Holmen s paper#2 2011

Holmen s paper#2 2011 What a wonderful VIEW Tidningar måste tänka om Raffinerade nyheter Chi Chi inspirerade

TEXT: Strateg Marknadsföring, Anders Thorén FOTO: Ulla-Carin Ekblom (sidan 3, 5, 8 11, 19), naturepl.com / Pete Oxford / WWF (sida 3), Bernard De Wetter / WWF-Canon (sidan 16, 17), Staffan Widstrand / WWF (sidan 18), David Lawson / WWF-England (sida 18) Michel Gunther / WWF-Canon (sida 18), Rob Judges (sida 3, 12,15) GRAFISK FORM: Strateg Marknadsföring TRYCK: Norrköpings Tryckeri ANSVARIG UTGIVARE: Henrik Sjölund Holmen s paper ges ut av Holmen Paper och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring. #2 Vi i branschen tror ofta att alla vet att pappersprodukter har stora miljö- och klimatfördelar. Lyssnar man på vad som sägs i vår omvärld, ser man att vår bild inte alltid stämmer överens med allmänhetens. Därför är det mycket positivt att branschen handfast visar att pappersprodukter mycket väl kan vara klimatneutrala från skog till återvinning. Själv är jag övertygad om att fler och fler företag kommer att välja grönt tryck. Det är som Aktietrykkeriet i Norge visat ett sätt att bidra till att vi går i takt med naturen, tänker på kommande generationer och får fler att inse vad branschen vet. Papperet kommer att vara en del i att forma en hållbar framtid. Annmari Johansson Key Account Manager Nordic Sales

14 16 10 4 Med 6 Sociala 8 Aktietrykkeriet passion för biodrivmedel medier också för personer med passion för papper älskar också Holmen VIEW 12 Robert 16 Pandan 19 Britter Picard sätter press på pressen en symbol för att minska människornas ekologiska fotavtryck hyllade det tryckta ordet 1 Omslaget 1 084 meter ovanför Lysefjord i närheten av Stavanger i Norge kastar sig basehoppare ut för en hisnande upplevelse. De har fallskärm 3

Söker nya affärsmöjligheter Bioraffinaderier kan göra mer av träden Vårt uppdrag är att utveckla nya produkter och nya affärsmöjligheter genom att ta tillvara ännu mer av skogsråvaran och av fabrikernas restprodukter, säger Klas Simes, avdelningschef på Holmen Biorefinery Development Center, HBC. Sedan starten 2009 har Holmen Biorefinery Development Center, HBC, arbetat med att bygga upp kunskap och identifiera de för Holmenkoncernen mest lovande utvecklingsspåren på bioraffinaderiområdet, se faktaruta. Bakom satsningen finns en övertygelse om att klimatförändringarna, de sinande oljeresurserna och de stigande energipriserna ska leda till ökad efterfrågan på produkter och energi baserad på förnybar råvara från skogen. Med tillgång till stora mängder råvara och väl utvecklad infrastruktur bör Holmen ha goda förutsättningar för sådana framtidssatsningar. Inte minst vid de båda industrikombinaten i Iggesund och i Braviken, kan flödena av vedråvara, biprodukter och energi 4

