SNÖSKOTERRELATERADE DÖDSFALL UNDER 30 SÄSONGER I NORRA SVERIGE. Rapport nr 119
|
|
- Henrik Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SNÖSKOTERRELATERADE DÖDSFALL UNDER 30 SÄSONGER I NORRA SVERIGE Rapport nr 119 Mats Öström, docent Anders Eriksson, professor Enheten för rättsmedicin Institutionen för samhällsmedicin och rehabiliteringsmedicin Umeå universitet Box UMEÅ Umeå 2004
2 2 SAMMANFATTNING Under snöskotersäsongerna 73/74 t o m 02/03 obducerades vid Rättsmedicinska avdelningen i Umeå 194 snöskoteråkare från de fyra nordligaste länen. I genomsnitt omkom 6,5 snöskoteråkare per säsong med en större andel under studieperiodens senare del. Under månaderna mars och april omkom 43%, fredag till söndag inklusive alla helgdagar 72%, och mellan kl 21 och 02 omkom 36%. Majoriteten av olyckorna skedde i mörker (61%). I hälften av fallen skedde olyckan på en sjö, 31% förolyckades i skogsterräng och 15% på väg. Medelåldern hos de omkomna var 40 år och 92% var män. Hälften omkom till följd av trubbigt våld och 39% drunknade. Majoriteten (68%) av förarna var alkoholpåverkade med en medelalkoholkoncentration på 1,7 o/oo varav 90% låg över gränsen för grovt rattfylleri (> 1,0 o/oo). En högre andel alkoholpåverkade sågs under helger och nattetid. I minst 67% bedömdes alkoholen starkt ha bidragit till olyckan, och i minst 51% bedömdes en för hög hastighet ha varit bidragande till den dödliga utgången. I 94% av fallen inträffade olyckan under fritid och 8 av 10 omkom under korta snöskoterturer. I endast enstaka fall var terrängen helt obekant för föraren. Vid analys av de viktigaste skadeförebyggande åtgärderna vad gäller utrustning bedömdes ökad chans till överlevnad ha förelegat i 44 % av fallen om flytoverall hade använts, i 26 % om hjälm hade använts, i 22 % om mobiltelefon hade använts och i 7% om värmeplagg/nödproviant hade använts.
3 3 INTRODUKTION Snöskotern introducerades i Sverige under 1960-talet och användes i början framför allt för nyttokörning. Under tiden härefter har snöskotern stadigt ökat i popularitet och under 2002 fanns snöskotrar registrerade i trafik i de fyra nordligaste länen (BD, AC, Y, Z). Detta innebär att antalet snöskotrar i området var nära 5 gånger fler än antalet registrerade motorcyklar i trafik (Statistiska Centralbyrån 2003, Vägverket 2003). I takt med snöskoterns ökande popularitet har även antalet skadade och omkomna vid snöskoterkörning ökat, och dessa utgör nu den tredje största gruppen omkomna i fordonsrelaterade olyckor, efter personbilsåkare och fotgängare i norra Sverige (Öström 2003, opubl data). Det är därför av största vikt att kartlägga olyckor, inte minst dödsolyckor, under snöskoterkörning för att kunna ge underlag till adekvata skadepreventiva åtgärder. Målet med denna studie är att ge en ingående beskrivning av de omkomna snöskoteråkarna och omständigheterna kring olyckorna. Därutöver är målet att belysa eventuella förändringar av olyckskaraktäristika under studieperioden, samt att ge konkreta förslag till skadepreventiva åtgärder. Denna studie utgör en uppdatering och bearbetning av Olycksanalysgruppens vid Norrlands universitetssjukhus rapport nr 71 (Öström och Eriksson 1998). MATERIAL OCH METOD Samtliga snöskoterrelaterade dödsfall som obducerats fr o m säsongen 73/74 t o m 02/03 vid Statens Rättsläkarstation i Umeå (t o m 90/91) respektive Rättsmedicinska avdelningen i Umeå har analyserats retrospektivt. Upptagningsområdet omfattar de fyra nordligaste länen (BD, AC, Y, Z) inkluderande 74% av landets alla snöskotrar registrerade i trafik (Statistiska Centralbyrån 2003) från och med 1975 t o m I enstaka fall har fotgängare dödats vid påkörning av snöskoter, men dessa fall har exkluderats liksom de personer där snöskoteråkaren avlidit till följd av sjukdom.
