GODA EXEMPEL. Arbetssätt inom LSS, hemtjänst och vård- och omsorgsboenden att inspireras av

Transkript

1 GODA EXEMPEL Arbetssätt inom LSS, hemtjänst och vård- och omsorgsboenden att inspireras av 2014

2

3 Goda exempel på kvalitetsutveckling Solna stad vill genom omvårdnadsakademin uppmärksamma, uppmuntra och belöna kvalitetsutveckling inom vård- och omsorg med ett kvalitetspris. Utvecklingsarbetet ska vara kvalitetshöjande för personer som tar emot service, stöd och vård inom omvårdnadsförvaltningens verksamhetsområden. Omvårdnadsakademin har sedan år 2010 årligen delat ut ett kvalitetspris för bästa utvecklingsarbete. Ett pris utses inom respektive område LSS, hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Omvårdnadsakademin utser även hedersomnämnanden för förtjänstfulla projekt. Övriga utvecklingsarbeten som har nominerats och valts ut av omvårdnadsakademin presenteras tillsammans med vinnarna som Goda exempel i denna folder. Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för arbetet med att utveckla kvaliteten och höja kompetensen inom vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Regelbunden samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i det arbetet. Verkställande utskottet, Omvårdnadsakademin Kontakt Annika Wiechel Representant för Äldreakademin annika.wiechel@solna.se Monica Edenståhl Representant för Omsorgsakademin monica.edenstahl@solna.se

4 Vinnare och hedersomnämnanden 2014 Vinnare kategori LSS: Kreativt AktivitetsCentrum Waxö Omsorg En kreativ miljö som främjar självkänslan och väcker lust att skapa på egna villkor Vinnare kategori Hemtjänst och dagverksamhet: JAG i centrum Humana hemtjänst Individuellt utformade aktiviteter som skapar meningsfullhet för dem som har svårt att bryta sin isolering Vinnare kategori Vård- och omsorsgboende: Varje dag är en ny upplevelse - Hallens vård- och omsorgsboende Aleris Äldreomsorg Metodiskt och lyhört fånga dagen för att ge mening åt stunden Hedersomnämnanden: Värdegrund i praktiken Frösunda vård- och omsorgsboende, Attendo Metod för att konkretisera värderingar och förhållningssätt i det praktiska vård- och omsorgsarbetet Det stora i det lilla Skoga vård- och omsorgsboende, Humaniora vård- och omsorg Genom vårdarsång underlätta i omvårdnadssituationer och främja ömsesidig kommunikation Goda exempel 2014: En skräddarsydd folder till varje stödanvändare Algatan, Aleris Stöd och boende för vuxna Humlans gym Dagverksamhet, Aleris Äldreomsorg Gubbkväll Berga vård- och omsorgsboende, Temabo Frukostklubben Hallen vård- och omsorgsboende, Aleris Äldreomsorg Sinnenas entré Polhemsgården vård- och omsorgsboende, Förenade Care

5 Kreativt Aktivitetscentrum en plats där alla kan hitta sin egen kreativa uttrycksform I februari 2014 öppnades kreativt aktivitetscentrum i Solna. Ambitionen var att skapa en kreativ miljö för människor med olika behov av kognitivt och/eller fysiskt stöd. Kreativt aktivitetscentrum präglas av en tillåtande atmosfär, samt en mångfald av kreativa möjligheter. Vi vill att varje person som besöker oss ska kunna finna den form av kreativt uttryck som passar hen oavsett hur ens motoriska färdigheter ser ut. Det ska också vara en bedömningsfri zon där varje person blir bekräftad som skapande människa. Att besökare har möjlighet att få välja aktivitet är vitalt. Varje person ska kunna finna sin väg till delaktighet och ökad självkänsla....en mångfald av kreativa möjligheter Kreativt aktivitetscentrum består av olika stationer för olika kreativ stimulans: Sensomotorisk station med dofter, smaker, samt taktil stimulans. Vattenlek där man kan experimentera och leka med vatten. Modelleringsstation där man kan arbeta tredimensionellt med lera. Sandlådan som är fylld med kinetisk sand en sand som alltid är fuktig och lätt att forma. Målningsrummet med massor av olika penslar, svampar, papper, kritor, pennor och färger Magnetisk Whiteboard på vilken det finns möjlighet att skapa former med magneter i olika färg och form. Ljud och datarummet, utrustat med saker som låter, samt en dator med stor touchskärm och mikrofon. De omsorgstagare vi möter hjälper oss att utveckla kreativt aktivitetscentrum och tillsammans skapar vi en levande verksamhet! Kontakt Jane Hawes Kreativ Aktivitetscentrum Waxö omsorg Telefon: E-post: janehawes@live.se

