GODA EXEMPEL. Arbetssätt inom LSS, hemtjänst och vård- och omsorgsboenden att inspireras av

Transkript

1 GODA EXEMPEL Arbetssätt inom LSS, hemtjänst och vård- och omsorgsboenden att inspireras av 2015

2 Goda exempel på kvalitetsutveckling Solna stad vill genom Omvårdnadsakademin uppmärksamma, uppmuntra och belöna goda exempel inom vård- och omsorg med ett kvalitetspris. Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för att utveckla kvaliteten och höja kompetensen inom vård och omsorg. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Regelbunden samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i det arbetet. Under kvalitetsdagen kommer aktuell forskning och nominerade kvalitets- och utvecklingsprojekt från Solnas verksamheter att presenteras. Omvårdnadsakademin har sedan år 2010 årligen delat ut ett kvalitetspris för bästa utvecklingsarbete. Ett pris utses inom respektive område LSS, hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Omvårdnadsakademin utser även hedersomnämnanden för förtjänstfulla projekt. Övriga utvecklingsarbeten som har nominerats och valts ut av omvårdnadsakademin presenteras tillsammans med vinnarna som Goda exempel i denna folder. Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för arbetet med att utveckla kvaliteten och höja kompetensen inom vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Regelbunden samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i det arbetet. Verkställande utskottet, Omvårdnadsakademin Kontakt Annika Wiechel Representant för Äldreakademin annika.wiechel@solna.se Monica Lickander Representant för Omsorgsakademin monica.lickander@solna.se

3 Vinnare och hedersomnämnanden 2015 Vinnare kategori LSS: Bemötande - att få andra att växa till självständighet Mango Med ett holistiskt synsätt på såväl individ- som verksamhetsnivå uppnås hälsa och välbefinnande med balans i vardagen. Vinnare kategori Hemtjänst och dagverksamhet: Dans - lycka för kropp och själ, gammal som ung Adela Omsorg Med hjälp av Solnas aktivitetsguide går det som en dans att öka välbefinnandet och sätta guldkorn på tillvaron. Vinnare kategori Vård- och omsorgsboende: Röd och grön knapp - för en meningsfull vardag Skoga vård- och omsorgsboende, Humaniora vård och omsorg Med tydlighet och struktur skapas tid för social samvaro och ökat välbefinnande på resan mot ett salutogent äldreboende. Hedersomnämnanden: Värdegrund, för vem? Björkgården vård- och omsorgsboende, Förenade Care Med hjälp av boendes och närståendes egna tankar kring välbefinnande och vad som är ett värdigt liv formas ett värdegrundsbaserat arbetssätt. Grammofontimmen Berga vård- och omsorgsboende, Temabo Med musik som väcker minnen och känslor stärks identiteten och gemenskap främjas. Bergateatern - ett sätt att mötas Berga dagverksamhet, Temabo Med innovation och kreativitet främjas skaparglädje och gemenskap.

4 Bemötande- att få andra att växa till självständighet För att förstå en människas problemskapande beteende och växa i självständighet förstod vi vikten av att se bortom diagnosen och se till helheten. För att komma dit har vi använt oss av ett holistiskt synsätt och utav ett låg-affektivt bemötande som får människor att växa och hur vi kommer dit utan att ta över och inte göra anspråk på individens integritet. Allt detta låter givetvis väldigt fint och orden har säkert brukats mer än en gång på inramade värdegrunder. Vi har gjort Jungfrudansen till en plats med en god stämning där vi låtit lust, glädje och nyfikenhet styra vår inriktning och att vi som personalgrupp har en sträv efter förbättring, utveckling, analys och kritiskt granskande. Vi har arbetat fram två metoder som vi kallar för Balansen och Cirkeltänket. Den inre balansen är vårt holistiskt tänk. Där använder vi oss av att mäta hur balansen ser ut i kosthållning, sömn, aktiviteter, ekonomi, socialt, hygien, daglig sysselsättning och bostad och hur vi påverkas på alla plan i vår vardag. I vårt låg-affektiva bemötande använder vi oss utav cirkeltänket som är en mall och ett hjälpmedel för att förstå var vi själva befinner oss och var huvudpersonen befinner sig för att bemötandet från oss ska bli så låg-affektivt som möjligt. Här tar vi hänsyn till faktorer som kan påverka oss, jaget, miljön och problemskapande situationer Genom att låta huvudpersonen själv bestämma över sin veckoplanering med stöd av personal behåller vi självbestämmandet levande och öppenhet kring flexibilitet. För oss är det viktigt att det holistiska perspektivet genomsyrar verksamheten - både på individnivå och verksamhetsnivå. Kontakter Camilla Nordgren, verksamhetschef Mango Omsorg, Jungfrudansen19B. Telefon: Epost: camilla@mangoomsorg.se