4 4 I samtliga fall utfördes en fullständig (rättsmedicinsk) obduktion och samtliga tillgängliga polishandlingar och patientjournaler studerades. De rättskemiska analyserna utfördes vid Rättskemiska avdelningen i Linköping förutom i enstaka fall som överlevt en längre tid på sjukhus och där alkohol i venblod analyserats vid det lokala sjukhuset. Blodalkohol analyserades inte vid obduktion om den skadade primärt överlevt så lång tid på sjukhus att eventuell alkohol i blod bedömdes ha helt eliminerats. I samtliga fall gjordes en noggrann analys av vilka faktorer som bidragit till olyckan och vilka skadeförebyggande åtgärder som kunde ha förhindrat den dödliga utgången. Snöskotersäsongen har definierats fr o m oktober t o m maj. I definitionen sjö inkluderas även älv. Samtliga skador har klassificerats enligt Abbreviated Injury Scale (AIS) (Committee on Injury Scaling 1990). AIS-skalan uppdelar kroppen i åtta skadeområden och samtliga tänkbara skador i en 6-gradig skala, där 1 motsvarar t.ex. ett skrubbsår, 2 ett överarmsbrott, 3 amputation av arm, 4 krossblödning i lunga, 5 krossblödningar i hjärnstammen och 6 en maximal skada som vanligtvis inte är överlevnadsbar. För att få en uppfattning om den sammanvägda svårigheten av skadorna hos den enskilde omkomne har Injury Severity Score (ISS) använts (Committee on Injury Scaling 1990). ISS-värdet beräknas utifrån summan av kvadraten på de högsta AIS-värdena i 3 av maximalt 6 skadeområden. Det maximala ISSvärdet är 75 som också kan uppnås genom en enstaka skada med AIS=6 vilket automatiskt ger ISS=75. RESULTAT Totalt inkluderades 194 omkomna i undersökningen, i medeltal 6,5 fall per säsong med en ökning under senare hälften av studieperioden. Säsongen 96/97 var den mest olycksdrabbade under hela studieperioden (Fig. 1). Det årliga antalet omkomna per snöskotrar i trafik under studieperioden var i medeltal 8,0 med relativt konstanta tal under studieperioden (Fig. 2). Nära hälften (88 st, 45%) av samtliga omkomna förolyckades i Norrbottens län, följt av Jämtlands län med 44 (23%), Västerbottens län med 40 (21%) och Västernorrlands län
5 5 med 22 omkomna (11%). Tar man hänsyn till antalet snöskotrar i trafik under hela studieperioden var Jämtlands län och Norrbottens län de mest olycksdrabbade med 9,6 omkomna per snöskotrar i trafik. Motsvarande siffror för Västerbottens län och Västernorrlands län var 7,0 respektive 6,2. Samtliga dödsfall inträffade fr o m oktober t o m maj, varav nära hälften (43%) under mars och april (Fig. 3). En stor andel av olyckorna inträffade under fredag-söndag, inklusive andra helgdagar (72%) (Fig. 4), och nattetid mellan kl 21 och 02 (36%) (Fig. 5). I drygt hälften (64%) av fallen var den aktuella väderleken dokumenterad i utredningsmaterialet och i endast 14% av dessa fall förekom nederbörd. En klar majoritet av olyckorna inträffade i mörker (61%). I hälften av fallen (50%) inträffade olyckan på en sjö. Nära en tredjedel (31%) förolyckades i skogsterräng, inklusive 4 förare på skogsväg. I 15% av fallen omkom snöskoteråkaren på allmän väg, och i 20% av dessa då man skulle korsa vägen med snöskotern. I enstaka fall inträffade olyckan på järnvägsspår och i ren fjällterräng. Två förare omkom under tävling (Fig. 6). De omkomna Medelåldern hos de omkomna var 40 år (6-84 år, SD 18) med en överväldigande majoritet män (92%) (Fig. 7). Av de 188 omkomna där åkarens position på fordonet gick att fastställa, var den omkomne i 165 fall (88%) förare och i 18 fall (10%) passagerare (inkl passagerare i bakomdragen kälke). I ytterligare 5 fall (3%) tolkade den skadade på skidor efter snöskotern. Skadorna Hälften (50%) omkom till följd av trubbigt våld. Majoriteten (56%) av dessa avled av skallskador och ytterligare 26% avled av bröstkorgsskador. Den näst vanligaste dödsorsaken var drunkning (39%). Därutöver avled 6% av kvävning, vanligen då de hamnat under sin voltande skoter, och 5% dog av förfrysning (Fig. 8).
6 6 Av de 147 personer som hade skador på kroppen var skadegraden (ISS) i medeltal 33 (range 1-75, SD 29). Fyrtiosju av de omkomna hade inga skador och av dessa drunknade 44, 1 frös ihjäl, 1 kvävdes av egna uppkräkningar och 1 kvävdes under sin omkullvälta snöskoter. De personer som avled till följd av trubbigt våld hade ett genomsnittligt ISS-värde på 48 (range 9-75, SD 24) och motsvarande värde för personer med skallskador som dödsorsak var 43 (SD 24). Majoriteten (87%) av de skadade avled inom en timme och endast 5% överlevde mer än 24 timmar efter skadan. Alkoholpåverkan I 177 fall (91%) analyserades blodalkoholkoncentrationen och hos dessa påvisades alkohol i 119 fall (67%). Den genomsnittliga blodalkoholkoncentrationen var 1,7 o/oo (0,3-3,0 o/oo, SD 0,6). För 151 av de 165 snöskoterförarna (92%) analyserades blodalkoholkoncentrationen och bland dessa påträffades alkohol i 102 fall (68%). Bland förarna i åldern år var 84% alkoholpåverkade. Den genomsnittliga blodalkoholkoncentrationen för snöskoterförarna var 1,7 o/oo (0,4-3,0 o/oo, SD 0,6). Av de alkoholpåverkade förarna låg 90% över gränsen för grovt rattfylleri ( 1,0 o/oo) (Fig. 9). En högre andel av förarna som omkommit under fredag t o m söndag inklusive helgdagar var alkoholpåverkade än bland dem som omkommit under vardagar (74% jämfört med 53%). Likaledes var alkoholpåverkan hos snöskoterförarna betydligt vanligare nattetid (kl 21-06) än dagtid (06-18) (94% jämfört med 50%). I Norrbotten och Jämtland återfanns den högsta andelen påverkade förare (75%) medan motsvarande andel för Västernorrland var 65% och för Västerbotten 43%. Medelpromillehalten var därutöver lägre hos de omkomna förarna i Västerbotten (1,4 o/oo), jämfört med förarna från Jämtland (2,0 o/oo), Västernorrland (1,7 o/oo), och Norrbotten (1,6 o/oo).
