EXAMENSARBETE. Upplevd aktivitetsbalans hos officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Helena Isacson Karolina Jönsson 2014

Transkript

1 EXAMENSARBETE Upplevd aktivitetsbalans hos officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Helena Isacson Karolina Jönsson 2014 Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Upplevd aktivitetsbalans hos officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Experienced occupational balance of officers in the Navy within the Swedish Armed Forces. Författare: Helena Isacson och Karolina Jönsson Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Vårterminen 2014 Handledare: Carina Karlsson

3 Isacson, H & Jönsson, K Upplevd aktivitetsbalans hos officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Experienced occupational balance of officers in the Navy within the Swedish Armed Forces. Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2014 Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen hos heltidsanställda officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Åtta heltidsarbetande officerare, som högst uppnått graden kapten samt hade hemmaboende barn intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och det resulterade i två domäner till sjöss och i land som sedan delades upp i fem kategorier; Obalans under perioderna till sjöss, Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning, Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans, Arbetet stannar på arbetet och Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss. Officerarna beskrev sin vardag som uppdelade i två, till sjöss och i land. Tiden till sjöss innebar arbete och sömn men ingen meningsfull fritid och i och med denna avsaknad av balans. Efter en intensiv period gavs tid för återhämtning då officeren tog igen förlorad tid i vardagen med familjen. Övriga faktorer som gav upplevelsen av aktivitetsbalans var stödet från familjen vars aktivitetsbalans påverkades av officerens arbete, att officeren kunde släppa fokus på arbetet vid ledighet och den stora mängd kvalitetstid som kom efter en intensiv period. Dessa faktorer tillsammans gjorde att officerarna totalt sett över tid upplevde en aktivitetsbalans och kände sig nöjda med sin livssituation. Kategorierna mynnade sedan ut i temat Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv där författarna kunde dra slutsatsen att officerarna upplevde långa perioder av mycket arbete och perioder av återhämtning, men de såg sin tid i längre cykler och kunde på så sätt känna balans i det stora hela. Nyckelord: occupational balance, occupational therapy, officers within the navy, maledominated workplace, everyday life. 2

4 Isacson, H & Jönsson, K Upplevd aktivitetsbalans hos officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Experienced occupational balance of officers in the Navy within the Swedish Armed Forces. Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2014 Abstract The aim of the study was to describe the perceived occupational balance of full-time officers in the Navy within the Swedish Armed Forces. Eight full-time officers, with the highest military level captain and children living at home were interviewed according to a semistructured interview guide. The material was analyzed using qualitative content analysis, and it resulted in two domains "at sea" and "ashore", consting to five categories; "Imbalance in the periods at sea," "Intense periods at sea requires recovery", "Work at sea affects the familys occupational balance", "Work stays at work" and "Large amount of quality time ashore can weigh up the imbalance at sea". The officers described their everyday life as divided in two, at sea and ashore. Time at sea meant work and sleep but no meaningful leisure, and with this a lack of balance. After an intense period the officers were given time to recover and make up for lost time in everyday life with the family. Other factors that gave the feeling of occupational balance were the support from the family whose occupational balance were affected by the officers work, the officer was able to drop the focus on work during leave, and the large amount of quality time that came after an intense period. These factors together made the officers experience occupational balance and they were happy with their life situation. The categories then resulted in the theme of "Experienced occupational balance from a longer time of perspectiv" in which the authors could come to the conclusion that the officers experienced long periods of hard work, but also periods of recovery. The officers saw their time in longer cycles and could therefore feel a kind of balance at large. Keywords: occupational balance, occupational therapy, officers within the navy, maledominated workplace, everyday life. 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUNDEN...5 METOD Design.10 Undersökningsgrupp..10 Datainsamling.10 Procedur...11 Analys av data 11 Etiska reflektioner...12 RESULTAT..13 Obalans under perioderna till sjöss 13 Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning...14 Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans Arbetet stannar på arbetet 15 Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss...16 Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv 16 DISKUSSION 17 Resultatdiskussion..17 Metoddiskussion..20 SLUTSATS...22 REFERENSLISTA Bilaga Bilaga

6 BAKGRUND Sjuktalet har enligt Försäkringskassan (2014) ökat i Sverige under 2013 och allt fler sjukskrivs på grund av stress, depressioner och smärtor. Hansson (2004) beskriver en stor skillnad i sjuktalen mellan stora och små arbetsplatser, mellan privata och offentliga arbetsplatser och mellan könen. Männen har ett sjukpenningtal på 6,04 dagar medan kvinnorna har 10,8 dagar (Försäkringskassan, 2014). Bra arbetsförhållanden kan, enligt SOU 2002:5, bidra till att motverka ohälsa och ge en positiv hälsoutveckling, dock ligger ofta fokus på de anställdas hälsobeteende, det vill säga motion och kost. Reineholm (2013) och Hansson (2004) skriver båda att hälsofrämjande arbete måste ske på organisations-, arbetsplats- och individnivå för att nå bra och hållbara resultat. För att som enskild individ kunna uppnå hälsa är det viktigt att ha en balans i livet, ett meningsfullt arbete, fritid och vila, som inom arbetsterapi kallas aktivitetsbalans (Wagman, Björklund, Håkansson, Jacobsson & Falkmer, 2011). Inom arbetsterapi har begreppet aktivitetsbalans en lång historia. Redan i början av 1900-talet förespråkade Adolf Meyer (1922) om begreppets centrala plats inom arbetsterapi. Meyer menade att hela mänskligheten bygger på att det finns en rytm. Den rytmen kan vara av olika slag, till exempel natt och dag, vaken tid och sömn. För att våra organismer i kroppen ska fungera behöver vi en balans i kroppen och det skapar vi, enligt Meyer, genom de fyra stora faktorerna som arbete, fritid, vila och sömn. Därmed är det av stor vikt att ha en upplevd balans mellan dessa fyra faktorer. En vanligt förekommande beskrivning av begreppet aktivitetsbalans är utifrån tidsaspekter och aktivitetsområden. Det betyder att man kartlägger hur individen spenderar sin tid och energi på olika aktiviteter och hur tillfredställd han/hon är. Individer upplever aktivitetsbalans olika och forskning visar på att det är viktigt med en variation av aktivitetsområden, tex arbete, fritid och sömn, för att påverka individens välbefinnande i en positiv riktning (Backman, 2004; Wagman, Håkassson & Björklund, 2012; Westhorp, 2003). Forskning inom ämnet aktivitetsbalans blir allt vanligare. Jonson, Håkansson och Wagman (2012) menar att begreppet aktivitetsbalans kan delas in i tre områden: människors uppfattningar om aktivitetsbalans, aktivitetsbalans utifrån upplevelse av utmaning och förmåga samt aktivitetsbalans och hälsa. Utifrån dessa områden möjliggörs 5

