Goda exempel på kvalitetsutveckling

Transkript

1 Goda exempel 2013

2 Goda exempel på kvalitetsutveckling Solna stad vill genom omvårdnadsakademin uppmärksamma, uppmuntra och belöna kvalitetsutveckling inom vård- och omsorg med ett kvalitetspris. Utvecklingsarbetet ska vara kvalitetshöjande för personer som tar emot service, stöd och vård inom omvårdnadsförvaltningens verksamhetsområden. Omvårdnadsakademin har sedan år 2010 årligen delat ut ett kvalitetspris för bästa utvecklingsarbete. Nytt från år 2013 är att pris delas ut inom tre olika kategorier. Ett pris utses inom respektive område LSS, hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Omvårdnadsakademin utser även hedersomnämnanden för förtjänstfulla projekt. Övriga utvecklingsarbeten som har nominerats och valts ut av omvårdnadsakademin presenteras tillsammans med vinnarna som Goda exempel i denna folder. Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för arbetet med att utveckla kvaliteten och höja kompetensen inom vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Regelbunden samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i det arbetet. Annika Wiechel - representant för Äldreakademin E-post: annika.wiechel@solna.se Monica Edenståhl - representant för Omsorgsakademin E-post: monica.edenstahl@solna.se

3 Vinnare och hedersomnämnanden 2013 Vinnare kategori LSS: Aktivitetsgruppen i InDies - InDies Omsorg Delaktighet, samhörighet och aktivitet på lika villkor Vinnare kategori Hemtjänst: Att förebygga innan det händer - Attendo hemtjänst Gränsöverskridande samverkan för att främja hälsa och välbefinnande Vinnare kategori Vård- och omsorsgboende: Trygghetens vardagsrum - Trygghetens vård och omsorgsboende Aleris. En plats i vardagen för möten och gemenskap Hedersomnämnanden 2013 Timbalkost - Hallens vård och omsorgsboende, Aleris En matupplevelse för alla sinnen Tillgänglighet skapar trygghet- Aleris hemtjänst Ett förbättringsarbete för ökad tillgänglighet och kontinuitet Goda exempel 2013 Fredagsdans på Berga Berga vård- och omsorgsboende, Temabo Ett år med Hallens allmänna kör Hallens vård - och omsorgsboende, Aleris Reminiscensebakning Hallens vård - och omsorgsboende, Aleris Salong Må bra för kropp och själ Polhemsgården vård- och omsorgsboende, Förenade care Barn, äldre, sång och rörelse Skoga vård och omsorgsboende,humaniora vård och omsorg 3

4 Aktivitetsgruppen - Klättra, plocka svamp eller åk på skotersafari. Aktivitetsgruppen, ett projekt som kom för att stanna. Ett projekt som skapade möjligheter för alla att utifrån deras förutsättningar kunna delta. Projektet hade initialt visionen att alla kan, alla får och att alla som bor på InDies ska ges möjlighet att genom det fria valet ingå i ett sammanhang där delaktighet, samhörighet och meningsfullhet står som ledord. Visionen har förverkligats och aktivitetsgruppen är nu permanent med fokus på att möjligöra så nya önskemål, idéer och behov från boende, medarbetare och anhöriga ska kunna slå rot. Det här borde alla få vara med om! Så uttryckte sig Magnus, en man som bor på en av InDies gruppbostäder, efter att han varit iväg på en dansbandsgala i Malung. Detta blev startskottet för InDies arbete med att utveckla en res- och aktivitetsgrupp. Utifrån önskemål från de boende, lägger gruppen upp en plan för kommande år. Vintertid åker vi till Sälen där det erbjuds möjlighet till aktiviteter såsom, hundspann, skidåkning, skotersafari, bowling och äventyrsbad. På våren åker vi på en 24-timmars kryssning med middag och dans. Även på sommaren åker vi till Sälen, där vi utför fjällvandring, äventyrsbad och shopping och på kvällarna åker till Malung där dansbandsveckan äger rum. Vi arrangerar under året discon med olika teman där bl.a Halloween är ett återkommande tema. Varje söndag har vi något vi kallar för InDies jogging- och promenadgrupp för att stimulera och motivera till ett mer aktivt liv. Till vintern planeras det även för pimpelfiske i norrviken. För att kunna ta vara på allas önskemål och idéer, jobbar nu aktivitetsgruppen med att skapa förutsättningar för nya grupper att träda fram. En mediagrupp och en äventyrsgrupp är några som hittills uppstått. Kunskapsutbyte mellan personal och ett utökat socialt nätverk för den boende är viktiga synergieffekter, men viktigast är att alla får vara med. Fredrik Lagerholm, verksamhetschef InDies Omsorg, E-post: fredrik.lagerholm@indies.se. Telefon Hemsida: 4