6 JAG i centrum meningsfulla aktiviteter i hemtjänsten Att kunna påverka sin livssituation, känna välbefinnande, utöva sina intressen och leva ett så meningsfullt liv som möjligt är svårt när man blir äldre. Det är dessutom en utmaning för oss som arbetar inom hemtjänsten att kunna stötta den äldre i denna situation. Efter nationella värdegrundsutbildningen blev vi mer inspirerade av att utveckla ett projekt med fokus på att vi bryr oss om och att bryta isolering med individuellt anpassade aktiviteter. I första hand att vi anordnar något för dem som inte kan komma till lokalen och har svårigheter att delta i andra organiserade sociala aktiviteter. Målet är att efter kundens intresse och önskemål, ordna meningsfulla aktiviteter för att öka välbefinnandet, minska känslan av ensamhet samt skapa trygghet och en glädjefull relation mellan kund och kontaktperson....att bryta isolering med individuellt anpassade aktiviteter Här har personalens kunskaper och engagemang stor betydelse för att hitta lämpliga aktiviteter. En aktivitetsgrupp har startat projektet med några kunder som inte kan komma till våra aktiviteter i lokalen. De har uttalat önskemål efter sina intressen som t.ex. utformning av hemmiljön, plantera blommor, glassparty på balkongen, manikyr och måla naglarna, äta midsommar lunch på Gröna stugan, besök på Bergianska trädgården. Kontakt: Hélena Greiffe Westerlind, Verksamhetschef Humans hemtjänst Telefon: Mirjana Lestaric, Gruppchef Humans hemtjänst Telefon: En allt större del av våra äldre väljer att bo kvar hemma. Att kunna påverka och känna sig delaktig i vilka aktiviteter jag vill delta i, är direkt kopplat till min upplevelse av hälsa och välbefinnande. Möjligheten att delta i aktiviteter utifrån egna intressen och önskemål som känns meningsfulla ökar välbefinnandet och kan minska ensamhetskänslan.

7 Varje dag är en upplevelse På Olivträdet arbetar vi med att förgylla våra boendens dagar med både glädje och nya upplevelser. Vi har utvecklat en plats där vi ser hur våra boenden mår bättre och är gladare. Med dessa nya aktiviteter och personliga önskemål har vi nu skapat en trevligare plats att vara på och en bättre sammanhållning mellan alla på Olivträdet, såväl boende som personal. Alla som flyttar till Olivträdet börjar med att skriva ner sin levnadsberättelse tillsammans med sina anhöriga. Levnadsberättelserna gör att vi lär känna våra boenden, vi får veta vad de uppskattar och utifrån det kan vi anpassa aktiviteter och deras nya hem. Varje individ på Olivträdet får det där lilla extra som får deras hjärta att bli varmt! Våra boende bär på en sjukdom, men det ska inte stoppa oss som personal från att göra det som de verkligen tycker om. Vi har under ett och halvt år analyserat och testat olika metoder för att locka fram vad våra boenden tycker om. Med hjälp av nya och olika anpassande aktiviteter har vi fått en närmare relation med våra boenden. Vi brukar ha gemensamma stunder då vi pratar om gamla minnen och livet. Det uppskattas väldigt mycket och skapar trygghet och lugn för de boende, även i relation till varandra. Trots demenssjukdomen så märker vi att de känner sig mer tillfreds med sig själva. Många av våra äldre som tidigare led av depression gör det inte längre och vi har kunnat minska medicinering. Vi har skapat en känsla av att bli bekräftad i en hemtrevlig miljö på Olivträdet och anhöriga till de boende har märkt en positiv förändring. Vi är väldigt stolta över hur denna utveckling inte bara fått våra boenden att må bättre utan även att vi personalen känner oss gladare på jobbet. Vi kommer att fortsätta med detta och anpassa oss efter de boende vi har. Kontakt: Tayebeh Alikahi, Driftledare/ Demenshandledare Hallens Äldreboende Telefon: E-post: tayebeh.alikahi@aleris.se Varje individ på Olivträdet får det där lilla extra som får deras hjärta att bli varmt!

