2. Luckans roll för dagens och morgondagens Svenskfinland verklighet, värden & visioner

Transkript

1 LUCKORNAS STORMÖTE DAG kl Välkommen Björn Wallén från Svenska studiecentralen (SSC) hälsade alla välkomna och belyste vikten av mötet, som en manifestation för finlandssvenskt samarbete. Wallén poängterade också den finansieringsutmaning mötets deltagare står inför. Maria Björnberg-Enckell, styrelsemedlem i Helsingforsluckan, fungerade som moderator och inledde dagen med att ta fasta på vikten av närmare samarbeten Luckorna emellan för att förstärka varandra inför framtiden och kunna möta bland annat våra finansieringsutmaningar tillsammans. Björnberg-Enckell lyfte också fram Luckan som en av få kända finlandssvenska märken också kända på finska i Finland. 2. Luckans roll för dagens och morgondagens Svenskfinland verklighet, värden & visioner Henrik Wolff, Gustaf Åberg och Brit Stenberg. 2.1 Henrik Wolff, styrelseordförande i Helsingforsluckan, berättade om sin tid med Luckan, och om hur utvecklingen skenat från att vara en liten informationspunkt till en producent av samhälleliga, kulturella och offentliga tjänster från tredje sektorn. Hur Luckankonceptet började i en skrubb 1992 för att idag finnas på tio orter i landet. Wolff gick vidare med att tala om den projektfinansierade verksamheten i flera Luckor och om hur sårbar den kan vara. Som exempel ställde han frågan "Vad händer när programperioden tar slut?", med tanke på det EU-finansierade projektet Produforum. Wolff talade även varnande om att Luckan är ett gott och välkänt märke (brand), som tagit tid att bygga upp, och att ett gott rykte går fort att förlora. "Var sitter vi om fem eller tio år?", lades fram som en tankeställare och utmaning. Utmaningar, frågor: 1. Vad händer när den nuvarande projektfinansieringen tar slut? 2. Hur hanterar Luckorna själva märket och ryktet? Borde Luckorna höra under en och samma administrativa huvudorganisation för alla 10 orter i Svenskfinland? Wolff avslutade sitt anförande med ett svar på moderatorfrågorna; "Hur ser du på Luckan som medborgarkontor, som invandrartjänst till det svenska och är EU-finansiering en möjlig framtidsväg?" Wolff besvarade de två första med exempel på personer som hittat en fungerande väg in i samhället med hjälp av Luckans tjänster. Rörande den tredje frågan trodde Wolff delvis på EUfinansiering, men framhöll EU:s allt mer problematiska ekonomi som ett hinder. 1

2 Problemställningar, konstateranden: Kommunernas växande skuldbörds är en svår utmaning för den offentliga ekonomin. En av de stora hotbilderna ät att de kommunala pengarna uteblir. EU-finansiering blir likaså en intressant fråga, efter Greklandskrisen kan det inom kort vara tuffare än vi tror att få understöd för projektverksamhet. Kommentar, Timo Rajakaltio: Var bestäms det hur Luckans märke (brand) ser ut? Är det så att Helsingfors Luckan gör det de vill, och så ska alla andra Luckor följa efter? Föreningen Luckan i huvudstadsregionen r.f. äger namnet Luckan och har en rad kriterier som bör uppfyllas för att få kalla sig Luckan och använda märket. 2.2 Gustaf Åberg, styrelseordförande i Kyrkslättsluckan, konstaterade att Luckorna i framtiden inte kommer att få lika stora medel som idag, med hänvisning till att kassabrist likaså råder inom den privata sektorn. Vidare tog Åberg fasta på att vi måste ta bättre vara på märket (brandet Luckan), i form av gemensamma regler och nätverkssystem. Dock lyfte han speciellt fram det viktiga i att kunna vara olika. Åberg gav exempel från ABB, hur många små företag fungerar under ett märke (brand). En viktig gemensam funktion skulle vara att hjälpa de små Luckorna genom bland annat förlägga projektverksamheter till dessa. Problemställningar: - Luckorna kommer knappast få lika mycket pengar i framtiden som idag. - Gemensamma regler och gemensamt nätverksystem behövs för Luckorna, men det är ändå en styrka att vi är olika beroende på region, intressen och personal. - Vi borde fungera som många små företag med samma brand, men ändå ha ett paraplynätverk över. - Största gisslet är projektunderstöd. Kommentar, Jessica Lerche: Projektfinansiering är den verklighet vi lever i, och en ständig utmaning, därför är det viktigt att vi är förenade. För att avhjälpa problemet borde vi ha strategiska diskussioner och planering mer kontinuerligt och målinriktat. 