Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet

Transkript

1 1 Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet Ett demonstrationsprojekt på initiativ av IVA`s Anläggningsforum Luleå den 5 november 2001 Ulf Olsson, Banverket Projektering

2 2 Disposition Förord Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problem inom byggsektorn 1.2 IVA s anläggningsforum 1.3 Objektet (väg 339) 1.4 Vad är partnering? 1.5 Syfte 1.6 Avgränsningar 1.7 Metod 1.8 Organisation 1.9 Principiella ansatser 1.10 Beslut 2. Resultat av dokumentstudier 2.1. Förfrågningsunderlaget Partneringkonceptet Entreprenadform-ansvarsfördelning Ersättningsform Systemhandlingar Upphandling Kalkylerbarhet Utvärderingsaspekter 2.2. Upphandling Informationsmöte i Östersund Anbud Förhandling med Skanska 3 Diskussion och sammanfattande intervjusvar 3.1. Förfrågningsunderlag Partneringkonceptet Entreprenadform-ansvarsfördelning Ersättningsform Systemhandlingar Upphandling Kalkylerbarhet 4 Rekommendationer inför etapp Förfrågningsunderlag Partneringkomceptet Entreprenadform-ansvarsfördelning Ersättningsform Systemhandlingar Upphandling Kalkylerbarhet 5 Litteraturreferenser 6 Bilagor 6.1. Intervjusvar från anbudsgivare 6.2. Intervjusvar från beställarrepresentanter

3 3 Förord Detta partneringprojekt initierades av IVA s Anläggningsforum och upphandlades sedan av Vägverket Region Mitt. Försöket hade inte kommit till stånd utan ett antal starkt engagerade personer hos IVA s Anläggningsforum och Vägverket nämligen Carl-Olof Ternryd, Bo Grönwall, Nils-Erik Schmidt, Peter Rehnman, Magnus Lundberg, Alf Hurtigh, Kjell Mycklen och Elisabet Tallving. Ett varmt tack riktas också till de personer hos anbudsgivarna som låtit sig intervjuas om sina erfarenheter av anbudsstadiet. Studiegruppen för projektet (Per Björnfot, Rolf Hörnfeldt, Ulf Olsson, Roland Duberg och Anna Rhodin)

4 4 Sammanfattning Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har bildat IVA Anläggningsforum som har initierat ett antal s.k. demonstrationsprojekt. Avsikten är att under reella betingelser pröva förslag till förändringar som kan bidra till utveckling av anläggningsbranschen. Ombyggnaden av väg 339 i Jämtlands län, utförd enligt partneringkonceptet, är ett av demoprojekten. Vägombyggnaden upphandlas i två etapper för att kunna pröva olika förutsättningar för partnering. I denna rapport avrapporteras upphandlingsskedet för etapp 1 av vägombyggnaden. För att följa upp demoprojekten bildades en studiegrupp med personer med beställar-, entreprenörs- och utvecklingskompetens. Studiegruppen har samlat data genom dokumentstudier och intervjuer med anbudsgivare och Vägverkets upphandlingspersonal. Projektpartnering har utvecklats i USA och är en process med vilken organisationer utvecklar en mer samverkansinriktad relation. Efter det att entreprenaden upphandlats bildas en särskild samverkansgrupp med representanter för beställaren, entreprenören, konsulten och viktiga underentreprenörer. Gruppen tar fram ett gemensamt måldokument för entreprenaden, varefter gemensam målstyrning av entreprenaden genomförs.för etapp 1 gjorde Vägverket ett antal principiella val. AB 92 används som juridiskt dokument trots att entreprenaden upphandlades med systemhandlingar som grund. Inriktningen och omfattningen av detaljprojekteringen kommer att styras av samverkansgruppen (enligt partneringkonceptet). Ersättningsformen är riktpris med incitament och betalning erläggs enligt verifierade självkostnader. Andelen mjuka parametrar vid anbudsvärderingen var 67 %. Vid intervjuerna med anbudsgivarna framkom bl. a. att; Informationen om partneringförfarandet (i förfrågningsunderlaget) ansågs i huvudsak tillräcklig. En viss oklarhet fanns dock om vilka frågor som skulle behandlas i partneringprocessen respektive i ett traditionellt arbetssätt (tex. vad som bör behandlas i partneringmöten respektive byggmöten). Anbudsgivarna hade tilltro till partnering som ett sätt att bädda för kreativitet och kostnadseffektiva lösningar. Ansvarsfördelningen (funktionsansvar) mellan parterna borde vara 50/50 för val av tekniska lösningar. Den höga andelen mjuka parametrar (67 %) medförde att prisfrågan blev en andrahandsfråga under anbudsstadiet. Ersättningsformens principer kändes riktiga och kan bidra till kostnadseffektivt agerande. Incitamentsfördelningen ifrågasattes dock. Enligt de upphandlingsansvariga var anbudsnivån relativt hög och spridningen mellan anbuden stor. En bidragande orsak till detta antogs vara den höga andelen mjuka parametrar, en annan ovanan att lämna riktpris istället för fast pris. En tredje

5 5 orsak till prisosäkerheten kan vara att betalning enligt verkligt uppmätta mängder inte skulle tillämpas. Inför upphandling av andra etappen lämnas följande rekommendationer; 1. En partneringledare från en tredje part bör anlitas för att tydliggöra och driva själva partneringprocessen. 2. En problemlösningstrappa införs dvs. den operativa samverkansgruppen ges en viss tid att komma överens i frågor varefter frågan lyfts till ombudsnivån. 3. Allmänna bestämmelser för totalentreprenader (ABT) införs som entreprenadjuridiskt grunddokument (ABT understödjer tanken om att entreprenören tar ett visst funktionsansvar). 4. Viktningen av de mjuka parametrarna för utvärdering av anbud väljs så att den totala vikten av dessa inte överstiger 50 %. 5. Incitamentsfördelningen ändras till 50/50 (i stället för 70/30).