5 Att förebygga innan det händer I slutet på 2011 tillfrågades två distriktssköterskor på Råsunda vårdcentral om intresse att driva ett projekt tillsammans med Attendos hemtjänst i team enligt Solnas samverkansrutiner. Projektet fick arbetsnamnet Att förebygga innan det händer och startade 1 januari Syftet med projektet: Brukare skall få rätt medicin, vid rätt tid, rätt dag och inte bli bortglömd. Att förebygga fall för brukaren. Att brukare med alkoholproblematik ska erbjudas stöd och hjälp Målet med projektet: Att hälsotillståndet kan behållas friskare längre. Att brukare inte skall ramla i onödan och bryta sig och vara på sjukhus. Att brukare med alkoholproblematik får stöd med att ändra sina alkoholvanor Samverkansparter i projektet är vårdcentral, rehabiliteringsenheten och socialförvaltningen i Solna stad. Samarbetet med de olika samverkansparterna har varit till stor nytta och glädje för brukare och medarbetare. Vi på hemtjänsten agerar snabbt och effektivt då vi ser att det finns fallrisk, fel på medicinhanteringen eller alkoholproblematik hos våra brukare. Medarbetarna får månatlig information om vad vi kommer fram till i projektet, vilket medför att de får mer förståelse för situationen och vet hur de skall se, uppmärksamma och agera. Vår gemensamma strategi är att vi ständigt måste utveckla strategier och samverkan för att stärka individen. Vi skall vara ett stöd i våra brukares strävan till ett meningsfullt liv. Detta är kvalitet i det dagliga /vardagliga livet som alla bör ha rätt till. Marie-Louise Eklof, verksamhetschef Attendo kundval Bollen hemtjänst E-post; marie-louise.eklof@attendo.se. Telefon: Hemsida: 5

6 Vardagsrummet - en plats för alla Vardagsrummet på Tryggheten är en plats för alla; boende, anhöriga och medarbetare. Oavsett om man vill fika, titta på TV, samtala, delta i aktiviteter eller umgås med fiskarna/fåglarna, är man alltid välkommen att komma och gå som man vill. Det är viktigt att alla känner sig hemma i Vardagsrummet. Från början fanns det på Tryggheten bara matsalar, där alla aktiviteter och träffar skedde. I samband med en omorganisering växte Vardagsrummet fram. Vardagsrummet har skapat en vi-känsla för alla och är idag en naturlig mötesplats. En fördel med Vardagsrummet är att alla boende har möjlighet att träffas, oavsett var man bor. Vi har många exempel där boenden hittat varandra och nu är goda vänner. Det hade varit betydligt svårare eller kanske till och med omöjligt om det gemensamma umgängesrummet inte funnits. Grundtanken med Vardagsrummet är att lämna gamla traditioner med ett terapirum för rehabilitering och aktivitet. I stället vill vi att rummet ska vara de boendes rum där aktiviteter och sociala träffar blir en naturlig del i vardagen och där vi medarbetare deltar på de boendes villkor. Omvårdnadspersonalen är växelvis ansvariga vid events och aktiviteter som hålls i rummet. Det som från början kändes som extrajobb är idag en rolig arbetsuppgift. Det är inte bara glada och roliga aktiviteter som är viktiga i Vardagsrummet, utan även möjlighet till eftertanke och funderingar i goda vänners lag, om det svåra i livet. Antalet boende som deltar i aktiviteter någon eller några gånger i veckan varierar men har ökat väsentligt i och med införandet och utvecklingen av Vardagsrummet. De som inte känner för eller orkar vara med i aktiviteten för dagen, deltar nästan alltid i det gemensamma kaffet med hembakat bröd, som serveras på eftermiddagen. I dagsläget, hösten 2013, är det 2 boende av 31 som avstår från gemenskapen i Vardagsrummet. Alexander Alm, leg.sjukgymnast, E-post: alexander.alm@aleris.se Maria Forslund, leg.arbetsterapeut, E-post: maria.forslund@aleris.se Trygghetens vård och omsorgsboende, Aleris. Telefon: Hemsida: 6