8 Värderingar i praktiken Vi har iscensatt vardagliga situationer som matning och munvård där vi uppmärksammat hur våra värderingar styr hur vi utför insatsen. Övningarna har också bidragit till ökad insikt hos medarbetarna om hur viktigt det är med detaljerna och att vara lyhörd för hur våra boende vill ha vardagsbestyren utförda. Varje medarbetare ska förstå att deras egna värderingar påverkar kvaliteten på insatsen och därmed våra boendes upplevelse av hur insatsen utförs. Vi har arbetat med värderingar under sju år. De senaste två åren har vi fokuserat på att pröva medarbetarnas värderingar i vardagliga omvårdnadssituationer. Vi har också arbetat med att genomföra reflektioner en gång per vecka på varje våning. Dialogmöten har genomförts där vi diskuterat etiska dilemman med stöd av olika filmer. Vi fick då anledning att utveckla kontaktmanna-rollen som stöd för boende vid omvårdnadsplaneringen. Värdeleken, en kortlek med påståenden baserade på våra värderingar, diskuteras på varje våning mellan våra APT. Vi har dialogmöten avseende vård i livets slut och hur våra värderingar påverkar mötet med närstående och stödet till den boende. Vi arrangerade utbildningstillfällen där medarbetarna fick ha rollspel och prova på att vara den boende som fick en insats utförd. Medarbetarna fick utföra munvård på varandra. Reflektioner som gjordes var bland annat att tiden för tandborstning styrdes av medarbetaren, tandborsten byts inte tillräckligt ofta och den boende hade inte valt tandborsten. Tungan borstas inte alltid. Några tyckte att det var obehagligt och intimt att få tänderna borstade av någon annan, vilket ledde till reflektion över hur våra boende, som är i beroendeställning upplever det. Utbildningstillfället med matning väckte många känslor hos medarbetarna. Det var obehagligt att få mat i munnen och inte kunna bestämma storleken på tuggan. Det kändes viktigt att den som matade satt nära och hade ögonkontakt och gärna beröring som gav samspel och trygghet. Att ge dryck under måltiden gav anledning till reflektion över när den skulle ges. Någon vill ha den först efter maten, några lite då och då under måltiden. Sugrör ger självbestämmande. Viktigt att ta reda på vilket bestick den boende vill bli matad med och i vilken takt det ska ske....våra värderingar styr hur vi utför insatsen Kontakt Värderingscoach Niclas Dahlbäck Attendo Frösunda vård och omsorgsboende Attendo AB Telefon: E-post: niclas.dahlback@attendo.se

9 Det stora i det lilla vårdarsång En metod där närhet och närvaro står i centrum och som öppnar för ömsesidig kommunikation. På Skoga har vi en väl inarbetad verksamhet med aktiviteter där sång och musik ingår. Vi ville prova om sång under omvårdnad skulle kunna vara en verksam metod för omvårdnadspersonal att använda i sitt dagliga arbete. Så här har vi gjort: Musikterapeut och omvårdnadspersonal har arbetat tillsammans på avdelningen. Musikkartläggning för alla boende. Dokumentation av omvårdnadssituationer där sång/musik kan användas. Sammanställning av sånghäften utifrån teman t.ex. lugn och ro, dansvisor, julsånger m.m. Personalutbildning 4 timmar fördelade på fyra tillfällen. Utvärdering har skett kontinuerligt i samtal mellan musikterapeut och personal. Musik och sång används i åtgärdsprogram inom ramen för BPSD registrering. Syfte med projektet är att: Stärka gemenskap och relationer mellan människor. Förmedla, uttrycka och dela känslor. Kommunicera. Lugna ner. Stimulera och aktivera. Väcka minnen som ger möjlighet till samtal. Ge personalen ett verktyg för att skapa känslomässig närhet. Detta har vi uppnått: Vi upplever att de boendes livskvalitet har ökat genom individuellt riktad musik men också musikupplevelse i gemenskap med andra. Sång under omvårdnadsarbetet har hjälpt till att stärka relationen mellan boende och personal. Vissa svåra omvårdnadssituationer går lättare att genomföra för både boende och personal med hjälp av sång. Personalen har fått större självförtroende när det gäller att sjunga för och med sina boende. De sjunger också i närvaro av varandra! Personalen är mer medveten om ljudmiljöns betydelse och har nu större kunskap om hur inspelad musik kan användas. Stämningen på avdelningen har blivit lugnare och mer harmonisk upplever både personal och anhöriga. Musik är alltid relation! Kontakt Pernilla Hugoson (musikterapeut) Skoga Äldrecentrum E-post: pernilla.hugosson@solna.se