6 6 1. Bakgrund 1.1 Problem inom byggsektorn Byggsektorn har sedan länge problem med svag produktivitetsutveckling och i vissa fall tveksam kvalitet [1] på slutprodukten. På senare år har uppmärksamhet också riktats mot den höga belastning på den yttre miljön som byggsektorn orsakar. En bidragande orsak till dessa problem är att byggprocessen är så fragmentiserad. Projektering, byggande respektive drift och underhåll utförs av skilda företag/organisationer som saknar ekonomiska eller andra motiv för samarbete eller samråd. Det är tvärtom ofta så att beställare och entreprenör hamnar i ett motsatsförhållande. Konfrontationen gäller nästan alltid storleken på ersättningen för ändrings- och tilläggsarbeten under byggskedet. De konsultföretag som svarar för projekteringen allierar sig självklart med sin uppdragsgivare i sådana lägen. Kommunikationen mellan parterna inskränks till förhandlingar om ekonomiska ersättningar. Detta är ingen bra grogrund för samråd i frågor som rör kvalitet, funktion eller miljöaspekter. För USA beskrivs läget av Larson [2] som the general decline in the North American construction industry over the past two decades. This decline is evident by the gradual erosion of profit margins, increasing reliance on formal litigation to resolve disputes, concern over the quality of work, the traditional adversial relationsship between owners and contractors often degenerates into a lose/lose relationsship for everyone except the lawyers. Vilket fritt översatt till svenska blir De senaste två decennierna har nordamerikansk byggnadsindustri genomgått en allmän nedgång. Denna nedgång utmärks av gradvis försämring av vinstmarginaler, ökande benägenhet att förlita sig till formellt processande för att lösa tvister, bekymmer med kvalitet på arbetsutförande,. Det traditionella partsförhållandet mellan beställare och entreprenörer urartar ofta till ett förlora/förlora förhållande för alla utom för juristerna. Partnering utvecklades i USA i slutet av 80-talet med ambitionen att få byggsektorns aktörer att samarbeta istället för att ägna sig åt konfrontation. 1.2 IVA s Anläggningsforum Inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA s program Kompetensutveckling inom Samhällsbyggnad genomfördes delprojektet Anläggningar i fokus. En arbetsgrupp bestående av representanter för anläggningsförvaltare, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och tekniska högskolor bildades. Syftet var att utarbeta en programskrift med förslag till vidareutveckling av anläggningsprocessen. I programskriften [3] Anläggningar i fokus föreslås att IVA bildar ett särskilt s.k. anläggningsforum bestående av representanter för branschen och de ledande högskolorna. Syftet med bildandet av forumet är att skapa en mötesplats för aktörerna inom sektorn som stöd för prioriteringar, fortsatt bearbetning och genomförande av åtgärder som diskuteras i rapporten.

7 7 I rapporten föreslås vidare att s.k. demonstrationsprojekt avseende tillåtlighetsprocessen, kravhantering och partnering bör genomföras inom ramen för Banverkets och Vägverkets normala verksamheter. Syftet med demoprojekten är att [3] - pröva förslag och idéer under reella betingelser. - underlätta förståelsen hos aktörerna för nya tankegångar. - förstärka och ge incitament till kompetensutveckling - ge beslutsunderlag för implementering av uppnådda resultat - kartlägga behov av forskningsinsatser Under våren 1999 föreslog Vägverkets representanter i IVA s Anläggningsforum att ombyggnaden av väg 339 i Jämtlands län skulle genomföras som demoprojekt enligt partneringkonceptet. 1.3 Objektet (väg 339) Objektet är beläget utmed väg 339, sträckan som förbinder orten Lövsjön med Laxsjö i Krokoms kommun i Jämtlands län. Väg 339 har en trafikmängd på 370 fordon per årsmedeldygn. Andelen tunga fordon är cirka 10 %. Ombyggnaden kommer att genomföras i två etapper. Det aktuella avsnittet (etapp ett) är 8.7 km långt med en vägbredd på cirka 7 m. Den geometriska standarden är låg. Vägen har till övervägande del grusvägsstandard vilket innebär problem för trafiken särskilt under tjällossningen. Förutom allmänna framkomlighetsproblem drabbas trafikanterna av nedsatt bärighet några månader varje år. Ombyggnaden av vägen syftar till att förstärka vägkroppen för att eliminera tjälproblemen samt tillföra ett ytlager av asfalt för att öka framkomlighet och komfort för trafikanterna. Etapp ett av ombyggnaden omfattar två delsträckor; delen Lövsjön - Laxsjö 7.5 km och delen genom Laxsjö by 1.2 km. Etapp två ( som inte behandlas i denna rapport) som omfattar delen Hökvattsån Öjån upphandlas under hösten Vad är partnering? Enligt Barlow [4] är partnering en process med vilken organisationer utvecklar en mer samverkansinriktad relation. I processen ingår följande fundament: Att parterna gemensamt tar fram ett måldokument för projektet. Att en särskild samverkansgrupp bestående av nyckelpersoner som representerar parterna bildas och arbetar för måluppfyllelse. Att dessa nyckelpersoner medvetet bygger upp respekt och förtroende för respektive roller. I praktiken innebär projektpartnering att beställaren, entreprenören, viktiga underentreprenörer och detaljprojektören bildar en speciell arbetsgrupp för samverkan. Tillsammans utarbetar medlemmarna i arbetsgruppen ett måldokument. I detta dokument ingår vanligen både hårda och mjuka delmål. Ett delmål kan vara att

8 8 tidplanen skall hållas, ett annat att ändringar och tillägg skall minimeras och ett tredje att krävd kvalitetsnivå skall uppnås utan problem. Bland de mjuka delmålen finns alltid ambitionen att skapa ett gott samverkansklimat i gruppen. Dessutom förekommer ofta tidssatta rutiner för att lösa konflikter mellan parterna för att undvika att olösta problem däms upp och blir svåra att hantera. Detta kan utformas som en konfliktlösningstrappa vilket innebär att den operativa ledningen (platschefsnivån) ges en viss tid ( t ex 3 veckor) att komma överens. Om detta misslyckas förs frågan upp till nästa beslutsnivå (ombudsnivå) som i sin tur får en viss tid på sig osv. I entreprenader där upphandling sker med systemhandlingar som underlag driver arbetsgruppen därefter detaljprojekteringen och byggandet i samverkan. Idén är att olika kompetenser skall ges möjlighet att komma till tals vid val av tekniska lösningar, material och utförande. Arbetsgruppen följer också upp sitt eget arbete och korrigerar arbetssätt som inte bidrar till att lösa de mål som medlemmarna arbetar för Förväntningar på partnering (hypotes) och framgångsfaktorer Effekten av partnering har studerats framförallt i USA och Storbritannien. Kostnadsbesparingar på mellan 2 och 10 % har rapporterats [3] av universitetsforskare som följt upp partneringobjekt. Själva partneringförfarandet har bedömts kosta mindre än 1 % av projektets totala kostnad. Vidare rapporteras ett markant förbättrat samarbetsklimat mellan nyckelaktörerna, färre tvister och ett ökat kundfokus. Partnering ska inte ses som en ny entreprenadform men som ett sätt att organisera och styra (ej kontrollera) samarbetet och kunskapsflödet mellan de involverade i byggprocessen. Partnering förekommer i bilindustrin och databranschen (t ex Volvo, Microsoft) I svensk byggindustri är partnering fortfarande ett ovanligt arbetssätt. Projektpartnering kan ge förutsättningar för att nå förbättringar (hypotes) i fråga om tidigare nämnda problem inom svensk byggindustri genom att Förbättra samarbetet/samverkan mellan beställare, entreprenörer, underentreprenörer och konsulter. Undvika kostnadsdrivande ändrings- och kompletteringsarbeten. Höja kvaliteten på slutprodukten. Förbättra den tekniska kunskapsöverföringen. Enligt en bred undersökning [4] av partneringprojekt i Storbritannien beror framgång med partnering på följande faktorer; En öppen dialog i hela projektet både i partneringgruppen och mellan enskilda individer. Beredskap hos nyckelpersoner att acceptera och dela på ansvaret för fel och misstag. Att ett ekonomiskt incitament införs för delning av kostnadsreduktioner i projektet Att en pådrivare diskussionsledare finns med under processen Att budskapet (om arbetssättet partnering) upprepas med jämna mellanrum