7 förtydligandet av begreppet aktivitetsbalans. Människors uppfattning av aktivitetsbalans innebär att personen själv får ge sin syn på balans i vardagen och vad som gör aktivitetsbalans betydelsefullt och tillfredställande. Det skiljer sig vad som är prioriterade aktiviteter men det viktiga för individen är att engagemanget i aktiviteten inte blir för stort då risken är att varken aktiviteten eller aktivitetsmönstret blir harmoniskt. Det som är högt prioriterade aktiviteter hos de flesta anses vara arbete, hemmet, familjens aktiviteter samt den övriga fritiden dock nämns ofta även vila och återhämtning som viktigt för att få vardagen att fungera. Självbilden är också något som är en påverkande faktor hos individen som lätt kan bli till negativ stress ifall personen känner ett behov av att visa sig duktig. Istället bör målet vara medvetenhet och respekt för vad som personen upplever som viktigt att göra. Upplevelsen av utmaning och förmåga av aktivitetsbalans speglar istället personers upplevelse av sin egen förmåga av att klara av aktivitetens utmaning på både en fysisk och mental nivå. Det optimala för en aktivitet är att aktiviteten ska kännas uppslukande och fängslande med hjälp av att personen känner sig engagerad i aktiviteten. Utmaningen i aktiviteten tillsammans med individens egna förmåga att klara av aktiviteten är viktiga faktorer för att skapa en såkallad Flowupplevelse. Flowteorin blir mer vanlig inom arbetsterapi och innebär att fokuset ligger på själva görandet av aktiviteten. Aktivitetsbalans och hälsa visar personers upplevelse av relation mellan aktivitetsbalans och hälsa och välbefinnande och hur dessa faktorer påverkas av varandra. Aktivitetsbalans och hälsa har en stark sammankoppling inom dagens arbetsterapi och har fram tills nu varit till största delen teoribaserat. Nu vill forskningen påvisa att detta stämmer i praktiken och mer och mer forskning görs inom området. Aktivitetsbalans och hälsa är beroende på var individen själv upplever är god hälsa och välbefinnande. Många gånger kan upplevelsen av hälsa inte beskrivas men man ser istället att upplevelsen av ohälsa finns. Att hälsan och aktivitetsbalansen har ett relation till varandra och påverkas av varandra framstår som mer tydligt (Jonsson, Håkansson & Wagman, 2012). Jonsson, Håkansson och Wagman (2012) beskriver vidare att det inte finns något facit på när aktivitetsbalans är uppnådd utan det är som tidigare nämnt det subjektiva perspektivet som avgör. Skillnaden på arbete och fritid behöver inte alltid vara självklar och det är individen som bestämmer om aktiviteten är ett måste eller en lustfylld upplevelse. Det är dock av stor vikt att personer upplever sitt liv som innehållsrikt med både rätt mängd och variation av aktiviteter. Upplevelsen av aktivitetsbalans och det subjektiva perspektivet är det som är i nutid och kan upplevas olika på kort och lång sikt. Därför bör aktivitetsbalans inte ses som ett mål utan som ett medel för att uppnå välbefinnande. 6

8 Det är inte bara individen själv som styr sin upplevelse av aktivitetsbalans, även roller som finns i vardagen och omgivningen påverkar individen. Med roller kommer oftast skyldigheter och krav. Upplevs kraven som omöjliga att uppnå eller om rollerna är för många finns det stor risk att uppleva stress och obalans istället för välbefinnande. Det kan uppstå något som kallas emotionell obalans mellan rollerna i olika aktiviteter, som tex familjerollen och arbetsrollen. (Christiansen & Matuska, 2006) Aktivitetsbalans är något som varje individ strävar mot att uppleva och skapa med hjälp av strategier. Strategierna bygger på att sambandet mellan aktivitetsbalans och välbefinnande leder till en upplevelse av god hälsa (Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). Håkansson, Dahlin-Ivarnoff och Sonn (2006) beskriver att användandet av strategier är ett sätt att ta kontroll över sin vardag. Det som ofta blir ett hinder för att ha kontroll över sin vardag är förmågan att säga nej och sätta gränser för sitt engagemang i arbetet eller i relationer, med rädsla för att såra andras känslor. Strategierna fungerar som stöd i det dagliga livet och att möta alla de krav som ställs på individen. Det fungerar även som ett hjälpmedel för att få tid och energi att räcka till. Olika exempel på dessa strategier kan vara att befinna sig fullt närvarande i situationen, att anpassa sin ambitionsnivå utifrån förmåga, att prioritera bland sina relationer i sin omgivning eller att få ett grepp om strukturen i sin vardag. Genom strategier skapas balans i vardagen. Balansen gör det möjligt att uppleva situationer och relationer som meningsfulla. Vardagen blir en utmaning som ger positiv energi och välbefinnande istället för ett hinder. I en studie av Wagman (2012) beskrivs livsbalans som ett relaterat begrepp till aktivitetsbalans. Aktivitetsbalans framställs som den subjektiva uppfattningen om rätt variation och mängd av aktiviteter medan livsbalans beskrivs som ett större begrepp, som innefattar aktivitetsbalans tillsammans med andra aspekter. Matuska och Christiansen (2008) beskriver livsbalans utifrån The Lifebalance Model (LBM) som ger fokus på aktivitetsmönster och individens behov. Detta visar kombinationen av vad en person vill göra och vad den faktiskt gör. Enligt LBM ska ett aktivitetsmönster tillfredsställa fem behov. Aktiviteterna ska möjliggöra för individen att bibehålla god hälsa, ha givande relationer omkring sig, vara engagerad och utveckla sin kompetens, skapa en positiv identitet och organisera tid och energi på ett tillfredställande sätt för att nå sina personliga mål. 7