5 Dans lycka för kropp och själ, gammal som ung Dans är ett kravlöst kommunikationssätt som inte tar omvägar kring orden och man kan med lätthet påstå att dans är medicin för så väl kroppen som hjärtat och själen. Förutom att den befrämjar kroppens motorik, rörelse och puls, så blir man även sedd och berörd. Våra kunder tillhör den generation som umgicks och socialiserade genom dans. Dansen var även den gemensamma nämnaren som kunderna tog upp när vi bad dem berätta om allt från hur dem träffade första kärleken till roligaste minnet från förr. Man såg deras ansikten lysa upp och deras leenden att stråla. Alla minns dans med glädje och kan relatera till den. Dans främjar även den mentala träningen. Det är rörelseterapi, konditionsträning och den främjar koncentrationsförmågan. Den påverkar också flera av våra sinnen genom musiken och dess rytm men även genom den kroppsliga beröringen som är så viktig för människors välbefinnande. Detta ville vi på Adela Omsorg ta till vara på och med hjälp att Solnas aktivitetsguide som erbjuder dans varje månad så skapade vi en succé! Vi lyckade uppmuntra ett par av våra kunder att följa med och testa på en dans genom aktivitetsguiden. Båda dessa kunder lider av demens och depression i olika grader. När vi såg hur dansen fick dessa herrar att leva upp, skratta och dansa förstod vi att det här var ett vinnande koncept som vi måste implementera i vår vardag på Adela Omsorg. En stadig grupp kunder åker nu en gång i månaden tillsamman med personal och dansar och detta har blivit en glädjekälla för så väl kunder som personal. Det finns inga gränser för vem som kan vara med på dans. Dans är ett underbart kommunikationssätt människor emellan för man behöver inte ta omvägen över orden, orden döljer oftast känslan medan kroppen aldrig ljuger. Kontakt Cecilia Rydh, verksamhetsledare Adela Omsorg Telefon: Louise Green, Kundansvarig Solna Adela Omsorg Telefon: E-post: info@adelaomsorg.se

6 Röd och grön knapp för en meningsfull vardag För att boende på Skoga Äldrecentrum ska få uppleva en meningsfull vardag med aktiviteter och sinnestunder med gemenskap, samvaro och samtal infördes ett nytt arbetssätt som vi kallar Röd och Grön knapp. Arbetsättet är en väg på vår resa mot ett Salutogent Äldreboende. För att våra boende ska uppleva en meningsfull tillvaro den sista tiden i livet startade vi projektet Resan mot ett Salutogent Äldreboende. Vi utgår ifrån Aaron Antonovskys teori som beskriver förutsättningar för att uppleva meningsfullhet som att ägna sig åt något som intresserar mig, ingå i en social gemenskap, samtala om existentiella frågor och känna delaktighet. Idén med att införa det nya arbetsättet med röd och grön knapp väcktes när vi insåg att många boende efter morgonbestyren satt själva i dagrummet utan sällskap av omvårdnadspersonal. Boende kände sig ensamma och otrygga. Målet med det nya arbetssättet var att dagrummet skulle förvandlas till ett gemensamt vardagsrum dit boende söker sig för att uppleva meningsfullhet i vardagen. Med konceptet röd och grön knapp tydliggörs personalens funktioner för boende. Omvårdnadspersonal bär röd eller grön knapp (brosch) beroende på funktion. Den som bär grön knapp ska alltid befinna sig i avdelningens vardagsrum och utifrån boendes behov och intressen anordna aktiviteter och sinnesstunder med social samvaro, gemenskap och samtal. I arbetet ingår att informera om dagens händelser och att vara värdinna vid måltider och kaffestunder. Den med röd knapp är ansvarig för det praktiska arbetet på avdelningen. I utvärdering av arbetssättet röd och grön knapp har boende uttryckt att de gärna vill komma ut från sina lägenheter till gemenskapen, de känner sig trygga när de vet att det finns personal i vardagsrummet och de upplever minskad ensamhet och oro. Omvårdnadspersonalen upplever arbetet mer strukturerat och därigenom frigörs tid för aktiviteter och social samvaro med boende. Personalen utrycker att boende har fått större möjlighet att uppleva en meningsfull vardag med arbetssättet. Kontakt Agneta Laine, enhetschef Skoga Äldrecentrum Telefon: E-post: agneta.laine@solna.se