9 Problem och risker med partnering En risk för offentliga beställare är att företag som ges möjlighet att komma in som partners i objekt skapar så starka band med beställarens representanter att andra företag får svårt att konkurrera om framtida partneringprojekt dvs. konkurrensen på marknaden kan minska på lång sikt. En annan risk är att relationen mellan parterna utvecklas till ett förhållande som inte är helt affärsmässigt. 1.5 Syfte Syftet med detta demonstrationsprojekt är tvådelat. Det första delsyftet innefattar en demonstrationsavsikt dvs. att visa upp arbetssättet partnering tillämpad på ett verkligt anläggningsobjekt. Målgrupp är beställare, entreprenörer, underentreprenörer och projektörer. Det andra delsyftet är av utvecklings/utredningskaraktär och syftar till att lämna synpunkter på och rekommendationer för hur partnering ( i princip) kan användas i kommande väg- och järnvägsobjekt. Målgrupp är också här beställare, entreprenörer, underentreprenörer och projektörer. Delmål för respektive delsyfte är; Demonstration A Att visa upp en variant av partnering i en utförandeentreprenad samt en modifierad variant under etapp två. Utveckling/utredning B C D Identifiera alternativa affärsmöjligheter inom partneringkonceptet. Lämna synpunkter på och utarbeta rekommendationer avseende Utformning av förfrågningsunderlag. Upphandling. Bildande av partneringgrupp ( teambuilding ) och målformuleringar. Samverkan under detaljprojektering och byggande Implementering och praktiskt genomförande med hänsyn tagen till de motsatsförhållanden som normalt råder i en köpar/säljarrelation. Diskutera eventuella effekter för trafikanter, beställare, konsulter och entreprenör och underentreprenörer. Demonstrationsprojektet nyttjas också i pågående forskning. Objektet ingår som ett av tre case i en nationell studie av partnering som genomförs inom ramen för Competetive Building.

10 10 Ett kunskapsmål för denna studie är att utröna i vilka avseenden partnering är en kraft för förändring. Frågeställningen ger utrymme för behandling på individ-, grupp-, organisation- och samhällsnivå och kommer senare att preciseras. Med gruppnivå avses här projektorganisationen, organisation innebär de olika parternas egna organisationer och samhället utgörs här av byggsektorn i Sverige. Ett annat kunskapsmål är att identifiera hindrande och stödjande faktorer då konceptet appliceras på svenska projekt med rådande bestämmelser, normer, traditioner, värderingar och attityder. Verifiering av internationellt sett kända effekter i de svenska fallstudierna kommer att ingå som ett delmål. 1.6 Avgränsningar I denna rapport behandlas endast upphandlingsaspekter inom punkterna B, C och D. Delsyfte A ingår ej i studiegruppens uppgift. 1.7 Metod Demonstration Demonstrationsavsikten kommer att genomföras genom att projektet ges en egen hemsida som skapas av beställaren Vägverket Region Mitt i samverkan med entreprenören Skanska. Ett särskilt pedagogiskt material tas fram av beställare och entreprenör för att kunna användas vid studiebesök. Vidare skall artiklar skrivas i facktidningar som Vbyggaren (Väg- och vattenbyggaren) och Byggindustrin. IVA Anläggningsforum initierar dessa artiklar. Försöket redovisas under de s.k. Anläggningsdagarna i IVA:s regi och på Anläggningsforums hemsida, Utveckling/utredning Den s.k. kvalitativa metoden kommer att användas för studien. Detta innebär att byggprojektet studeras med konventionell fallstudiemetodik [5] inkluderande deltagande observationer, intervjuer och dokumentstudier. Frågor som lämpar sig för forskning studeras av forskarna i den tidigare nämnda nationella studien av partnering som genomförs inom ramen för Competetive Building. För övriga frågor av intresse genomförs utredningar t ex i form av examensarbeten som styrs av studiegruppen gemensamt (se organisation). Att välja fall genom stickprov var inte praktiskt möjligt. Därför valdes ett objekt, ombyggnad av väg 339 i Jämtlands län, som kan relateras till andra liknande s.k. referensobjekt. Ombyggnaden av väg 339 indelas i två etapper. Etapp 1 upphandlas under våren 2000 och etapp 2 under hösten Indelningen i etapper motiveras av utvärderingsaspekter. En annan fördel kunde vara att skilda entreprenörer anlitas för etapperna dvs. att den entreprenör som antas för etapp 1 inte kommer ifråga för etapp 2. Vidare kommer Vägverkets projektledare för etapp 1 att bytas ut när etapp 2 genomförs. Detta ger en möjlighet att studera hur olika företag /personer uppfattar och

11 11 agerar vid denna typ av samverkan. Dessutom görs en utvärdering av etapp 1 som får ligga till grund för utformning av förfrågningsunderlag och upphandling av etapp två. 1.8 Organisation Projektet är en gemensam satsning mellan IVA Anläggningsforum, Vägverket samt Luleå tekniska universitet. Utvecklingsprojektet ingår i ett större forskningsprogram som är under utarbetande och har initierats av IVA:s Anläggningsforum. För uppföljning och utvärdering av demonstrationsprojektet bildas en från parterna fristående studiegrupp bestående av följande kompetenser; Handledare för Anna Rhodin; Roland Duberg, LTU (Luleå tekniska universitet) Doktorand; Anna Rhodin, LTU (Industridoktorand, Skanska) En erfaren entreprenör; Rolf Hörnfeldt, NCC och LTU En erfaren beställare; Per Björnfot, Vägverket Region Norr Partneringkompetens; Ulf Olsson 1, Banverket Projektering Genom studiegruppens försorg kommer intervjuer att genomföras med representanter för parterna (beställare, konsult, entreprenör och underentreprenörer). Dessutom kommer en utvärderingen (av ekonomi, kvalitet och samverkan) att genomföras. Forskarnas uppgift blir att utvärdera partneringförsöket från vetenskaplig synpunkt. Studiegruppen, som helhet, svarar för att också andra typer av frågor av intresse för tillämpningen av partnering i Sverige studeras. Vägverkets huvudkontor i Borlänge kommer att följa arbetena genom Håkan Johnson. Anläggningsforum kommer att följa projektet, i första hand genom Bo Grönwall och Nils- Erik Schmidt. 1.9 Principiella ansatser Under våren 1999 samlades representanter för Vägverket,( Nils- Erik Schmidt, Håkan Johnson, Magnus Lundberg, Peter Rehnman, Alf Hutigh, Kjell Mycklen och Elisabet Tallving ) och IVA (Bo Grönwall och Ulf Olsson) för att diskutera riktlinjer för projektet. Riktlinjer av principiell betydelse diskuterades enligt vad som framgår av avsnitt Partneringkonceptet Tydlig skriftlig information om partneringförfarandet skall ingå i förfrågningsunderlaget. Informationsbehovet bedömdes som stort eftersom formen än så länge använts endast i några enstaka entreprenader i Sverige. 1 Innehar även uppgiften att balansera partsintressena