9 Som arbetsterapeut används aktivitetsbalans som ett centralt begrepp och det finns vägledande dokument i form av Etisk kod för arbetsterapeuter och Kompetensbeskrivning för arbetsterapeuter (FSA, 2012; Socialstyrelsen, 2001) som beskriver aktivitetsbalans som en viktig faktor i förhållande till klienternas hälsa. Dokumenten beskriver även människan som aktiv och utvecklingsbar samt trycker på att vi kan påverka vår hälsa genom aktivitet. Det är för att främja god hälsa och skapa aktivitetsbalans som arbetsterapeuten ska finnas som stöd och vägledning för de individer som är i behov av det. Model of Human Occupation (MOHO) (Kielhofner, 2012) är en teorietisk modell inom arbetsterapi som uttalat fokuserar på aktivitet i praktiken och har därav blivit ett stort stöd för yrkesverksamma arbetsterapeuter i deras dagliga arbete. MOHO beskriver det aktivitetsfokuserade arbetssättet utifrån tre områden. Dels hur motivationen för aktiviteten och dennes implementering i vardagen och hur miljökontexten ser ut, men även vad som händer då vi utsätts för svårigheter som leder till aktivitetsproblem (t.ex. skada eller sjukdom). Slutligen beskrivs även hur arbetsterapi möjliggör för personer att engagera sig i olika aktiviteter trots den svårighet de stött på och därav ge mening och tillfredställelse till personen för att uppleva välbefinnande. Flera studier, både internationellt och i Sverige, (Wilcock, 1998; Wagman, Björklund, Håkansson, Jacobsson & Falkmer, 2011; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012) menar på att aktivitet är viktigt för hälsan och att aktivitetsbalans leder till hälsa och välbefinnande, både mentalt, fysiskt och socialt. Studierna visar även på att det är viktigt att sambandet mellan aktivitetsbalansen i vardagen och hälsa fungerar för att uppnå välbefinnandet och meningsfullheten i det man gör. Studier finns även gjorda på yrkesarbetande män och kvinnor med stressrelaterade sjukdomar (Håkansson, Dahlin-Ivanoff & Sonn, 2006) som visar på att deltagarna menade att det fanns antingen balans eller obalans i deras vardag och att och de inte hade någon uppfattning om sin aktivitetsbalans innan de insjuknade. Det visar även på att män och kvinnor har olika uppfattning om aktivitetsbalans och vad som är meningsfullt i vardagen. Kvinnorna anser att det är viktigt att orka arbeta men även ha ork och fokus kvar till fritid och sömn medan männen är mer fokuserade på att orka arbeta. Tidigare studier inom aktivitetsbalans är främst gjorda på kvinnodominerande yrkeskategorier eller personer med en särskild sjukdomsbild (Hjalmarsson-Österholm, Björk & Håkansson, 2012; Sandqvist, Hesselstrand, Scheja & Håkansson, 2012). Dessa studier lyfter då endast 8

10 kvinnors upplevelser eller blir vinklade mot särskilda begränsningar för specifika sjukdomsbilder. Författarna har under sina systematiska sökningar ej funnit några studier gjorda på mansdominerade yrkesgruppers upplevelse av aktivitetsbalans. Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter med anställda varav 7837 är heltidsanställda officerare, av dessa är 411 kvinnor. Försvarsmakten är uppdelad i de olika verksamhetsområdena armen, flygvapnet, marinen, sjukvård, ledning och logistik, hemvärnet, underrättelse/säkerhet och specialförband. Under varje verksamhetsområde finns ett antal förband där officerare tjänstgör och utbildas tillsammans med specialistofficerare, soldater/sjöman och civilanställda (Försvarsmakten, 2013). Försvarsmakten (2013) beskriver arbetsmiljön som till sin natur mer riskfylld än andra verksamheter. Trots att allt görs för att skydda de anställda går det inte att helt undvika att medarbetare kommer till skada eller förolyckas genom stridshandlingar eller olyckor. Trots ett riskfyllt arbete, oregelbundna arbetstider och ständiga hot om nedskärningar så är ohälsotalet hos militärer lågt. Enligt Försäkringskassan (2012) hade kvinnorna i snitt 4,7 och männen 1,4 sjukskrivningsdagar. Försäkringskassan har i detta fall räknat de antal dagar som de ersätter, de första 14 sjukskrivningsdagarna som arbetsgivaren betalar visas därför inte i dessa siffror. Stora resurser läggs idag på hälsofrämjande arbete inom Försvarsmakten. Under hösten 2009 genomfördes projektet Hälsofrämjande arbete i Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2010) där målet var att ta fram en plan för hur arbetet med medarbetarnas hälsa kan utvecklas och effektiviseras. Definitioner på begrepp som hälsa, hälsopromotion, promotivt och hälsofrämjande har tagits fram för att tydliggöra betydelsen och förenkla för hela organisationen att arbeta mot samma mål. Förslag på aktiviteter som främjar hälsa har tagits fram på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Motion/träning, bra matvanor, tillräcklig sömn, självkänsla, engagemang och egenkontroll är enligt Försvarsmakten (2010) några av de aktiviteter som skall främja hälsa på individnivå. Dock förs inget resonemang om balans mellan aktiviteter. Då författarna funnit ett begränsat utbud av tidigare studier om upplevd aktivitetsbalans gjorda inom mansdominerade yrkesgrupper anses behovet finnas att utforska området mer. Där kan arbetsterapeuter finna nytta i denna studie för att få en ökad förståelse för personer inom mansdominerade yrken och därmed förbättra sitt promotiva och preventiva arbete. En mansdominerad yrkesgrupp är militärer som i Sverige är anställda av Försvarsmakten. 9