utnyttjas på ett mycket effektivt sätt. Nybyggda Bravikens Sågverk som startade produktion i januari 2011 skapar nu nya möjligheter i Braviken. Bark, flis och spån från sågen blir ett värdefullt tillskott och det nya Braviken-kombinatet har stora möjligheter att bli synnerligen energieffektivt. Drivmedel och kemikalier De teknikspår som HBC utvärderar handlar främst om biodrivmedel, biobaserade kemikalier och på sikt även om nya material, som biokompositer och biopolymerer. HBC:s verksamhet omfattar allt från visioner till konkreta projekt. Som exempel på det senare tar Klas Simes det förprojekt för biogasproduktion som inletts vid Hallsta Pappersbruk. Genom att röta en del av brukets process- och avloppsvatten kan metangas framställas. Efter förädling blir metangasen ett efterfrågat biodrivmedel för exempelvis bussar. Några investeringsbeslut finns ännu inte, men förprojektet visar att en årsproduktion motsvarande fem miljoner liter bensin är möjlig. Förädling av terpentin är ett annat intressant utvecklingsspår, eftersom stora mängder terpentin erhålls som biprodukt vid Holmens massafabriker. Den terpentinen skulle kunna förädlas till mer högvärda produkter. Förgasning av biomassa är ytterligare ett framtidsspår som bedöms ha stor potential. Med modern förgasningsteknik kan avverkningsrester, bark, spån och andra biprodukter tas tillvara för framställning av biodrivmedel som biodiesel, biometanol och DME. Att integrera sådana anläggningar i industrikombinat som Braviken eller Iggesund ger betydande synergifördelar. Värderar alternativ Klas Simes understryker att HBC:s verksamhet fortfarande är i en uppbyggnadsfas. Även om flera mindre projekt är på väg att realiseras, är de större planerna fortfarande på skisstadiet. Vår uppgift är att peka ut och försöka värdera olika framtida handlingsalternativ. Drivkraften är att möta marknadens efterfrågan på exempelvis andra generationens biodrivmedel och nya klimatsmarta produkter och material, säger Klas Simes. Om HBC Holmen Biorefinery Development Center, HBC undersöker möjligheterna att i bioraffinaderier framställa biodrivmedel och kemikalier samt nya material som kompositer och biopolymerer. Verksamheten, som idag har tre anställda, är lokaliserad till Iggesund men omfattar hela Holmen-koncernen. Om framtidens bioraffinaderier Ett bioraffinaderi är en anläggning som förädlar skog, eller annan biologisk råvara, på liknande sätt som ett oljeraffinaderi förädlar råolja till bensin med mera. Bioenergi och biodrivmedel, som kan ersätta olja, kol, bensin, diesel med mera, är huvudprodukter i framtidens bioraffinaderier. Men grundtanken är att hela trädet ska tas tillvara, vilket öppnar möjligheter att tillverka ett stort antal material och produkter, till exempel råmaterial till bioplast, textiler, kemikalier, färger, livsmedel och läkemedel. Grundtanken är att integrera nya bioraffinaderiprocesser i våra befintliga anläggningar. På så sätt kan helheten bli mer resurseffektiv och konkurrenskraftig, säger Klas Simes.

Sociala medier vår tids digitala fikarum Sociala medier. Har du stött på uttrycket tidigare? Egentligen kan du lika väl säga webbplatser med innehåll som skapas av användarna genom information och interaktion. För det är precis vad de sociala medierna handlar om. Bilder Socialt nätverk Flickr Mikroblogg Facebook Twitter Bloggar Blogger Sociala medier Slideshare Dokument Sökverktyg Google YouTube Socialt bokmärke Delicious Film 6