7 Lockande och god Timbalkost en utmaning Det är vanligt att förmågan att svälja och att tugga maten försämras när man åldras, vilket kan resultera i att den äldre inte får i sig tillräckligt med energi och näring och därför hamnar i riskzonen för att utveckla undernäring. En bra åtgärd är att anpassa matens konsistens så att den blir lätt att tugga och att svälja. Forskning visar att timbalkonsistensen underlättar svälj- och tuggprocessen. På Hallens Vård och omsorgsboende ville vi öka timbalkostens möjligheter och höja dess status. Målsättning var att höja timbalkostens kvalitet och att jobba med timbalkosten i enlighet med Hallens profil, dvs. öka smakupplevelsen. Vi avsåg att på prov låta personalen själva iordningställa timbalmaten på avdelningen samt att undersöka om det skulle medföra fördelar. Vi skulle kunna anpassa maten bättre till den ordinarie menyn vilket skulle medföra att brukarna som ordinerats denna konsistens inte skulle känna sig utpekade att få annan mat. Vi ville förändra personalens attityd vilket i vissa fall var något negativ och kunde bero på att man har dålig kunskap om kostalternativet. Vi ville också se om det skulle få någon effekt på möjligheten att anpassa konsistensen mer individuellt till brukarna. Avdelningarna fick Findus frysta sortimentslådor innehållande köttoch fisktimbaler samt grönsakstimbaler. 5 bas- såser tillagades av vår matinspiratör och frystes. Avdelningarna tilldelades också olika ingredienser för smaksättning. En timbalmatsedel utarbetades som i största mån följde A-kostmenyn. Avdelningspersonalen plockade samman passande timbaler, valde den grundsås som föreslagits i menyn samt smaksatte såsen med passande smaktillsatts och kryddor. Vi har sett att personalens attityder till timbalkosten har förbättrats. De äldre äter större portioner. Personalen upplever mer flexibilitet, och kan invidanpassa kosten bättre. I bland klarar den boende av att äta hel fisk men klarar inte kött som då måste vara i timbalform. Ett större engagemang och intresse från avdelningspersonalen beträffande maten och matfrågor som helhet har noterats. Kerstin Österberg, dietist och Caroline Skaghammar, matinspiratör, Hallens vård- och omsorgsboende. E-post: kerstin.osterberg@aleris.se caroline.skaghammar@aleris.se Hemsida: 7

8 Tillgänglighet skapar trygghet Aleris hemtjänst i Solna vill vara tillgängliga. Genom att dela upp vår hemtjänst i mindre team med utlokaliserade lokaler ville vi främja tillgängligheten för våra uppdragsgivare, skapa en tydligare organisation för våra medarbetare och framför allt vara mer tillgängliga för våra kunder. För att de i slutändan skulle känna sig trygga i sin vardag. Genom att dela upp verksamheten i mindre team har vi kommit närmare våra kunder rent geografiskt. Men framförallt har våra mindre personalgrupper resulterat i att våra kunder får besök av färre personer och därmed har vår kontinuitet hos kunden ökat. Att kunden känner personalen som kommer hem till dem skapar trygghet och tillit. För våra medarbetare har uppdelningen i mindre team resulterat i mer tid för handledning och samtal kring kunden med chef och arbetsledare. Det ger våra medarbetare bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag utifrån ett professionellt förhållningssätt. Genom att arbeta i mindre team samt införandet av ett nytt elektroniskt planeringsverktyg står vi idag bättre rustade att snabbt ställa om verksamheten efter nya behov och förutsättningar från såväl kunder som uppdragsgivare. Införandet av det elektroniska planeringssystemet har kvalitetssäkrat verksamheten ytterligare. Vi kan nu snabbt och enkelt säkra upp att kunden får rätt insats på rätt tid, att inga ärenden kan försvinna från planeringen och framförallt kan vi snabbt få en överblick över kontinuiteten hos kund. På Aleris hemtjänst i Solna ser vi tillgängligheten som en förutsättning för att främja trygghet och tillit. Emma Swanström, verksamhetschef, Aleris hemtjänst Solna. E-post: emma.swanstrom@aleris.se. Telefon:

