Sammanfattning av SATSA II - Delprojektet Internationell Tillgänglighet LS 1102-0284



Relevanta dokument
Stockholms läns landsting 1 (4)

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Stockholms läns landsting 1 (2)

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Stockholm Connectivity Study

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

En svensk flygstrategi

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

version Vision 2030 och strategi

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV (5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin,

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Stockholms Internationella Tillgänglighet

Näringslivsstrategi för Mora

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Hagforsstrategin den korta versionen

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

SAS Hangar GFC. Byggnader. Terminal airside. Landside. Airside. CMS group. Statoil. Detaljförstoring av fig 29. i teknisk beskrivning TRIO.

Dnr Ju2017/05764/BIRS HK dnr Justitiedepartementet Stockholm. Stockholm den 29 september

Godstransportstrategi. Västra Götaland

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Stockholm Arlanda Airport

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

CONNECT SWEDEN FÖR ETT STARKARE NÄRINGSLIV OCH ETT VÄXA NDE SVERIGE

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren

Stockholmsregionens tillgänglighet Swedavia

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Rapport 6: Flygplatsplanering, utveckling och miljö

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivspolitiskt program

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet ; N2013/2942/TE

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M enligt kansliets förslag.

Johan Hansing o Lena Barkman

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Friluftslivsmål 6. Therese Lindberg, Tillväxtverket

Regionala flygplatser en förutsättning för Sverige! Ulrika Appelberg Sektionen för infrastruktur och fastigheter SKL

Den bredare korridoren

SWEDAVIAS LÅNGSIKTIGA TRAFIKPROGNOS. Dokumentnummer D 2017-

Vad gör en plats attraktiv?

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

Rapport juni Kompetensarena Stockholm Vi utvecklar och etablerar en dialog- och samverkansmodell för en stärkt regional kompetensförsörjning

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Tillväxt, miljö och regionplanering

Regional cykelstrategi

Näringslivsprogram

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

Internationell tillgänglighet Stockholm. En utblick mot 2025

Österåkers kommuns styrdokument

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen

Borgen för lån Regionledningskontoret

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi

Stockholms internationella tillgänglighet. Länsstyrelsen Stockholm, SATSAII 17 October 2012

Länsgemensam folkhälsopolicy

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

COLLABORATIVE TOURISM

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020

Transkript:

Sammanfattning av SATSA II - Delprojektet Internationell Tillgänglighet LS 1102-0284

Titel: Författare: Beställare: Sammanfattning av SATSA II - Delprojektet Internationell Tillgänglighet Ramböll Management Consulting Länsstyrelsen Stockholms län Kontaktperson: David Schubert

Tillsammans för ökad internationell tillgänglighet till och från Stockholmsregionen Varför har Stockholmsregionen tappat andelar av det internationella linjeutbudet till våra nordiska grannländer? Vad kan göras för att öka regionens internationella tillgänglighet? Hur kan regionens aktörer i näringslivet och offentlig sektor tillsammans kraftsamla? Dessa tre frågor har väglett ett stort utvecklingsarbete i syfte att bidra till ekonomisk, kulturell och social utveckling i Stockholmsregionen. SATSA II:s delprojekt Internationell Tillgänglighet har säkrat ett stort medialt genomslag och satt frågan om internationell tillgänglighet på agendan med hjälp av en omfattande kunskapsproduktion och återkommande dialogmöten mellan strategiskt viktiga parter. När nu SATSA II:s delprocess gällande Internationell tillgänglighet avslutas är en fortsatt fokusering på frågorna säkrad genom formeringen av projektet CONNECT Sweden. Det är en organisering som blandar högt uppsatta politiker och näringslivstoppar med operativt utvecklingsarbete. Med stöd av delprojektets kunskapsunderlag fortsätter CONNECT Sweden att vara en tydlig röst i det offentliga samtalet gällande Sveriges internationella tillgänglighet inom flygområdet. Denna skrift är en kortfattad sammanställning av delprojektets viktigaste slutsatser och lärdomar. Läsaren får också ta del av hur arbetet har bedrivits och utvecklats under delprojektets gång, samt hur utvärderingen av delprojektet värderar projektets resultat och genomförande. Avslutningsvis redovisas ett översiktligt kalendarium över alla de aktiviteter som projektet har genomfört. Med samverkan och kunskap som medel för mobilisering och påverkan ett projekt för ökad internationell tillgänglighet Projektet är en del av SATSA II som arbetar övergripande för ett stärkt samarbete och effektivare transportsystem i Stockholmsregionen SATSA står för Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen och har som övergripande mål att genom samverkan mellan regionens parter effektivisera transportsystemet i Stockholms län och korridoren Arlanda-Uppsala. SATSA II är en fortsättning på det tidigare projektet SATSA I. Delprojektet Internationell tillgänglighet har drivits som ett utav tre delprojekt inom ramen för projektet SATSA II. Projektet har tagit sikte på att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet som ett led i en regional utveckling i stort Delprojektet har syftat till att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet, utveckla det internationella linjeutbudet, samt samordna de sedan tidigare existerande initiativen Stockholm Access, SATSA I och Arlanda forum, som har arbetat med dessa