I alla tider har människor samtalat med varandra. Utbytt erfarenheter och information, tipsat om produkter och favoritplatser. Men det finns en stor skillnad mellan nu och då ny teknik har gjort att våra kontaktnät har blivit betydligt större. Vi begränsas inte längre av geografiska avstånd på samma sätt som tidigare. Gav användarna makt Webben är i ständig utveckling och för ungefär sju år sedan hörde vi för första gången begreppet Webb 2.0. Utmärkande för Webb 2.0 är att användarna själva är med och skapar innehållet på en webbplats. De har kontroll över den egna informationen och får stort utrymme för interaktion. Och när det kommer till att uppfylla de här kriterierna är de sociala medierna överlägsna. Sociala medier Flickr är en webbtjänst för uppladdning av foton. Användaren kan själv bestämma vilka som ska få se fotona och hur de ska få användas publikt. Twitter är en mikroblogg där användare kan skriva korta, publika meddelanden (högst 140 tecken). Användare kan prenumerera på varandras flöden och rikta meddelanden till specifika personer. Slideshare är en webbtjänst där användare kan dela presentationsmaterial publikt. Innehållet kan vara både arbetsrelaterat eller ren underhållning. På Delicious kan användare spara, sortera och dela mig sig av sina webbbokmärken. YouTube är den största videotjänsten idag som Enkelt att nå ut På de sociala medierna samtalar vi med varandra. Vi kan likna det vid ett digitalt fikarum. Men det är mer än kallprat med kollegan från våningen över. Om man gillar eller ogillar något är det enklare än någonsin att sprida åsikterna vidare via bloggar, kommentarer till artiklar eller på Facebook. Där når dina åsikter drygt fyra miljoner svenskar. Prata direkt med kunderna Många företag ser de sociala medierna som en värdefull arena att finnas tillgänglig på. Det behöver inte vara i ett rent säljsyfte utan kan lika gärna handla om att föra en dialog direkt med kunderna. Möjligheterna är många. möjliggör för användare att ladda upp videoklipp. Varje dag visas över 1 miljard klipp. Google är världens i särklass mest använda sökverktyg. Med en rad olika funktioner har de utökat sig till att bli en av de ledande aktörerna inom sociala medier. Webbplatsen Blogger är ett publiceringsverktyg för bloggar. De bloggar som registreras på webbplatsen går att känna igen genom att de ligger under domännamnet blogspot.com. Facebook är ett socialt nätverk med över 600 miljoner aktiva användare. Här skapar användarna en personlig profil, lägger till vänner, skriver statusuppdateringar och meddelanden. IFRA Expo i Wien 2011 Favorit i repris på IFRA Expo 2011 Efter fjolårets utflykt till Hamburg är IFRA Expo tillbaka i Wien. Reed Messe är platsen för den 41:a upplagan av expon. Drygt 10 000 personer från 85 länder räknar arrangörerna med kommer att besöka mässan. Bland utställarna återfinns Holmen Paper, som har sin monter i hall B plats 650. Parallellt med IFRA Expo genomförs den 63:e upplagan av World Newspaper Congress, och den 18:e World Editors Forum. Vid tidningskonferensen kommer man bland annat att ta upp trender i mediavärlden, varumärkets betydelse och hur tidningar och nyhetspublicister ska återta greppet om nyhetsflödet. Lyft fram ert miljöarbete I Hamburg genomfördes för första gången Media Port. Satsningen blev en framgång och återkommer i Wien. Här kommer representanter för tidningsindustrin att redogöra för praktikfall från olika länder och inom skilda segment av mediavärlden. Också miljön och frågan om hållbarhet ska man diskutera. Frågan tas upp i ljuset av att allt fler tidningsläsare och annonsörer vill ha besked om vad tidningsföretag gör för att bidra till en hållbar utveckling och en bättre miljö. Här har tidningarna ett oförtjänt dåligt rykte. Vad de kan göra för att lyfta fram fakta och hur man utvecklar sitt miljöarbete kommer att diskuteras inom avsnittet Green publishing.

Aktietry Wonderful View ökar tryckglans och sänker papperskostnad. Bäst på tid. Med den devisen marknadsför sig Aktietrykkeriet AS på sin norska hemmamarknad. Kanske kan det uppfattas som lite kaxigt, men har man i nästan 130 år tryckt tidningar och magasin har man lärt sig att ta deadlines på största allvar.

