1. Allmänt s Verksamhet s. 3-13

Transkript

1 VB2010

2 Verksamhetsberättelse 2010 Föreningen Luckan i huvudstadsregionen r.f. INNEHÅLL 1. Allmänt s Verksamhet s Infotjänster s. 3-4 Främjande av svensk service s. 4 Den virtuella Luckan s. 4-5 Ungdomsinformation s. 5-6 Kulturverksamhet s. 6-7 Försäljning s. 7-9 Produforum Nyland s Produforum riks s Integrationsprojektet BRIDGE s Ung Info riks Webbtjänsten Fråga s Marknadsföring och synlighet s Ekonomi s Samarbete s De övriga Luckorna s. 14 Övriga samarbetspartner s Utvärdering och uppföljning s Organisation s Personal s

3 1. Allmänt År 2010, jubileumsåret då Luckan fyllde tio år som förening, blev ett nytt rekord år för organisationen främst vad gäller kundbesök, synlighet och evenemang. Luckan har höjt sin profil vad gäller att fungera som ett mångsidigt resurscentrum inom kultur, integration, ungdomsinformation samt som projektadministratör av nationella utvecklingsprojekt. År 2010 betydde fler besökare, en nyrenoverad lokal, ett nytt utställningsområde och lansering av flera nya webbtjänster. Det här bara för att nämna några punkter från ett mycket händelserikt verksamhetsår. I december avrundades året med en födelsedagsfest för tioårsjubileet. Luckan har haft en stor medial synlighet under året tack vare en allt mer heltäckande marknadsföring. Verksamhetsåret präglades mycket av aktiviteter och initiativ för att kunna fortsätta Luckans integrationsverksamhet (Bridge) efter att projektfinansieringen från RAY upphörde vid utgången av Bridge har under sin treåriga projekttid lyckats skapa ett ansenligt nätverk av samarbetsorganisationer och kontakter över språkgränserna i regionen och kan med fog beskrivas som ett framgångsrikt projekt. Mer än 800 kunder använde Bridge och dess verksamhetsutbud under året. Informations- och kulturcentret på Simonsgatan besöktes av närmare personer under året och föreningens webbplatser lockade till nästan virtuella besök. De mest besökta sidorna var Luckan i huvudstadsregionen, Svensk servicekatalog och FYRK, tätt följda av den växande webbplatsen Ung Info. Nya satsningar på sociala medier gjordes år Luckan och dess projekt öppnade Facebooksidor och började blogga om verksamheterna. Luckan utförde en kundutvärdering även detta år och resultatet var gott närmare 95 procent uppgav sig vara nöjda eller mycket nöjda med Luckans service. Beträffande antalet evenemangsbesökare i Luckan så ökade dessa med nästan 20 procent från föregående år. I de egna lokalerna genomfördes 93 unika program och programserier fördelat på 230 tillfällen. Totalt 5701 personer besökte Luckans olika program vilket innebär ett nytt rekordår för kulturen i Luckan. Tyngdpunkten under året har legat på barn och unga. Under år 2010 kunde Luckan också bjuda på nordiska kulturevenemang, tack vare stöd från Nordisk kulturfond. Föreningen fick projektförlängning från ELY-centralerna under året för att kunna fortsätta driva projektet Produforum Nyland mellan åren , speciellt med uppdraget att inkludera Östra Nyland med projekthelheten. Produforum Nyland grundade ett nytt kontor i Borgå, i fastigheten Luckan Grand. Under hösten gjordes det upp en ny projektplan för att kunna fortsätta det riksomfattande Produforumprojektet till utgången av Produforums nätverk bestod av cirka 900 inkopplade aktörer varav 113 kulturaktörer, 31 nya organisationer och 6 nya företag har kommit med under Luckans shop förmedlade biljetter till ett värde av euro Av dessa omsatte Luckans egna produktioner och samarbetsproduktioner euro vilket är en höjning på 17 procent jämfört med år Under hösten öppnade Luckan sin egen biljettförmedling (AXS) för att vara konkurrenskraftig vad gäller internet- och mobilförsäljning till låga kostnader för arrangörer och konsumenter. 2