9 Fredagsdans på Berga På Berga vård- och omsorgsboende använder vi oss av konst och kultur för att skapa förutsättningar för meningsfullhet för de boende. I begreppet kultur ingår för oss allt i livet som formar en individ till just den unika person den är. Det kan handla om allt från hembygd och musik till mat och allt det vardagliga. Vi bestämde oss att dansa varje fredag utifrån de boendes (på demensvåningarna) dansintresse. Nu är det dans i resturangen varje fredag klockan 18 i restaurangen. Efter de första veckorna ville även boende från andra våningsplan komma med och dansa. Alla samarbetar, planerar, tar med sig dricka och chips, tänder levande ljus och är delaktiga i umgänget och dansen för att göra kvällen till en fin upplevelse. Fredagsdansen har blivit ett alternativ när kvällen för vissa kan innebära oro och rastlöshet. Fredagsdansen är öppen för alla som helt enkelt bara tycker om att dansa och umgås. Det märks inte så mycket vem som har demenssjukdom och vem som inte har det, alla är lika i dansen. Sjukdomen tar ingen plats när man dansar som en deltagare själv uttryckte det. Vi använder oss av Spotify för att anpassa musiken efter de boendes önskemål. Till exempel när en boende, ursprungligen från Grekland, kommer till dansen spelar vi grekisk musik i låtlistan. Nu är det mycket populärt att boende och personal kommer önskelåtar som rock n roll och salsa. Nattpersonalen har märkt att natten mellan fredag och lördag generellt är en lugnare natt än veckans övriga. Varför dansar ni inte varje kväll? Fredagsdansen har verkligen blivit något som många av Bergas 96 boende ser fram emot, gläds åt och mår bra av, oavsett sjukdomsbakgrund, ålder, rörelseförmåga eller musiksmak. Under fredagsdansen blir också musiken vi väljer något som berättar något om oss, vilka vi är, vad vi tycker om och vilka vi har varit. Regina Daramy, enhetschef, Berga vård och omsorgsboende Temabo Ab. Telefon: E-post regina.daramy@temabo.se Hemsida 9