7 Värdegrund- för vem? År 2011 infördes en värdegrund för våra äldre. Värdegrunden ska säkerställa att den enskilde får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande i sin vardag. Man har diskuterat och arbetat med att definiera vad som är värdigt liv och välbefinnande för våra äldre på våra boenden. På Björkgården upplever vi att man till viss del har tappat vad den äldre själv tycker är värdigt liv och välbefinnande i sin vardag. Vi upplever också att man i liten utsträckning har frågat den det berör dvs våra boende vad de upplever är värdigt liv och välbefinnande. Därför har våra värdegrundshandledare bjudit boende och närstående in till en värdegrundsgrupp där vi diskuterar vad man som boende hos oss på Björkgården tycker är värdigt liv och välbefinnande. Vi har även diskuterat hur vi kan införa ett värdegrundsbaserat arbetssätt i vardagen. Med hjälp av de boendes och närståendes tankar kring värdigt liv och välbefinnande i vardagen har vi skapat en värdegrundsgaranti. Värdegrundsgarantin kommer att användas som ett arbetsmaterial för handledarna när de arbetar med värdegrunden och dess begrepp i de olika personalkategorierna. Värdegrundsgarantierna kommer att läggas upp som ett dokument där man beskriver hur vi på Björkgården arbetar med värdigt liv och välbefinnande och hur våra boende och närstående ser på dessa begrepp, d.v.s. vad som är viktigt för de som är målgruppen för värdegrunden, våra boende. Vi kommer att lämna ut denna värdegrundsgaranti vid inflyttning och garantin som underlag vid vårdplaneringar och uppdatering av genomförandeplaner för att säkerställa att vi arbetar efter de önskemål och tankar som finns kring värdigt liv och välbefinnande. En gång per år revideras denna värdegrundsgaranti för att säkerställa att vi har de boendes önskemål i fokus gällande värdegrunden. Detta inneburit en kvalitetshöjning genom en ökad delaktighet och en påverkansmöjlighet för den äldre i verksamheten. Genom skapandet av denna värdegrundsgaranti ökar vi möjligheterna att varje unik individ upplever ett värdigt liv och välbefinnande i sin vardag på Björkgården. Kontakt: Veronica Ringsäter, verkamhetschef Björkgårdens äldreboende Förenade Care Telefon: E-post: veronicar@forenadecare.com