frågor. Som bakgrund för delprojektet ligger insikten om att den internationella tillgängligheten till och från Stockholmsregionen och Arlanda har minskat under de senaste fem åren samtidigt som närliggande flygnav, som Köpenhamn och Helsingfors, har ökat. Genom förbättrad internationell tillgänglighet har ambitionen för delprojektet varit att bidra till regionens ekonomiska, kulturella och sociala utveckling med betydelse för såväl befolkningen i regionen som för näringslivet och inresande turism. Samverkan mellan statliga, regionala och kommunala aktörer har varit ett bärande inslag i arbetet Samverkan har varit en bärande del i projektet. Därför har det varit avgörande för projektets framgång att ett flertal strategiska nyckelaktörer har involverats i arbetet. Mycket av det operativa arbetet i projektet har skett i form av en arbetsgrupp som kontinuerligt har träffats under projektets tre år. Arbetsgruppen har bestått av representanter från: - Länsstyrelsen i Stockholm - Landstinget i Stockholm, Tillväxt, miljö och regionplanering - Stockholm Business Region - Swedavia - Trafikverket - SL - Sigtuna Kommun - Tillväxtverket - Business Sweden - Regionförbundet Uppsala Länsstyrelsen i Stockholm har lett arbetet genom en heltidsanställd projektledare Länsstyrelsen i Stockholm har intagit rollen som motor och ägare av delprojektet genom en heltidsanställd projektledare. Projektledaren har drivit och koordinerat projektets många aktiviteter och processer. Projektledaren har också beställt och koordinerat genomförandet av projektets många analyser och seminarier. Projektet har bidragit till att stärka engagemanget och kunskapen för de internationella tillgänglighetsfrågorna bland centrala aktörer i regionen Utvärderare, s.k. följeforskare, har löpande varit kopplade till projektet. I deras slututvärdering lyfter de fram ett antal centrala slutsatser för arbetet. De konstaterar bl.a. att projektet har bidragit till att stärka engagemanget och kunskapen för de internationella tillgänglighetsfrågorna i regionen. De pekar också på att projektets seminarier och rapporter har utvecklat behovsbilden bland regionens centrala aktörer genom att belysa olika aspekter av internationell tillgänglighet på ett relevant sätt. Projektet utgör därmed en värdefull kunskapsgrund för det fortsatta arbetet.