2.2 Brit Stenman, styrelseordförande i Karlebyluckan, berättade om hur Luckan i Karleby verkligen har varit en succéhistoria som storleksmässigt tredubblat sitt kundantal sedan starten 2001, en markant ökning har också synts i försäljningen, inte minst av böcker. Stenman poängterade att detta varit möjligt då det i Karleby med sina omkring 14 procent svenskspråkiga funnits önskan och vilja att profilera sig som en tvåspråkig stad. 2

3 Vidare lade hon fram följande exempel från den egna Luckan som målsättningar för startandet av Luckor: - det måste finnas ett behov för Luckan - viljan att vara en tvåspråkig stad - centralt beläget läge - en bred förankring till orten i styrelsen Brit, som själv har rötter i Norge, tangerade också den finlandssvenska nordiska dimensionen i Nordiskt samarbete. Ofta upplevs det att Finland vänt Norden ryggen, i alla fall språkligt, då man ofta använder engelska framom skandinaviska. Luckorna borde därför ingå i mer nordiskt samarbete, hitta nya samarbetsparter och kanaler från andra nordiska länder, och där höras och synas som finlandssvenskar. Förslag: - Det finns outnyttjad potential Luckorna emellan - Luckan har stora möjligheter, kan anpassa sig efter de verkliga behov, vår stora flexibilitet är en fördel och bör nyttjas - Luckorna borde figurera i nordiskt samarbete, t.ex. med Pohjola-Norden - Luckorna som språkinlärningsplats för finskspråkiga i nordiskt samarbete Kommentar, Henrik Wolff: Instämmer med att mera nordiskt samarbete vore viktigt. En ny nisch för Luckorna. Det är viktigt med svenskspråkighet i vårt land för a) den historiska och kulturella bakgrunden b) ekonomiska möjligheter (export och handel i norden). Kommentar, Anki Hellberg-Sågfors: Produforum verkar helt på svenska, men alla är välkomna med i nätverket vilket gör att flera aktörer finns med. Nu finns också Produforum International på engelska, som ska vara en inkörsport till det svenska kulturfältet i Finland, och samarbete kring deltagande i språkkurser finns med integrationsprojektet Bridge. Nordiska aspekten är stark och viktig för Produforum, i den ansökan som Produforum Riks gjort är en tydlig punkt att man vill hjälpa aktörerna att få jobb, inte bara i Svenskfinland utan i hela landet och i Norden. Kommentar, Ann-Jolin Grüne: Pohjola-Norden har redan programmet Hallå Norden. Rörande märke (brand) så borde det finnas ett entydigt Luckanbrand, men eftersom det finns så olika behov på olika orter måste det finnas flexibilitet. Vore det bäst att ha en konsultutredning? Rörande en takorganisation för Luckan? Alla verkar vara väldigt stressade och överbelastade, kanske en takorganisation kan vara en hjälp här. Är vi en producent av kommunala tjänster, kommandes från tredje sektorn, eller borde vi vara företag? 3. Milstolpar och synergier de senaste 18 år Två tidigare verksamhetsledare i Helsingforsluckan Nina Gran och Greta Storlund samt nuvarande verksamhetsledare Jessica Lerche presenterade Luckankonceptets historia. 3