8 Grammofontimmen På Berga bor många som tycker om jazz men det är inte alla som kan säga vilken artist eller vilka låtar de gillar. Det är inte heller många som har egna skivspelare och skivor hemma. På Berga träffas alla som vill och är intresserade av jazz en gång i veckan i gruppen Grammofontimmen. De flesta är nu överrens om att musik är bra för hälsan om den används rätt. På Berga använder vi oss av musikens salutogena potential, bland annat i gruppen Grammofontimmen. Varje träff har ett tema som kan vara en artist, ett instrument, ett årtal eller till exempel musik och politik. Mellan de utvalda låtarna pratar vi om temat och alla uppmuntras att dela med sig av egna upplevelser och musikminnen vilket leder till både skratt och tårar. Vissa deltagare har väldigt starka minnen kring olika låtar, medan andra får höra något nytt och har frågor. Det har under resans gång blivit allt vanligare att boende kommer tillsammans med anhöriga som ofta kan komma med värdefulla musiktips. Observationer under timmens gång bygger nästa veckas program. Förutom att erbjuda de boende personligt och meningsfullt musiklyssnande handlar Grammofontimmen om att skapa en plattform där de boende kan hitta vänner från andra våningar. Nya vänskapsband skapas hela tiden. Det handlar också om att mötas och hitta den minsta gemensamma nämnaren hos oss. Några deltagare har själva varit jazzmusiker medan andra mest har lyssnat hemma, vissa deltagare har demenssjukdom och andra inte, det spelar inte så stor roll när vi väl sitter där och lever oss in i musiken. Vi brukar vara mellan 8-12 personer och under dessa månader har personer kommit och gått. Inriktningen jazz kan enkelt bytas ut mot andra genres utifrån de boendes önskemål, till exempel: schlager, pop/rock, eller varför inte Grammofontimmen- reggae? En enkät har visat att alla deltagare tycker det är viktigt att få lyssna på musik man tycker om. Alla har svarat att de känner sig gladare av att lyssna på musiken i Grammofontimmen. Andra svar på frågan om hur musiken påverkar har varit: lugn, avslappnad, känns bra i magen lycklig. Kontakt Lina Fridblom, temacoach på Berga Telefon: lina.fridblom@temabo.se

9 Bergateatern ett sätt att mötas På Berga har vi en dagsverksamhet för pensionärer som bor hemma. Vi har märkt att det ibland har funnits en upplevelse av ensamhet trots att man är tillsammans med andra. För att hitta en arbetsform där alla kan känna sig delaktiga och viktiga startade vi Bergas dockteater. Projektet startade hösten Vi har arbetat förutsättningslöst och låtit teatern växa fram utifrån deltagarnas egna idéer. Gruppen träffades en gång i veckan och vi började med att prata om sagor och berättelser vilket ledde till att deltagarna ville göra egna dockor. Vi använde mestadels återvunnet material som tidningspapper, tyg med mera. Dockornas personligheter kom i många fall ur deltagarnas egna minnen av personer de träffat tidigare i livet, andra dockor är fritt skapade ur fantasin. En egen berättelse växte fram. Vi byggde historien kring två huvudpersoner som ställs inför ett problem. Temat blev vad är lycka och hur blir man lycklig? Vi märkte att deltagarna på ett avslappnat och avdramatiserat sätt kunde prata om tidigare erfarenheter och sina egna uppfattningar om lycka och sorg när det var dockornas personligheter som var i fokus. Vi har haft två föreställningar på Berga och en på Bergshamra bibliotek för en lågstadieklass. Teatergruppen hade förberett frågor som vi diskuterade med barnen efter föreställningen. Även detta blev ett sätt att bryta eventuell känsla av ensamhet och få kontakt med personer från en annan generation. Att förflytta teatern till biblioteket ledde till positiva förväntningar, tankar och drömmar om framtiden. En av deltagarna uttryckte det med: jag har varit på biblioteket många gånger, men aldrig trodde jag väl att jag skulle stå där som skådespelare. Gruppens arbete har präglats av glädje och entusiasm, stolthet och premiärnerver. Vi har alla trivts i rollen som teaterproducenter och skådespelare. En undersökning med frågor baserade på de begrepp man använder för att mäta graden av KASAM visade att alla upplevde arbetet med teatern som meningsfullt och glädjebringande. Alla deltagare vill fortsätta med teatern. Kontakt: Lotta Sjöborg, arbetsterapibiträde Telefon: E-post: lotta.sjoborg@temabo.se Lina Fridblom, temacoach Telefon: E-post: lina.fridblom@temabo.se