Projektet har i dess slutskede framgångsrikt kommunicerat ut projektets resultat och lyft frågan om regionens internationella tillgänglighet i den offentliga debatten I utvärderingen framhålls också att projektet, särskilt i dess slutskede, framgångsrikt har kommunicerat ut projektets resultat och arbetat för att lyfta betydelsen av regionens internationella tillgänglighet i den offentliga debatten. Under oktober och november månader 2013 fick tillgänglighetsfrågan medialt genomslag i en rad artiklar i Dagens Industri, vilket bidrar till regionens mobilisering i frågan. Med CONNECT Sweden har projektet fått en tydlig mottagare av projektets resultat I fokus för det mediala genomslaget låg formerandet av CONNECT Sweden som nytt samarbetsprojekt mellan politik och näringsliv. Samarbetsprojektet, som leds av Jacob Wallenberg, syftar till ökad gemensam kraftsamling för regionens internationella tillgänglighet och kommer operativt att påbörja sitt arbete under 2014. Tillblivelsen av CONNECT Sweden framhålls i utvärderingen som ett av projektets viktigaste resultat, inte minst eftersom projektet genom CONNECT Sweden får en tydlig mottagare av dess slutsatser och kunskapsproduktion. Projektet har genomfört en stor mängd kunskapshöjande och mobiliserande aktiviteter från mars 2011 till december 2013 Projektet Internationell tillgänglighet har genomfört en betydande mängd aktiviteter mellan perioden mars 2011-december 2013. Under denna period har även flera rapporter och analyser tagits fram. Nedan listas projektets viktigaste aktiviteter. År Månad Aktivitetstyp Titel 2011 Mars Workshop Flygets roll för Stockholmsregionens utveckling April Rapport Aktörskartläggning Maj Frukostseminarium Flygfraktens betydelse för näringslivet Maj Frukostseminarium Flygstrategier September Frukostseminarium Den intermodala flygplatsen December Frukostseminarium Vad får den internationella besökaren att välja Sverige? 2012 Januari Frukostseminarium Att utveckla en kundfokuserad kultur Februari Frukostseminarium Flygplatsplanering, utveckling och miljö April Rapport Nulägesanalys av de nordiska huvudstadsflygplatserna Augusti Rapport Utblick mot perioden 2020-2025 Oktober Rapport Stockholms internationella tillgänglighet Oktober Frukostseminarium Stockholms internationella tillgänglighet Oktober Påverkan/PR Arlanda behöver tio nya direktlinjer, Dagens Nyheter 29/10 2012 November Frukostseminarium Internationell tillgänglighet Stockholm En utblick mot 2025 2013 Januari Rapport Stockholmsregionens internationella tillgänglighet Trender och tendenser

Juli Juli Seminarium Almedalen Seminarium Almedalen Nya direktförbindelser för ett starkare näringsliv och ett växande Sverige Hur kraftsamlar vi för ökad tillgänglighet till Stockholm? September Enkätundersökning Analys av företag och myndigheters långväga resande September Handlingsplan Handlingsplan CONNECT Sweden November Påverkan/PR Vill lyfta Arlanda Socialdemokraterna går på näringslivets flyglinje, Dagens Industri 13/11 2013 November Påverkan/PR Minister backar upp Wallenberg, Dagens Industri 14/11 2013 November Påverkan/PR Vi behöver fler direktlinjer för flyg, debattartikel av Jacob Wallenberg, DI Debatt 15/11 2013 December Rapport Analys av internationell tillgänglighet i Stockholmsregionen: anpassning/differentiering av flygplatsers utbud, sektorreglering, flygfrakt, samt regional planering och infrastruktur December Utvärdering Slututvärdering av SATSA II Några av de viktigaste slutsatserna från projektets kunskapsproduktion Projektet har genomfört ett stort antal utredande och kunskapshöjande aktiviteter. Dessa aktiviteter har resulterat i ett antal centrala slutsatser som blir viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet. I det här avsnittet följer ett urval av de viktigaste samlade lärdomar och slutsatser som har genererats i olika eller flera sammanlänkade insatser inom ramen för projektet. Stockholms internationella tillgänglighet behöver öka för att stärka Stockholm som The Capital of Scandinavia och nå visionen om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholms internationella tillgänglighet är relativt hög och överträffas bara av Köpenhamn bland de nordiska huvudstäderna, samt Berlin. Samtidigt har den minskat sedan 2008 detta parallellt med en ökning för de andra städerna. Stockholmsregionen är en konkurrenskraftig och kunskapsrik region med en hög kvalitet på tjänster och service. Flygets betydelse för regionens näringsliv och export är viktig, såväl på passagerar- som flygfraktsidan. Handelsutbyte och investeringar, besöksnäring och ökad etnisk mångfald är viktiga faktorer för regionens tillgänglighet där det är särskilt angeläget att se över varför utländska FoU-investeringar minskar i regionen. De direkta vinsterna av att 10 nya interkontinentala direkta flyglinjer etableras till och från Stockholm, bl.a. i form av kortare restid och ett ökat linjeutbud, skattas i projektet till mellan 420 och 820 miljoner kronor. Det är direktlinjer som också skulle kunna bidra till regionens tillväxt till ett värde motsvarande ungefär en halv miljard i produktion.