Sedan starten 1884 har Aktietrykkeriet upplevt många upp- och nedgångar och lyckats anpassa sig väl till nya förhållanden. Som företaget ser ut idag har vi goda förutsättningar att möta marknadens utmaningar, säger marknadschefen Arne Morten Kristiansen, som själv arbetat på företaget sedan 1973. Aktietrykkeriet har sedan 1999 sin verksamhet lokaliserad till Fetsund, ca 30 km öster om Oslo. Produktionen sker på två snabba heatsetrotationspressar, se faktarutan, och tryckeriet är idag specialiserat på magasin, kundtidningar och direktreklam. Sedan drygt 25 år tillbaka är Aktietrykkeriet ett familjeföretag, ägt av familjen Hildeng, som konsekvent investerat en stor del av överskotten i modern teknik. Företaget har därmed förstärkt sitt rykte som ett kvalitetstryckeri och har dessutom gjort offensiva satsningar på miljö- och klimatområdet. Aktietrykkeriet är idag ett av få rotationstryckerier som kan erbjuda koldioxidneutrala trycksaker, se faktarutan. Sänker kundens kostnad Den tuffare marknaden för dagspressen och en stor del av reklamtrycksaksköparna gör att Aktietrykkeriets fokus i allt större utsträckning ligger på att sänka kundernas kostnader. Det gäller att hitta kreativa lösningar, till exempel nya typer av papper som till lägre kostnad uppfyller kundernas krav. Som exempel pekar Arne Morten Kristiansen på det samarbete Aktietrykkeriet haft med Holmen Paper vid utvecklingen och lanseringen av det nya obestrukna silkpapperet Holmen VIEW. Efter omfattande testkörningar började man i januari 2011 trycka Dagbladets helgbilaga Magasinet på Holmen VIEW. Den 80-sidiga inlagan hade tidigare tryckts på ett lättbestruket MFC-papper. Genom att byta till Holmen VIEW sänkte vi papperskostnaden avsevärt, samtidigt som vi ligger mycket nära det dyrare papperets egenskaper. Som bonus fick vi en bättre tryckglans, vilket inte minst annonsörerna uppskattar, säger Arne Morten Kristiansen. Dagbladet, som varje lördag ger ut ca 260 000 ex av Magasinet, gjorde en rejäl besparing på övergången till Holmen VIEW. Reaktionerna på Holmen VIEWs speciella silkkänsla har varit positiva och Magasinet har haft en god tillströmning av annonser. Fler följer efter För Aktietrykkeriet är tryckningen av Magasinet ett av de största uppdragen och övergången till Holmen VIEW har väckt intresse bland både nya och gamla kunder. Jordbruksorganisationen Felleskjöpet, som är en stor användare av direktreklam, har redan gått över till Holmen VIEW. kkeriet AS

Arne Morten Kristiansen, marknadschef Holmen View kommer sannolikt att bli vårt huspapper för den här typen av produkter, säger Arne Morten Kristiansen. Testkörningarna av Holmen VIEW inleddes redan under sommaren 2010. Aktietrykkeriets experter har alltså under lång tid jobbat nära tillsammans med Holmen Papers produktutvecklare och servicetekniker. Den typen av samarbete har blivit något av en tradition. Till exempel var Aktietrykkeriet ett av de tryckerier som i mitten av 1990-talet testade Holmen XLNT, ett papper som nu är väl etablerat bland Aktietrykkeriets kunder. Jag tror att samarbete på produktutvecklingsområdet blir allt viktigare i framtiden och att trycksaksköparna kommer att bli än mer involverade. Målet är ju att erbjuda slutkunden en optimal kombination av kvalitet och pris, säger Arne Morten Kristiansen. Starka i krisen Tekniskt samarbete i hela förädlingskedjan kan alltså vara ett sätt att möta de utmaningar som ligger framför såväl tryckare som pappersleverantörer. Aktietrykkeriet har visserligen påverkats förvånansvärt lite av finanskris och lågkonjunktur eftersom man har långa kontrakt med sina magasinskunder och dessutom är stora på reklamtryck åt livsmedelssektorn, en bransch som alltid är stark i dåliga tider. Men nu börjar nya aktörer, som länge haft svårt att fylla sina tryckpressar, söka sig till nya marknader med priset som främsta konkurrensmedlet. Ledningen för Aktietrykkeriet har respekt för den konkurrensen, men anser att företaget har fördelar av att vara välinvesterat. Tron på framtiden bevisas av att ägarna nyligen investerade 20 miljoner norska kronor i en ny häftningslinje. Det är en supersnabb anläggning som gör att vi kan producera helt färdiga tidningar lika snabbt som vi trycker sidorna. Sådant är viktigt om man vill vara bäst på tid, menar Arne Morten Kristiansen.