10 En skräddarsydd folder till varje stödanvändare Stödanvändarna uppgav i kvalitetsdeklarationen att de inte visste vem som var deras kontaktperson. Utifrån detta växte vår kontaktmannafolder fram. Syftet med kontaktmannafoldern är att samtliga stödanvändare ska veta vilka deras kontaktpersoner är, hur de ser ut samt vad deras kontaktpersoner kan erbjuda i form av stöd och service. LSS boendet Algatan är ett boende med fem platser. Inriktningen är förvärvad hjärnskada och för tillfället bor här fyra personer. Samtliga stödanvändare har någon form av kognitiv funktionsnedsättning som påverkar tal, språk, minne mm. I Solna stads kvalitetsbarometer kom det fram att boende på Algatan inte visste vem som var deras kontaktperson. När vi uppmärksammade detta ställde vi oss själva följande frågor: Har vi varit tydliga med vem som är kontaktperson? Har vi varit tydliga gällande vad en kontaktperson gör? Svaret på ovanstående blev nej och vi diskuterade då hur vi kunde göra för att förmedla informationen bättre till stödanvändarna. Resultatet blev vår kontaktmannafolder. Hela projektet går under namnet Alternativ kommunikation....alternativ kommunikation Målet med denna folder är att stödanvändarna skall kunna identifiera oss med våra namn samt veta och förstå vad en kontaktperson gör och kan göra. Stödanvändarna på LSS-boendet Algatan har olika sätt att kommunicera och tack vare att foldern är individuellt anpassad så är den begriplig för alla. Vi använder oss av egenhändigt fotograferade bilder på miljöer och aktiviteter som illustrerar vad kontaktpersonen kan ge hjälp och stöd med, alltifrån sjukhusbesök, frisör till utflykter med mera. På framsidan av foldern syns foto och namn på stödanvändarens kontaktpersoner. Effekten av foldern är att medarbetarna upplever att stödanvändarna är mer medvetna om personalens namn. De har också observerat att de är ofta framme vid tavlan i allrummet och tittar på fotografier av personalen. Bilder på personal används också på husmöten när aktiviteter eller annat utvärderas eller planeras. Kontaktpersonfoldern finns synlig i varje lägenhet. Kontaktpersonen och stödanvändaren tittar i den gemensamt. Kontakt Carina Forsberg verksamhetschef Aleris Omsorg AB Telefon: E-post: carina.forsberg@aleris.se