12 Entreprenadform - ansvarsfördelning Som entreprenadform valdes utförandeentreprenad med systemkrav. Detta innebär att detaljprojekteringen görs som s.k. aktiv design överlappande byggskedet. Beställaren upphandlar konsult för detaljprojekteringen. Vidare förutsätts att generalentreprenören och viktiga underentreprenörer aktivt medverkar vid detaljprojekteringen. Ansvarsfördelningen mellan parterna regleras enligt AB 92 dvs. entreprenörens ansvar begränsas till ett s.k. utförandeansvar. Detta innebär att entreprenören har ansvaret för fel som orsakas av brister i själva byggandet dvs. produktionsförfarandet. Felbedömningar under projekteringen (val av tekniska lösningar och utformningen av dessa) svarar beställaren och av beställaren anlitad konsult för. Denna variant är ovanlig eftersom utförandeentreprenader vanligen innebär att detaljprojekteringen redan är slutförd före upphandlingen, dvs beställaren införlivar i detalj färdigprojekterade tekniska lösningar i förfrågningsunderlaget Anbudsgivarna prissätter då ett färdigprojekterat objekt. I de fall detaljprojekteringen ingår i entreprenaden är det traditionellt fråga om en totalentreprenad där totalentreprenören (oftast via en konsult) svarar för detaljprojektering och byggande. Ansvarsfördelningen regleras då i enlighet med Allmänna bestämmelser för totalentreprenader, ABT 94. Totalentreprenören åtar sig då både funktionsansvar och utförandeansvar. Hur motiverades då denna ovanliga variant som här betecknas som utförandeentreprenad med partnering? Ett motiv var att ge utförandeentreprenader och därmed AB 92 en möjlighet att tillämpas vid samverkan enligt partneringkonceptet. Hittills har partnertingentreprenader i Sverige upphandlats som totalentreprenader med riskfördelning enligt ABT 94. Att låta detaljprojekteringen utföras i samverkan mellan beställaren, entreprenören, underentreprenörerna och konsulten motiverades av att detta ger stora frihetsgrader för detaljprojekteringen. Ett partneringförfarande som begränsar sig till byggandet ger relativt små möjligheter att finna alternativa kostnadseffektiva lösningar. En fördel med att beställaren anlitar konsulten för detaljprojekteringen är att det ger bättre möjligheter att sälja in tekniska lösningar med god LCC-ekonomi än vid totalentreprenader. Konsultens och entreprenörernas öppenhet antogs dessutom bli större än vid totalentreprenader med fast pris. Entreprenörens renodlade utförandeansvar motiverades av enkelheten och ambitionen att pröva AB med så få principiella avvikelser som möjligt. I denna fråga framfördes det olika uppfattningar. Några deltagare ansåg att ett delat funktionsansvar borde tillämpas med partneringtanken som huvudmotiv. En slutsats av diskussionen var att i etapp 2 av vägbygget pröva en modifierad entreprenadform med stöd av erfarenheter från etapp 1.

13 Ersättningsform Som ersättningsform föreslogs betalning enligt verifierade självkostnader kombinerat med riktpris och kostnadsincitament. Den traditionella ersättningsformen för denna typ av objekt är fasta mängdrelaterade à-priser, dvs. varje delmängd i en av beställaren presenterad mängdförteckning prissättes i anbudsstadiet. Betalning sker därefter enligt verkligt uppmätta mängder. Varje à-pris innehåller all ersättning till entreprenören dvs. även av entreprenören kalkylerat täckningsbidrag inklusive vinst. Denna ersättningsform inbjuder (vid förslag på tekniska lösningar) till en viss spekulation och önskan om hur de verkliga mängderna utfaller. Gruppens ambition var att förebygga sådana spekulationer och att betala för verkligt använda produktionsresurser istället för förkalkylerade mängdpriser. Betalning enligt verifierade självkostnader ( löpande räkning) kan ge negativa effekter för produktiviteten. För att förebygga detta införs en ekonomisk drivkraft i form av riktpris med incitament. Riktpriset beräknas i anbudsstadiet med stöd av en preliminär mängdförteckning. Incitamentet föreslogs bli 70/30 dvs. 70 % av det som underskrider riktpriset tillfaller entreprenören och 30 % beställaren. Vid överskridande av riktpriset står entreprenören för 70 % och beställaren för resterande 30 %. Motivet för denna incitamentsfördelning var att skapa en kraftig ekonomisk drivkraft för kostnadseffektiviseringar. Vidare diskuterades vad som kan föranleda omförhandling av riktpriset. Ett förslag framfördes som gick ut på att tillämpa 25 %- regeln i AB 92 (kapitel 6 4) dvs. att riktpriset omförhandlas endast vid mängdändringar större eller mindre än 25 % vid jämförelser med den preliminära mängdförteckningen. Dessutom krävs enligt AB 92 att ändringen har en ekonomisk omfattning på minst 0.5 % av kontraktsumman för att omförhandling skall bli aktuell Systemhandlingar Systemhandlingarna bör innehålla godkänd arbetsplan, tillgänglig terrängkorridor, preliminär profil, komplettering av arbetsplanens geotekniska grunddata i erforderlig omfattning, miljöförhållanden, miljökrav, minimikrav på linjeföring och funktionskrav inklusive typsektioner. Ambitionen bör vara att inte låsa fast sig vid tekniska lösningar om det inte är helt nödvändigt. Precisionen i systemkraven bör dock vara tillräcklig för att möjliggöra kalkylering av riktpriset Upphandlingsförfarande Upphandlingsförfarande väljs med utgångspunkt från Lagen om offentlig upphandling (LOU) och i övrigt enligt Vägverkets policy. För s.k. mjuka parametrar används den struktur som Vägverket Region Mitt för närvarande använder. Tillägg görs för anbudsgivarnas erbjudna organisation, kompetens och arbetssätt för att nå partneringkonceptets syften. (Inga specifika procentsatser diskuterades. Detta överlämnades till beställarens egen bedömning).

