Goda exempel på kvalitetsutveckling

Transkript

1 Goda exempel 2011

2 Goda exempel på kvalitetsutveckling Solna stad vill genom Omvårdnadsakademin uppmärksamma, uppmuntra och belöna kvalitetsutveckling inom vård- och omsorg med ett kvalitetspris. Utvecklingsarbetet ska vara kvalitetshöjande för personer som tar emot service, stöd och vård inom omvårdnadsförvaltningens verksamhetsområden. Omvårdnadsakademin har instiftat ett Kvalitetspris samt tre Hedersomnämnanden som delas ut under den årliga Kvalitetsdagen. Omvårdnadsakademin vill lyfta fram ytterligare kvalitetsutvecklingsprojekt som, tillsammans med pristagarna, presenteras som Goda exempel i denna folder. Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för arbetet med att utveckla kvaliteten och höja kompetensen inom vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Regelbunden samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i det arbetet. Omvårdnadsakademin i Solna stad Annika Wiechel - representant för Äldreakademin E-post: annika.wiechel@solna.se Monica Edenståhl - representant för Omsorgsakademin E-post: monica.edenstahl@solna.se

3 Berättarkonst och folksagor Vi på Temabo AB arbetar idag med traditionella evidensbaserade metoder inom demensvården och vi håller även ögonen öppna för nya alternativa metoder. På Berga har vi sedan tidigare en konstoch hantverksinriktning och har nu också använt oss utav konsten att berätta. I ett led att stimulera till samtal och kommunikation och skapa fler meningsfulla aktiviteter på helgerna för våra äldre på demensvåningarna så har vi börjat med något vi kallar Berättarkonst och Folksagor. Under våra sagostunder samlas vi i en grupp om ca sex till åtta personer, sittandes i en ring med ett tänt ljus i mitten. Efter att vi har presenterat oss för varandra börjar sagoberättandet. När sagan har tagit slut lyssnar vi på ett musikstycke så att det ges tid för inre reflektion. Därefter bjuder vi in till diskussion, samtal och öppen reflektion. Syftet är att stimulera och få igång samtal hos de boende. Sagornas teman ska på något sätt anknyta till de äldres liv. Alla deltagare får känna sig bekräftade och sedda. Personalen får delta och ta del av den positiva effekten av sagoberättandet. Omvårdnadspersonal blir förhoppningsvis inspirerade till att göra något liknande i mindre skala på våningarna. För personer med en demenssjukdom är kommunikation en extra viktig fråga då personen många gånger har nedsatt förmåga att uttrycka sig verbalt samt att tolka och förstå vad andra säger. Vi har märkt att personerna som har deltagit verkligen har stimulerats till att diskutera om sitt liv i samband med dessa sagostunder. De har delat med sig av sina erfarenheter och samtalat med varandra om händelser i livet. Det finns även forskning som stöder att denna och andra former av möten är betydelsefulla för att personer med demens blir synliggjorda och bekräftade av andra. Enhetschef Anneli Malm, Berga, Temabo AB, Telefon E-post: anneli.malm@temabo.se Hemsida: 3

4 Kakprat på Skoga Det bakas mycket och ofta på demensvåningarna på Skoga. Bakning är en fantastisk aktivitet där det finns något att göra för alla. Förr bakade vi ofta till de boende, inte med. Vi ville få ut så mycket som möjligt ur denna aktivitet och samtidigt skapa en enkel struktur för personalen att följa, med målet att skapa en hemtrevlig miljö med det goda samtalet i centrum. När man bakar tillsammans med de boende innebär det att personalen pratar om det man gör och de äldre kan vara delaktiga på olika sätt. Någon vispar eller öppnar en påse. En annan sitter och tittar på och känner doften av nybakat. En tredje skrapar bunken. En fjärde läser recept eller tittar på bilder o.s.v. Samtalet som sedan följer vid fikat utgår från en enkel mall med frågor. Det finns inga rätta svar. Personalen för anteckningar på ett avsett papper och börjar med att skriva ner vilka som är närvarande. Detta för att bekräfta och synliggöra dem som deltar. Sedan kommer kakans namn, om den var svår att baka, om den ser ut som på bilden eller om man kan bjuda kungen för att ta några exempel på frågor. Anteckningarna sparas i en pärm som tas fram vid varje tillfälle. De frågor som finns är ett stöd för personalen, inget man måste följa slaviskt. Vi har märkt att det blir en trygghet för vissa personer med demenssjukdom att känna igen situationen och frågorna. Att hålla igång ett samtal utan att kunna förvänta sig något svar är bland det svåraste som finns och detta underlättas av en guide med frågor och ett givet ämne att tala om. Det finns inga krav på hur man skriver eller stavar. Frågorna och kakorna skapar många glada skratt och har blivit ett gemensamt projekt för boende och personal. Vem vet, en dag kanske Kungen kommer och då är vi beredda. Enhetschef Maria Wäljamets, Skoga vård- och omsorgsboende, Humaniora vård och omsorg. Tel: , E-post: maria.waljamets@solna.se Hemsida: 4