7 7 Vid de tre vanligaste olycksmekanismerna var andelen alkoholpåverkade förare betydligt högre bland dem som omkom när fordonet körde ner i vatten (68% alkoholpåverkade) och som kolliderade med stillastående objekt (74%) än bland dem som kolliderade med annat fordon, exklusive snöskoter (37%). Av de förare som omkom vid kollision mot annan snöskoter var hela 86% påverkade av alkohol. Leverförfettning och kroniskt alkoholmissbruk Totalt hade 2% av de omkomna leverskrumpning och hälften (50%) leverförfettning. Leverförfettning var vanligare hos de alkoholpåverkade (61%) än hos de nyktra (36%). Trots den höga andelen omkomna med höga blodalkoholkoncentrationer fanns i patientjournalerna endast 8 personer dokumenterade som kroniska alkoholmissbrukare. Hjälmanvändning I endast knappt hälften av fallen (48%) hade polisen dokumenterat huruvida hjälm hade använts vid olyckstillfället och bland dessa fall var hjälmanvändningen 39%. Av de nyktra bar 44% hjälm och av de alkoholpåverkade 38%. Totalt hade 83 av de omkomna (43%) drabbats av någon form av våld mot huvudet och av dessa bar 32% hjälm. Hos de 55 som avlidit av skallskador fanns i 28 fall (55%) dokumenterat huruvida den omkomne haft hjälm eller inte, och av dessa hade endast 8 (29%) burit hjälm. Skademekanism I 40% omkom snöskoteråkaren då snöskotern kört ut i öppet vatten eller genom tunn is. Den näst vanligaste orsaken (21%) var att snöskotern kolliderade med ett stillastående föremål, vanligen ett träd. I 15% av fallen kolliderade snöskotern med ett annat fordon inkluderande 11 fall med en bil, 5 med en lastbil, 4 med ett tåg, 1 med en buss och 9 fall med en annan snöskoter. I 5 av 10 fall där snöskoteråkaren avled till följd av förfrysning hade snöskotern kört igenom is och snöskoteråkaren hade lyckats ta sig upp från vaken men omkommit i efterförloppet. Av
8 8 de 3 som avled av övriga orsaker blev 2 personer strypta då deras klädespersedlar kommit i kontakt med snöskoterns roterande delar och i 1 fall omkom föraren då han träffades av den ved som han transporterade (Fig. 10). Trender Vid en närmare analys av olika trender för de snöskoterrelaterade dödsfallen indelades studieperioden i sex säsongperioder (Tabell 2). Fler omkomna sågs under de 3 senaste studieperioderna, medan andelen omkomna per snöskotrar i trafik var relativt jämnt fördelad under studieperioden. Andelen omkomna under helger (fredagar t o m söndagar, inklusive övriga helgdagar) var relativt konstant under hela studieperioden. Den största andelen olyckor mellan kl 21 och kl 02 observerades under säsongperioden och den minsta andelen under säsongerna Andelen omkomna i samband med nederbörd minskade under studieperioden, dock var dokumentationen om väderleken bristfällig i början av studieperioden vilket i sin tur kan leda till en falskt hög siffra. Andelen omkomna i olyckor under mörker var konstant hög, möjligen dock något lägre under den senare hälften. För de tre vanligaste terrängtyperna (sjö, skogsterräng och väg) ökade andelen olyckor på sjö medan väg svarade för endast 5% av dödsfallen under den senaste perioden. De omkomna Andelen män var konstant hög under hela studieperioden och medelåldern var relativt konstant omkring 40. Andelen förare varierade under de olika studieperioderna mellan 73% och 97%. Skadorna För de vanligaste dödsorsakerna, drunkning och trubbigt våld, var andelen drunknade bland de omkomna relativt konstant medan andelen som avlidit av trubbigt våld var som lägst under första och sista studieperioden. Omfattningen av skadorna (ISS-värdet) minskade under hela studieperioden.
9 9 Medelöverlevnadstiden i timmar varierade kraftigt under säsongperioderna och var inte närmare bedömbar. Alkoholpåverkan Den höga andelen alkoholpåverkade återfanns under hela studieperioden. Den genomsnittliga blodalkoholhalten hos de alkoholpåverkade var konstant 1,6-1,8 promille. Hjälmanvändning Hjälmanvändningen var klart lägst under säsongperioden för att därefter ligga relativt konstant runt 50% och under sista perioden på 79%. Andelen som drabbades av någon form av skallskada låg mellan 26 och 64% med det lägsta värdet under sista studieperioden. Skademekanism Andelen personer som omkom sedan man kört genom is eller ut på öppet vatten var drygt hälften under den första säsongperioden. Under säsongperioderna var motsvarande andel 1/3-1/4 för att åter stiga till ca hälften under de två sista studieperioderna. Kollision med stillastående föremål utgjorde endast 7% av fallen under den första säsongperioden och därefter relativt konstant omkring 1/4. Orsaker till olyckan och skadeförebyggande åtgärder Varje enskilt fall bedömdes utifrån vilken/vilka faktorer som bidragit till olyckan och vilken/vilka skadeförebyggande åtgärder som inneburit en större chans till överlevnad för den skadade. I ett enskilt fall kan således flera bidragande orsaker och skadeförebyggande åtgärder ha identifierats. Bidragande orsaker till olyckan I 130 fall (67%) bedömdes alkohol ha bidragit starkt till olyckans uppkomst och i ytterligare 7 fall (4%) bedömdes detta som troligt. I hälften av fallen (51%) bedömdes att farten på fordonet varit för hög i förhållande till terrängens beskaffenhet och i ytterligare 40 fall (21%) kunde alltför hög fart ha bidragit till olyckan. Två personer omkom till följd av strypning då
10 10 deras klädespersedlar dragits in i skoterns rörliga delar. I båda dessa fall rörde det sig om äldre snöskotermodeller. I övriga fall bedömdes inget tekniskt fel på snöskotern som bidragit till dödsfallet ha förelegat. I endast 2 fall var terrängen helt obekant för föraren och i ytterligare 4 fall var det osäkert om föraren hade kunskap om den aktuella terrängen. Fritidskörning/yrkeskörning I endast 12 fall (6%) omkom snöskoteråkaren i samband med yrkesutövning eller annan nyttokörning, och det rörde sig t. ex. om transport av ved eller i samband med renskötsel. I samtliga övriga fall bedömdes snöskotern ha framförts under nöjeskörning. Totalt sett omkom 8 av 10 snöskoteråkare under kortare oplanerade snöskoterturer. Skadeförebyggande åtgärder I 85 fall (44%) bedömdes en flytoverall ha ökat den skadades chans till överlevnad och i ytterligare 1 fall var det möjligt att flytoverallen hade ökat chansen till överlevnad. En hjälm bedömdes ha ökat chanserna för överlevnad hos den skadade i 51 fall (26%). I 42 fall (22%) hade en mobiltelefon sannolikt lett till att den skadade snabbare kunnat omhändertas av sjukvårdspersonal med ökad chans till överlevnad. I 13 fall (7%) bedömdes den skadade haft ökade överlevnadschanser om snöskoteråkaren hade haft tillgång till extra värmande plagg och/eller nödproviant. DISKUSSION Totalt beräknas att ca 80% av samtliga snöskoterrelaterade dödsfall i Sverige ingår i studien. Resterande snöskoterrelaterade dödsfall i Sverige har skett utanför det analyserade upptagningsområdet, eller har från sjukvårdens sida aldrig anmälts till polismyndigheten. Det senare gäller framförallt de skadefall som primärt överlevt skadan en längre tid och som sedermera avlidit på sjukhus. I ytterligare enstaka fall har polismyndigheten beslutat att - trots kännedom om dödsolyckan inte föranstalta om rättsmedicinsk obduktion.