10 Körsång; kulturbärare och kreativ kollaboration Vad är meningen med livet? Skulle alla människor i Sverige svara på det skulle resultatet förmodligen bli spretigt. Kanske skulle frågan till och med väcka viss irritation. Ställer man däremot den lättare men besläktade frågan Vad tycker du är mest meningsfullt att göra på din fritid? eller kort och gott Vad har du för hobby? kan vi gissa svaret; sjunga i kör! Ingen annan föreningsverksamhet lockar så många svenskar som körsång gör och få länder har större andel körsångare. Detta togs det fasta på när på allmän begäran Hallens Allmänna Kör skapades efter en allsångsession under en festlig sammankomst i boendets restaurang hösten Verksamheten kickstartade direkt veckan därpå med ett tjugotal medlemmar, och så har det fortsatt. I oktober fyller kören ett år och har hittills en repertoar på ett fyrtiotal sånger i olika genrer. Kören utgörs av deltagare från både vård- och omsorgsboendet och +65 boendet som ligger i samma hus. Ledare för kören är sedan starten sjukgymnasterna Åsa och Carl, som båda två arbetar på Hallen. Kören arbetar i projekt inför konserter och har under sitt första år i existens haft fyra sådana egna konserter samt medverkat i kyrkans gudstjänster och fredagsunderhållningen som hålls på boendet. Körens huvudsakliga målsättningar följer nedan: fysiska träningsvinster: andning, hållningskorrigering, stöd mm. De kognitiva funktionerna underhålls och utvecklas genom bl a inlärning av nya (och gamla bekanta) sångtexter, rytm, melodi, harmoni, frasering mm. Det kulturella värdet av att förvalta den kulturskatt som repertoaren av visor och körverk från olika epoker och sammanhang utgör. Det sociala värdet av att regelbundet träffas kring ett gemensamt intresse, samt den gemenskap som skapas i en grupp där man delar intresse och vision. Det stora och betydelsefulla i att öva inför en konsert och sedan framföra det inför en publik, särskilda kommunikation som uppstår i mötet med publiken. Reminiscens; kören och sången får tjäna som redskap för att väcka minnen till liv. Genom att delar av repertoaren önskas av körsångarna själva uppstår ett generöst och viktigt delande och utbytande av personliga och kollektiva minnen kopplade till sången och musiken, artisterna som framförde dem i original mm. Sångarglädjen; glädjen i att sjunga och få göra det tillsammans! Carl Nygren, sjukgymnast, E-post: carl.nygren@aleris. Åsa Ingvarsson, sjukgymnast, E-post: asa.ingvarsson@aleris.se. Telefon: Hallens vård och omsorgsboende, Aleris. Hemsida: 10

11 Reminiscensbakning Tänk att bli serverad ett läckert minibakverk istället för en stor torr bulle upptinad från frysen. Hallens minibakverk smakar mycket mer än vanliga bakverk och ger en känsla av vardagslyx. Recepten vi använder är från gamla kokböcker från förr och påminner våra boende om barndomens smaker. På Hallen jobbar vi aktivt med Reminiscens, som betyder att minnas. Reminiscensbakning innebär att vi bakar det som den boende vill ha, det som man åt i barndomen eller minns med extra glädje att man gillade. Reminiscensbakning innebär även på Hallen att vi bakar i mindre format, dvs minibakverk, pajer, bröd med mera. För att den boende ska känna att den orkar äta upp och gärna ber om mer. I Reminiscensbakningen ingår det att vi samtalar och lagar och bakar tillsammans med de boende. Vi bakar utifrån tidsenliga recept och det är viktigt att boende får vara så aktiva som möjligt. De får själva smaka av smetar, röror och komponenter för det ska få bedöma om smakerna är tillräckligt starka för att passa deras smakpalett. Att Reminiscensbaka blir extra viktigt för de boende med demenssjukdomar då doften och smaken av bakningen men även utförandet väcker gamla minnen till liv, skapar social samvaro, höjer aptiten och gör att dagen upplevs positivare. Reminiscensbakning är också viktig för personalen så att de kommer bort ifrån färdiga köpkakor, bullar, pajer och bröd. Att involvera dem i Reminiscensbakningen innebär utökad kunskap inom bakning men också förståelsen för hur de äldre kan uppleva smaker och hur mycket storleken på bakverk faktiskt påverkar aptiten och välbefinnandet. För att höja personalens kompetens uppmuntras de att delta i reminisenscbakningen tillsammans med de boende. Men också att de får möjlighet att utbildas i bakning av minibakverk, bröd och pajer med mera. Caroline Skaghammar, matinspiratör, Hallens vård- och omsorgsboende, Aleris AB. Tel: E-post: caroline.skaghammar@aleris.se Hemsida 11