4 Arbetet med att främja svenskan i Finland är högt prioriterat och en naturlig del av Luckans verksamheter. Under det gångna året har Luckan ordnat språkkurser i svenska för invandrare, utdelat Luckandiplomet för service på svenska samt skapat en helt ny webbplats, svenskfinland.fi. Webbplatsen ska på ett lättillgängligt sätt ge en inblick i Svenskfinland för internationella besökare, invandrare och turister. Ungdomsarbetet är ett annat centralt verksamhetsområde för Luckan, som år 2010 publicerade den nya ungdomsportalen Fråga i samarbete med Luckorna, samarbetsorganisationer inom tredje sektorn samt flera kommuner. Luckan utnämndes under året av Undervisnings- och kulturministeriet till ett av de landsomfattande tjänste- och utvecklingscentren för utvecklande av ungdomsarbete i Svenskfinland, vilket var en arbetsseger för föreningen och innebär ett årligt statsbidrag för ungdomsverksamheten. Luckan i Åbo startade också Ung Info-verksamhet under hösten Luckans ekonomi är förhållandevis stabil men Luckan gjorde år 2010 ett ekonomiskt sämre resultat än tidigare. Luckans bokslut visar ett resultat på jämfört med år 2009 då resultatet var Verksamheter Luckans verksamhet bestod huvudsakligen av följande delområden: Informationstjänst (Luckan, Ung info och Bridge), kultur- och evenemangsverksamhet, försäljning (Luckan shop) samt att upprätthålla olika webbtjänster. Luckan administrerar också flera stora utvecklingsprojekt som stöder Luckans övriga verksamhet. Infotjänster Luckans informationstjänst består dels av allmän informationstjänst dels av specifik ungdomsinformation i samarbete städerna i huvudstadsregionen samt specifik information med separata projektbidrag. Informationstjänsten balanseras mellan en fysisk kontakt och personlig kundservice och en mer virtuell tjänst som byggs upp av de webbtjänster Luckan har utvecklat under åren. Luckans kunder består av personer i alla åldrar med olika bakgrunder, kulturer och behov. Främst gäller det service för den finlandsvenska befolkningen (utgör 65 procent av kunderna) men kundkretsen består även av människor från den finskspråkiga befolkningen (17,5 procent) och andra kulturella och språkliga bakgrunder (17,5 procent). Luckans gatuplan fungerar som bas för den dagliga verksamheten. Här finns information riktad till alla åldrar. Det handlar om allt från broschyrer och informationsblad, till möjlighet att använda sig av kunddatorerna för att hitta den information man letar efter. I likhet med tidigare år, betjänade Luckans Infotjänst sina kunder genom personlig betjäning och informationsmaterial i Luckans lokaler, per telefon, e-post och via webben. Begreppet hjälp till självhjälp vad gäller informationssökning för kunden är ett av många utvecklingssteg som tagits väl emot av kunderna. Denna metod ger möjlighet att serva fler kunder samtidigt och är tidseffektiv. 3

5 Tidningshörnan fortsatte som tidigare år med att betjäna sina besökare med alla svenska dagstidningar som utkommer i Svenskfinland och över sextio finlandssvenska tidskrifter. Under 2010 fördubblade Bokbytarhyllan sin omsättning på titlar. Den populära tjänsten innebär att kunder kan ta böcker i hyllan och lämna in lästa böcker i densamma för andra att avhämta. Kunddatorernas popularitet ökar ständigt. Kunderna har haft 6 datorer till sitt förfogande varav en är specifikt riktad till seniorer och rörelsehindrade. Seniordatorn är placerad i lugnare miljö än de övriga kunddatorerna, detta för att möjliggöra handledning på maskinen. Luckans avgiftsfria trådlösa nät för kunder ökade också antalet användare 2010 jämfört med tidigare år. I slutet av året byttes Luckans nätverkssystem ut och föreningen fick ett snabbare och större system också för de trådlösa användarna. Luckan uppdaterade sin informationsservice till sommaren 2010 med ett större broschyrutbud gällande turism i regionen och i Svenskfinland. Det erbjöds såväl turistinformation som allmän information om de finlandssvenska miljöerna med tyngdpunkt på skärgården. Materialet, som främst bestod av infobroschyrer och kartor, hade god åtgång. Rådtorgen