Trivsel som motivation Gemenskap skapar trygghet och ger makt att påverka Bergagården Plan Blå

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Trivsel som motivation Gemenskap skapar trygghet och ger makt att påverka Bergagården Plan Blå"

Agneta Bergqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Trivsel som motivation Gemenskap skapar trygghet och ger makt att påverka Bergagården Plan Blå Fredrik, Julio, Jasmina, Viola, Betty, Ardiana och Malin samt alla andra som arbetat här under året som gått.

Fredrik, Julio, Jasmina, Viola, Betty, Ardiana och

2 Bakgrund Sedan vår schemaändring i november 2009 arbetar en dagpersonal på varje plan på Bergagården, det vill säga tre personer, till klockan 22. Detta genomfördes för att vårt kvällsarbete skulle bli än mer brukarfokuserat. Under vintern som följde diskuterade vi hur vi skulle kunna använda denna resurs bättre. Efter en del diskuterande i personalgruppen på plan Blå men såklart också med de boende började vi i april 2010 med något som fick arbetsnamnet trivselkvällar. Vår tanke var att se till att markera helgen och göra något trevligt tillsammans. Fredag eller lördag kväll är den kväll man brukar roa sig, umgås med vänner och kanske äta något extra gott. Detta ville vi ta fasta på och försöka genomföra antingen fredagen eller lördagen varje helg. Vi ville även försöka öka samhörigheten mellan våra boende och även samhörigheten mellan personal och boende. Vi ville helt enkelt ge oss alla möjlighet att ha trevligt tillsammans. Här måste vi även berätta om att plan Blå på Bergagården består av Blå 9 och Blå 10 och här bor sammanlagt 19 personer. De två sidorna på plan Blå är inte sammanbundna utan man måste först ta sig ner en våning och sedan upp en våning för att komma till varandra. Denna barriär hade vi också som mål att minska. Vi vill helst vara plan Blå och inte vara uppdelade i två halvor. Målgrupp Vår målgrupp är självklart alla boende på Bergagården plan Blå. De som vill delta gör det. De som inte vill låter bli. Under året har ändå i stort sett alla våra boende varit med och deltagit i de aktiviteter som de tyckt om. En del är alltid med och någon bara ibland. Det viktiga är, har vi tyckt, att erbjuda en stund av gemenskap, trivsel samt att skapa helgstämning.

Efter en del diskuterande i personalgruppen på plan Blå men såklart också med de boende började vi i april 2010 med något som fick arbetsnamnet trivselkvällar.

3 Genomförande Vi har haft våra trivselkvällar, eller som några boende kallar dem festligheter, sedan mitten av april Vi har fikat, snackat, umgåtts, haft frågesport av olika slag, sjungit, sett på film, dansat, haft besök av halloweenutklädda barn och barn som spelat och sjungit luciasånger med mera. Vi har helt enkelt umgåtts och haft trevligt. Dessutom har vi kunnat öka våra boendes självbestämmande(egenmakt) genom att både höra vad de tycker om det som planerats framöver men också genom att utvärdera det som gjorts tidigare. Vi har inte behövt några extraresurser utan genomfört detta med ordinarie personalstyrka på plan Blå, vilket är tre personer kvällstid. Detta att vi har en personal som arbetar till klockan 22 har gett oss möjlighet att inte tänka på vad klockan är. Vi har förlagt trivsel- /gemensamhetskvällarna till fredagar och lördagar. Vi har träffats kring 19-tiden. Övrigt som gjorts är att vi ibland bakat något gott som en tårta, muffins, våfflor, kladdkaka eller så har vi köpt snacks. Någon gång har vi bara haft kex och dryck. Allt efter vad som har varit möjligt. Det viktigaste har varit att umgås och ha trevligt tillsammans. Resultat Detta lite avslappnade sätt att umgås har gett våra boende en möjlighet att presentera en annan bild av sig. Någon har visat sig vara en fena på frågesport. En annan kan sjunga nästan alla visor bara hon får en textrad. Någon har rest sig från sin rullstol och dansat! Vi har fått höra saker om våra boende och deras liv som kanske aldrig kommit oss till del annars. De har fått en bekräftelse på att deras livserfarenhet är viktig och att andra gärna vill höra det de har att berätta. De har klätt sina tankar i ord. Vi i personalen har fått idéer om hur vi kan utveckla vårt arbetssätt och likaså bekräftelse på vad vi gör bra och vad vi gör mindre bra. Vi har haft diskussioner med våra boende kring mat, hjälpmedel och andra konkreta saker som påverkar deras vardag. Under trivselkvällarna har några av våra boende som annars är ganska så oroliga deltagit med gott mod. Deltagandet har resulterat i bättre sömn men också en efterfrågan på fler gemensamhetstunder. Detta har medfört att vi oftare umgås över den barriär vi tidigare nämnde och att våra boende känner sig ganska så hemma vare sig de befinner sig på Blå 9

Vi har helt enkelt umgåtts och haft trevligt.