11 11 Snöskotern har sedan början av 1970-talet ökat kraftigt i popularitet och antalet registrerade fordon i trafik i de fyra nordligaste länen har ökat stadigt (Statistiska Centralbyrån 2003). Det tycks finnas en korrelation mellan ökat antal registrerade fordon och antalet omkomna. Även mängden snö har visat sig korrelera med ett antalet omkomna, sannolikt p g a större exponering vid större snömängd (Öström och Eriksson 2002). De högre dödstalen per fordon i Norrbotten och Jämtland kan även de möjligen förklaras av en större exponering. Omkomna Av de omkomna var medelåldern 40 år och en stor majoritet var män, vilket överensstämmer med tidigare studier över omkomna och skadade snöskoteråkare inom och utom vårt land (Björnstig & Eriksson 1980, Eriksson & Björnstig 1982, Avis 1994, Skokan et al 2001, Decou et al 2003). Vidare var andelen män bland de omkomna i snöskoterolyckor högre än bland t ex omkomna i personbil i upptagningsområdet (Öström & Eriksson 1995). Denna högre andel män vid snöskoterolyckor förklaras sannolikt av en större exponering vid snöskoterkörning än vid bilkörning. En delförklaring kan vara att alkoholpåverkan i betydligt större utsträckning är ett manligt problem (Öström & Eriksson 1995). Nära hälften av samtliga snöskoterdödade omkom under månaderna mars och april vilket kan jämföras med t ex Svalbard där 77% omkom under dessa månader (Ytterstad & Norheim 2001). Även detta fynd kan sannolikt förklaras av en relativt högre exponering. Den höga andelen skadade under helger och nattetid har tidigare beskrivits i såväl inhemska som utländska studier (Bauer & Hemborg 1979, Hortemo et al 1990). Här kan givetvis mörker och ytterligare försämrad sikt p g a nederbörd bidra, dock var förekomsten av nederbörd dokumenterad endast i ett fåtal fall. Den vanligaste terrängtypen för olyckan var en sjö varvid snöskotern vanligen kördes igenom is eller ut på öppet vatten. Flera av olyckorna på sjö inträffade dock sedan skotern vält vid alltför hög fart. Till synes plana isar kan föranleda snöskoterföraren att öka hastigheten men ojämnheter på is och snö samt uppstickande stenar kan lätt välta en snöskoter i hög hastighet, med fatala följder. Nära en tredjedel förolyckades i skogsterräng, vanligen genom kollision med träd eller nedkörning i bäck eller överhäng och då i regel med alltför hög hastighet. Ca
12 12 15% av olyckorna inträffade på väg och en femtedel av dessa då snöskotern skulle korsa vägen. Liknande andelar har presenterats från Kanada (Ghent 1970). Vid kollision på väg verkade skoterföraren och föraren i det vägburna fordonet inte ha uppmärksammat varandra. Här kan hjälm och höga snökanter spela en stor roll varför särskild försiktighet bör iakttas i samband med korsande av väg, bl a innebärande ett ovillkorligt krav på att stanna fordonet före passage av väg eller järnvägsspår. Jämfört med omkomna i personbil är snöskoteråkarna äldre och mer koncentrerade till åldersgruppen år (jfr Öström & Eriksson 1993). Även detta kan avspegla den faktiska exponeringen för de olika fordonsslagen men också att alkoholen bidragit till en överrepresentation av denna åldersgrupp. Andelen alkoholpåverkade är högst hos medelålders omkomna trafikanter i allmänhet (Öström & Eriksson 1995). Flera av passagerarna och av de som tolkat efter snöskotern påkördes av bakomåkande snöskoter. Vikten av att hålla avståndet i samband med karavankörning måste betonas, framför allt vid högre hastigheter. Majoriteten (85%) av skadade snöskoterförare i en svensk studie var vana förare (Bauer & Hemborg 1979), och vår studie indikerar även att föraren i de allra flesta fall var bekant med terrängen. Skador Majoriteten av de omkomna avled till följd av trubbigt våld, i regel till följd av skallskador. Dock sågs en minskning av andelen skallskadade under de senaste studieperioderna. Möjligen kan detta avspegla sig i att snöskoteråkare i större utsträckning använder sig av hjälm. Den höga andelen drunknade är givetvis unikt för snöskotern som fordon (jfr Hamdy et al 1988, Avis 1994). Preventiva åtgärder Alkohol Den höga andelen alkoholpåverkade såväl förare och passagerare har visats även i tidigare undersökningar (Björnstig & Eriksson 1980, Eriksson & Björnstig 1982, Avis 1994, Landen et al 1999). Denna höga andel och den höga genomsnittliga promillehalten var oförändrad