11 Försvarsmakten har gjort en tydlig plan för deras hälsofrämjande arbete och då upplevelsen av aktivitetsbalans är av betydelse för välbefinnande och hälsa kan det vara av nytta för Försvarsmakten att ta del av denna studie i sitt hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är därför att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen hos heltidsanställda officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. METOD Design Studien bygger på en kvalitativ metod där variationer och strukturer kunde upptäckas som gav författarna en möjlighet att skapa en djupare förståelse för och på ett bättre sätt beskriva officerarnas upplevelse av aktivitetsbalans (Starrin & Svensson, 1994). Officerarna kom också att benämnas som informanter i studien. Undersökningsgrupp För studien gjordes ett ändamålsenligt urval enligt Hartman (2004) där personligt nätverk användes för att finna informanter som kunde ge information som motsvarade studiens syfte. Inklusionskriterierna var att informanterna arbetade heltid som officer i marinen inom Försvarsmakten, och hade gjort det i minst ett år, hade som högst uppnått graden kapten samt hade hemmaboende barn på hel- eller deltid. Utifrån dessa kriterier tillämpades sedan ett snöbollsurval där författarnas personliga nätverk bidrog med kontaktuppgifter till personer som motsvarade inklusionskriterierna för studien och som för författarna var helt okända. Dessa personer tillfrågades sedan om deltagande via författarnas missivbrev (se bilaga 1). 13 officerare kontaktades och detta resulterade slutligen i åtta intervjuer. Av de åtta informanterna var endast en kvinna. Åldrarna varierade mellan 27år och 35år och de hade varit anställda mellan tre och sex år. Antalet barn varierade mellan ett och tre. Sju av informanterna hade barn hemma på heltid och den åttonde hade barn hemma varannan vecka. Datainsamling Datainsamlingen skedde utifrån en kvalitativ intervjustudie och gjordes med semistrukturerade intervjuer för att på ett bra sätt fånga informanternas egna upplevelser. En intervjuguide (se bilaga 2) användes för att säkerställa att författarna höll sig till ämnet och att frågorna var relevanta för studiens syfte (Hartman, 2004; Ryen, 2004). Öppna frågor ställdes 10

12 och detta gav författarna en möjlighet att fånga informanternas upplevelser av aktivitetsbalans. Intervjuerna genomfördes på en, av informanterna, vald plats tillsammans med en av författarna. Den längsta intervjun blev 37 minuter, den kortaste 18 minuter och medelvärdet av samtliga intervjuer blev 28 minuter. Procedur Båda författarna har kontakter inom marinen och detta personliga nätverk användes för att hitta lämpliga officerare för studien. Vänner inom marinen kontaktades och via dem fick författarna kontaktuppgifter till officerare som uppfyllde inklusionskriterierna. Inga personer ur det personliga nätverket kom att delta då de ej uppfyllde inklusionskriterierna. 13 officerare kontaktades via mail med en förfrågan och bifogat missivbrev om att delta i studien. Antalet förfrågningar avgjordes av den tid och de resurser författarna hade att tillgå. En av de tillfrågade svarade ej på mailet, två av de tillfrågade tackade nej till deltagande och två av officerarna kunde ej delta på grund av arbete på annan ort under den tiden som studien gjordes. De som tackat ja kontaktades sedan av en av författarna för att boka en tid och en plats där intervjun skulle ske. Vid den kontakten informerades även officerarna igen om möjligheten att när som helst kunna avbryta sitt deltagande och att all personlig information skulle behandlas konfidentiellt. Intervjuerna genomfördes sedan med en författare närvarande, tre genomfördes i författarens hem, två genomfördes i informantens hem och tre intervjuer genomfördes i neutral offentlig miljö. Analys av data En induktiv innehållsanalys utifrån Granskär och Höglund-Nielsen (2012) gjordes av materialet. Materialet transkriberades av den författare som genomfört intervjun. Sedan identifierade författarna på var sitt håll de meningsbärande enheterna och gjorde därefter en jämförelse tillsammans för att upptäcka likheter och skillnader. Resterande del av analysen gjordes gemensamt av båda författarna. Kondensering och kodning resulterade i två domäner som efter vidare analys delades in i fem kategorier och slutligen sammanfördes i ett tema: Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv (tabell 1). För att inte tappa sammanhanget i analysen har författarna under arbetets gång jämfört kodningen och kategoriseringen mot de meningsbärande enheterna. Vid meningsskiljaktigheter diskuterade författarna dessa till samtycke uppstod rörande koder etc. 11

13 Tabell 1. Exempel på analysprocessen från domän till tema. Domän Meningsbärande Enheter Kondensering Kodning Kategorier Tema Till sjöss Ja dom veckorna blir det ju ingen vardag över huvudtaget, den veckan består ju bara av jobb veckor med bara jobb bara jobb Obalans under perioderna till sjöss Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv Till sjöss Då blir de å andra sidan väldigt mycket vardag och väldigt mycket fritid så då har man chans att ta igen allt de där man missat Mycket vardag att ta igen det man missat Ta igen missad tid Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv Till sjöss Alltså min fru bidrar väl till viss del till att jag kan ha det här livet och det här jobbet Frun gör det möjligt att ha detta jobbet möjlighet att jobba Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv I land Då hade jag jätte svårt att skilja på jobb och fritid liksom Svårt att skilja jobb och fritid separera jobb och fritid Arbetet stannar på arbetet Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv I land Då vill man ju ge sin energi och tid på ett positivt sätt som båda kan bli glada av ge sin energi och tid på ett positivt sätt positiv energi Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv Etiska reflektioner Kvale och Brinkmann (2009) användes som vägledning under författarnas etiska reflektioner. En risk författarna såg var att informanterna skulle känna sig obekväma under intervjun då frågorna till dels handlade om deras privata liv samt att tankar om den egna situationen kunde väckas upp. Platsen som valdes, tiden samt hur intervjun skulle utföras kunde också påverka resultatet. Informationsbrev skickades ut innehållande information om frivilligt deltagande, att personen när som helst kunde avbryta sitt deltagande samt att allt som sägs kommer att behandlas konfidentiellt. Förhoppningen var att tydlig information skulle minska risken för att informanterna skulle känna sig obekväma och öka chansen till deltagande. Informanterna informerades även om att de inspelade intervjuerna skulle förstöras och att informanterna skulle beskrivas på gruppnivå för att enskilda individer ej skulle gå att urskilja. Författarna såg också att risker kunde uppkomma vid analys av data om författarna inte tänkte och gjorde på samma sätt samt om de uppfattade data på annat sätt än vad som informanterna avsett. 12