4 OBSERVERA att presentationen kan ses i sin helhet på Nina Gran inledde med att berätta om hur diskussioner kring information om det finlandssvenska förts redan länge och i början av nittiotalet utmynnade i Luckan genom Mellannylandprojektet. Huvudman för Luckan var Nylands svenska landskapsförbund (sedan 1998 omformat till Sydkustens landskapsförbund) startades en informationslucka intill biljettluckan i Svenska teaterns foajé. Grundprincipen gällde då som nu, att varje kund är viktig, varje kund ska få svar på sina frågor. Till Luckan anställdes personer (Gunn Finne) på timbasis. Gran konstaterade att detta var innan Internet, så i Luckan samlade man allt material om det svenska i området på ett ställe. Då detta var innan Internet förändrade kommunikationsvägarna, samlade Luckan all svenskspråkigt material om service och kultur på ett ställe. Man arbetade redan innan uttrycken fanns med gränsöverskridande verksamhet, och sådant som idag kallas nätverkande. 3.2 Greta Storlund berättade om år 1998 fram till 2005 då stora förändringar skedde. Genom Urban Expo och renoveringen av Glaspalatset gavs chansen att sent 1998 flytta till 44 kvm på Simonsgatan 1, där personalstyrkan utökades och biljettförsäljning till finlandssvenska evenemang inleddes. Fler Luckor grundades med start i Borgå (Borgå 1999, Åbo och Kyrkslätt 2000, Karleby 200, Raseborg och Kimito 2002, Sydösterbotten 2009.) Vid år 2000 påbörjades det kulturella producentengagemanget i Helsingfors med utställningsverksamhet, deltagande i Kulturstadsåret och dess projekt samt en egen svensk evenemangskalender på nätet. År 2003 lanserades webbtjänsten FYRK - om stipendier och understöd, följt av Svensk servicekatalog ett par år senare. 3.3 Jessica Lerche berättade om utvecklingen från 2005 då hennes tjänst startade. Med en svag basfinansiering var det enda sättet att utöka resurserna med hjälp av projekt. Något som Luckan närmast blivit expert på. Med uppbyggandet av en struktur lämplig som bas för stödprojekt inom information, kultur och samhälle började Luckans projektkoncept ta form och utvecklas. För Helsingforsluckan som redan tidigare agerat huvudman eller samarbetspartner för en rad projekt blev 2005 startåret för en helt ny finansieringsmodell. (Bland tidigare projekt bör nämnas Verandan, Nina Grans projekt i samarbete mellan Luckan, Helsingfors stads kulturcentral och Svenska kulturfonden, Karl Norrboms projekt Ny i stan som 2008 utmynnade i Bridge.) 2005 startade Ung Info med bidrag från länsstyrelsen och Svenska kulturfonden, senare UVM. Projektet utvidgades 2008 till att omfatta Luckorna i Raseborg, Borgå och Kyrkslätt. Året innan 2007 startade Produforum och året efter det 2008 integrationsprojektet Bridge. Lerche kommenterade att Luckans triumfkort är att bygga på bredden istället för att satsa på imperier och höga torn. En annan viktig styrka hon påpekade är vår förmåga att reagera snabbt, det finns ingen belastning av onödig byråkrati. Projekteringstankar för samordning och samarbete: - gemensamma EU-projekt - stärka Luckorna inledningsvis inom Nyland i det kulturstrategiska arbete - utveckla Luckans kompetens vad gäller ledning av EU-projekt Problem och behov att bemöta: - enhetligare struktur (handlar både om kvalitet och mera lik grafisk design mm) - en gemensam webbmaster - behov av ett gemensamt paraply, typ förbund med fokus både lokalt, regionalt och hela Svenskfinland. - bättre koordinering av organisation - se kritiskt på ägarstrukturerna - Luckorna måste ha minst 2 personer anställda 4

5 3.4 Fredrik Åberg, ordförande Raseborgluckan kommenterade presentationen. Luckan har verkligen alltid legat rätt i tiden och gjort ett fint gräsrotsarbete. Men ansvaret måste vara förankrat hos huvudmännen runt om i Svenskfinland, regionalt, istället för att sköta allt nationellt. Mer samarbete, ja, men med respekt för de olika Luckornas egenart. 