Pionjärer för klimatneutrala trycksaker Aktietrykkeriet hör till de första tryckerierna i Europa som erbjuder sina kunder klimatneutrala trycksaker. Två heatsetpressar Aktietrykkeriet har två heatset-rotationstryckpressar, en KBA 214 och en Lithoman IV. KBA-pressen är en 16 sidors maskin med hastigheten 50 000 ex/timme. Den är utrustad med en dubbelfals, vilket gör att man kan producera A4 med en hastighet av 80 000 ex/tim. Lithoman-pressen kan trycka upp till 56 sidor. En 48 sidors A4-trycksak kan produceras med en hastighet av 40 000 ex/timme. Fakta om Aktietrykkeriet Aktietrykkeriet AS ligger i Fetsund 30 km öster om Oslo. Företaget har magasin, kundtidningar och reklamtrycksaker som huvudinriktning. Ägare är familjen Hildeng (90 %) och företagets personalklubb (10 %). Aktietrykkeriet har 60 medarbetare. För att klara detta måste inte bara den egna tryckeriverksamheten utan hela kedjan från skogen till pappersåtervinningen vara klimatneutral. Helhet ska alltså inte ge något nettotillskott av koldioxid och andra växthusgaser. Grunden för Aktietrykkeriets klimatstrategi är att man minimerar den egna klimatpåverkan och samtidigt ställer höga krav på leverantörerna så att man når lägsta möjliga Carbon Footprint, totalt sett. Beräkningarna sker enligt en modell som särredovisar de konkreta koldioxidutsläppen för just den aktuella trycksaken. Dessa utsläpp kompenseras därefter genom att Aktietrykkeriet köper motsvarande klimatkvoter. Att det nya papperet Holmen VIEW har ett mycket lågt Carbon Footprint är alltså en klar fördel, säger Arne Morten Kristiansen. För trycksaksköparen blir kostnaden för en klimatneutral trycksak marginellt högre, cirka en procent på slutfakturan. Några stora kunder som sportskoföretaget Löplabbet, skidtillverkaren Fischer, klädtillverkaren Stormberg, miljöstiftelsen Bellona och Forsvarets Forum trycker sina magasin klimatneutralt och sannolikt får de flera efterföljare. Det är positivt för hela den branschen. Vi behöver visa allmänheten att pappersprodukter faktiskt har stora miljö- och klimatfördelar, säger Arne Morten Kristiansen. 11

12

Tidningarna måste ompröva sin produkt Robert Picard är professor i mediaekonomi vid Reuters Institute for the Study of Journalism vid Universitetet i Oxford. Han har gett ut 25 böcker, publicerat hundratals artiklar och åkt jorden runt på mängder av konferenser. Dessutom är han en kontroversiell bloggare. Att träffa Robert Picard på hans hemmaplan i Oxford är en delvis omtumlande upplevelse. Bekvämt tillbakalutad i sin läderfåtölj och hela tiden med ett vänligt leende levererar han den ena kritiska salvan efter den andra mot tidningsindustrin och dess företrädare: Dagstidningsledningarna har mentala blockeringar, Tidningarna saknar fungerande affärsmodeller och så vidare... Visst för jag fram hård kritik, men jag gör det av kärlek. Jag har själv arbetat i branschen och jag älskar tidningar. Det är därför som jag blir så frustrerad när de vägrar att anpassa sig och inte ser nya möjligheter, säger han. Delvis deras eget fel Robert Picard menar att tidningarnas svårigheter bara delvis är en följd av krisen i världsekonomin. Det underliggande problemet är strukturellt, att tidningsförlagen inte lyckats anpassa sina produkter till förändringarna i omvärlden. Medan utbudet av nyheter och underhållning exploderat i andra media, har tidningsbranschen kört på i gamla hjulspår. I dag hittar konsumenterna mycket av det man vill ha i andra medier, som bättre passar deras behov och livsstil. På så sätt är tidningarnas problem delvis deras eget fel. De kan inte fortsätta att göra produkter för en värld som inte längre existerar, säger han. Litet intresse för nyheter Dagstidningsförlagen ser sig själva som nyhetsorganisationer, men de är samtidigt mycket medvetna om att de flesta människor inte är särskilt intresserade av nyheter. För att nå en bredare publik och en större annonsmarknad har de fyllt sina tidningar med annat innehåll som sport, trädgård, nöjen, motor, mat och så vidare. Idag är mindre än 20 procent av innehållet nyheter medan specialsektioner och bilagor brett ut sig. Problemet är att den strategin, som länge var väldigt framgångsrik, inte längre fungerar. Inte när fotbollsmatcherna sänds live på nätet, inte när TV-kanalerna är fulla av utmärkta trädgårdsprogram och inte när den nöjessugne hellre chattar på nätet om de senaste filmerna och bokar biljetterna med sin iphone. Mental blockering Ändå fortsätter de flesta tidningar att erbjuda allt det gamla vanliga. Tidningsledningarna tycks ha en mental blockering som hindrar dem att ändra sitt koncept. Varför gör man till exempel hela uppslag med aktiekurser, när de som verkligen är intresserade följer börsen i realtid på nätet? Statistiken talar också klartext. Dagstidningarnas publik har successivt eroderats och därmed också annonsintäkterna. Grovt räknat handlar det om ett läsartapp i Europa på 1 2 procent per år under lång tid.