14 Gransskär och Höglund-Nielsen (2012) skriver att analyserna bör göras på ett likvärdigt sätt av båda författarna tillsammans för att studien ska bli trovärdig. Båda författarna har därför gemensamt genomför analysen för att öka trovärdigheten. Författarna ansåg sammantaget att riskerna med studien var små och att nyttan av att studera upplevd aktivitetsbalans inom en mansdominerad yrkeskår var större. RESULTAT Marina officerare med heltidsanställning inom Svenska Försvarsmakten har i intervjuer delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av aktivitetsbalans. Utifrån den information som kom fram under intervjuerna har analysen sedan resulterat i följande två domäner till sjöss och i land och därefter i fem kategorier; Obalans under perioderna till sjöss, Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning, Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans, Arbetet stannar på arbetet och Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss. Kategorierna mynnade sedan ut i temat Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv. Domänerna till sjöss och i land som framkom under analysen grundar sig på officerarnas beskrivning av deras vardag. De beskriver den på förhållandevis lika sätt, samtidigt som de menar att deras veckor ser väldigt olika ut beroende på var arbetsplatsen är, till sjöss eller i land, och därmed även fördelningen av vardagens aktiviteter. Nedan beskrivs de tre förstnämnda kategorierna som är av betydelse för officerarnas upplevda aktivitetsbalans till sjöss. Därefter kommer de två kategorierna som är knutna till deras arbete i land. Obalans under perioderna till sjöss Officerarna beskriver att det är tiden till sjöss som gör arbetet speciellt och de perioderna är väldigt annorlunda mot perioderna i land. Det är också där svårigheterna att ha en bra aktivitetsbalans uppstår och officerarna uppger att de istället upplever en obalans. Alla beskriver veckorna till sjöss som enbart arbete och ingen vardag eller fritid. Arbetet är högsta prioritet och något som de lägger mycket tid på; Balansen fattas de veckor jag är ute till sjöss, för då blir det helt enkelt bara jobb och sömn, i princip ingen fritid Dagarna är styrda efter ett schema där arbete, mat, sömn och ledig tid är fördelat i perioder om sex timmar. Sex timmar arbete avlöses av mat därefter sextimmar fritid eller sömn beroende på tiden på dygnet. Så rullar dygnen till sjöss på och officerarna har själva ingen 13

15 möjlighet att styra över tidsfördelningen. Enligt informanterna finns det inget utrymme i schemat för det de helst vill göra, deras individuella meningsfulla aktiviteter och där blir upplevelsen av obalansen uppenbar, trots att de basala behoven tillfredställs. Då består ju dagarna av sömn sex timmar, jobb sex timmar, eller ja sömn, fritid sex timmar där du får fördela sömn, mat, träning. Dom veckorna blir ju väldigt annorlunda mot de vanliga veckorna Avsaknaden av meningsfulla aktiviteter så som att umgås med familjen, var delaktig i det vardagliga arbetet i hemmet och träning är något som upplevs som påfrestande. Trots att det ges tillfälle till ledig tid så upplevs det inte som tillfredställande fritid. Officerarna har inte möjlighet att åka hem eller röra sig fritt utanför arbetsplatsen och utbudet av fritidsaktiviteter är begränsat och varierar mellan fartygen. Detta medför enligt officerarna att de sällan kan fylla sin lediga tid med meningsfulla aktiviteter. Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning Verksamheten inom marinen varierar under året, våren och hösten är allt som oftast intensivast. Under de perioderna spenderar officerarna mycket tid på arbetet och några av dem tycker att det blir för mycket tid hemifrån. De känner inte att de hinner göra allt de önskar på fritiden. Utöver det så går också mycket ork och energi åt till arbetet som tidvis är både krävande och stressigt. De intensiva perioderna till sjöss kräver mer återhämtning vilket några av officerarna upplever som frustrerande. När de kommer hem efter en längre tids jobb till sjöss kan de inte bara återgå till det normal utan tvingas till vila för att sedan kunna fungera normalt. En officer beskriver det så här; "jag är faktiskt rätt trött efter den här perioden som har varit för det har vart mycket, mycket jobb och jag har inte vart hemma så mycket helt enkelt och det är väl klart att en stor del av orken då går till jobbet. Jag är inte skitpigg när jag kommer hem heller då, det tar någon dag innan man vilat upp sig och är tillbaka på banan igen." Längre ledigheter är vanligt och något som ses som positivt med yrket. Dock innebär det att officeren går från dygn fyllda med intensivt arbete till dygn då hon/han bara är ledig. Informanterna upplever att de missar tid med familjen i hemmet under perioderna till sjöss. Den tiden känner några att de måste ta igen under perioderna i land medans andra fortsätter som vanligt i sin vardag med familjen. 14

16 Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans Samtliga officerare lyfter vikten av att familjen stöttar och ställer upp för varandra. Hela familjens aktivitetsbalans blir påverkad under de veckor officeren är till sjöss. Det kräver att partnern tar ett stort ansvar för barnen och det vardagliga arbetet i hemmet. Tiden och möjligheten att utöva fritidsaktiviteter för familjen minskar också under dessa perioder vilket påverkar familjens aktivitetsbalans. Flera officerare menar att stödet hemifrån är en stor anledning till att de har kunnat göra det yrkesvalet de har gjort och en officerare uttrycker sig så här; Jag skulle aldrig kunna ha det jobbet jag har om hon inte var villig att ta hand om allt när jag är borta Om familjen är medveten om de perioder som kommer och hur schemat ser ut så finns möjligheten att anpassa livet efter det. Familjen skapar sina egna rutiner och planerar utifrån de förutsättningar som finns, allt för att vardagen ska fungera så bra som möjligt. Det möjliggör för officerarna att arbeta till sjöss. Trots att tiden inte alltid räcker till så gör kontrollen över situationen och medvetenheten över vad som komma skall att officerana ändå upplever att det finns någon form av aktivitetsbalans både för egen del och också för familjen. Så här beskrivs det av en av officerarna; "medvetna om hur mitt arbete fungerar och hur mitt schema ser ut och man anpassar sig helt enkelt efter det, och så länge man kan planera, vilket vi åtminstone just nu kan göra så utifrån ett fast schema så skapar man sig väl balans utifrån det liksom" Arbetet stannar på arbetet Officerarna upplever att det är viktigt att skilja på arbete och fritid. De uppger att arbetet inte ska komma först och vid arbetsdagens slut får arbetet inte följa med hem, inte ens i tanken. Det är viktigt att släppa fokus på arbete och inte låta sig styras av andras förväntningar för att uppnå en mer kvalitativ fritid. Några av officerarna upplever detta som svårt och påtalar vikten av att lyssna på sig själv, sin kropp och sina känslor. Annars är det lätt att arbetet blir en energitjuv och något som upplevs som psykiskt jobbigt. Så här sa en officer; men då var det skitsvårt att liksom släppa jobbet och känna att nu är jag hemma, nu gör jag nåt annat En kvalitativ fritid menar officerarna är till gagn för arbetet också då det är lättare att fokusera när man arbetar, så som en officer uttryckte det; 15