4. Luckans roll lokalt, regionalt och i Svenskfinland Johan Storgård, teaterchef Svenska teatern, inledde med att berätta vad Luckan betytt för honom. Därefter ledde han en paneldebatt, där representanter från alla Luckor deltog. Storgård började med att berätta om sina personliga erfarenheter av Luckan, vad den betytt för honom framförallt då han var med och startade upp Viirus. Luckan var mycket närmare publiken, än Viirus ute på Råholmen, förenklade försäljningen av biljetter. Han betonade de många verksamheterna, regionerna och de utvecklingsmöjligheter som borde utredas. "Luckan har mer potential än vad finansiärer och alla andra tror." Storgård poängterade själva stormötets förväntade resultat med tre ord: "Samarbete, samarbete, samarbete!" Följt av: "Utan det lever vi inte länge!" I panelen presenterade Luckorna sina verksamheter, och Storgård ställde två frågor till alla att besvara: 1. Vilka tjänster erbjuder ni idag som ni inte tar betalt för, men som ni kunde ta betalt för? 2. Kan, enligt er synvinkel, Luckan konceptet exporteras nationellt och internationell? Kommentarer under presentationerna: Kommentar, Jessica Lerche: För att underlätta i Åboland kunde man eventuellt grunda ett Luckankoncept i Åboland, för Åbo, Kimito, Pargas. Kommentar, Jessica Lerche: Skulle det löna sig att söka företagssponsorering nationellt istället för lokalt? Gustaf Åberg höll inte med. Kommentar, Nina Gran: Man måste våga ompröva och uppdatera det man håller på med, det är farligt att fastna i hjulspåren. Brytningspunkter där man måste våga ta risker, lämna över eller expandera är viktiga. Kommentar, Ann-Jolin Grüne: Som exempel togs tidningen Kraft och kultur: det visade sig att de som är intresserade av förnybarenergi ofta också är intresserade av kultur. Kanske man kan hitta företag som är intresserade av att sammankoppla Luckans verksamheter och sina produkter? Kommentar, Christine Romberg: 5

6 Produkten är så odefinierad, vi måste bli bättre på produktifiering! Kommentarer Zusan Söderström: Funderat på att ha en ambulerande Produforumbuss, i Esbo t.ex. Då parkerar man bussen där det finns människor, och i bussen kan också finnas utrymme för scen och utställningsmöjligheter. Kommentar, Solveig Friberg: I Kimito finns en simbuss som kör folk till stranden, och vi har funderat på att ha en kulturbuss som åker till kulturevenemang eftersom så få annars tar sig dit. Kommentar, Anki Hellberg-Sågfors: Produforum Riks jobbar med att produktifiera, skriva ut koncepten som utvecklas och göra en visualisering med text. På det sättet kan man sälja kunnandet efter projekttidens slut. Kommentar, Jessica Lerche: Vi är många som kan leda EU-projekt i salen, många vill säkert köpa hjälp att fylla i dessa krångliga ansökningar. Vi är onödigt ödmjuka, vi ser inte prislappen på vårt kunnande. Vi borde ha en framförhållning och strategi för att sälja detta kunnande! Med tanke på andra minoriteter borde vi exportera tankesättet internationellt. Att minoriteter har en egen minoritetstjänst med service och info på deras språk, med projekt som Ung Info och Produforum. Efter presentationen konstaterade Johan att Luckorna runt om i Svenskfinland kan en massa saker, och gör en massa saker gratis för slutanvändaren: - vardagsrum - information - språkbad - datautveckling för seniorer - bokningar och råd - service för staten - utställningsmöjligheter - evenemangsarrangör - servicegivare - juridisk rådgivning Johan Storgård: Någonstans måste ni ta betalt! Sätt ett pris på allt, det är Luckan, språkets och identitetens framtid. Kanske det finns finansiärer som är villiga att betala? Lippupalvelu och Lippu till exempel, Luckan borde inte betala för att sälja deras biljetter, utan Lippupalvelu borde betala åt Luckan! Luckan har möjligheten att ta steget att bli en svenskspråkig plattform för all service på svenska, allt från sociala tjänster till tandvård. Fonderna kan vara intresserade av att finansiera. Han poängterade flera gånger att ingenting är gratis. Och hävdade att fördelar med att ta betalt i följande sentenser: - Om man har en penningström är det lättare att göra ett bra arbete! - Om man tar betalt måste man förbättra sig hela tiden. Tankegången väckte mycket olika känslor och tankar: Kommentar, Greta Storlund: Men av orsakerna till varför Luckan blivit så omtyckt är att det är lågtröskelverksamhet och mycket som erbjuds är gratis. Att ta små kostnader är dessutom inte lönsamt i längden, med tanke på administration osv. Inte ta betalt från små föreningar. Det finns mycket oanvänd potential i finansieringen, istället sammankoppla kompetensen och ha proffs som söker finansiering. Kommentar, Gustaf Åberg: Detta leder till renodlad näringsverksamhet - då blir det en annan båt än den vi nu är i. Kommentar, Anki Hellberg-Sågfors: 6