fortsatte med att erbjuda kunderna informationstillfällen kring aktuella problemställningar. Luckan ordnade dessa i samarbete med olika aktörer. Avsikten med Rådtorgen är att i en kravlös atmosfär erbjuda invånarna i regionen lågtröskel rådgivning. Totalt hölls 23 rådtorg under året. Främjande av svensk service Ett viktigt verksamhetsområde för Luckan är att på olika sätt värna om svenskan och om den finlandssvenska framtiden. Luckan har genom sitt diplom arbetat för den svenska servicen i huvudstadsregionen och försökt förbättra attityderna och tillgängligheten till svensk service. Luckandiplomet instiftades år 2008 som ett bevis för att serviceproducenter och företagare vill och kan betjäna sina kunder på svenska. Målet med utmärkelsen är att förbättra den svenska kundservicen. Under året utökades antalet företag som erhållit diplomet för svensk service till 66 organisationer. Ett nytryck av företagsbroschyren över svensk service genomfördes i november för att nya företag skulle kunna synliggöras. Marknadsföringen av diplomet har främst skett i form av annonsering i Hufvudstadsbladet och i tidskriften Forum för teknik och ekonomi. Diplomet har även marknadsförts genom e- postutskick, via Företagarna i Finland, webbreklam och direktmarknadsföring. Den virtuella Luckan Föreningen Luckans webbplatser lockade till nästan virtuella besök och under året lanserades två nya webbtjänster och två nya bloggar. Dessutom inleddes arbetet med två helt nya databaser. Under året skedde en rad förändringar och utvecklingar gällande föreningens webbplatser och administrationen av desamma. Luckan förnyade såväl elektroniskt utseende som 4

6 webbservar. Under 2010 upprätthölls utöver den egna sidan för Luckan i huvudstadsregionen också Luckornas gemensamma framsida och en rad webbsidor för projekten och webbtjänsterna. Webbplatserna under 2010 var Luckan.fi, Helsingforsluckan, Fyrk, Svensk servicekatalog, Integrationsprojektet Bridge, Unginfo, Fråga, Produforum.fi, Sommarkompassen, Svenskfinland och Barnprogramssidan. Helsingforssidan har många undersidor som behöver kontinuerligt redaktionellt arbete, exempelvis Luckandiplomet, programskrivning till webb och annons, bloggen, en mindre rekryteringstjänst, med mera. Under verksamhetsåret startade planeringen och programmeringen av två tjänster på webben som kommer att lanseras år 2011, Kulturpost och Kulturforum, två nya tjänster för kultur- och informationsfältet. Under året startade Luckans personal en webbgrupp som har till uppgift att planera, utvärdera och utveckla Luckans webbutbud, både innehållsmässigt och visuellt. Under 2010 bestod gruppen av Greta Storlund (ordf.), Sebastian Weckman, Jenny Österman och Karl Norrbom. Ungdomsinformation Ung Info Verksamheten Ung Info i Helsingfors har fungerat sedan 2004 som den enda svenskspråkiga tjänsten för ungdomsinformation belägen i centrum av Helsingfors. Verksamheten riktar sig i huvudsak till ungdomar och unga vuxna i åldern 13 29, deras familjer och andra personer som arbetar inom ungdomssektorn. Ung Info är ett samarbete med mellan informations- och kulturcentret Luckan i huvudstadsregionen samt Helsingfors stads ungdomscentral och huvudstadens övriga kommuner. Verksamheten är gratis och således öppen för alla ungdomar i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Dessutom fungerar en motsvarande ungdomsverksamhet i Västra Nyland, Östra Nyland och Kyrkslätt med stöd av Undervisningsministeriets projektanslag. Från och med oktober 2010 har verksamheten även utvidgats till Åbo. Ett av de största projekten under 2010 var att utveckla och förverkliga den svenskspråkiga webbtjänsten Fråga ( Den 23 april lanserades webbtjänsten. På webbtjänsten kan man lämna anonyma frågor som berör bl.a. hälsa och välmående, studier, arbete och fritid. Tjänsten har förverkligats i samarbete med tredje sektorns organisationer som utan ersättning ställer sin sakkunskap till förfogande