Tunnare men djupare tidningar Det är hög tid att tidningsförlagen tänker om sina produkter, menar Picard. Istället för att jaga de läsare man nu förlorat måste man fokusera på kärnkonsumenterna, de läsare som verkligen vill ha nyheter i tidningsform, presenterade med god journalistik och med djupa analyser och kommentarer. Den målgruppen måste få ännu mer sådant och det måste vara information som inte erbjuds gratis någon annanstans. Att komplettera detta utbud med ännu mer information och med interaktivitet on-line är den väg som många tidningar måste gå. Det betyder mycket mer kompakta papperstidningar, där det mesta av specialsektionerna tagits bort eller hårdbantats, liksom nyhetsbyråmaterialet. Betalar gärna Det handlar alltså om att erbjuda en smalare, mer exklusiv och mer målgruppsanpassad produkt. Och ta bättre betalt för den, säger Robert Picard. Men vänta lite... Det handlar alltså om att färre kunder ska betala mer för tunnare tidningar? Tidningar som dessutom ska ha ett kvalificerat innehåll som lär bli dyrt att ta fram? Ja, professor Picard är övertygad om att den ekvationen går ihop. Kärnkonsumenterna kommer att betala för en riktigt bra produkt, säger han. Mindre organisationer Han menar också att den här typen av tidningar kan produceras till lägre kostnader än dagens. Men det kräver mindre och mer flexibla organisationer. Tidningarna måste frigöras från moderbolagen väldiga overheadkostnader som är en följd av den ganska ohämmade expansionen under guldåren på 1980- och 1990-talen. Istället för egna tryckerier och dagens stora redaktioner måste man hitta mer småskaliga lösningar med nya samarbetspartner, inte minst då det gäller webbproduktionerna. Nya affärsmodeller Vad tidningsbranschen behöver är helt nya affärsmodeller och de måste naturligtvis se olika ut i varje enskilt fall men de kan inte se ut som idag, menar Picard. I sin senaste bok Value Creation and Future of News Organizations beskriver han hur sådana nya affärsmodeller kan utvecklas. Och på sin blogg har han sagt att problemet är att mediabolagens ledningar ofta inte vet vad en affärsmodell är. Tala om att sticka ut hakan... Jo, jag sa det för att skapa debatt och för att frågan är så viktig. Det jag främst vänder mig emot är att förlagsdirektörerna nästan bara pratar om hur de ska få betalt för sina produkter. Istället borde man analysera det grundläggande, hur man skapar värde för konsumenterna genom att erbjuda produkter och tjänster som är unika och skiljer sig från andra företags. Gör man det så kommer problemen med intäktsflödena att lösa sig, säger Robert Picard. Mycket positivt på gång Samtidigt som han håller fast vid sin kritik pekar Picard att mycket positivt är på gång. Flera förlag och mediahus genomför nu den typen av nya strategier som han länge efterlyst. Framför allt gäller det integrationen av tidningar, internet, TV och mobiltelefoner och hur man länkar dessa produkter till sociala medier och får de olika produkterna att stödja varandra. Som exempel nämner han Daily Mail och The Telegraph och även norska VG har kommit långt i det arbetet. Och loppet är verkligen inte kört, menar Picard. Ännu finns det tid att ställa om. Papperstidningen är visserligen en mogen produkt som tappar marknadsandelar, men processen är ganska långsam. Lyckligtvis har tidningsbranschen också de muskler som behövs. Tidningsindustrin är faktiskt en av de allra mest framgångsrika och långlivade branscher som existerar. Trots finanskrisen ligger den genomsnittliga lönsamheten idag på ungefär samma nivå som på 1970-talet. Och vem upplevde då situationen som hopplös? Fler intäktsströmmar Trots sin optimism tror Picard definitivt inte att guldåren någonsin kommer tillbaka. Men det behövs inte heller. Historiskt har normalsituationen varit att tidningsförlagen fått ägna sig åt en hel rad sidoverksamheter för att kunna ge ut sina tidningar. Picard tror på en renässans för den typen av tänkande och förlagen är ju redan mycket aktiva med sälja att musik, film, böcker med mera. Det jag ser framför mig är betydligt mer långsiktiga och omfattande affärsverksamheter. Det kommer att vara nödvändigt, säger Robert Picard. Tidningarna har gjort ett strategiskt fel, genom att fokusera på fel publik. Istället för att skapa mer värde för sina kärnkonsumenter, som verkligen vill ha nyheter i tidningsform, har de försökt hålla kvar läsare som successivt lämnat tidningarna, säger professor Robert Picard. 14