10 Ett socialt och utvecklande boendestöd Vårt vardagsrum erbjuder en träffpunkt och neutral plats som inte är på stan eller hemmet. En plats man inte förknippar med stress, oro eller ångest. Här kan man träffa sitt boendestöd enskilt eller delta i våra sociala träffar. I vardagsrummet har vi en soffgrupp med dator, bibliotek med litteratur och pedagogiskt arbetsmaterial samt tillgång till skrivare, kopiator m.m. Vardagsrummet uppstod då vi upplevde ett behov av att träffa klienten i andra sammanhang än i det egna hemmet. En del av våra klienter är hemmasittare, bor hemma hos sina föräldrar, saknar sysselsättning i vardagen och/eller ett socialt nätverk. Eller så kan hemmet vara förknippat med oro och stress och då kan man vara med sitt boendestöd och exempelvis göra räkningar där. I vårt vardagsrum har vi även sociala träffar där fokus ligger på det sociala och att öva på vardagssamtal, prata kring olika teman, göra studiebesök och gå på föreläsningar. Detta delvis med önskemål från klienter men också som ett sätt att arbeta mot de mål vi får av handläggare, såsom: bryta social isolering och utveckla klientens sociala nätverk samt stötta klienten i att komma ut i sociala sammanhang. Vardagsrummet och våra sociala träffar är en plats och möjlighet för våra klienter att Komma ut i ett socialt sammanhang Bryta sin isolering Utveckla och förstärka sitt sociala nätverk Vara del av en grupp och gemenskap Öka sin självständighet och delaktighet i samhället I de sociala träffarna är klientens boendestöd närvarande som stöd och vår förhoppning är att vi ska kunna utveckla dessa sociala träffar då vi har märkt att stress och isolering minskar hos de klienter som deltar. Vardagsrummet ligger i Stöd & Resurs lokaler på Lundagatan 5 i Solna, cirka 10 minuter att gå från Solna centrum. För mer information besök vår hemsida Kontakt Ingela Burman, verksamhetschef Telefon: E-post: ingela.burman@stodochresurs.se Tone Persson, samordnare Telefon: E-post: tone.persson@stodochresurs.se

11 Kvalitetssamtal delaktighet & engagemang skapar utveckling Det är genom alla medarbetares engagemang och ansvarstagande som vi kan utveckla och höja kvaliteten på Ametisten. Under 2015 tillämpar vi metoden kvalitetssamtal för att ytterligare stimulera till delaktighet och engagemang bland alla medarbetare och genom detta få möjlighet att utveckla och förbättra vår verksamhet med den boende i fokus. Syftet med kvalitetssamtal är att skapa engagemang och delaktighet. Att ta tillvara medarbetares idéer, kompetens och vilja till förbättring och med hjälp av detta kunna erbjuda en högre kvalitet för våra boende på Ametisten. Kvalitetssamtalet är ett samtal om 15 minuter per tillfälle. Samtalet sker mellan verksamhetschef och medarbetare. Tanken med kvalitetssamtalet är att i dialog med medarbetaren samtala om - med den boende i fokus - verksamhetens utveckling och vad den enskilde medarbetaren anser är betydelsefullt. En förutsättning är också att medarbetaren själv tar en viktig roll i de förslag och förbättringsidéer som diskuteras. Dialogen och engagemanget är viktigare än antalet förbättringsförslag. Exempel på frågor som kan ställas som stöd i samtalet: - Vilka är de viktigaste kvalitetsfrågorna för vår verksamhet? - Vad kan ge våra boende en bättre vård och omsorg? - Vad är god kvalité för dig? Kvalitetssamtalen genomförs 2 gånger med samtliga medarbetare. Ett samtal hålls på våren och ett samtal på hösten. Samtalets längd är 15 minuter per tillfälle. Utvecklings-och förbättringsarbetet pågår kontinuerligt i verksamheten utifrån vad som kommer upp vid samtalen. En del idéer kan implementeras omgående, en del kräver framförhållning och planering men kommer att uppfyllas och en del förslag kanske får vänta till förmån för andra mer prioriterade områden. Vilka förbättringsförslag som ska prioriteras beslutas utifrån vad som skapar kvalitet för den boende. Utifrån vilket förbättringsförslag det gäller deltar berörda medarbetare och ibland boende i diskussionen, ytterst ansvarig för beslut är verksamhetschef. Återkoppling ges till medarbetarna 2 ggr/år av de utvecklingsområden som framkommit samt en redovisning av vilka åtgärder som planeras att vidtas (alternativt har vidtagits) utifrån kvalitetssamtalen. Kontakt Linda Wetterberg, verksamhetschef Ametisten vård och omsorgsboende Vardaga Äldreomsorg AB Telefon: E-post: linda.wetterberg@vardaga.se