och därmed kompletterar de kommunala resurserna. Ung Info personal koordinerar frågorna och ansvarar för att de blir besvarade inom en vecka. Ung info i Helsingfors fortsatte sitt goda arbete med en fokusgrupp. Fokusgruppen, med namnet Salt & Peppar, består av representanter från målgruppen. Syftet med gruppen är att unga förverkligar projekt för andra svenskspråkiga unga. Ung Infos ungdomsinformatör är handledare för gruppen. Ung Info-verksamheten är indelad i tre kategorier; Handledning och rådgivningstjänster (fysisk och virtuell), Uppsökande verksamhet och Evenemang/temadagar/workshops. 5

7 Handledningen består bl.a. personlig handledning och framtidsplanering för den unga, främst i fråga om ungas möjligheter att hitta arbete, om studier eller om relationer och psykiskt välbefinnande. Den uppsökande verksamheten har prioriterats och har bestått av bl.a. skolbesök och föreläsningar. Beträffande de olika evenemangen har fokus lagts på aktuella teman. Under verksamhetsåret arrangerade Ung Info i huvudstadsregionen totalt 24 unika evenemang och cirka 560 personer deltog i verksamheten. Ung Infos personal har fokuserat starkt på förebyggande arbete ute på fältet och informerat om Ung Infos verksamhet. Punktinsatser har gjorts på basen av efterfrågan från skolornas sida. Ung Info har samarbetat aktivt med skolornas studiehandledare och kuratorer. Förutom att konkret arbeta med ungdomar är det också av central betydelse för Ung Info i Helsingfors att fungera som samordnare och koordinerare av ungdomsverksamheten på svenska i Helsingfors. Ung Info är initiativtagare till nätverksträffar som går ut på att sammankalla organisationer och föreningar i huvudstadsregionen som har barn- och ungdomsverksamhet. Mötena har resulterat i en gemensam evenemangsbilaga i Hufvudstadsbladet (15.8 och 20.10) och framöver skall nätverksgruppen tillsammans skriva ansökningar till olika projekt. Ung Info har också arrangerat fortbildning för ungdomsledare och andra personer som arbetar inom barn - och ungdomssektorn. Webben är ett viktigt verktyg för Ung Info och webbsidorna utvecklas kontinuerligt för att skapa en mångsidig och informativ tjänst för unga. Som tidigare nämndes så var webbtjänsten Fråga ett av de största projekten under verksamhetsperioden. Ung Info förhandsmodererar och kategoriserar frågorna, men svaren är ett resultat av ett omfattande samarbete med aktörer från tredje sektorn, bl.a. Folkhälsan, Pohjola-Norden och Krisjouren för unga, för att nämna ett par exempel. Kulturverksamhet Under verksamhetsåret erbjöd luckan 93 unika program och programserier fördelat på 230 tillfällen. Verksamhetsåret blev ett rekordår för kulturen i och med att 5701 personer besökte Luckans olika program. Tyngdpunkten på barn och unga gav fler besökare till barnevenemangen. Det genomfördes naturligtvis också lyckade vuxenprogram, inte minst teatersatsningen Helsinki Fringe som lockade över 480 besökare till Verandan tätt följd av Regnbågshelgen (finlandssvenska Pride) med många deltagare. Under året gavs utrymme för såväl inarbetade etablerade serier för barn, ungdomar och vuxna, som för experimentella kulturyttringar som Soundpainting och skrattyoga. En rad sociala evenemang gavs i form av babykaféer, 23 stycken Rådtorg och en rad olika aktuella föreläsningar. Med ett brett och blandat programutbud, såväl socialt som kulturellt, nådde Luckan väl ut till den finlandssvenska publiken i regionen. 6