7 I Produforum sker utbyte av tjänster, du får allt utom pengar men du ger av din kompetens och får av andras kompetens. Kommentar, Christine Romberg: Samma linje som Storlund ovan. Ta betalt av de som kan betala, och ge gratis service till dem som behöver. Kommentar, Nina Gran: Man ska inte nervärdera sitt arbete, och man ska inte nöja sig med att vara 0,82 personer utan vi behöver hela personer på Luckan! Man får inte stampa på stället, utan alla har ansvar att Luckan på den egna orten utvecklas. I det här att ta betalt av de stora men inte av de små finns inga lätta vägar. Kommentar, Ulrica Ståhlmann: Viktigt att vi stärker Luckans märke (brand), för personalen, arbetet och kunskapen. Vi behöver en personalen som är förankrad, det går inte med att vara anställd till 50%. Kommentar, Tina Eriksson: Vi är hemskt snälla, och vi mår bra av att inte ta betalt av föreningar och konstnärer. Men är man snäll är man också lite tråkig, också för finansiärerna. Kommentar. Christine Romberg: Om man lyckas produktifiera och vet vad man ska göra och inte ska göra så blir det lättare för personal att veta vad de sätter tid på, mindre stress och mera effektivitet. Kommentar; Anki Hellberg: Vi behöver tydliggöra vad vi inte ska göra! Vi ska vara ja-sägare, men vi måste befria oss. SAMMANFATTNING: Hedda Halonen knöt ihop dagen. "Hoppfullt att se Luckans historia, hur det som började så smått nu är något så här stort. Förhoppningsvis leder det till mer samarbete i framtiden." Maria Björnberg-Enckell avslutade: "Nu gäller det att bygga vidare på Luckanfamiljen, och satsa på mera samarbete!" LUCKORNAS STORMÖTE DAG kl Närvarande: Borgå: Anneli Hytönen, Frida Pihlajaniemi, Karleby:Reidun Manderbacka, Petra Skantsi, Kimitoön: Tina Eriksson, Kyrkslätt: Lotta Lindström, Kitty Åberg, Raseborg: Annette Ström, Sydösterbotten: Hanna-Mari Kamppikoski Åbo: Hedda Halonen, Helsingfors: Jessica Lerche, Sebastian Weckman, Karl Norrbom, Greta Storlund, Ann-Jolin Grüne, Jenny Österman. 1.Sebastian Weckman, Helsingfors, ledde mötet, och lät först Luckorna kort presentera sina verksamheter. 7

8 2. Under den följande diskussionen framlades en rad olika problem de olika Luckorna brottas med, samt hur dessa skulle lösas. Främst rörde det projektverksamhet som ekonomisk räddning av basverksamhet. Möjlighet till grafiskt stöd mer centralt inom Luckorna. Arbetstrygghet och drägliga avtal för de anställda samt personalbrist till följd av otillräckliga medel. Slutsatser: Ett förlag är att då nu Helsingforsluckan arbetar fram en grafisk linje, vore det kanske läge att stöda de andra Luckorna med grafik som annonsbottnar, visitkort, templates etc. Åbolands Luckor (Åbo och Kimito) borde stärkas personalmässigt. I Åbo behövs mer arbete med finansiering och strategiutveckling, ända möjligheten är mer personal för att kunna upprätthålla Luckan och samtidigt genomföra det administrativa arbetet. I Kimito är situationen likartad, och i behov av ny huvudman, där finns dessutom scen- och evenemangsmöjligheter i Villa Lande som är outnyttjade till följd av personalbrist och lite verksamheter. Kanske något Luckan i Kimito kan ändra på, men förutsätter medel och personal. 