12 Second hand-butiken ett glädjeämne och en mötesplats Man pratar mycket i dag om vikten av social samvaro, känslan av välbefinnande och aktiviteter för våra boende. Vi försöker hela tiden hitta aktiviteter som passar flertalet av våra boende och då aktiviteter där vi stöttar kontakten med andra och där det finns ett socialt utbyte. Vi har funderat på hur man skulle kunna slå två flugor i en smäll dvs skapa en miljö där våra boende träffar andra och där man upplever en känsla av meningsfullhet i aktiviteten. Detta samtidigt som aktiviteten ska vara kostnadseffektiv så möjligheten finns att kunna ha ett brett utbud av andra aktiviteter, Med dessa tankar och funderingar startade vi upp en second hand butik på Björkgården. Man kan gå och hitta kläder, presenter till nära och kära, julpynt, nya böcker att läsa eller att lyssna på men man träffar också andra pensionärer i butiken och kan prata lite. Vi har också sett att man kan använda sig av minnesväckare för våra dementa boende när de är i butiken och ser saker de känner igen eller tycker om. Man hittar även samtalsämnen kring de saker som finns i butiken. Man får också göra sig färdig för att gå till affären vilket blir en form av utflykt som är väldigt uppskattad. Aktiviteten Björkgårdens second hand-butik skapar ett tillfälle där man kan handla billigt och detta gör att man kan unna sig nya saker även om man har en begränsad ekonomi. Man kan lämna in de saker och föremål man inte vill/kan ha längre och då kan någon annan få glädje av detta. Närstående bidrar också till utbudet genom att skänka saker till second hand-butiken. De intäkter man får från butiken går tillbaka till andra aktiviteter. Dessa intäkter och vilka inköp som ska göras beslutar aktivitetsgruppen i samråd med de boende om. Detta skapar en ökad delaktighet kring aktivitetsutbud och val av inköp. Vi vill med vår second hand-butik skapa en aktivitet och en sysselsättning där man kan ha en trevlig stund med andra boende och där man också kan känna att man bidrar till en hållbar miljö och där man också kan hjälpa andra vilket skapar en känsla av meningsfullhet och välbefinnande. Kontakt: Veronica Ringsäter, verkamhetschef Björkgårdens äldreboende Förenade Care Telefon: E-post: veronicar@forenadecare.com

13 Nattfasta Syftet med projektet är att identifiera och genomföra olika åtgärder för att minimera nattfasta hos äldre för att förebygga risken för undernäring. Efter en kartläggning av nattfastan i november 2014 kunde vi konstatera att nattfasta översteg 11 timmar. Nattpersonal tillsammans med ansvarig sjuksköterska identifierade att en lång nattfasta kan leda till oroliga boende på nätterna samt undernäring. Vid granskning av nattfastamättningen uppmärksammades att våra boende har vaknat vid minst ett tillfälle under nattetid. Sen natt eller tidig morgonen och de har då fått vatten. Detta bekräftade att det fanns möjligheter att erbjuda boende ett nattmål eller förfrukost när de är vakna. Åtgärder Utbildning om nutrition och nattfasta för nattpersonalen. Dietist tar fram en informationsbroschyr i syfte med att öka kunskapen hos äldre gällande näringsintag, goda matvanor och nattfasta. Dietist och matinspiratör har informerat boende om nattfastan, vid gruppaktivitet. Vid inflyttning informerar sjuksköterskor nya boende och närstående, samt lämnar ut informationsbroschyr. Anhöriga har fått föreläsning om nattfasta. De boende fick själva välja om de önskade kvällsmål, nattmål eller en morgonfösare. Nattpersonalen har utifrån boendes önskemål aktivt erbjudit ett nattmål till de äldre som är eller har en risk för undernäring enligt SF- MNA. Resultat Åtgärderna följdes upp med hjälp av Mobipen och Senior Alert med resultatet om en nattfasta som mätte 10,5h. Genom utbildningsinsatser, tydliga rutiner och ett tydligt fokus har omvårdnadspersonalen på natten med stort engagemang tagit till sig den teoretiska kunskapen och omsatt den i praktiskt handling för att motivera de boende till nattmålen. Att vi sedan även utbildat såväl våra boende som anhöriga ser vi som viktiga framgångsfaktorer. Nutritionsområdet är i högsta grad ett tvärprofessionellt området där olika professioner kompletterar varandra. Kontakt Sara Kashani, biträdande verksamhetschef Hallens vård och omsorgsboende Telefon: E-post: sara.kashani@aleris.se