14 Kalkylerbarhet För att underlätta kalkyleringen av riktpriset bör en preliminär mängdförteckning inkluderas i förfrågningsunderlaget. Mängderna beräknas utifrån den preliminära profilen som också bifogas. Vidare redovisas geotekniska förhållanden så detaljerat att behovet av sidostagsmassor, sidotippar, schaktdjup och miljöinsatser kan uppskattas. Underlag för uppskattning av resursinsatsen för partneringdelen bör presenteras Utvärderingsaspekter Studiegruppen kommer att arbeta med två skilda ambitionsnivåer. En nivå är vetenskaplig där detta objekt ingår som ett case i Anna Rhodins licentiatstudier. Den andra nivån, som denna rapport avser att beskriva, är tillämpad så till vida att direkta erfarenheter från etapp1 hos nyckelpersoner i projektet och studiegruppens medlemmar fångas upp och förmedlas i beskrivande form. Den sistnämnda ambitionsnivån kommer att bygga på indicier snarare än bevis. Vägobjektet delas in i två etapper för att ge en möjlighet att förbättra processen med stöd av erfarenheter från etapp 1. För etapp 1 tillsätts en projektledare som inte var engagerad i den s.k. målentreprenaden (det första försöket i Sverige av en offentlig beställare att med entreprenör arbeta i ett partneringliknande koncept). Vägverket sätter in olika personer som projektledare för respektive etapp (utvärderingsaspekt ev. personberoende).den entreprenör som antas för etapp 1 borde helst ej komma i fråga för etapp 2 (utvärderingsaspekt - eventuellt företagsberoende på utfallet) Beslut Efter genomförda diskussioner fattades senare beslut inom Vägverket Region Mitt att i huvudsak följa de riktlinjer som diskussionerna utmynnade i. Ett undantag var dock att samtliga intresserade kommer att få lämna anbud på etapp 2. Under förhandlingarna med antagen entreprenör ändrades ansvarsfördelningen så att parterna delar (50/50) på funktionsansvaret för valda tekniska lösningar. Vidare omförhandlades incitamentsfördelningen från 70/30 till 50/50.

15 15 2 Resultat av dokumentstudier 2.1 Förfrågningsunderlaget Under hösten 1999 påbörjades arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag. Arbetet utfördes vid Vägverket, Region Mitt i enlighet med gällande rutiner (struktur enligt FU 2000) för en utförandeentreprenad. I strukturen ingår två huvuddelar nämligen upphandlingsföreskrifter och kontraktsvillkor. FU 2000 är Vägverkets nya modell för utformning av förfrågningsunderlag. Ett flertal mallar för olika delar av förfrågningsunderlaget enligt modellen finns tillgängliga. De har en uppdelning av uppgifterna i förfrågningsunderlaget som motsvarar den av Nämnden för offentlig upphandling (NOU) angivna. Upphandlingsföreskrifterna gäller under anbudstiden, tiden för anbudsvärdering och antagande av entreprenör. I upphandlingsföreskrifterna uppges bl.a upphandlingsförfarande (förenklad upphandling enl. LOU), krav på anbud och kriterier för anbudsvärdering. När upphandlingen är slutförd har upphandlingsföreskrifterna spelat ut sin roll och under entreprenad- och garantitid gäller endast det som framgår av kontraktsvillkoren. Kontraktsvillkoren bestäms av kontraktshandlingarna i nedan angiven rangordning; 01 Entreprenadkontraktet (kontraktsvillkor samt protokoll från kontraktsgenomgång och det gemensamma måldokument som samverkansgruppen skall ta fram). 02 Allmänna bestämmelser AB Anbud (enl. krav i förfrågningsunderlaget bl. a i UFB.31 beträffande riktpris m. m. och i UFB 52 beträffande mjuka parametrar) 06 Prissatt mängdförteckning (riktpriset enligt av anbudsgivaren prissatt preliminär mängdförteckning) 07 Kompletterande föreskrifter 08 Administrativa föreskrifter (enligt mall i FU 2000) 10 Preliminär mängdförteckning 11 Beskrivningar 12 Ritningar 13 Övriga handlingar I avsnitten beskrevs sju principiella ansatser gällande partneringkonceptet, entreprenadform, ersättningsform, systemhandlingar,

16 16 upphandlingsförfarande, kalkylerbarhet och utvärderingsaspekter. Beställarens krav och villkor för dessa ansatser i denna entreprenad angavs i upphandlingsföreskrifterna respektive kontraktsvillkoren enligt vad som framgår av det följande (citaten anges i kursiverad text); Partneringkonceptet Detta behandlas på flera ställen i förfrågningsunderlaget, i upphandlingsföreskrifterna (UF) angavs följande: UFB14Samverkansform Partnering. Partnering är en styrd samverkan mellan beställaren, entreprenören, underentreprenörerna och konsulten (detaljprojektören). I avtalet mellan beställaren och entreprenören införlivas ett gemensamt utarbetat måldokument. Måldokumentet utarbetas av en samverkansgrupp bestående av nyckelpersoner hos beställaren, entreprenören och detaljprojektören. Samverkansgruppen utformar och förbinder sig om att uppnå delmål (utmaningar) fokuserade på anläggningens kvalitet, miljö och ekonomi. Samverkansgruppen förväntas styra inriktningen på och omfattningen av detaljprojekteringen. I kontraktsvillkoren (kontraktshandlingarna) behandlades partneringkonceptet enligt följande: I 01 Kontrakt inskrevs; 1 Omfattning Entreprenören åtar sig att för beställarens räkning utföra Vägbyggnadsarbeten: - Ombyggnad av väg 339 ca km Övriga arbeten: - Samverkan enligt konceptet Partnering - Deltagande i Demonstrationsprojektet Partnering 3 Organisation Samverkansgruppen för partnering: Enligt AFC.322 I kontrakthandlingen 08 Administrativa föreskrifter föreskrivs beträffande ansatserna; AFC.1 Omfattning