5 Varför firar vi? I flera år har de boende på Andersvägen firat stora och små högtider tillsammans med personal. Som så många andra visste vi inte alltid varför vi firade en viss högtid. Genom de boendes frågor fick vi idén till ett mer pedagogiskt och kunskapsmässigt upplägg kring firanden, om vad vi firar och varför. Vad har vi gjort och varför? Boende och personal planerar tillsammans inför varje firande. Ansvar delas upp efter intressen och förutsättningar. En boende får därefter, med personalstöd, ett övergripande ansvar för firandet. Arbetsmetod som används är tydliggörande visuell pedagogik för att de boende lättare ska kunna förstå; t ex bildstöd, frågor och svar kring högtiden (text och bild) och färger. Personalstöd finns under hela aktiviteten, från början till slut. Fråga: När äter vi mest kräftor? Svar: I augusti Det visuella stödet till berättandet knyter samman högtidsfirandets middag och övriga aktiviteter. Resultatet har visat att ökat inflytande givit en ökad delaktighet och engagemanget har vuxit genom att fler deltar längre stunder och i fler moment. Verksamhetschef Cristina Olsson, Andersvägen 3B, Carema Care. Tel: E-post: cristina.olsson@carema.se Hemsida: 5

6 Studiecirklar i musik Sedan våren 2010 har Berga vård- och omsorgsboende samarbetat med Studiefrämjandet kring studiecirklar i musik. Musikvetaren Dana håller nu i tre cirklar i veckan: Opera, Jazz och musikaliskt potpurri, med fokus på sinnesstimulans, kvalité och delaktighet. Alla är välkomna till Bergas studiecirklar. Under kurstillfällena har vi lyssnat på en enorm variation av omsorgsfullt vald musik- allt från Mozart till ABBA. Cirklarna har blivit ett viktigt och meningsfullt inslag på Berga med 7-10 deltagare per grupp. Cirkelledaren visar klassiska inspelningar på DVD och berättar om artisterna, musiken och tonsättarnas historia och man kan verkligen tala om det livslånga lärandet. Cirkeldeltagarna får följa med på en ljudmässig och visuell resa: Idag besöker vi Metropolitan i New York eller Idag får vi uppleva den klassiska baletten Svansjön. Många blir lockade till rörelse. Vissa bjuder upp till dans och andra sjunger med i välkända sånger. Musiken lockar till leenden och skratt och väcker slumrande minnen till liv och lust att berätta hos cirkeldeltagare med demenssjukdom. Det här är precis min musik!, Jag var på deras konsert på Nalen Honom känner jag igen är några kommentarer från cirklarna. Att vara med i en cirkel handlar sist men inte minst om att ha roligt, vara tillsammans och tillhöra ett sammanhang. I detta fall en grupp som delar samma intresse. Delar av personligheten som kanske inte kommer fram så tydligt i vardagsjaget lyfts fram och blir bekräftade och man får vara operaälskaren eller jazzkännaren. När alla skall hem igen, är det en lugn och glad stämning bland deltagarna. När man får lyssna på musik, sjunga och dansa, då behövs inte så mycket mediciner - sagt av boende om studiecirklarna på Berga Temacoach Lina Fridblom, Berga vård- och omsorgsboende, Temabo AB Tel: E-post: lina.fridblom@temabo.se Hemsida: 6