13 13 under hela studieperioden och torde förklara en stor del av problematiken vad gäller dödliga snöskoterolyckor. Den höga genomsnittliga blodalkoholkoncentrationen på 1,7 o/oo indikerar att många omkomna är högkonsumenter av alkohol trots att detta mycket sällan kunde styrkas i utredningshandlingarna. Härutöver fanns en korrelation mellan höga blodalkoholkoncentration och leverförfettning vilket ytterligare indikerar att kroniskt alkoholmissbruk förelåg hos flera av de alkoholpåverkade (jfr Öström & Eriksson 1995). Liksom vid andra typer av fordonsolyckor med dödlig utgång omkom även snöskoteråkarna i större utsträckning under helger och nattetid. Den höga andelen alkoholpåverkade snöskoteråkare jämfört med andra trafikantgrupper kan ha flera förklaringar, såsom allmänhetens attityd till snöskoteråkning och alkohol, och den minimala risken för att bli upptäckt. Oavsett orsakerna måste alkoholpåverkan ges högsta prioritet i det förebyggande arbetet. Polisens möjligheter att effektivt kontrollera snöskoteråkande är sannolikt mycket begränsade varför exempelvis lokala tillsyningsmän liknande de som nyttjas för kontroll vid jakt och fiske skulle kunna tillsättas. Därutöver måste de lokala skoterklubbarna ta sitt ansvar att informera om behovet av nykterhet i samband med snöskoteråkning, och även aktivt kontrollera nykterheten. Även polisens kontroller av snöskoteråkning måste intensifieras framför allt under helger och nattetid. Ett mer radikalt förslag vore att införa s k alkolås på snöskoter. Tekniken är under utveckling och kan eventuellt ha sin plats i framtiden. Ett införande av alkolås kunde sannolikt få en större acceptans bland snöskoteråkarna om det skedde på frivillig väg genom t ex sänkta försäkringspremier istället för genom lagstiftning. Nästan samtliga snöskoteråkare omkom i samband med fritidskörning, framför allt under kortare turer. Detta gör det sannolikt att de korta, oplanerade turerna i betydligt högre utsträckning sker i alkoholpåverkat tillstånd och har en många gånger högre skaderisk än de planerade, längre turerna. Hjälmanvändning Hjälmanvändning bland snöskoteråkare synes vara betydligt högre (Soininen & Hantula 1992, Björnstig et al 1994, Koskinen 1994) än bland t ex cyklister (Björnstig et al 1992), sannolikt därför att snöskoterhjälmen skyddar mot väder och buller vilket upplevs som
14 14 komfort, medan så inte är fallet med cykelhjälmen. Nära hälften av de omkomna i vår studie hade träffats av någon form av våld mot huvudet vilket starkt indikerar att hjälmen är av stort värde vid snöskoteråkning. För mer än 1/4 av dem som omkommit p g a skallskador bedömdes att en hjälm skulle ha lindrat skadan och gett en ökad chans till överlevnad. Dock var andelen omkomna p g a skallskador lägre än hos exempelvis personbilister (Öström & Eriksson 1993). I Finland har man sedan 1991 en lag om obligatorisk hjälmanvändning vid snöskoteråkning (Soininen & Hantula 1992), men en svensk studie (Björnstig et al 1994) tyder på att en hjälmlag i Sverige inte skulle reducera antalet skadade eller omkomna snöskoteråkare markant. Detta p g a att hjälmanvändningen redan är sannolikt relativt omfattande, att allvarliga skallskador är förhållandevis ovanligt jämfört med andra trafikantgrupper, sannolikt p g a snöns skyddande effekt, samt att samtliga individer i studien där hjälmen hade haft en potentiellt hindrade effekt hade brutit mot andra trafikregler, framför allt rattfyllerilagen. Denna studie talar för att alkoholpåverkade i mindre utsträckning än nyktra förare använder hjälm. Genom att det är lättare att upptäcka snöskoteråkare som bryter mot hjälmlagen jämfört med rattfyllerilagen skulle ett införande av en lag om hjälm för snöskoteråkare indirekt kunna medföra att skoterfyllerister lättare skulle upptäckas. Minskad hastighet I 51-72% av de omkomna bedömdes ekipaget ha hållit en alltför hög fart i förhållande till terrängens beskaffenhet, jämfört med 79% av skadade men överlevande snöskoterförare (Bauer & Hemborg 1979). Den höga farten och alkoholen utgör de viktigaste orsakerna till dödliga snöskoterolyckor. Under flera år har den höga farten framställts som ett av de positiva argumenten för köp av fordonet, och snöskotrarnas maxhastighet har också ökat genom åren. Numera föreligger dock en hastighetsbegränsning på 70 km/h för snöskoter. Flera av snöskoteråkarna avled vid hög hastighet på sjö där snöskotern vält och åkaren därefter slagit emot, vanligen skallen, mot is och sten. Det är därför av största vikt att poängtera riskerna med höga hastigheter även inför åkning på till synes plana områden som isbelagda sjöar.