17 jag släpper fokus på jobbet på fritiden och det gör ju att det sen är lättare att fokusera på jobbet En stor mängd kvalitetstid på land kan väga upp obalansen till sjöss En viktig faktor för den upplevda aktivitetsbalansen är den mängden kvalitetstid som officerarna får under perioderna då de arbetar i land. Här beskriver de hur de har en normal fördelning av arbete, fritid och sömn. De kan ha en bra vardag med familjen där de kan avlasta och finnas där för sin respektive, de kan umgås med sina barn och de hinner med det nödvändiga utan att uppleva någon stress. Lediga helger väljer officerarna att fylla med meningsfulla aktiviteter och prioritera familjen och fritiden. De krävande perioderna på arbetet glöms bort och hela familjen kan fylla på med ny positiv energi. En officer uttrycker det så här; det är klart att det är jobbigt att vara borta på sjön men samtidigt så känns det som att man gör allt för att försöka ta igen det när man kommer hem sen och det blir mycket kvalitetstid då istället Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv Som ett övergripande tema för det insamlade materialet finner författarna att en tillfredställelse av aktivitetsbalans hos officerarna finns, sett utifrån ett längre tidsperspektiv. De delar in livet och vardagen i tidscykler om hela år där intensiva perioder avlöses med lugna perioder av återhämtning. Trots ett arbete som tidvis är mycket krävande med obalans som följd så upplever alla officerare att de i det stora hela har en aktivitetsbalans i vardagen. Det långa tidsperspektivet gör att de känner sig till freds med sin livssituation och är nöjda med sina arbeten. En av officerarna påpekade att arbetstiden utslaget på ett år faktiskt är den samma som för personer med andra jobb, dock är fördelningen speciell men något som i det stora hela upplevs som positiv; jag får den tiden jag behöver för det jag vill göra och allting flyter på, jag trivs ganska bra med det liv jag lever just nu. Balans i livet är något som upplevs som intressant och viktigt hos officerarna. Så länge det finns en medvetenhet och öppenhet för att balansen förändras allt eftersom personer utvecklas 16

18 och omprioriteringar görs så finns möjligheten att skapa en upplevd aktivitets- och livsbalans. Det är något som officerarna upplever att de har då de är nöjda och trivs bra med sin tillvaro. En annan officer avslutar intervjun med att säga; det är viktigt att man måste hitta en balans i livet, särskilt mellan jobb och livet, jobbet är inte livet, inte för alla. Och just det att man måste lyssna på sig själv för att skapa balansen, våga skapa balansen DISKUSSION Resultatdiskussion Studiens syfte var att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen hos heltidsanställda officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Resultatet av studien visar att deras upplevelse av aktivitetsbalans är övergripande god och att de är nöjda med sin livssituation. Huvudfyndet i resultatet tillika det övergripande temat är Upplevd aktivitetsbalans utifrån ett längre tidsperspektiv. Temat baserades på fem kategorier; Obalans under perioderna till sjöss, Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning, Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans, Arbetet stannar på arbetet och Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss, samt två domäner; till sjöss och i land. Temat speglar ett helhetsperspektivet där officerarna trots sin arbetssituation och avsaknad av aktivitetsbalans under perioderna till sjöss upplever aktivitetsbalans över en längre tid. De beror på att de ser sin tid och sina aktiviteter i större cykler. Författarna upplever att det större tidsperspektivet är en nödvändig strategi för att officerarna ska kunna bibehålla god hälsa och livsbalans. Wagman (2012) beskriver i sin studie att aktivitetsbalansen är en av aspekterna för att kunna uppleva livsbalans. Begreppen är nära relaterade till varandra och det visar även att båda är relevanta för att uppnå tillfredställelse i vardagen. Det är viktigt för informanterna att fokusera på rätt saker för att kunna utföra sitt arbete men även för att kunna återhämta sig och kunna få ut så mycket som möjligt av den tid de får med familjen. Prioritering av aktiviteter som arbete, familjeaktiviteter och fritid är viktigt för officerarna men det ser även vila och återhämtning som en viktig pusselbit för att få vardagen att gå ihop. Dessa prioriteringar framkommer också som en viktig del i Jonsson, Håkansson och Wagmans (2012) studie om aktivitetsbalans. Det är viktigt att göra prioriteringar för att skapa ett harmoniskt aktivitetsmönster. 17