11 Humlans gym träningsglädje och social träffpunkt för seniorer Som av en händelse uppkom idén till att starta ett gym mitt i de äldres vardag. Viola och Inger på Hallens dagverksamhet Örtagården hade en gäst som hade ett bekymmer; hon ville börja träna, och hon hade fin träningscykel. Men hon vågade inte använda den när hon var ensam. Viola och Inger kände att något behövdes göras åt detta pratade med verksamhetschef Inger Pettersson och vips så var arbetet för att få färdigt gymmet igång. Efter bara några veckor tränade nästan alla besökare på dagverksamheten minst ett pass under varje besök! Med åldrandet följer en nedsättning av samtliga fysiska funktioner såsom styrka, balans, rörlighet och kondition. I Humlans gym finns redskap för att träna dessa fysiska färdigheter. Statens Folkhälsoinstitut, FHI har tagit fram FYSS (fyss.se) som rekommenderar 30 minuters måttlig-intensiv träning dagligen. Denna rekommendation gäller i stor utsträckning även äldre personer. Regelbunden träning för också med sig fler positiva faktorer såsom ökad aptit, förbättrad sömn och ett ökat psykiskt välbefinnande. Av dagverksamhetens gäster handplockades en grupp för att göra en hemsnickrad forskningsstudie om äldre och fysisk aktivitet. Deltagarna tränade enligt ett cirkelträningsprogram bestående av fem stationer, och efter träningen fick de en proteindryck som har blivit rekommenderad av Hallens dietist Kerstin Österberg. Deltagarnas utveckling mättes sedan efter fyra veckor genom två sjukgymnastiska test: TUG (Timed Up and Go) och test av handstyrka. Resultatet var glädjande samtliga fem deltagare i studien hade efter fyra veckor förbättrat sitt resultat på båda testerna! Efterhand har också boende från vård- och omsorgsboendet börjat gå ner och träna tillsammans med sjukgymnast och efterhand har deras kontaktperson tagit över träningen som schemaläggs till den egentid som ryms inom kontaktmannaskapet. Kontakt Viola Utterström, undersköterska Örtagårdens dagverksamhet Telefon: E-post: viola.utterstrom@aleris.se Inger Alkell, undersköterska Örtagårdens dagverksamhet Telefon: E-post inger.alkell@aleris.se Carl Nygren, sjukgymnast Telefon: E-post: carl.nygren@aleris.se

12 Gubbkvällar på Berga På Berga har vi sedan vintern 2013/2014 regelbundna träffar som vi kallar Gubbkvällar. Herrar på boendet bjuds in till ett fint dukat bord där det serveras kaffe, cognac eller för tillfället utvalda drinkar. Irish coffee har blivit en favorit. Från en liten grupp på tre personer har nu gruppen växt till nästan tio boende. Många har hittat nya vänner, som de också kan gå på konsert tillsammans med eller äta lunch med i restaurangen. Det framkom i en studie som Solna stad tagit fram att de som var mest missnöjda på våra äldreboenden var männen. Vi vet ju att det bor flest kvinnor på boendet och att männen, som är utspridda på olika avdelningar, lätt blir ensamma. Det var framförallt aktivitetsutbudet som fick lägre betyg hos männen och den som kommer till en planerad aktivitet kan ibland bli ensam man bland åtta eller tio kvinnor. Det behövdes något speciellt som bara de äldre männen kunde ha tillsammans, något där de kunde känna en naturlig gemenskap. Det hela började som enstaka initiativ, träffarna var trevande och personal behövde vara på plats för att få igång samtalet. Men efter ett par gånger lossnade det och snart visade det sig att männen hittade sina egna samtalsområden. Nu behöver en personal endast vara där som resurs och serva männen. Gubbkvällarna håller till på avdelningarna och personalen som bjuder in till träffarna är numera också manlig. Vi ser att efterfrågan är stor, gubbkvällarna är något det pratas om lång tid efter att de ägt rum. Många har hittat nya vänner, som de också kan gå på konsert tillsammans med eller äta lunch med i restaurangen. De gånger träffarna har varit en fredagkväll väljer herrarna hellre gubbkvällen framför att gå på Bergas fredagsdans. Trots att alla har olika bakgrund, olika intressen och livssituation finns det en gemenskap i att vara man, som en deltagare uttryckte det man behöver inte sila tugget. Kontakt Verksamhetschef Angela Plambeck, Berga vård- och omsorgsboende, Temabo AB Telefon: E-post: angela.plambeck@temabo.se