För det fortsatta arbetet med att öka den internationella tillgängligheten bör insatser mot ruttutveckling, anpassning/differentiering av flygplatsers utbud, sektorreglering, flygfrakt, samt regional planering och infrastruktur prioriteras. Stockholms internationella tillgänglighet år 2020-2025 är i behov av en stark vision och strategier för att stärka konkurrenskraften Människors rörelsemönster och handelsmönster har blivit alltmer internationaliserade sedan slutet av 1900-talet. Våra resemönster ändras och efterfrågan på långväga transporter ökar i takt med det har blivit billigare och enklare att resa. Städer är katalysatorer för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt i världen, vilket kommer att generera fler resor mellan städer. Tillväxttakten hämmas av exempelvis ökade priser på drivmedel och handel med utsläppsrätter. Stockholms prognostiserade befolkningstillväxt kommer inte att skapa tillräckligt hög efterfrågan på flygresor för att i sig driva etableringen av nya långdistanslinjer. Utbudet kommer troligtvis därför, allt annat lika, lika på ungefär samma nivåer år 2025 som det gör idag. Lågprisflygets utveckling utgör den främsta möjligheten att stärka tillgängligheten medan en eventuell förlust av SAS utgör det största hotet. Det fortsatta arbetet med Stockholms internationella tillgänglighet är i behov av en stark vision och ett antal strategier för att stärka Stockholms konkurrenskraft. Likartad passagerartillväxt för ARN, OSL, CPH och HEL där sikten på att bli nav för interkontinental trafik gynnas av snabba flöden och effektiva transferprocesser I en jämförelse mellan de nordiska huvudstädernas flygplatser (Stockholm-Arlanda, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors) fastslås bland annat att passargerartillväxten har varit likartad på samtliga flygplatser. Trafikutvecklingen under sommarhalvåret är viktig för samtliga flygplatser och västra Europa utgör den viktigaste marknaden för samtliga flygplatser. SAS dominerar fortfarande trafiken i Stockholm och Köpenhamn men Norwegian börjar bli en central aktör i både Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Både Köpenhamn och Helsingfors har mycket tydligt fokus på att bli ledande nordeuropeiska nav i den interkontinentala trafiken. Helsingfors är dock mycket beroende av Finnair. Både Köpenhamn, Oslo och Helsingfors gynnas av kompakta terminalsystem med snabba flöden och effektiva transferprocesser. I Stockholm, Oslo och Köpenhamn finns flera flygplatser inom upptagningsområdet. Stockholmsområdet har störst spridning av trafiken mellan sina flygplatser. Flygfrakten utgör en viktig intäktskälla för det interkontinentala passagerarflyget och kan på marginalen påverka etablering av nya rutter Projektet har kunnat konstatera att flygfraktens betydelse för näringslivet och Stockholmsregionens utveckling är stor. Projektet har även visat att flygfrakten utgör en viktig intäktskälla för det interkontinentala passagerarflyget och kan på marginalen påverka etablering av nya rutter. Det konstateras också att de traditionella flygplatsbolagens