19 Enligt SOU 2002:5 så bidrar bra arbetsförhållanden till att främja hälsa. Författarna anser att Försvarsmaktens hälsofrämjande arbete (Försvarsmakten, 2010) tillsammans med studier gjorda inom aktivitetsbalans överensstämmer med officerarnas upplevelse. Officerarna beskriver att de mår bra, de trivs med sitt arbete och sin livssituation, detta styrks av Försäkringskassan (2012) som visar att officerare är en välmående yrkesgrupp med hög närvaro på arbetsplatsen. Som Jonsson, Håkansson och Wagman (2012) beskriver är det den subjektiva upplevelsen av aktivitetsbalans som är sanningen och därför är det viktigt att fånga officerarna där de befinner sig just nu. Det är viktigt att som arbetsterapeut vara medveten om officerarnas syn på det längre tidsperspektivet och förstå att det är det som är avgörande för deras upplevelse av aktivitetsbalans. De ser sin situation över en längre tid där alla delar är lika viktiga för att nå tillfredställelse i vardagen. Det är där som arbetsterapeuten bäst når individen och kan då lägga stor vikt på att arbeta klientcentrerat. I kategorin Obalans under perioderna till sjöss framkom att officerarna, de perioder de är till sjöss, upplever det svårt att uppnå en tillfredsställande aktivitetsbalans och fokus på arbetet sträcker sig över hela dygnet. Meyer (1922) och Westhorp (2003) skriver om vikten av balans mellan arbete, fritid, vila och sömn för att människokroppen ska må bra, men menar att tiden nödvändigtvis inte behöver fördelas lika mellan aktiviteterna för att uppnå aktivitetsbalans. Detta styrker officerarnas känsla av obalans till sjöss trots schema med sex timmar arbete och sex timmar fritid. Schemat de har under sina veckor till sjöss upplevs inte som aktivitetsbalans och avsaknaden av meningsfulla aktiviteter och fritid är det som officerarna ser som största problemet med den obalans som uppstår då de är till sjöss. Detta skiljer sig från tidigare studie gjord av Håkansson, Dahlin-Ivanoff och Sonn (2006) som beskriver att män, till skillnad från kvinnor, ser orken att arbeta som viktigast för aktivitetsbalansen. Kielhofner (2012) och Creek (2002) beskriver att meningsfulla aktiviteter är viktigt för att kunna utveckla och främst behålla sin fysiska och mentala hälsa samt känna en livstillfredsställelse. I kategorin Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning beskriver officerarna hur de är i behov av återhämtning efter sina intensiva perioder till sjöss och hur det påverkar deras aktivitetsbalans. Jonsson och Persson (2006) menar att återhämtning och vila är aktiviteter vi behöver i vår vardag för att kunna ha energi och ork att fungera maximalt och utföra våra 18

20 sysslor. Försvarsmakten ger sina anställda möjlighet till återhämtning genom längre planerade ledigheter. Det upplevs av officerarna som en positiv aspekt av arbetet. Kategorin Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans tar upp officerens familjeroll. Christiansen och Matuska (2006) beskriver hur personers roller påverkar den upplevda aktivitetsbalansen och officerens arbetsroll och familjeroll hamnar tidvis i emotionell obalans. Officerarna beskriver hur stödet från familjen är viktigt för att de ska kunna fokusera på jobbet när de är borta under längre perioder. I enlighet med Håkansson, Dahlin-Ivarnoff och Sonn (2006) visar resultatet på att strategier behövs för att ha kontroll på vardagen och det är viktigt att sätta gränser för sitt engagemang i arbete och relationer. Då strategierna hjälper till att skapa livsbalans och ge meningsfullhet i vardagen är det viktigt att officerarna skapar sina egna strategier tillsammans med familjen för att få vardagen att gå ihop. Det är det som gör att de kan fortsätta med sitt yrkesval även när de har bildat familj. I kategorin Arbetet stannar på arbetet tar officerarna upp vikten av att inte ta med arbetet hem, att kunna koppla bort och vara ledig på fritiden. Även det kan ses som en strategi för att få en meningsfullare fritid, något som Håkansson, Dahlin-Ivarnoff och Sonn (2006) skriver om i sin studie. Om människan skapar strategier i vardagen så blir det lättare att möta krav som finns och fördela tid och energi. Enligt Jonsson, Håkansson och Wagman (2012) är det viktigt med rätt mängd och rätt variation av meningsfulla aktiviteter. Några av officerarna upplever det i bland svårt att koppla bort arbetet och skulle troligtvis ha nytta av att skapa en strategi för detta och på så sätt spara energi och tid. Kategorin Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss visar att officerarna tar igen mycket kvalitetstid med familjen de veckor då de arbetar i land och att det är en viktig del av deras vardag. Cassidy (2003) menar på att familjen är viktig för den psykiska och fysiska hälsan och gemenskapen med familjen bidrar till välbefinnande och är en avgörande faktor för en god hälsa. Detta styrks av officerarna som menar att kvalitetstiden i hemmet gör att de glömmer bort de längre perioderna då de är hemifrån och den stressen det bidrar till. Att inte få träffa sin familj under en längre tid kan jämföras med den studien som gjordes på skiftarbetare där det visade sig att arbetet påverkar balansen mellan arbetet och familjelivet och kan bidra till svårigheter med familjelivet (Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012). Studiens två domäner speglar att officerarna har olika typer av vardag beroende på vart arbetsplatsen för perioden är. Dessa perioder speglar hur deras aktivitetsmönster ser ut och möjligheten till meningsfulla och vardagliga aktiviteter. Kielhofner (2012) beskriver vikten av 19