13 Frukostklubben temafrukost med sång och musik På Hallen har vi profilen mat och dryck vilket innebär att många av våra aktiviteter baseras på detta tema. Våra gäster på Hallen ska tycka att måltiderna som vi serverar ska vara dagens höjdpunkt. Vår målsättning med Frukostklubben är att slå ett slag för frukosten, dels att regelbundet göra något extra med frukosten för våra gäster, dels att ge inspiration till personalen vad gäller variation av frukostutbudet samt hur man kan servera och duka fram till en trevlig gemensam frukost. Frukosten är ett viktigt mål som ska ge kroppen en bra start på dagen. Äter man en bra frukost, äter man i regel även bra resten av dagen. Förebilden för vår Frukostklubb var det populära radioprogrammet Frukostklubben som sändes på och 60-talet. En känd artist, Sigge Fürst var programledare. Gäster bjöds till radiostudion där man åt frukost, samtalade och sjöng tillsammans. Liksom i detta radioprogram sjunger vi tillsammans och sångstunden inleds alltid med den kända signaturmelodin till radioprogrammet. Godmorgon, godmorgon hör fåglar sjunga glatt... Till vår frukostklubb bjuder vi också in, man får en personlig inbjudan. Vi håller till i en egen lokal dit gäster och personal kommer, men vi ordnar också Frukostklubb på avdelningen för gäster som inte kan komma till oss. Vi dukar upp till 6-8 boende och 1-2 personal. Menyn har olika teman. Vi har bjudit på engelsk frukost med toast, ägg, bacon, grillad tomat, stekta champinjoner och baked beans. Vi har också haft franskt, med café au lait, croissanter, baguette, franska små yoghurtar, kokt ägg och ett urval av goda marmelader. Frukosten avslutas med allsång då vår egen trubadur Carl stämmer sin gitarr och vi sjunger tillsammans några visor från förr. Frukostklubben är enkel att genomföra. Om man inte har tillgång till en egen trubadur kan man ladda ner musiken från t.ex. spotify eller youtube. Vad gäller frukostmenyn är det endast fantasin som begränsar. Kontakt Caroline Skaghammar (matinsperatör) E-post: caroline.skaghammar@aleris.se Kerstin Österberg (dietist) E-post: kerstin.osterberg@aleris.se Carl Nygren (sjukgymnast) E-post: carl.nygren@aleris.se Godmorgon, godmorgon hör fåglar sjunga glatt...

14 Sinnenas Entré på Polhemsgården Vår profil Trädgård och Natur är om sommrarna mycket levande och tillgänglig genom att vi har trädgården direkt utanför entrén. Men vissa dagar är vädret tjurigt och vintern bygger stundtals upp drivor av svårigheter som begränsar möjligheterna till utevistelse. Polhemsgården är ett boende specialiserat på demensvård. Alla våra boende har en kognitiv funktionsnedsättning och de svårigheter som följer med i spåren av detta. Trots sjukdomen finns mycket personlighet, integritet och intressen. Det finns minnen och känslor att väcka genom olika typer av stimulans. Det finns olika behov, både av gemenskap samt enskildhet. Behov av möten med andra eller behov av att komma bort från där man är. Oron kan ibland lindras av stimulans som väcker andra känslor. Positiva känslor som njutning, glädje, intresse eller känna sig rofylld. För att möta dessa behov hos våra äldre, ville vi skapa en miljö som ger känslan av trädgård och natur och som är tillgänglig, utan att man ska behöva ta sig ut i kylan. Vi ville skapa en miljö som tar tankarna med till en trädgård utanför ett sommartorp. Som kan locka fram minnen och känslor från barndomens sommarhus eller torpet man haft en gång. En plats man kan gå till för att få lugn. Komma bort en stund från våningen eller för att träffa någon att prata med. Kunna sätta sig ned och bläddra i en tidning eller titta ut mot trädgården. Kanske bara sitta och ta emot intrycken, få en helhetsupplevelse. Vi planerar att bygga vidare på olika typer av sinnesstimulans. Naturens inslag kan hjälpa oss att få en känsla av trygghet och fridfullhet. Lite fågelkvitter kan leta sig in. Vatten, ljus och dofter. En levande plats under förändring, precis som i naturen. Kontakt: Kristina Pettersson Telefon: E-post: kristinap.polhemsgarden@forenadecare. com Polhemsgården Polhemsgatan Solna

15 Kvalitetsdagen arrangeras i samarbete med: FOU nu En forsknings- och utvecklingsenhet i samverkan med kommunerna Solna, Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Stockholms läns landsting. FOU nu:s verksamhetsområde är utveckling av vården och omsorgen om både äldre personer och personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan olika yrkesgrupper, organisationer och verksamheter. FoU Södertörn FoU-Södertörn är en regional forsknings- och utvecklingsenhet som samägs av nio kommuner söder om Stockholm. FoU-enhetens verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen, funktionshinder samt socialpsykiatrin. Karolinska Institutet Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Stockholms Universitet Universitetet i huvudstaden utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas.

16 Solna stad I samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms Universitet, FOU nu och FoU Södertörn