15 15 Införandet av hastighetsgränsning har livligt diskuterats men p g a svårigheterna att övervaka efterlevnaden av denna bestämmelse torde ett mera radikalt och effektivt sätt vara att redan vid tillverkningen maximera hastigheten på fordonet. Även här skulle exempelvis försäkringsbolagen kunna ta ansvar genom att införa lägre premier för fordon med låga maxhastigheter. Flytoverall I mer än 4 av 10 fall bedömdes flytoverall ha kunnat öka den omkomnes chans till överlevnad. I nästan samtliga dessa fall hade personen drunknat men var i övrigt oskadad. Vad gäller dödliga snöskoterolyckor är sannolikt flytoverallen den viktigaste säkerhetsdetaljen i en snöskoterförares utrustning, framförallt vid snöskotersäsongens början och slut. Mobiltelefon I upp till 1/5 av samtliga dödsfall hade den omkomne haft större möjligheter att överleva om räddningspersonal snabbare hade kunnat larmats, t ex med en mobiltelefon. Att ha en fungerande mobiltelefon även under kortare turer måste därför anses som en god skadeförebyggande åtgärd. Detta givetvis under förutsättning att täckning finns för mobiltelefonen vilket ännu inte är fallet i delar av norra Sverige. För att ytterligare öka sina chanser till överlevnad vid en snöskoterolycka är även extra värmande plagg och nödproviant nödvändiga, framför allt vid längre turer. TILLKÄNNAGIVANDE Studien har finansierats av Vägverket.
16 16 REFERENSER Avis SP. Snowmobile fatalities. J Forensic Sci 39: :1994. Bauer M, Hemborg A. Snowmobile accidents in northern Sweden. Injury 10: :1979. Björnstig U, Eriksson A, Valverius M. Dödsolyckor i samband med snöskotertrafik. Läkartidningen 77: :1980. Björnstig U, Öström M, Eriksson A. Sonntag-Öström E. Head and face injuries in bicyclists - with special reference to possible effects of helmet use. J Trauma 33: :1992. Björnstig U, Öström M, Eriksson A. Would a helmet law for snowmobile riders reduce head injuries? Arctic Med Research 53: :1994. Committee on Injury Scaling. The Abbreviated Injury Scale, 1990 revision. Association for the Advancement of Automotive Medicine. Des Plaines, IL, Decou JM, Fagerman LE, Ropele D, Uitvlugt ND, Schlatter MG, Connors RH. Snowmobile injuries and fatalities in children. J Pediatr Surg 38: :2003. Eriksson A, Björnstig U. Fatal snowmobile accidents in Northern Sweden. J Trauma 22: :1982. Ghent WR. Snowmobile accidents in Ontario. Proc 14th Ann Conf Am Assoc Automobile Med, 1970, pp Hamdy CR, Dhir A, Cameron B, Jones H, Fitzgerald, GWN. Snowmobile injuries in Northern Newfoundland and Labrador: An 18-year review. J Trauma 28: :1988. Hortemo GS, Brattebo G, Hellesnes S. Snøscooteren - blott til lyst? Tidsskr Nor Lægeforen 110: , Koskinen K. Snowmobile traumas in Finnish Lapland: Injuries to head, face, and neck. Possible effects of speed and the use of helmet. Arctic Med Res 53 Suppl 3:5-7, Landen MG, Middaugh J, Dannenberg AL. Injuries associated with snowmobiles, Alaska, Public Health Rep 114:48-52:1999. Soininen L, Hantula L. Snowmobile accidents in Lapland. Arctic Med Res 51 Suppl 7:64-70: Skokan EG, Olson LM, Cook LJ, Corneli HM. Alcohol involvement in snowmobile operator fatalities in Canada. Can J Public Health 92: :2001. Statistiska centralbyrån. Fordon efter län, drivmedel, totalt och i yrkesmässig trafik
17 17 Vägverket, Motorcyklar i trafik, slagvolymklass och län & kommun, Sektion Resor och transporter Ytterstad B, Norheim J. Snowmobile injuries in Svalbard a three year study. Int J Circumpolar Health 60: :2001. Öström M, Eriksson A. Single-vehicle crashes and alcohol: A retrospective study of passenger car fatalities in northern Sweden. Accid Anal Prev 25: :1993. Öström M, Eriksson A. Role of alcohol in traffic crashes involving women: Passenger car fatalities in northern Sweden. J Stud Alc 56: :1995. Öström M, Eriksson A. Snöskoterrelaterade dödsfall. En trend- och orsaksanalys. Rapport nr 71. Olycksanalysgruppen. Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Öström M, Eriksson A. Snowmobile fatalities. Aspects on preventive measures fr o m a 25- year review. Accid Anal Prev 34: :2002.