21 att ta hänsyn till miljön som aktiviteten är förlagd i. All aktivitet sker i och får mening genom sina fysiska och sociala miljöaspekter. Alla miljöer erbjuder möjligheter men även begränsningar och kan därmed antingen stödja eller hindra en individs aktivitet. Miljöns möjligheter och begränsningar beskrivs som objektiva och kan bara beskrivas av personen som upplever dem. Metoddiskussion Vid urvalet av studien inkluderades officerare som arbetat som officer i minst ett år och inte uppnått högre grad än kapten. Detta urval gjordes för att officerarna skulle skaffat sig erfarenheter kring hur deras arbete påverkade deras vardag och för att officerarna skulle ha liknande arbetsuppgifter. Författarna valde också att ha hemmaboende barn som ett inklusionskriterium eftersom detta göra att officerarna då har fler att ta hänsyn till och som påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Författarna använde sig av sitt personliga nätverk och snöbollsurval för att hitta officerare till studien. Detta gjorde att svar om deltagande kom snabbt och få av de tillfrågade tackade nej. Snöbollsurval kan vara ett bra tillvägagångssätt vid kvalitativa studier där det annars är svårt att nå informanter. Riskerna med snöbollsurval är dock att få en minskad spridning och förlorad kontroll över valet av informanter. Med ett snöbollsurval är stickprovet troligen inte representativt för populationen, i vårt fall officerare inom marinen, och kan inte generaliseras (Hartman, 2004). Antalet intervjuer valdes utifrån den tid och de resurser som författarna hade. Det bedömdes som en tillräcklig mängd material för att besvara syftet med studien och en hanterbar mängd data att analysera. Efter genomförda intervjuer gjordes bedömningen att åtta intervjuer gav ett rikt material och fler informanter har inte tillfört något för studiens resultat. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Denna form valdes för att ge författarna möjligheten att få bra beskrivande svar på sina frågor och chansen att ställa lämpliga följdfrågor (Hartman, 2004). En intervjuguide med huvud och följdfrågor gjordes för att författarna skulle hålla sig till samma ämne då intervjuerna, på grund av den stora avståndsskillnaden, gjordes med bara en författare närvarande. Subtila signaler kunde ha uppfattats eller tolkats annorlunda om båda författarna varit närvarande. Trots att författarna ansåg att enkla begrepp användes i frågorna var det nödvändigt att inför varje intervju förklara vad som menas med aktivitetsbalans. Författarna är medvetna om att den förklaring som gavs kan ha påverkat resultatet av intervjuerna (se bilaga 2). Platsen för intervjuerna valdes av officerarna för att de skulle känna sig bekväma i situationen och samtliga intervjuer skedde 20

22 utanför arbetstid, vilket medförde att det dröjde innan alla intervjuer var genomförda då arbete till sjöss kom i vägen. Intervjuerna spelades in av författarna, ingen information gick förlorad och författarna kunde på ett bättre sätt slappna av och lyssna på informanten och ställa relevanta följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2009). Nackdelen med detta tillvägagångssätt var att informanterna inte kände sig bekväma med att bli inspelade och detta kan ha påverkat innehållet i intervjun, information kan ha uteblivit och resultatet kan således ha påverkats. Författarna var heller inte vana vid att intervjua och en bättre intervjuteknik kunde gett ett annat resultat. Intervjuerna skrevs ut på ett likvärdigt sätt och detta var till fördel vid analysen då den författare som ej deltagit vid intervjun kunde ta del av materialet vilket resulterat i en bättre analys. Analysen påbörjades med att författarna identifierade de meningsbärande enheterna på var sitt håll och sedan sammanställdes och jämfördes dessa. Författarna kunde då konstatera att skillnaderna i identifieringen var mycket små och detta ses som en styrka då författarna tolkat materialet på lika sätt. Fortsatt arbete med analysen gjordes gemensamt av författarna för att tolkningen av materialet skulle bli likvärdigt. Båda författarna har sedan tidigare en förståelse för hur marinens verksamhet fungerar genom fullgjord värnplikt och nära anhöriga som arbetar i myndigheten. Enligt Granskär och Höglund-Nielsen (2012) kan författarna välja att bortse ifrån eller nyttja sin förförståelse. Författarna av denna studie har valt de senare alternativet och detta kan i sin tur ha påverkat författarnas tolkning av materialet. För en ökad giltighet av resultatet har författarna använt citat från intervjuerna. Under hela processens gång har författarnas arbete följts och granskats av en handledare med kunskaper inom arbetsterapi eftersom Granskär och Höglund-Nielsen (2012) menar att en extern granskning ökar studiens giltighet. 21

23 SLUTSATS Slutsatser som kan dras av denna studie är att officerare inom marinen i den svenska Försvarsmakten upplever en god aktivitetsbalans då de ser tiden i större cykler. Intensiva perioder till sjöss ger ingen balans men sammanslaget med långa perioder av återhämtning så upplevs balansen och officerarna är nöjda med sina arbeten, sin vardag och sin fritid. Nyttan med studien är att Försvarsmakten kan ta del av studiens resultat och då inkludera officerarnas tidsperspektiv i sitt hälsofrämjande arbete. Även arbetsterapeuter kan finna nytta av denna studie då den visar hur officer som yrkesgrupp upplever aktivitetsbalans tack vare ett längre tidsperspektiv. Det sättet att tänka kring aktivitetsbalans kan användas vid promotivt och preventivt arbete med klienter som har en likande arbetssituation. Författarna tycker att det vore intressant med vidare studier i detta ämne. Ett förslag är en kvantitativ studie på samma målgrupp med syfte att studera aktivitetsbalans i en större omfattning. Ett annat förslag är att göra en jämförelsestudie på en kvinnodominerad yrkesgrupp för att kunna jämföra män och kvinnors upplevelse av aktivitetsbalans. 22

24 REFERENSLISTA Backman, C. L. (2004). Occupational balance: Exploring the relationship among daily occupations and their influence on well-being. Canadian Journal of Occupational Therapy, 71(4), Cassidy, T. (2003). Stress, kognition och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Christiansen, C. H & Matuska, K. M. (2006). Lifestyle Balance: A review of Concepts and Research. Journal of Occupational Science, 13(1), Creek, J. (2002). Occupational therapy and mental health. 3rd ed. London: Churchill Livingstone. Estryn-Béhar, M. & Van der Heijden, B. M. (2012). Effects of extended work shifts on employee fatigue, health, satisfaction, work/family balance, and patient safety. Work, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. 3:e upplagan. Stockholm. Försvarsmakten (2013). Försvarsmakten Myndigheten. Hämtad: 3 januari, 2014 från Försvarsmakten (2010). Projekt: Hälsofrämjande arbete i Försvarsmakten Ett samverkansprojekt för en tydlig och långsiktig strategi för FM hälsofrämjande arbete. Militärhögskolan Karlberg. Försäkringskassan (2014). Sjukpenningtalen Hämtad: 3 april, 2014 från O0_KhbQQo/edit Försäkringskassan (2012). Socialförsäkringsrapport 2012:14 Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet. Antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd år Hämtad: 29 januari, 2014 från /!ut/p/b0/04_sj9cpykssy0xplmnmz0vmafgjzokndq0mlj0mhq3cg9zdddydva2njr3 DjA0MDPULsh0VAZz16eU!/ Granskär, M. & Höglund-Nilsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S. & Sonn, U. (2006). Achieving balance in everyday life. Journal of Occupational Science, 13(1),