8 Kulturprogram riktat till barn innehöll babycaféer, barnteater och kulturverkstäder. Helt nytt för 2010 var den nordiska satsningen som möjliggjordes tack vare ett första understöd från Nordens kulturfond i Köpenhamn omfattande danska kronor. Förutom babycaféverksamheten ordnade Luckan två större evenemang i form av Barnens Vappfest vid Valborg samt Kalas sa Knas på Konstens Natt. Sedan några år tillbaka har Luckan arrangerat det enda svenskspråkiga barnfamiljsevenemanget under Konstens Natt i Helsingfors. Evenemanget brukar locka omkring 300 besökare och har blivit startskottet för höstsäsongen i Luckan. För vuxna besökare erbjöd Luckan ett stramare utbud med mera satsningar på säkra kort. Det här gav ett uppsving i besökarantalet och bland programmen kan nämnas musikaftnar med artister som t.ex. Stefan Sundström. Luckan erbjöd också högklassiga pjäser, t.ex. The Dumb Waiter av Harold Pinter. Det hölls sju utställningar i det nya utställningsområdet och sex vernissager som lockade en stor publik, främst kan nämnas finlandssvenske Erik Uddström, en av Skördemännen från 70-talet, liksom svenske Andreas Olander, vars utställning You and Eye fick starta det nya Luckan efter renoveringen. Det genomfördes ett par författarträffar per säsong, liksom lika många diskussionstillfällen kring konst och kultur. Utöver detta hade ett flertal finlandssvenska organisationer möten, debatter och seminarier i lokalerna. Luckan har också haft anledningar att fira under året. I mars bjöds samarbetspartners och vänner till fest på Luckan med anledning av renoveringen av interiören i Luckans nedre våning. I december var det dags för fest igen, i och med Luckans 10-års jubileum som registrerad förening. Förutom att de inbjudna bjöds på ett trevligt program, hade också en broschyr om Luckans historia tagits fram. Luckan har samarbetat med en stor mängd kulturaktörer under året, såväl gamla samarbetspartners som nya. Bland annat kan nämnas Helsingfors kulturcentral, Svenska kvinnoförbundet, Marthaförbundet, Sydkustens landskapsförbund, Yrkeshögskolan Novia, Studentteatern, Helsingfors Arbis, Svenska Finlands folkting, Tigern r.f., Multicultural Finland r.f., Cinemaissí och Dream Catcher. Försäljning Målsättningen med biljettförsäljningen har varit att erbjuda ett så gott som heltäckande utbud av biljetter till seriösa kulturevenemang i landet med en naturlig koncentration på 7

9 svenskspråkiga program. Samarbetet med de svenska teatrarna i huvudstadsregionen sköttes genom regelbunden kontakt och växelverkan, aktiv biljettförsäljning, gemensamma marknadsföringsåtgärder, i annonser (samarbete med tidningar) med mera. Samarbetet med de små teatrarna och andra mindre arrangörer löpte smidigt och Luckan förmedlade deras biljetter via Lippu.fi framtill september. Luckan lanserade tillsammans med MIR-services en ny biljettförmedlingstjänst, AXS, i september Alla Luckans egna evenemang såldes därefter via AXS. Efter september månad hade våra samarbetspartners möjlighet att sälja sina biljetter genom Lippu.fi eller AXS. De flesta valde att sälja sina biljetter via AXS. I mars tog Luckan även i bruk NetTickets biljettförmedling, eftersom bl.a. Viirus och Unga teatern säljer sina biljetter i detta system. Luckan förmedlade i samarbete med Produforum och dess aktörer samt Rastis biljetter till nästan alla svenska teatrar. Luckan skötte även försäljningen av biljetter till ett flertal konserter och evenemang i huvudstadsregionen. Biljettförsäljningen till Luckans egna evenemang och till evenemang med arrangörer som skrivit försäljningskontrakt med Luckan ökade med 20 procent i jämförelse med Ökningen kan delvis bero på att biljettförmedlingsmarknaden blivit mera konkurrenskraftig. En stor orsak är också att flera kunder söker sig till Luckan för att få svenskspråkig betjäning. Beträffande produktförsäljningen var målsättningen att kunna erbjuda målgruppen ett brett och varierande utbud av produkter med en finlandssvensk eller svensk anknytning. Utbudet valdes utgående från vad Luckans kunder efterfrågat under de övriga verksamhetsåren. Utbudet har ökat vad gäller produkter riktade till unga och medelålders kunder. De största kunderna är barnfamiljer. I produktsortimentet var också spelen för barn de mest efterfrågade. Eftersom det är möjligt att se en stark korrelation mellan recensioner av böcker och cd-skivor och efterfrågan av produkterna i shopen, borde samarbetet