15

WWF firar 50 Pandan är en av världens mest kända symboler och firar 50 år i år. WWF World Wide Fund for Nature gjorde den till sin redan när organisationen startade 1961. Sedan 1980 arbetar WWF intensivt för att skydda pandornas livsmiljöer och man var den första internationella organisation som fick klartecken att arbeta i Kina.

Idag lever de pandor som finns cirka 1 600 i 67 reservat i sydvästra Kinas otillgängliga bergsområden. Men nya vägar, gruvor och dammar för vattenkraft hotar pandorna. Därför satsar WWF och myndigheterna bland annat på att skapa skogskorridorer mellan reservaten. Dessutom arbetar man med att hjälpa lokalbefolkningen att hitta nya försörjningsmöjligheter som tär mindre på naturen. Jakten på brännved för att laga mat och bygga hus, leder till att skog huggs ner. Genom program för biogasproduktion och energisnåla spisar siktar man på att minska beroendet av ved. 135 länder släckte WWF:s långsiktiga mål är att bevara den biologiska mångfalden och minska människornas ekologiska fotavtryck. Att skydda växter, djur och ekosystemen är avgörande för vår framtid. Det kräver att vi använder naturresurserna på ett uthålligt sätt. Earth Hour är ett exempel på hur WWF bildar opinion. Klimatmanifestationen har fått stor uppmärksamhet och i år deltog människor i 135 länder och 5 000 städer i alla världsdelar. Under en timme släckte de ljuset för att ge en signal till politiker att agera. Andra insatser om än inte lika publika är arbetet med att skydda unika regnskogar i t.ex Kamerun och Borneo. Även i Europa jobbar WWF för att främja ett ansvarsfullt skogsbruk genom skogscertifieringen FSC Forest Stewardship Council där delar av det svenska skogsbruket var tidigt ute. Slår larm om illegal handel Att skydda vilda djur och växter står också högt på agendan. Här samarbetar WWF med TRAFFIC ett internationellt nätverk som kartlägger handeln med vilda djur och växter och försöker stoppa illegal handel med allt från elfenben till hotat tropiskt timmer. Nätverket har sitt säte i London och 24 kontor som är spridda över hela världen. Hotar handeln arten i hela eller delar av utbredningsområdet, slår TRAFFIC larm och uppmanar olika beslutsorgan att skärpa kontrollen eller att förbjuda handeln. Tio miljoner euro till miljöprojekt Att minska övergödning och överfiske är ett område som blivit allt viktigare. I Sverige ger WWF bland annat ut en konsumentguide för fisk och skaldjur. Den hjälper konsumenter, restauranger och handeln att köpa hållbart fångad fisk. I Tyskland har kampen för att skydda Östersjön uppmärksammats stort i media. Här har ett flertal miljögrupper och WWF i Tyskland krävt att bolaget Nord Stream, som bygger en naturgasledning från Ryssland till Tyskland, ska ta ett ökat miljöansvar. Det WWF och miljöorganisationen BUND hävdade var bland annat att gasledningen riskerade att öka miljöskadorna i Greifswald ett Natura 2000-område: Stämningen mot den tyska staten, för att de godkänt gasledningen, drogs senare tillbaka. I en överenskommelse klargjorde Nord Stream att man ska ta ökad hänsyn till miljön och att man är beredda att kompensera skador som gasledningen kan orsaka på tyskt vatten. Bolaget ska även betala 10 miljoner euro till en stiftelse för miljöprojekt. 17