7 Bortom orden: att skapa värme, beröring och närhet. De som drabbas av demenssjukdom får ofta kognitiva svårigheter och även kommunikationsnedsättningar som leder till oro. Det behandlas oftast genom att ge lugnande mediciner. Taktil massage innebär en lätt beröring av huden på händer och fötter som kan vara ett komplement till medicineringen. Studier visar att taktil massage sänker pulsen och blodtrycket samt aktiverar parasympatiska nervsystemet som då utsöndrar hormonet oxytocin. Hormonet ger en känsla av lugn och ro. I det dagliga arbetet med de äldre på avdelningen ville personalen hitta ett nytt arbetssätt som skulle ge de boende mer lugn. Personalen fick två dagars utbildning i Taktil Pro massage. I april 2011 började personalen skapa och genomföra projektet Bortom orden för att se vilka effekter taktil massage skulle ge på personer med demenssjukdom. Av de som erbjudits massage har nästan alla tackat ja. I början gavs massagen efter eftermiddagskaffet i den gemensamma matsalen (ca 2-4 gånger i veckan). Det bidrog till att personal och äldre fick en gemensam känsla av lugn och ro samt att det dämpade oron som ofta kommer på eftermiddagar. Idag har projektet utvecklats så att det är en naturlig del i omvårdnadsarbetet och utförs t.ex. vid uppstigning ur sängen och efter duschen. Efter varje massagetillfälle dokumenteras hur den äldre reagerat och vad han/hon säger i samband med massagen t.ex. att det känns skönt, att de somnar en liten stund eller frågar vad det kostar. Utvärdering av projektet är tänkt att göras efter ett år genom att analysera dokumentationen. Massagen har hittills bidragit till att personalen arbetar mer efter gemensamma mål och kontakten mellan boende och personal stärks. Enhetschef Anne Stake och Agneta Näslund, Skoga Vård- och omsorgsboende, avdelning 3B, Tel: , E-post: agneta.naslund@solna. se. Hemsida: 7

8 Vi är stödet i någon annans strävan till ett meningsfullt liv. Vår vision i Attendo är att stärka individen och det innefattar både medarbetare och brukare. Hur får jag som chef alla medarbetare på Attendo Bollens hemtjänst att dra åt samma håll så att våra brukare får ett meningsfullt liv och en trygghet i sin vardag? Strategin är en ständig utveckling och förbättring av verksamheten. För att nå vår vision fick vi våren 2010 tillfället att starta en projektgrupp för att arbeta med rutiner i vardagsarbetet med våra brukare. Rutiner som kan kännas självklara, men är de det? Alla medarbetare var delaktiga i projektet, för att vi skulle få med så mycket som möjligt av erfarenheter och synpunkter på hur våra brukare vill ha ett meningsfullt liv. Utifrån detta dokumenterades alla tankar och diskussioner och som sedan ledde fram till en folder med våra rutiner som vi arbetar efter i det dagliga arbetet hemma hos brukaren. Dessa rutiner sammanfattade vi i fem huvudpunkter: Vi FRÅGAR för att ge individanpassad omsorg Vi ÄR NÄRVARANDE för att visa respekt och lämnar ett bra intryck Vi INFORMERAR för att förmedla trygghet till brukaren Vi UPPMUNTRAR och AKTIVERAR för att ge brukaren en möjlighet att bibehålla och utveckla mentala och fysiska förmågor Vi REFLEKTERAR för att stärka teamkänslan och skapa förutsättningar för bra omsorg. Styrkorna med vår metod är: 1. Samtliga medarbetare ska arbeta likvärdigt oavsett vem som är hos brukaren. 2. Det är även en kvalitetssäkring att vi har dokumenterat vår metod och kan dela ut dem till våra nya medarbetare och vid behov till anhöriga. 3. Vi använder metoden när vi upprättar genomförandeplanen i den sociala dokumentationen. 4. Vi använder resultatet i brukarundersökningen för att spegla hur våra brukare uppfattar våra tjänster. Marie-Louise Eklof, Verksamhetschef Attendo kundval Bollen hemtjänst E-post; marie-louise.eklof@attendo.se Mobil: Hemsida: 8