4 eller Blå 10. Våra gemensamma fredags- och lördagskvällar har också gett våra boende en chans att lära känna personalen bättre och se andra sidor av våra personligheter. Likaså har anhöriga verkligen uppskattat vad vi gjort och en del själva deltagit i gemenskapen. Våra trivselkvällar har blivit till en vana och är nu både efterfrågade och förväntade. Våra boende vill att det ska hända något när det är helg och detta ger oss energi att fortsätta. Vi har lyckats att skapa en vana som ger mer trivsel (kvalitet), möjlighet att påverka(egenmakt) och dessutom skapar förväntningar på oss att hitta på något nytt (förändringsvilja). Nästa steg är att de boende som så vill ska planera varsin egen trivselkväll med hjälp av sin kontaktperson. Vi vill att de ska ta makten över planeringen och använda oss som de redskap vi är.

Våra boende vill att det ska hända något när det är helg och detta ger oss energi att fortsätta.

5 Exempel på frågesport: - Kort med frågor om Eslöv - Kort som nämner en fras ur en sång. Sedan ska man säga sångens namn och gärna sjunga också;) - Kort som påbörjar ett ordspråk - Egenhändigt gjorda av oss. Det finns exempel längre ner. - Allmänna gåtor Exempel på samtalsämnen: - Skånska talesätt - Kronprinsessans bröllop - Vad händer i sommar? - Hur har det varit under sommaren? - Hjälpmedel. Fungerar de? - Vi berättar om oss själva - Halloween och Alla helgons dag - Lucia - Jul Exempel på aktiviteter: - Dans modell kasedans - Personal som spelat piano och sjungit - Personal som sjungit - Så ska det låta-tävling - Monsterutklädda barn vid Halloween - Luciatåg med barn som sjöng och spelade fiol

- Allmänna gåtor Exempel på samtalsämnen: - Skånska talesätt - Kronprinsessans bröllop - Vad händer i sommar? - Hur har det varit under sommaren? - Hjälpmedel. Fungerar de?

6 Dessa satte en ur personalen ihop lite snabbt inför en trivselkväll. Våra boende hade inga problem med dem utan kom på vem vi sökte efter några få ledtrådar. Den vi söker har en pappa som föddes den 30 april Den vi söker föddes den 14 juli Den vi söker har en lillebror och en lillasyster. Vi söker en kvinna. Den kvinna vi söker heter, förutom sitt tilltalsnamn, Ingrid Alice Désirée. Hennes farmor hette Sibylla. Hennes farfar dog i en flygolycka i Köpenhamn. Året var Hennes fastrar heter Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina. Denna kvinna ska den 19 juni gifta sig med Daniel Westling. Hon är Sveriges nästa statschef. Svar: Kronprinsessan Victoria Den vi söker är en eslövsprofil från förr. Det är en person som lever kvar i ett företagsnamn. Personen levde mellan 1842 och Vi söker en man. Mannen vi söker förknippas med ättika. Det var han som startade tillverkningen av Salubrin. Idag heter företaget Dr Pers Food. Vad heter denna kända eslövsföretagare mer än Per? Svar: Per Håkansson Denna person är påhittad. Det är en välkänd eslövsprofil. Han föddes 1902 och var student. Han har förekommit både på scen och i filmer. När vi tänker på honom ser vi ofta Nils Poppe framför oss. Han har fått ett hotell uppkallat efter sig. Svar: Sten Stensson Stéen Denna person hade respekt med sig. Vi söker en man. Han satt i stadsfullmäktige mellan 1931 och Han var lärare, rektor, skolchef, lokalhistoriker, författare och en hel del till. Här i Eslöv finns både en park och en skola som är uppkallade efter honom. Boken han mest förknippas med är Fälad blev till stad. Han var socialdemokrat och hette Joel. Svar: Joel Sallius

Den kvinna vi söker heter, förutom sitt tilltalsnamn, Ingrid Alice Désirée. Hennes farmor hette Sibylla. Hennes farfar dog i en flygolycka i Köpenhamn. Året var 1947.

Relevanta dokument

Sjuk till lucia Lärarmaterial

Sjuk till lucia Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Jessika Berglund Vad handlar boken om? Mias klass röstar om vem som ska bli årets Lucia och till Mias glädje blir det hon. Men redan samma dag börjar Mia känna sig sjuk