14 Algatans matkoncept älsklingsrecept i individuella måltidspärmar För att underlätta brukarnas delaktighet i valet av individuella- och gemensamma måltider har Algatan arbetat fram Matkonceptet. För några år sedan var det personalen som till största delen styrde vad de boende skulle äta och alla middagar åts gemensamt. Vi vågade då ifrågasätta oss själva vad gäller för vems skull är det organiserat som det är? Vill man alltid äta sina måltider gemensamt? Vi frångick då detta och började istället laga mat tillsammans med respektive brukare inne i deras egna lägenheter. Utmaningen som uppstod då vi ville lämna över så stor del av beslutsmandatet som möjligt till brukarna var hur vi skulle komma åt deras preferenser vad gäller mat, utifrån kommunikativa- och minnesmässiga svårigheter. Syftet med matkonceptet är att varje boende är med och planerar sin meny för veckan samt ges redskap för att trots sina kommunikativa- och minnesmässiga begränsningar vara delaktiga i detta. Vi tror att bilder kan vara en nyckel i detta. Vi fotograferar därför maten som serveras och har byggt upp en bank av maträtter som representerar brukarnas måltidspreferenser. Utifrån detta skapar vi sedan tillsammans med brukarna individuella måltidspärmar med recept som just hen tycker om. På husmöte varannan vecka finns måltider med som en stående punkt och vi utgår då från bilder på tidigare måltider i diskussionen. Dessa diskussioner kan sedan fortsätta individuellt mellan kontaktperson och brukare då de individuella måltiderna för veckan planeras. Ett resultat vi redan nu kan se är att brukarna vid restaurangbesök är mer aktiva vad gäller val av mat. För att följa upp effekten av vårt införande av matkonceptet, som en del i vårt övergripande projekt för alternativ kommunikation och delaktighet, kommer vi i slutet av året utvärdera genom personalobservationer, antal inkomna måltidsförslag och de boendes självskattade upplevelse av projektets effekt. Kontakt Kristoffer Willstedt, verksamhetschef Aleris Omsorg AB Telefon: E-post: kristoffer.willstedt@aleris.se

15 Kvalitetsdagen arrangeras i samarbete med: FOU nu En forsknings- och utvecklingsenhet i samverkan med kommunerna Solna, Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Stockholms läns landsting. FOU nu:s verksamhetsområde är utveckling av vården och omsorgen om både äldre personer och personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan olika yrkesgrupper, organisationer och verksamheter. FoU Södertörn FoU-Södertörn är en regional forsknings- och utvecklingsenhet som samägs av nio kommuner söder om Stockholm. FoU-enhetens verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen, funktionshinder samt socialpsykiatrin. Karolinska Institutet Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Consensum Consensum bedriver utbildning inom vård och omsorg för ungdomar och vuxna på såväl gymnasienivå som yrkeshögskolenivå. Yrkeshögskolan utbildar stödpedagoger inom LSS och har också specialistutbildningar för undersköterskor inom demens, palliativ vård och psykisk ohälsa.

16 Solna stad I samarbete med Karolinska Institutet, Consensum, FOU nu och FoU Södertörn Solna stad Solna solna.se