12 Salong Må bra för kropp och själ På Polhemsgården får varje boende en chans att få komma till salongen och skämmas bort och få må riktigt bra. Vårt projekt startade på en planeringsdag då vi skulle komma på aktiviteter för våra gäster. Vi ville ge de boende en aktivitet, utöver det vanliga, som skulle ge dem ett större välbefinnande. Aktiviteter som tidigare var en självklarhet i deras liv. Vi kom då på att en salong och allt vad det innebär skulle vara bra för de boendes välmående. Projektet började ta form och 2011 var det invigning i vår salong. I en varm och musikalisk miljö välkomnar vi de boende och ger dem en chans att koppla av och vårda kropp och själ, med behandlingar som taktil massage, nagelvård, hårvård, hudvård och rakning. Dessa behandlingar utformas individuellt för att kunna anpassas till våra gästers behov. Vi erbjuder de bästa förutsättningarna för att öka deras välbefinnande. Vi ser just henne/honom den stunden: att bli bekräftad skänker harmoni och lycka. Omsorg via beröring ger närhet och lugn. För detta ändamål har vi ett gulligt, mysigt rum, som vi inrett på ett igenkännande sätt, så att våra boende får en känsla av att vara på en riktig salong. Den känsla av lycka och välbefinnande som våra gäster förmedlar är underbar vilken respons! det är skönt, härligt, jag tror jag somnade, nu känner jag mig fin, tack. så mycket, du har gjort min dag osv. De öppnar sina hjärtan och blir förtroliga. Lovorden tar aldrig slut! Vi känner att vi gör skillnad och något alldeles extra för våra boende. Vår vision har varit och ÄR, att skapa en lugn, mysig miljö, för både insidan och utsidan, som kan hjälpa många oroliga själar att komma till ro och må bra! Detta är ett projekt som vi är jätte nöjda med och har fått så mycket positiv respons- även från anhöriga. Det handlar om genuin personlig service och engagemang. Vi är stolta över vår Må Bra salong och kommer att fortsätta att utveckla oss i må bra frågor och förbättra vår service ännu mer. Viveka B Strandberg, Marisol Gonzales, Anita Karlsson och Madelene Morgård, aktivitetsansvariga, Polhemsgården, Förenade Care AB Telefon: E-post: :madelnem.polhemsgarden@forenadecare.com 12

13 Projekt barn, äldre, sång och rörelse Skoga har i ett spännande samarbete med Förskolegruppen Fantasia sammanfört pensionärer på äldreboendet och förskolebarn i 5-årsåldern och sjungit och gjort rörelser till barnsånger från förr och nu. Vi är nu inne på den tredje terminen i vår populära sång- och rörelsegrupp där sju pensionärer och sex barn träffas en gång i veckan och tillsammans sjunger, rör sig och lär av varandra. Det blir en enkel, kravlös, rolig halvtimma som det talas om både hemma, på förskolan och på äldreboendet av alla deltagarna. Gruppen leds av en sjukgymnast och en arbetsterapeut på Skoga och barnens förskollärare bistår. Vi har den här gruppen för att det ska bli ett naturligt möte mellan olika generationer, vilket många av de yngre och de äldre inte har i dagsläget. Barnglädje har förts in på Skoga och vi bjuder på ett utflyktsmål och en aktivitet för Fantasia. Effekter vi har märkt är glädje, förväntan, gemensamma samtalsämnen, ökat självförtroende och många glada minnen och roliga historier att berätta efteråt. Då det är en aktivitet som involverar barn så har vi lagt tyngdpunkt på aktivitetens utformning tillsammans med förskolans personal och på planeringen inför varje möte. Helen Fernholm, leg.sjukgymnast. Telefon: E-post: helen.fernholm@solna.se Pia Myr, leg. arbetsterapeut,telefon: E-post: pia.myr@solna.se 13

14 Kvalitetsdagen arrangeras i samarbete med: FOU nu En forsknings- och utvecklingsenhet i samverkan med kommunerna Solna, Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Stockholms läns landsting. FOU nu:s verksamhetsområde är utveckling av vården och omsorgen om både äldre personer och personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan olika yrkesgrupper, organisationer och verksamheter. FoU Södertörn FoU-Södertörn är en regional forsknings- och utvecklingsenhet som samägs av nio kommuner söder om Stockholm. FoU-enhetens verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen, funktionshinder samt socialpsykiatrin. Karolinska Institutet Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Stockholms Universitet Universitetet i huvudstaden utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. 14

15 15

16 Solna stad I samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms Universitet, FOU nu och FoU Södertörn