17 17 Entreprenaden omfattar Vägbyggnadsarbeten Samverkan enligt Partneringkonceptet Deltagande i Demonstrationsprojektet om Partnering i fullt färdigt skick. AFC.322 Samverkansgrupp för partnering Innan avtal tecknas bildas en samverkansgrupp bestående av nyckelpersoner hos entreprenören, beställaren och detaljprojektören. När underentreprenör/er upphandlats införlivas dessa i gruppen. AFC.381 Projekteringsmöten Entreprenören skall medverka i projekteringsmöten. Detaljprojekteringens inriktning och omfattning bestäms i samverkansgruppen. AFC.383 Samverkansmöten enligt partneringkonceptet De personer som ingår i samverkansgruppen förutsätts deltaga i dessa möten. Mötesfrekvensen bestäms i samråd. Beställarens projektledare blir sammankallande. Två separata dokument om partneringkonceptet bifogades under rubrikerna 11 Beskrivningar respektive 13 Övriga handlingar 11.3 Projektbeskrivning Demo-projekt Partnering daterad Partnering- Examensarbete 1999:172 CIV Partnering inom Banverkets driftoch underhållsverksamhet Luleå tekniska universitet Entreprenadform - ansvars fördelning Detta behandlas i upphandlingsföreskrifterna som följer: UBF12 Entreprenadform Utförandeentreprenad med partnering I kontraktsvillkoren angavs beträffande ansvarsfördelningen: I 01 Kontrakt 4 Tider Garantitid Garantitiden är 5 år räknat från dag för godkänd slutbesiktning.(om inget annat föreskrivs är garantitiden två år enligt AB 92). 5 Ansvar

18 18 Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande. Beställaren ansvarar för konstruktiv utformning. Som kontraktshandling 02 infördes AB 92 - Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader Ersättningsform Detta behandlas likaså på flera ställen i förfrågningsunderlaget, i upphandlingsföreskrifter angavs följande: UFB.13 Ersättningsform Fast pris utan indexreglering med incitament- se vidare 6 Ekonomi i kontraktsvillkoren. I kontraktsvillkoren inskrevs: 6 Ekonomi Riktpris= Kontraktssumman=. SEK fast pris utan indexreglering, med incitament Incitament: VINST/RISK. Entreprenör: 70 % Beställare: 30 % Ersättning utgår mot verklig verifierad kostnad, enligt AB 92 6 Kap 7, punkt % för central administration enligt punkt 8. Reglering av kontraktssumman sker ej. Kontraktssumman kan endast justeras genom ändrings- och tilläggsbeställningar Systemhandlingar Gällande systemhandlingar har förtecknats både i upphandlingsföreskrifterna (UFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag) och kontraktsvillkoren ( 1 Omfattning). Objektsanpassade systemkrav återfinns i kontraktshandling: 11 Beskrivningar 11.1 Teknisk beskrivning. Här återfinns typsektionen för den ombyggda vägen med bl.a. krav på 6.5m körbanebredd och linjeföring avsedd för hastigheten 90 km/tim. 12 Ritningar, där den tillgängliga terrängkorridoren och den preliminära profilen framgår. Allmänna systemkrav framgår av kontraktshandling:

19 19 12 Övriga handlingar med Väg 94, ATB för vägar och reglerna för vägutformning VU94 finns med Upphandling I upphandlingsföreskrifter angavs följande: UFB.11 Upphandlingsförfarande Upphandling sker genom förenklad upphandling. Anbud kan antas utan föregående förhandling. UFB.5 2 Värderingsgrunder vid utvärdering av anbud Anbudsvärdering kommer att ske på affärsmässiga grunder. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att antas. Värderingen kommer att ske enligt beställarens värderingsmodell, se bilaga A till UF Kunden+3P. Kunden+3P innebär för detta objekt sammanfattningsvis att anbudsgivare kan erhålla maximalt 33 poäng för gynnsamt riktpris (för beställaren) och 67 poäng för mjuka parametrar.(kommentar; Det fanns ett starkt önskemål från beställaren att prioritera kunnande, kreativitet och samverkansförmåga hos den blivande entreprenörens nyckelpersoner). De mjuka parametrarna fördelas enligt följande, 1 Vägverkskunden 0-10p 2 Produkten 0-5p 3 Processen 0-52p 3.1 Erbjuden organisation, kompetens, erfarenhet 0-40p Entreprenörens program för att få all personal engagerad i samverkan enligt partneringkonceptet Entreprenören presenterar en modell för upphandling och samverkan med leverantörer, som inger förtroende och passar in i partneringkonceptet. 0-15p Arbetschefens kompetens och erfarenhet 0-15p Platschefens kompetens och erfarenhet 0-10p 3.2 Kvalitet 0-6p 3.3 Miljö 0-6p Kalkylerbarhet I förfrågningsunderlaget ingår ritningar på tillgänglig terrängkorridor, preliminär profil, typsektion, preliminär mängdförteckning, linjeföringskrav och geotekniska data. Hela förfrågningsunderlaget fanns i lättarbetad, digital form på CD.

20 Utvärderingsaspekter Under denna rubrik redovisas de villkor som syftar på utvärdering av demonstrationsprojektet. I kontraktsvillkoren angavs följande: I handlingen 01 Kontrakt 3 Organisation Här ges studiegruppens sammansättning 10 Övrigt Observera att den entreprenör som erhåller denna entreprenaddel ej kommer att tillåtas delta i nästkommande del: Hökvattsån - Öjån. Kontraktshandlingen 08 Administrativa föreskrifter anger; AFC.15 Information Eftersom objektet blir ett s.k. demoprojekt kommer studiebesök och information om samverkansformen och dess inverkan på projektet att bli en återkommande aktivitet under entreprenadtiden. Entreprenören skall därför utse en informationsansvarig för projektet. AFC.164 Information till studiegruppen Projektet skall följas upp av en studiegrupp utsedd av IVAs anläggningsforum. Det förutsätts att entreprenören med fullständig öppenhet och utan extra ersättning ställer upp vid intervjuer och diskussioner med studiegruppen samt vid behov lämnar erforderlig information i övrigt. 2.2 Upphandling. Förfrågningsunderlaget färdigställdes Handlingarna skickades ut på räkning (i form av CD) till ett 10-tal entreprenadföretag. Anbud infodrades till den Informationsmöte i Östersund Under anbudstiden anordnades ett informationsmöte för de företag som räknade på uppdraget. Ett 25-tal kalkylingenjörer och arbetschefer representerande fem olika entreprenadföretag deltog. Peter Rehnman från Vägverket informerade om objektet och förfrågningsunderlagets innehåll. Ulf Olsson gav en information om partneringkonceptet.