18 18 Tabell 1. Antal snöskotrar i trafik i de fyra nordligaste länen, antal omkomna och antal omkomna per snöskotrar i trafik Säsong Snöskotrar i trafik* Omkomna Omkomna per (n) (n) snöskotrar i trafik 73/74 Okänt 3-74/75 Okänt 5-75/ ,1 76/ ,9 77/ ,5 78/ ,8 79/ ,9 80/ ,3 81/ ,1 82/ ,1 83/ ,4 84/ ,3 85/ ,6 86/ ,9 87/ ,6 88/ ,5 89/ ,4 90/ ,8 91/ ,5 92/ ,9 93/ ,2 94/ ,9 95/ ,9 96/ ,5 97/ ,3 98/ ,8 99/ ,8 00/ ,3 01/ ,4 02/ ,4 *Uppgifterna gäller för 31 december under respektive säsong
19 19 Tabell 2. Karaktäristika avseende snöskoterrelaterade dödsfall (n=194), fördelade på sex säsongsperioder Säsongs period (n=15) (n=31) (n=22) (n=48) (n=41) (n=37) Årliga dödsfall 5,0 6,2 4,4 9,6 8,2 7,4 Antal omkomna/ 7,0* 10,5 5,6 9,4 9,4 7,4 reg fordon Helg** (%) Natt (%) Nederbörd (%) Mörker (%) Olycka på sjö (%) Olycka i skog (%) Olycka på väg (%) Medelålder (år) Andel män (%) Andel förare (%) Trubbigt våld (%) Drunkning (%) Skadegrad, medel ISS Alkoholpåverkade (%) Blodalkohol (medel ) 1,6 1,7 1,7 1,7 1,8 1,6 Hjälmanvändning (%) Skallskadade (%) Genom is/öppet vatten (%) Kollision, fasta föremål (%) *Beräknat på säsongerna **Fr o m fredag t o m söndag, samt övriga helgdagar
20 Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=194) 20 Figur 1 73/74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02
21 21 Figur Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 75/76-02/03 (n=186) / snöskotrar i trafik 73/74 78/79 83/84 88/89 93/94 98/99 Säsong
22 22 Figur 3 Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73-74/02-03 (n=194), Olycksmånad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Sep Okt Nov Dec
23 23 Figur 4 Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=194), Olycksdag M T O T F L S* *alla helgdagar inkluderade
24 24 Figur 5 Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=187), Olyckstid Tid
25 25 Figur 6 Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=194), Terrängtyp Sjö Skog Väg Järnväg Fjäll Bana
26 26 Figur Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=194), Ålder och kön Ålder Man Kvinna
27 27 Figur 8 Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=194), Dödsorsak Trubbigt våld Drunkning Kvävning Förfrysning
28 28 Figur 9 Omkomna snöskoterförare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=151), Alkoholpåverkan ,1-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-
29 29 Figur 10 Omkomna snöskoteråkare i norra Sverige 73/74-02/03 (n=194), Olycksmekanism Genom is Koll. föremål Koll. fordon Skoter vält Ramlat av Bäckravin Snödriva Kört fast Övrigt
SNÖSKOTERRELATERADE DÖDSFALL I SVERIGE 99/00-05/06. Rapport nr 135. Mats Öström 1,2, docent Anders Eriksson 1, professor
SNÖSKOTERRELATERADE DÖDSFALL I SVERIGE 99/00-05/06 Rapport nr 135 Mats Öström 1,2, docent Anders Eriksson 1, professor 1 Enheten för rättsmedicin, Institutionen för samhällsmedicin och rehabiliteringsmedicin,
Läs merÖVERVAKNING AV SNÖSKOTERTRAFIKEN
Polisutbildningen vid Umeå universitet Rapport nr. 77 ÖVERVAKNING AV SNÖSKOTERTRAFIKEN Författare Mikael Dahlberg Patrik Gustafsson Polisutbildningen vid Umeå universitet II SAMMANFATTNING Användandet
Läs merSKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Läs merOlycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
Läs merVägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Läs merVägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Läs merTrafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Läs merDödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling
Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling Rapport nr 131 Sofia Hansson Kristin Ahlm Per-Olof Bylund Olycksanalysgruppen Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus,
Läs merOlyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Läs merVad är r en fyrhjuling?
Vad är r en fyrhjuling? Forskare, Per-Olof Bylund, Akut- och katastrofmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Forskningsassistent, Kristin Ahlm Institutionen för f r Rättsmedicin, R Umeå
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna
Läs merSlutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR
Vectura Box 3063 600 03 Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: 0771-159 159 Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker matteo.rizzi@vectura.se 010-484 51 60 076-824 46 06 Slutrapport av Skyltfondsprojekt
Läs mer2009-01-23 Vägverket 1. Presentation av Fyrhjulings-OLA
2009-01-23 Vägverket 1 Presentation av Fyrhjulings-OLA 2009-01-23 Vägverket 2 Upplägg Kort inledning, Karin Clarström, Vägverket Presentation av fakta, P-O Bylund, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Presentation
Läs merOlyckor med snöskoter
Dnr TSV 2019-818 Februari 2019 Olyckor med snöskoter En analys av snöskoterolyckor som inträffat under säsongerna 2012/13 2016/17 Transportstyrelsen Väg och järnväg Sektion Strategisk analys Rapporten
Läs merDjupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99
TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs merSlutrapport av projekt EK 50 A 2009: Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009:8227 - Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs merSkoterolyckor Med personskador eller döden som utfall
Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 57 Skoterolyckor Med personskador eller döden som utfall Författare: Anders Lidén Dennis Kärrman Sammanfattning
Läs merRapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01
Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2-4-1 2-9-31 Sammanfattning Denna rapport har i jämförelse med den
Läs merOLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,
Läs mer137 människor drunknade 2014
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER MÅNGA BADOLYCKOR BLAND ÄLDRE 137 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 137 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merTrafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Läs merSTRADA Värmland 2007 2012
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data
Läs merSkolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma
Läs merSkadade i trafiken 2009
Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är
Läs merOskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merPresentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017
Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2 På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Kunskapssammanställning Dödsolyckor i arbetslivet Bengt Järvholm Ulf Björnstig
Läs merSida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Läs merViktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.
Läs merAntalet fritidsbåtsolyckor minskar. 97 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning
Drunkningsolyckor Antalet fritidsbåtsolyckor minskar 97 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 97 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det är 2 fler
Läs merSå händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga
Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige
Läs merANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merLägsta antalet drunknade i Sverige. 107 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning
Drunkningsolyckor Lägsta antalet drunknade i Sverige människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har personer omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är 1 färre än under då
Läs merHanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008
Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare
Läs mermotorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Läs merDödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling 1992-2007
Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling 1992-2007 Rapport nr 141 Kristin Ahlm Per-Olof Bylund Sofia Hansson Enheten för rättsmedicin, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering,
Läs merAntalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade
Drunkningsolyckor Antalet drunkningsolyckor ökade under året 95 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 95 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det
Läs merOmkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
Läs merDrunkningsolyckor. 126 människor omkom
Drunkningsolyckor 1 människor omkom Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har 1 svenska medborgare omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är nio fler än under då 11 personer omkom. 3 Antal
Läs merAntalet drunkningsolyckor fortsätter att minska. 79 människor drunknade 2010 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning
Drunkningsolyckor 2 Antalet drunkningsolyckor fortsätter att minska 9 människor drunknade 2 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 9 personer omkommit i drunkningsolyckor under
Läs merFordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 2007
Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 27 Rapport nr 138 Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Johanna Björnstig Per-Olof
Läs merDrunkningsolyckor. 134 människor drunknade
Drunkningsolyckor Från och med denna årsredovisning ingår utländska medborgare i sammanställningen över det totala antalet drunknade i Sverige. Där det historiskt inte varit möjligt att uppdatera underlaget
Läs mer129 människor drunknade 2013
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merSmartFart. - din hastighet gör skillnad
SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.