9 Maten när jag själv får bestämma Maten är en viktig del för välbefinnande och livskvalitet. Vi vill att måltiden ska vara lustfylld och en upplevelse för både ögat, gommen och själen. Varje boende ska få mat de tycker om och längtar efter och medverkar därför i att göra matsedeln. Vi har skapat Meny Frösunda. En blandning av färdigmat och egen tillagning. Meny Frösunda erbjuder förrätter, varmrätter och efterrätter samt olika drycker inkl vin och öl. Varje vecka sitter kostombuden med våra boende och skapar menyn för veckan som kommer. Genom att göra pärmar med menyer i, som på ett trevligt sätt beskriver olika maträtter, så blir det mer synligt och påtagligt för våra boende att de bestämmer matsedeln. Vi strävar efter att kvaliteten på måltiden ska vara hög och utbudet förnyas ständigt vartefter vi får fler förslag från våra boende och närstående. Vi använder oss också av Attendos egen kokbok Matglädje hela livet, att njuta av mat på äldre dar, som tagits fram i samarbete med stjärnkocken Leif Mannerström. Måltiderna är en central del av våra boendes dag. Vi har utvecklat måltidsmiljön för att skapa lugna och trevliga stunder vid matbordet. mannen tar reda på den boendes önskemål avseende maten redan vid inflyttningen. Det är sällan det framkommer några konkreta önskemål utan de flesta säger att de äter allt. När dialogen förs i grupp så ser vi att samtalen stimulerar minnen och förslag på önskemat kommer. Husrådet lämnar också förslag till matsedlar. Vi erbjuder önskekost till boende som t ex har en svår sjukdom och tappar aptiten. Vi bakar allt kaffebröd dagligen på varje våning. Vi har gourmélunch, med förrätt och varmrätt samt efterrätt, en vardag i veckan och lördag och söndag. Vi skiljer på vardag och helg. Vi bjuder på vin till maten på lördag och söndag och andra helger samt på vår gourmélunch. Traditionella helger firas alltid och alla andra dagar med ett budskap som t ex kanelbullens dag, Alla hjärtans dag etc. Våra boende får ett ökat inflytande och kan känna att de själva får bestämma i vardagen. Samtidigt blir det en trevlig stund att umgås runt ett ämne som alla är intresserade av vilket främjar den sociala gemenskapen. Eva Abrahamsson, Verksamhetschef Frösunda Äldreboende E-post: eva.abrahamsson@attendo.se Tel: Hemsida: 9

10 Silviacertifiering av Ametisten Kompetensutveckling för ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen där vi ser personen före sjukdomen. Nyckelord för Silviacertifieringen är livskvalitet, dvs. att den äldre kan uppleva en god livskvalitet trots demenssjukdom. Ametistens vård- och omsorgsboende har sedan augusti 2010 genomgått en utbildning i demenscertifiering av boendet. All personal på enheten, demens och omvårdnad, är utbildade i demensvård för att, oavsett sjukdomsgrad, kunna ge just högsta möjliga livskvalitet för de äldre och deras anhöriga. Ett vård- och omsorgsboende är ett hem för våra boende där det finns utökat stöd i form av vård och omsorg dygnet runt. Personal med hög kompetens är bra. Ännu bättre är det när vi konstant bygger på kompetensen inom arbetsgrupperna. Förändringar av arbetssätt är nödvändiga för att vi ska kunna se ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen av den enskilde. Målet med utbildningssatsningen är en aktiv helhetsvård av den boende och dennes familj genom att vi arbetar i multiprofessionella team där vi beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det är ett tydligt och strukturerat arbets- och förhållningssätt inom all demensvård. Alla i teamet har sin speciella roll kring de boende och deras anhöriga. Vi har idag, efter tre-stegs utbildningen, där samtliga medarbetare innefattats, sju utbildade reflektionshandledare som under schemalagd tid arbetar med de olika personalgrupperna. Utifrån konkreta situationer i vardagen ringar man in problematiken och kommer fram till hur vi ska få de boende att må bättre genom ett specifikt arbetsoch förhållningssätt relaterat till just det problemet. Genom snabbare lösningsmetoder gagnas de boende i form av mindre oro, eller inte uppkommen oro alls, då vi genom kunskaperna lärt oss att även arbeta förebyggande. Det blir en tryggare tillvaro för de boende. De anhöriga har också visat sig bli tryggare. Hela teamet kring de boende har ett gemensamt synsätt. Medarbetarna har vuxit i sina yrkesroller som professionella vård- och omsorgsgivare. Det är medarbetare med självförtroende och arbetsstolthet där personligt ansvar står i centrum. : Verksamhetschef Suzanne Habra, Ametistens vård- och omsorgsboende, Carema Care AB. Tel: E-post: suzanne.habra@carema.se Hemsida: sökord ametisten 10

11 Kvalitetsdagen arrangeras i samarbete med: FOU nu En forsknings- och utvecklingsenhet i samverkan med kommunerna, Solna, Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Stockholms läns landsting. FOU nu:s verksamhetsområde är utveckling av vården och omsorgen om både äldre personer och personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan olika yrkesgrupper, organisationer och verksamheter. FoU Södertörn FoU-Södertörn är en regional forsknings- och utvecklingsenhet som samägs av nio kommuner söder om Stockholm. FoU-enhetens verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen, funktionshinder samt socialpsykiatrin. Karolinska Institutet Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Stockholms Universitet Universitetet i huvudstaden utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. 11

12 Solna stad I samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms Universitet, FOU nu och FoU Södertörn