21 21 Deltagarna gavs möjlighet till frågor. En fråga av principiell betydelse ställdes nämligen; vad föranleder omförhandling av riktpriset? Svaret blev att 25 %- regeln i AB ( 6 kap. 4) gäller, vilket innebär att riktpriset omförhandlas vid mängdändringar större eller mindre än 25 %, dock skall den ekonomiska omfattningen motsvara minst en halv procent av kontraktssumman innan omförhandling kan ske. (Detta besked var en komplettering till förfrågningsunderlaget och i linje med den principiella ansatsen.) Anbud Vid anbudstidens utgång inkom fem anbud. Anbudsgivare Riktpris Mkr Mkr Mkr Mkr Mk Det förmånligaste anbudet ( inklusive bedömningen av mjuka parametrar) lämnades av Skanska. Vid en första sammanställning av inkomna riktpriser bedömdes samtliga vara något för höga. Vägverkets egen kalkyl slutade på 24,5 mkr dvs. ca 15 % under lägsta inlämnade riktpris ( 28,5 mkr ). Anbudsgivarna fick därför ett besked att upphandlingen avbrutits. Spridningen mellan anbuden var dessutom ovanlig på flera sätt. Vid traditionella upphandlingar av liknande objekt är anbuden alltid ansamlad mot lägsta anbud. Dessutom brukar spridningen mellan anbuden om det högsta anbudet utesluts sällan överstiga %. I detta fall ligger anbud nr 3 och 4 cirka 30 % över det lägsta. Vid ett efterföljande möte med referensgruppen för demoprojektet diskuterades anbudens nivå och möjliga orsaker till den relativt höga nivån och stora spridningen mellan anbuden, En trolig orsak till den höga nivån ansågs vara att riktpris istället för fast pris begärdes. Ett riktpris med incitamentsfördelningen 70/30 har troligen uppfattats som ett takpris. Dessutom kan det vara så att den stora andelen mjuka parametrar gjort att anbudsgivarna koncentrerat sitt anbudsarbete till dessa snarare än riktpriset. Vägverket fattade efter mötet med referensgruppen beslutet att gå vidare med förhandlingar med den anbudsgivare som lämnat det förmånligaste anbudet Förhandling med Skanska Förhandling ( ) upptogs med Skanska och under upphandlingsförhandlingarna togs diskussioner upp om ett alternativ med en konstruktion med 700 mm överbyggnad istället för de i förfrågningsunderlaget angivna 1000 mm.

22 22 Riktpriset fastställdes då till 24,2 mkr efter ändring av överbyggnadens konstruktion enligt ovan. Incitamentsfördelningen förändrades från 70/30 till 50/50. Dessutom begränsades entreprenörens risk genom att överenskommelse träffades om att beställaren skulle stå för 100 % av utfall större än 3 mkr över riktpriset. Likaså överenskoms om att inget vite skulle utgå vid försening. Skanska förhandlade sig fram till möjligheten att få lämna anbud även för etapp 2.

23 23 3. Diskussion och sammanfattande intervjusvar Studiegruppen utförde intervjuer med tre av anbudsgivarna och handläggare hos Vägverkets upphandlande enhet vid Region Mitt. De tre intervjuade anbudsgivarna lämnade in de för Vägverket förmånligaste anbuden. Ytterligare två anbud lämnades in. Dessa anbudsgivare avstod från att ställa upp för intervjuer. 3.1 Förfrågningsunderlag Huvudfrågan är; hur bör förfrågningsunderlagets principiella huvuddelar utformas för en partneringentreprenad? Partneringkonceptet Frågor Var kraven på partneringprocessen tydliga och tillräckliga? Ger partnering incitament till utveckling? Svar under intervjuerna Informationen om partneringförfarandet i förfrågningsunderlaget och under informationsdagen i Östersund bedömdes av samtliga intervjuade som fullt tillräcklig. En av anbudsgivarna påpekade dock behovet att i AF-delen klargöra hur AB 92 förväntas fungera i en partneringentreprenad. Detta bör göras genom att tala om att entreprenören får ett renodlat utförandeansvar trots att de bidrar med förslag till tekniska lösningar och därmed aktivt deltar i produktutformningen. Samtliga intervjuade ansåg att partneringentreprenader ger incitament för utveckling. Arbetsformen öppnar upp för alternativa lösningar och kunskapsöverföring mellan aktörerna. Att viktiga underentreprenörer engageras i val av tekniska lösningar mm bedömdes vara av stort värde för projektet som helhet. Diskussioner i studiegruppen I amerikanska partneringentreprenader ingår nästan alltid också en konfliktlösningstrappa. Detta innebär att lokal beslutsnivå ges en viss begränsad tid (t ex 4 veckor) att lösa problem. Om detta inte lyckas flyttas problemet till arbetschefs- /ombudsnivån som i sin tur får en viss angiven tid att lösa problemet. Om detta inte klaras av lyfts frågan till regionchefsnivå hos parterna. En svensk variant på konfliktlösningstrappor bör prövas i etapp 2. Motivet är att förebygga förekomsten av surdegar som växer till svårlösliga proportioner. En konfliktlösningstrappa skulle antagligen bidra till ett snabbt problemlösande och att relationen mellan parterna inte försämrades av olösta ärenden I amerikanska entreprenader används ibland diskussionsledare från en tredje part från ett konsultföretag. Fördelen med detta är att parternas särintressen kan balanseras och

24 24 en byggkunnig generalist från ett konsultföretag kan bidra med andra perspektiv i problemlösandet. Även detta grepp dvs. att använda en tredje part som pådrivare för partneringprocessen bör prövas under etapp Entreprenadform - ansvarsfördelning Frågor Vilken entreprenadform lämpar sig bäst för partneringentreprenader? Begrepp, val av entreprenadform Entreprenadformerna skiljer sig åt beroende av hur stort entreprenörens åtagande är. Figur 1. Entreprenadformer De två huvudformerna är utförande- respektive totalentreprenad. Vid utförandeentreprenader svarar beställaren för detaljprojekteringen och entreprenörens ansvar begränsas enligt AB 92 till ett s.k. utförandeansvar. Vid totalentreprenader svarar totalentreprenören både för detaljprojekteringen och utförandet (byggandet). Entreprenören har då även ett funktionsansvar som regleras i ABT 94. I demoprojektets etapp 1 valde beställaren (efter diskussioner i beredningsgruppen) en speciell variant av utförandeentreprenad. Den variant som prövas karaktäriseras av att upphandlingar gjordes med systemhandlingar och AB 92 som juridiskt dokument dvs. trots att detaljprojekteringen återstår att göra så tillämpas AB 92. Entreprenören förutsätts aktivt deltaga i detaljprojekteringen, men har endast s.k. utförandeansvar. Beställaren anlitar således en konsult för projekteringen och funktionsansvaret ligger helt på beställaren.