Läs merOktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.
Oktober 2015 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna. Man tar inte onödiga risker och man njuter av att köra motorcykel. Att ha ett giltigt körkort när man kör motorcykel är
Läs merPersonskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Läs merSnöskoteråkning i Sverige trender, vanor, attityder och kunskapsnivåer
FJÄLLSÄKERHETSRÅDET Snöskoteråkning i Sverige trender, vanor, attityder och kunskapsnivåer En studie av snöskoterförare i Sverige 2014 www.fjallsakerhetsradet.se Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning
Läs merDödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat
VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merRapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01
Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 2004/05-09-30 Sammanfattning Resultaten i denna rapport
Läs merVad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg
Vad är en svår eller allvarlig skada? Hotande överlevnad Hotande funktion Vad är en svår eller allvarlig skada? 50% Trimodal distribution av död vid trauma Trunkey DD, Trauma Sci Am 1983;249(2):20 7. 30%
Läs merAntal omkomna
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Läs merBetydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan
Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare:
Läs merSida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Läs merPublikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial
Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman
Läs merNär, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB
si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade
Läs merSvenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen
Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada
Läs merTabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.
Bakgrund Motorcyklister är trafiksäkerhetsmedvetna och majoriteten tar inte onödiga risker utan njuter av att köra motorcykel. Det är en självklarhet för motorcyklister att ha ett giltigt körkort när man
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:
Läs merSå händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga
Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson-Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige
Läs merSTRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne
STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera
Läs merEffekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Läs merPersonskador i trafiken STRADA Värmland
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen
Läs merPolisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng
Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL
Läs merSvevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan
Läs merSjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt
Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden 2011 2013 en översikt 1 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2015, samt nödvändig utveckling fram till år 2020 Källa: STRADA 2 Omkomna kvinnor och män per
Läs merOlycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun
Sida 1 Datum: 2013-0310 Olycksundersökning nummer: 2013-03 Vår beteckning: 517-2013-00290 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: PO-Staberyd Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun
Läs merSammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 2018
Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 21 Under 21 inträffade det preliminärt arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften (den officiella arbetsskadestatistiken publiceras i slutet
Läs merBehövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 -
Drunkningsolyckor 200 Behövs det en lag om flytväst 35 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning har 35 personer omkommit i vatten- och isolyckor under 200. Det är 2 fler
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten
Läs merSKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson
SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har
Läs merAnalys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor
Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare
Läs merOBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Läs merPresentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen
NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är
Läs merOuppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet
Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att
Läs merÄnnu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -
Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler
Läs merAKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM
AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM - Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 213 Rapport nr 15 * Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus,
Läs merAllvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil
Läs merTrafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.
Läs merAlkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF
Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken
Läs merFlatcoated retriever, schäfer, tysk jaktterrier och finsk stövare är några raser som bara har 55 procents chans att leva i tio år.
Totalt alla raser Hundarna blir äldre över tid Över 90 procent blir äldre än fem år idag, och två tredjedelar av alla hundar blir över 10 år gamla. 1995 avled 4,4 procent av hanhundarna, 2002 avled 3,9
Läs merTriage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset
Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration Inga ekonomiska bindningar att redovisa Nationella traumalarmskriterier
Läs merRapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01
Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 24-4-1 24-9- Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man utifrån denna
Läs merMopedinformation för föräldrar
Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet
Läs merAG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 5 juni 2014 i mål B 2767-14)
Svarsskrivelse Sida 1 (7) 2015-02-26 Ert datum Er beteckning Verksjurist Roger Waldenström 2014-11-19 B 3480-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten
Läs merTylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin
Tylösandsseminariet 2-4 september Lars Darin Hur gör vi nu då för att säkra cykeltrafiken? Trafikverket presenterar det pågående samverkansarbetet med att ta fram strategier och åtgärder för säkrare cykling
Läs merSamband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Läs merGNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling
GNS 17 september Lars Darin Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling Se över syftets formulering Ska Boverket och polisen bjudas in? Klargör vilka fordonstyper som ingår i arbetet
Läs merDrift och underhåll för cyklisters säkerhet
Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister
Läs merVägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014
Statistik 2015:8 Vägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014 Publiceringsdatum: 2015-04-09 Tabellerna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 4.1, 4.2, 5.2, 6.1 och 6.2 korrigerade 2016-02-09 Kontaktperson: Trafikanalys
Läs merInstitutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar
ewa.rolfsman@edusci.umu.se Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar Skador bland cyklister och fotgängare Britt-Inger Saveman, leg sjuksköt., professor Institutionen
Läs merHur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket
1 Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 2 Analys av trafiksäkerhetsläget 2016 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2016,
Läs merHur många drunknar? Vilka drunknar? Var drunknar vi? Varför drunknar vi? Vad vet vi egentligen? Jan Schyllander MSB
Hur många drunknar? Vilka drunknar? Var drunknar vi? Varför drunknar vi? Vad vet vi egentligen? Jan Schyllander MSB Drunkning/dränkning år 2013 Statistik Oavsiktliga skadehändelser (olyckor) Avsiktliga
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01041 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka R80, Valbo. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merSTRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
Läs mer