Rovdrift tände gnistan Sir Julian Huxley var FN-organets UNESCOs första generalsekreterare. 1960 reste han till Östafrika som rådgivare åt organisationen när det gällde viltbevarande arbete. Vad han såg upprörde honom. Värdefulla naturtyper höll på att totalförstöras och jakten på vilda djur skedde i en sådan omfattning att de riskerade att utrotas inom några årtionden. Väl hemma i England skrev Huxley artiklar i dagstidningen Observer om vad han upplevt. Reaktionen lät inte vänta på sig. Många djupt oroade läsare hörde av sig. En av dem var affärsmannen Victor Stolan. Hans förslag var att man skulle bilda en internationell organisation, som skulle samla in pengar för att rädda naturen. Från ord till handling Själv kunde han dock inte engagera sig i att starta en sådan organisation. Men med Stolans besked i ryggen, kontaktade Huxley den dåvarande generaldirektören för Britain s Nature Conservancy Max Nicholson. Nicholson tände på idén och samlade, tillsammans med Peter Scott på IUCN, International Union for Conservation of Nature, forskare, reklam- och PR-folk omkring sig. Resultatet blev att Stolans idé förverkligas. WWF blev ett faktum och huvudkontoret beslöt sig för att lägga till det neutrala Schweiz, där IUCN redan fanns. 18 Chi Chi väckte tanken WWF bildades 1961 och har idag cirka fem miljoner sympatisörer. Naturvårdsorganisationen är oberoende och partipolitiskt obunden och arbetar i mer än 100 länder. Den ekonomiska basen för verksamheten är gåvor från allmänheten. En allmänhet som sympatiserar med WWF:s idé; att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. Att pandan blev WWF:s symbol kan man tacka Chi Chi för. Jättepandan var i början på 1960-talet den enda pandan i västvärlden. Den fanns i London Zoo, där den blivit publikfavorit. Och ännu mer känd blev den när WWF gjorden den till sin. Vad WWF arbetar med i de olika länderna kan du se på www.panda.org

Succé för World Book Night Premiären för World Book Night överträffade allas förväntningar. Glädjen och publiciteten blev enorm då en miljon böcker delades ut på gator och torg, på pubar, sjukhus och till hemlösa. Givarna var 20 000 bokälskare som i en omröstning hade fått välja den bok de helst ville ge bort. De som bäst motiverade sina val fick 48 ex av sin favoritbok att ge bort. Den 6 mars 2011 var det dags. Då firades World Book Night med att 40 000 exemplar av 25 utvalda titlar gavs bort på evenemang runt om i Storbritannien och Irland. Totalt skänktes alltså en miljon böcker bort. På Trafalgar Square i London lockade World Book Night hela 20 000 besökare. Där underhöll författare som John Le Carré och Nick Cave med uppläsningar ur sina favoritböcker. Londons borgmästare Boris Johnson konstaterade att World Book Night blev en fantastisk hyllning till det skrivna ordet. World Book Night 2011 sponsrades av både författare och företag, bl a av Holmen Paper. Nu pågår planeringen för den nästa World Book Night som arrangeras den 23 april 2012. Idén är densamma: Att sprida kärlek och passion för läsande och få människor att uppleva glädje av att dela med sig av den upplevelsen till andra. På så sätt ska intresset för böcker och god litteratur stimuleras, inte minst bland ungdomar. Bakom World Book Night projektet står en rad organisationer bland andra The Publishers Association, The Booksellers Association, The Independent Publishers Guild och The Reading Agency. 19

e love VIEW...and you ll love VIEW too! En skön silkkänsla, hög tryckglans och hög volym. Lägg till en utmärkt återgivning av bilder och färger, så har du Holmen VIEW. Ytterligare ett skäl till varför du, precis som vi, kommer att älska Holmen VIEW är att papperet är kostnadseffektivt, jämfört med traditionella pappersval. Speciellt när du trycker stora upplagor av magasin, bilagor och produktkataloger kan du spara pengar. Kontakta ditt lokala Holmen Paper kontor, eller beställ pappersprover via vår hemsida www.holmen.com. Då får du ett brev på posten. www.holmen.com