med de ledande finlandssvenska tidningarnas och tidskrifternas samt i viss utsträckning radions, kulturrecensenter vara mer regelbundet och automatiserat år Ett nytt inslag i produktsortimentet var försäljningen av hantverk så som lokalt tillverkade accessoarer och smycken. Hantverksförsäljningen var relativt blygsam under hösten, men kommer att återupptas under våren Shopen har även sålt kopierings-, utskrifts-, skannings- och faxtjänster. Denna tjänst har varit väldigt viktig särskilt för utländska kunder men även använts av finlandssvenska och finskspråkiga kunder. Försäljningsandelen av de egna biljetterna (arrangörer som gjort försäljningskontrakt med Luckan samt Luckans egna evenemang) ökade med 20 procent jämfört med år 2009, medan försäljningsandelen av Lippupistes biljetter minskade med 6 procent. De förmedlade biljetternas totala omsättning överskred euro, en ökning med 4 procent från föregående år. Produktförsäljningens omsättning överskred euro, vilket var en enorm ökning på 97 procent jämfört med året innan. Den totala omsättningen överskred euro vilket är en ökning på 14 procent från föregående år och endast 1 procent mindre än den planerade ökningen i verksamhetsplanen för Under 2010 har Luckorna runtom i Svenskfinland samarbetat mera aktivt vad gäller likartade 8

10 produkter (böcker och cd-skivor) samt postning av produkter till kunder via de lokala Luckorna. Samarbetet har fungerat fint och kommer att fortsätta. Produforum Nyland Projektets målsättningar är att bygga upp goda arbetsförutsättningar och höja kompetensen för målgruppen; producenter, kulturentreprenörer och konstnärer i Nyland. Projektet stöder nya samarbetsformer mellan utbildningsfältet, kulturaktörer, företag, professionella kulturarbetare och kulturfältets studerande. Produforum Nyland kartlägger de professionella kulturaktörerna och deras behov i Nyland samt delger resultat för adekvata aktörer. Under år 2010 har Produforum Nyland satsat på att nå den definierade målgruppen även i östra Nyland. Organisationen har stärkts så att vi sedan augusti har en koordinator med uppgift att fokusera verksamheten i östra Nyland. De viktigaste samarbetsparterna under året har varit: - Produforum Riks - Musikinstitutet Kungsvägen, EBUF - Yrkeshögskolan Novia - Kulturcentraler i kommuner & städer - Yrkeshögskolan Haaga-Helia - Finlandsvenskt filmcentrum - Yrkeshögskolan Arcada - Nifin - Sydkustens landskapsförbund - Metka (Mediakeskus) - Barnkulturnätverket Aladdins lampa & Bark - Kassandra r.f. - G 18 Arbets- och ansvarsfördelning mellan samarbetsparterna Produforum Riks har ansvarat för utvecklingen av Kulturforum, e-posttjänsten Kulturpost som kommer att lanseras våren 2011, metoder för självutvärdering, och framtidsverkstäder. Novia har anlitats som expert för utvärdering av projektet. Novia, Sydkustens landskapsförbund, Aladdins lampa har bidragit med kunnande och kompetens vid planering och genomförande av producentverkstäder och seminarier. De kommunala finansiärerna finns representerade i projektets styrgrupp och koordineringsgrupper. Produforum Nyland är med som sakkunnig i utvecklingsarbetet för Konstfabriken i Borgå. Projektets koordinator ingår i det Advisory Board som har till uppgift att utveckla projektets verksamhetsidé. Produforum Nyland har fortsättningsvis aktivt skapat nya kontakter till fria kulturaktörer i hela regionen och utgående från de lokala förutsättningarna som i någon mån skiljer sig från varandra. I östra Nyland har nätverket på allvar kunnat byggas från hösten då den i Borgå stationerade projektkoordinatorn inledde sitt arbete. Projektet arbetar för att skapa träffpunkter och mötesplatser för kultur- och konstaktörer i form av öppna seminarier, konstnärliga bollplank, kulturkaféer etc. Projektets personal har inriktat sig på att förankra och utveckla produforummodellen genom aktiv intensiv kommunikation med finansiärernas representanter, tjänstemän