25 25 Motivet för denna variant var bl a att konsulten kan tänkas agera friare och med större öppenhet om denne anlitas av beställaren istället för av entreprenören. (partnering förutsätter öppenhet). Ett annat motiv var att utförandeentreprenader normalt ger fler anbud än totalentreprenader eftersom ABT 94 förutsätter mer långtgående ansvarstaganden hos den blivande entreprenören. Svar från anbudsgivarna Hur har denna nya variant uppfattats av anbudsgivarna? Enligt dessa passar varken AB 92 eller ABT 94 riktigt bra för partneringentreprenader. ABT 94 är mer passande eftersom flera av anbudsgivarna var inne på tanken att partnering även borde leda till att funktionsansvaret ( funktionsansvar regleras i ABT 94 men ej i AB 92) delas på 50/50-basis, detta eftersom det förutsätts att entreprenören aktivt bidrar med förslag till tekniska lösningar. Förslag utan ekonomiskt ansvar ansågs lite väl äventyrligt. De intervjuade beställarrepresentanterna förde fram åsikten att totalentreprenader (ABT 94) ger färre anbud än utförandeentreprenader. Diskussion i studiegruppen Ett gemensamt ansvarstagande för följderna av samverkan enligt partneringkonceptet förfaller logisk. Det uppstår emellertid några följder som kan vara svåra att hantera i praktiken. En sådan följdrisk är att entreprenören inte kan vara säker på att entreprenaden är avslutad från ekonomisk synpunkt. Det kan dyka upp funktionsfel som blir kostsamma att rätta till. Denna risk (under funktionsgarantiperioden) kan i sin tur verka hämmande på lusten att lyfta fram alternativa tekniska lösningar. En annan nackdel (för beställaren) är konkurrensaspekten. Medelstora och små entreprenörer kan tveka inför funktionsåtaganden som är kopplad till svårkalkylerade risker. Det i detta fall långsiktliga förvaltningsansvaret ligger hos beställarorganisationen. Därför bör det slutliga ansvaret för val av tekniska lösningar ligga hos beställaren. En av grundtankarna i partnering är att i samverkan finna goda lösningar för projektet. För att öppna upp denna möjlighet bör detaljprojekteringen göras i samverkan som s.k. aktiv design. De traditionella entreprenadformerna passar emellertid dåligt för partneringentreprenader. En huvudvariant bör vara den att beställarens förfrågningsunderlag består av systemhandlingar med funktionskrav. Detta kan sedan kombineras med antingen AB eller ABT. För entreprenören blir det förra riskansvarsmässigt en utförandeentreprenad och det senare en totalentreprenad. Vid ett delat funktionsansvar är ABT det logiska valet eftersom ABT reglerar frågor om entreprenörens funktionsansvar.

26 Ersättningsform Riktpris med incitament infördes för att skapa en ekonomisk drivkraft för kostnadseffektivitet. Betalning sker enligt verifierade självkostnader. Frågor Är riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader en lämplig ersättningsform för partneringentreprenader? Vilka omständigheter bör föranleda omförhandling av riktpriset? Svar från anbudsgivarna Två av anbudsgivarna ansåg att ren löpande räkning vore en idealisk ersättningsform. En av anbudsgivarna uppfattade incitamentsfördelningen (70/30) som ett takpris, dvs. risken att som entreprenör betala 70 % av ett överskridande av riktpriset bedömdes som oacceptabel. Detta var riktprishöjande. Förtydliganden borde göras (i AF - delen) om vilka omständigheter som föranleder omförhandling av riktpriset. Enligt svaren från anbudsgivarna bör följande omständigheter föranleda omförhandling av riktpriset: Typsektionen förändras (geometrin) Lägre eller högre kvalitet på den färdiga vägen eller vägområdet (t ex att rastplatser tillkommer) Om spång föreskrivs över dike, men trumma krävs istället. Diskussion inom studiegruppen I traditionella fastprisentreprenader får beställaren ingen del av entreprenörens produktionsvinster. En för beställaren negativ ekonomisk aspekt är att brister i form av oklarheter i förfrågningsunderlagen oftast leder till icke konkurrensutsatta krav på ekonomisk ersättning. Vid användningen av riktpris med incitament ligger fokus istället på kostnadsbesparingar. En omförhandling för justering av riktpriset kan dock bli aktuell. Orsaken är då principiella förändringar av kalkylunderlaget. Sammanfattningsvis bör endast ändring av systemkraven (kvalitetsnivån) föranleda omförhandling av riktpriset. Om riktpriset ifrågasätts för andra typer av förändringar finns en risk att falla tillbaka till ett destruktivt ändrings- och tilläggsfokus. Ett riktpris med 70/30 incitament kan innebära att riktpriset blir mer än 20 % högre än ett traditionellt fastpris. Att entreprenören får ta 70 % av ett överskridande bedömdes som en klart riktprishöjande faktor. Ett incitament på t ex 50/50 hade sannolikt sänkt riktpriserna Systemhandlingar Projekteringsinsatsen för förfrågningsunderlaget begränsades till att ta fram en godkänd arbetsplan med viss för detta projekt kompletterad geoteknisk information, en preliminär profil, mängdförteckning och teknisk beskrivning.

27 27 Svar från anbudsgivarna Vid intervjuerna med anbudsgivarna framförde flera av dem att den berggeologiska informationen var alltför knapphändig som kalkylunderlag. Diskussion inom studiegruppen Möjligheterna att kalkylera ett representativt riktpris ökar troligen om mer omfattande geotekniska undersökningar genomförs (rörande omfattningen.- se rapport [6] om geotekniska undersökningar vid funktionsentreprenader) Upphandling Viktningen av mjuka parametrar.vid anbudsvärderingen (67 %) var ovanligt hög i jämförelse med.liknande upphandlingar som genomförts på senare tid i.vägverket Region Mitt. Vanligen utgör mjuka parametrar ca 20 % och priset ca 80 %. Svar från anbudsgivarna Flera anbudsgivare tolkade viktningenav mjuka parametrar så att det var på den delen som ansträngningarna skulle läggas snarare än på att kalkylera ett vasst riktpris. Diskussion inom studiegruppen En följd av detta var att den anbudsgivare som rangordnades som näst bäst lämnade ett riktpris som låg ca 50 % över det lägsta riktpriset. Priset var dessutom så högt att Vägverkets budgeterade medel för objektet inte var tillräckliga. Denna effekt på rangordningen är oacceptabel (för beställaren) varför andelen mjuka parametrar bör läggas på % (åtminstone inte över 50 %) vid kommande upphandlingar Upphandlingsförfarande Upphandlingsförfarandet uppgavs enligt UFB.11 som förenklad upphandling med tillägget Anbud kan antas utan föregående förhandling. Enligt LOU definieras detta förfarande som upphandling där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna skriftligt anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare. I praktiken innebär förenklad upphandling att de företag som visar intresse också ges möjlighet att deltaga i anbudstävlingen. När anbuden kom in och sammanställdes gjordes den bedömningen hos Vägverket att anbudsnivån generellt var för hög för denna typ av objekt. Det lägsta inlämnade riktpriset låg cirka 15 % över Vägverkets egen skuggkalkyl. Därför meddelades anbudsgivarna att samtliga anbud förkastats.