marginaler minskar i och med ökad konkurrens från expressbolag och alternativa transportsätt. Projektet har identifierat att det finns goda möjligheter för Stockholmsregionen att ta andelar på flygfraktsmarknaden. Sveriges geografiska läge kan här utgöra en konkurrensfördel, särskilt för flygfrakten mellan Asien och Nordamerika. Den flygfrakt som körs via alternativa transportslag till och från Sverige utgör en potential för Stockholmsregionen, särskilt vad gäller samkörning med passagerartrafiken. Ett hinder för att realisera denna potential är den tydliga uppdelningen mellan de som arbetar med passagarartrafik och de som arbetar med flygfrakt. Luftfartsavtal och visumregler har betydelse för internationell tillgänglighet För de flesta flygmarknader innebär luftfartsavtalen inte någon begränsning för möjligheterna att etablera en flyglinje mellan Sverige och tredje land. Efterfrågan på transporter och goda marknadsmässiga förutsättningar för flygbolag att trafikera Sverige utgör de viktigaste faktorerna. De ryska överflygningsavgifterna (kostnad, frekvenser och operatörer) utgör den enskilt största begränsningen i luftfartsavtalen för utvecklingen av flyglinjer mellan Sverige och Asien. Överflygningsavgifterna utgör i dagsläget en stor begränsning för Sveriges flygtrafik med Asien. Svensk regering driver en liberaliseringslinje i förhandlingar om internationella luftfartsavtal och ser som sin uppgift att stötta marknaden genom att verka för liberala luftfartsavtal med tredje land. Regeringens prioritering i förhandlingsarbetet styrs till största del av de aktuella behov som marknaden kommunicerar. För att regeringen ska ha bästa möjliga underlag vid förhandlingarna och på så sätt kunna tillvarata regionens intressen är det viktigt att regionens prioriteringar kommer den till känna. En viktig uppgift för CONNECT Sweden blir därför att skapa gemensamma målsättningar för regionen, och förankra dessa hos regeringen, berörda departement som Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet och centrala myndigheter. För samman centrala aktörer och beakta olika strategier i ett arbete för att etablera nya flyglinjer Projektet har belyst frågan om betydelsen av att etablera nya flyglinjer och vilka möjligheter som finns för fler direktlinjer till/från Stockholm-Arlanda. Det konstateras att olika strategier kan nå framgång vid linjeutveckling, såväl satsning på nätverk som på direktlinjer. Det finns potential att öka samarbetet mellan de aktörer som arbetar med utveckling av Stockholmsregionen. Enskilda länders handlande har stor betydelse för vilka direktlinjer som har potential att etableras till och från Arlanda. För att förbättra den internationella tillgängligheten kan nya direktlinjer till exempelvis Los Angeles, Stuttgart, Shanghai, Sao Paolo och Johannesburg bli relevanta för regionen.

Sverige är ett attraktivt besöksmål där kundnöjdhet och varumärket behöver värnas och stärkas Projektet har också fokuserat på vad som gör Stockholm till en attraktiv destination och varför internationella besökare väljer Sverige. Här framhålls att Stockholm bör dra nytta av sin mångfald i marknadsföringen av staden, också att strategisk kommunikation och varumärkesarbete är angeläget för att förebygga att fördomar och föreställningar som påverkar Sveriges rykte negativt. Det finns potential att stärka kundfokus och på så vis underlätta för passagerarna. För att lyckas krävs ökad samverkan med gemensamma åtaganden för att svara mot behoven och önskemålen från besökare och företag. Standardisering av rutiner för kundbemötande är ett område som pekas ut som betydelsefullt. Det finns också ett behov av analyser kring vad som faktiskt gör besökare och kunder nöjda, med särskilt fokus på Ryssland och Baltikums roll för regionens besöksnäring. Kunskapskluster kan locka företagsetableringar som i sin tur kan driva planering och utveckling av flygplatser Projektet har även kunnat konstatera att genom att uttalat satsa på en specifik bransch förbättras förutsättningarna för fler företagsetableringar i flygplatsers närområde. Genom att på detta sätt skapa ett kunskapskluster ökar områdets attraktivitet för företagen. Ett led i att förbättra Arlanda och dess omgivning är att analysera processer och flöden på flygplatsen i relation till varandra. Genom detta ges förutsättningarna för att få till mer effektiva flöden på flygplatsen. För att öka tillgängligheten till och från flygplatserna i Stockholmsregionen utgör en kapacitetshöjning på Ostkustbanan samt Ostlänken viktiga åtgärder.