och förtroendevalda och vid drygt 60 olika tillfällen presenterat projektet offentligt eller på annat sätt. Produforum Nyland har också informerat om sin verksamhet på internationella seminarier i hemlandet och vid motsvarande tillfällen i bland annat Sverige och Tyskland. Projektet Produforum Nyland har under 2010 vidareutvecklats till en informationsspridningskanal genom vilken finlandssvenska kulturaktörer har haft möjlighet att distribuera information om aktuella händelser, nå kulturarbetare, media, potentiell publik och inköpare tack vare projektets breda kontaktnät. Fasta aktörer har möjlighet att presentera sin verksamhet på projektets webbplats (omfattande även sociala media) och att annonsera gemensamt i dagspress till ett förmånligt pris, på grund av huvudmannen Luckan i huvudstadsregionens fördelaktiga avtal med dagspressen. Målsättningen med den 9

11 gemensamma marknadsföringen är att tjäna fria konstnärer och kulturproducenter, synliggöra deras verksamhet och erbjuda dem ett stort kontaktnät, att nå såväl kulturarbetare i Svenskfinland som potentiell publik och inköpare. Projektet hyr gemensamma kontors- och möteslokaler för aktörerna i Kulturfabriken Korjaamo (Helsingfors). Produforum Nyland har också haft kontors- och mötesutrymmen i Kulturhuset Karelia i Ekenäs från och med den Det har lett till ökad kontakt, även med det finskspråkiga kulturfältet, mera samarbete och underlättat koordineringen av produktioner på kulturfältet. Dessa gemensamma kontors- och mötesutrymmen har avsevärt underlättat arbetet för de fria grupperna. Under året har även kontorsutrymme hyrts i Borgå centrum av kulturföreningen Grand. I augusti anställdes en projektkoordinator med placering i Borgå. Verksamheten har under hösten kommit igång aktivt med aktörsmöten och producentverkstäder. Koordinatorn har varit i livlig kontakt med regionens kommunalt anställda tjänstemän och representanter för Posintra. Samarbete har inletts med Luckan i Borgå, Haaga-Helia och Borgå stad och antalet fasta aktörer var vid årsskiftet nio. Producentverkstäder, seminarier och kulturfabriker (30 totalt) har under året förverkligats i hela Nyland och vad gäller barnkultur även i Åbo och Vasa. Produforum riks Det riksomfattande Produforumprojektet inleddes och pågår till utgången av Målsättningen för Produforum riks är att beskriva, analysera och sprida Produforum som en arbetsmodell för sektoröverskridande samarbete ur kulturens synvinkel samt att främja kulturexportfärdigheter bland kulturaktörer. Produforum är ett riksomfattande kulturutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden via Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland. Svenska kulturfonden samt de finlandssvenska kommunerna agerar som delfinansiärer. Ann-Christin Hellberg-Sågfors fungerade som projektchef. Greta Storlund var informatör på deltid och Leena Björkqvist, lektor vid Yrkeshögskolan Novia verkade som projektforskare och utvärderare av projektet. Direkta målgrupper är de regionala Produforumprojekten Produforum Nyland, Produforum Åboland och Produforum Österbotten och deras huvudmän Luckan i huvudstadsregionen, Sydkustens landskapsförbund och Juthbacka kulturcentrum. Även kommunernas kulturcentraler och utvecklingsbyråer hör till målgruppen liksom nationella och nordiska nätverk. Projektets indirekta målgrupper och samarbetsparter är potentiella köpare av kulturtjänster, dvs. företag, kulturbyråer, kulturintressebevakande fonder och institutioner, festivaler, konstnärsföreningar, städer och lokala beslutsfattare, högskolor och utbildningsinstitutioner, internationella samarbetsparter, medier samt statliga organ, såsom regioncentra och landskapsförbund. Nätverkets seminarium och handledningar marknadsfördes genom pressmeddelanden och direktmarknadsföring till ett nätverk på ca 900 aktörer, på projektets hemsida, via Facebook och i slutet av året även via den nystartade bloggen Projektet intensifierade sin evenemangsinformation så att inmatningen av all information om projektets egna evenemang koncentrerades till händelsekalendern EvenemaX för att sedan automatiskt överföras (streamas) in på Produforums hemsida under fliken evenemang. För att underlätta hantering och systematisering av Produforumnätverkets samlade kontaktuppgifter som kontinuerligt växer i takt med nya evenemang, nya aktörer och regioner, startade projektet under verksamhetsåret planeringen av en e-posttjänst som 10