3. En webbshop initierad av Annette Ström, Raseborg, presenterades och är möjlig att genomföra. Frågan är vem som upprätthåller och marknadsför tjänsten, alla? hur? 4. Helsingforsluckan har påbörjat ett samarbete med MIRservices om ett nytt biljettsystem för att komma ifrån de stora leverantörernas avgifter och samla de svenska kulturaktörerna kring ett förmånligt system. Till detta behövs hjälp av alla Luckor, en utredning om hur bör vara klar inom kort. Genomgång av de olika Luckornas verksamhet och vardagliga problem och lösningsmodeller. Kortfattat kommentarer av de olika Luckornas arbetstagare. - för lite personal är ett problem på de flesta orter för att kunna ha en mer omfattande verksamhet - finansieringen på de flesta orter täcker endast baskostnaderna - finansiering från kommunen fås oftast i form av lägre hyresunderstöd Luckornas framtida gemensamma funktioner / satsningar: - Behov av en gemensam webbmaster - Thomas Nybergh föreslog att alla skulle skapa facebooksidor, idealt forum att sprida gemensam marknadsföring på nätet, han lovade hjälpa alla som behöver det - Webben kräver en omfattande uppdatering, ny layout / ny grafisk profil och upprätthållning - Lansering av en gemensam webbshop har påbörjats - Finansieringen av webben borde sökas tillsammans från respektive kommuner / fonder eller statliga utvecklingsprojekt - Luckan bör vara konkurrenskraftiga i förhållande till kommun, stat och EU vad gäller erbjudande av medborgarservice på svenska - Gemensam satsning på språkbad? - Luckornas verksamhetsledare bör sträva till att sammankomma regelbundet för att göra strategiska beslut angående gemensamma utvecklingsplaner för att stärka samarbetet (kan göras bl.a. med hjälp av Skype) - I varje verksamhetsplan bör det finnas en gemensam text som skrivs tillsammans av verksamhetsledarna - Ett gemensamt biljettsystem Luckanbiljetter lanseras småskaligt till hösten men vi hoppas att det växer sig stort, vilket självklart kräver en satsning på marknadsföringen. Luckan i Helsingfors gör en grundinvestering som innefattar licenser för de andra Luckorna - Svensk servicekatalog är viktig för att lyfta fram tredje sektorns serviceutbud. Databasen finns men inmatning behövs liksom en redaktionell genomgång. Budget för detta finns men Luckorna bör sätta detta i system för att trygga uppdateringen av denna tjänst, Greta Storlund kan hjälpa till med koordineringen, men målet att denna tjänst skall bli självgående (ett Leaderprojekt?) 8

9 Åtgärder som man redan nu bör ta: - Eniga signaler från de förtroendevalda att något måste göras, därför bör alla verksamhetsledare behandla i respektive styrelse detta PM och be styrelsen formulera ett utlåtande över vad som man borde göra för att föra Luckans sak vidare - Nya möjliga EU-projekt (best practice sökes för att främja Luckan nätverket. - Ett ev Leaderprojekt (landsbygdsprojekt) utreds, Kyrkslätt kollar ansökningsmöjligheter - Man bör definiera en huvudman för gemensamma projekt, om Helsingforsluckan agerar så gör man upp ett samarbetsavtal med alla Luckorna samt en overhead kostnad till huvudmannen - Behov av gemensam audiens till fonderna - Vi bör ha öronmärkta pengar i våra budgeter för gemensam utveckling - Alla orter borde utveckla sin Ung Info- verksamhet ni kan kontakta Anders Derefalk (Luckan i Helsingfors) och använda honom som koordinator - Gemensam annons i City Archipelago ca. 45 / Lucka kontaktperson Annette Ström Kort text till Styrelserna utformad av Jessica Lerche: BEREDNING VPLAN OCH BUDGET För främjande av Luckornas samarbete och utvecklingsarbete behövs arbetsinsatser och gemensamma medel. För upprätthållandet av Luckornas hemsidor behövs en arbetsinsats för en gemensam webbmasterfunktion inledningsvis på deltid från och med För dessa ändamål reserveras en summa om euro per Lucka i Luckornas budget. Summan varierar beroende på behov och Luckornas omfattning (storlek). Kontaktuppgifter sociala medier: Thomas Nybergh thomas@nybergh.net Enligt uppdrag, Emilia Hytönen, Jenny Österman, Karl Norrbom, Jessica Lerche 9