arlanda och Stockholm samt att korsningen mellan Valstavägen och Steninge allé fungerar. Delområde C bedöms alstra mellan 800 900 fordon per dygn. För alternativ norr bedöms att cirka hälften av resorna kan ha nytta av en koppling mot Steningehöjden, vilket ger en trafikbelastning på 400 450 fordon per dygn. Dessa trafikflöden är små och bedöms ge ringa konsekvenser på gatunätet. För alternativ väster bedöms att merparten av trafiken kommer att välja att åka genom Steninge Slottspark. För resor mellan områdena, västra Märsta och Sigtuna finns inga skillnader mellan alternativen. Ur ett trafikperspektiv är det mindre skillnader mellan alternativ väster och norr eftersom merparten av trafiken från Steninge Slottspark bedöms använda Steninge allé för sina resor. Ur ett strukturellt perspektiv är det betydande skillnader mellan alternativen. Alternativ väster med dess svaga sammanlänkning förstärker känslan av separata bostadsenklaver. Alternativ norr har bättre orienterbarhet och sammanlänkning vilket gör bostadsområdena mer sammanhängande. Så frågeställningen är; har Sigtuna kommun som ambition att utveckla dessa områden som separata bostadsenklaver eller inte? 7 av 7