12 förutom projektpersonalen också kan betjäna projektets huvudman och kulturnätverkets aktörer. E-posttjänsten Kulturpost öppnas En ingångssida för kulturen på svenska i Finland utvecklas inom projektet och går under namnet Kulturforum. Målet med Kulturforum är att främja marknadsföring och erbjuda kompetenshöjande tjänster för kulturfältet. Den innehållsliga planeringen startade under verksamhetsåret genom kontakter och möten med intresse- och branschorganisationer på kulturfältet för att anlita deras kompetens och informera om den kommande tjänsten på webben som ska öppnas våren Produforumkonceptet och projektets verksamhet presenterades vid ett stort antal möten och seminarier, bland annat ordnade projektet fyra nationella seminarier, bl.a. Touring in the Nordic region- tales of successful networking inom kulturexport. Seminariet ordnades som ett samarbete med Seeds of Imagination och Tammerfors teaterträff. Under dagen fick deltagarna sju exempel på s.k. good practices, dvs. lyckat nätverkssamarbete som stöd för internationellt produktionsarbete. Deltagarna fick sedan diskutera vidare i arbetsgrupper kring de aktuella teman som behandlats. Deltagarna var från alla nordiska länder, Ryssland, Estland och Irland. Projektet fick mycket god feedback av deltagarna. Projektforskaren har planerat och handleder en e-kompetensportfolioprocess. Målsättningen för e-kompetensportfolioprocessen är identifiering av den egna unika kompetensen, utvärdering av sin verksamhet och dialogen med andra. En del av det färdiga materialet kan användas i Kulturforumet i marknadsföringssyfte. Den virtuella plattformen öppnades i bloggformat i syftet att testa verktyget och informera om seminariet. Projektforskaren har bearbetat ett koncept för framtidsverkstäder och har dessutom bearbetat självutvärderingsmodellen som nu kan genomföras i alla Produforumprojekt. Integrationsprojektet Bridge Projektet Bridge huvudsakliga verksamhet 2010 var att driva ett medborgarkontor för vuxna invandrare i huvudstadsregionen. Bridge erbjöd personlig handledning i arbetssökning, i att hitta en studieplats eller en hobby. Bridge tog också emot frågor fysiskt, per e-post och via telefon. Under året erbjöds regelbundet informationstillfällen och utbildningar. Bridge kundantal ökade markant under våren. Totalt besökte 481 personer Bridge medborgarkontor 2010, och 444 personer deltog i de olika integrationsrelaterade evenemangen i Luckan. De flesta handledningskunderna frågade efter hjälp med att finna arbete men också efter svenska kurser samt annan samhällsrelaterad service. Under året stod Bridge värd för två kurser i svenska språket som ARBIS ordnade i Luckans utrymmen. Vidare skedde samarbete med olika finlandssvenska föreningar och organisationer för att lyfta fram det finlandssvenska samhället och för att skapa möten över kulturgränserna. Bridge har också samarbetat med organisationer och föreningar som arbetar med invandring och som drivs av invandrare. Totalt arrangerade Bridge 33 evenemang för kunderna år Projektkoordinatorn presenterade verksamheten vid seminarier, anföranden, i intervjuer, genom arbetsnätverk och möten. I maj 2010 deltog Bridge i festivalen Världen i Byn med en monter där material och information om Luckan och dess projekt utdelades. Året präglades mycket av aktiviteter för att kunna fortsätta Luckans integrationsverksamhet (Bridge) efter projektets avslut i december 2010, då finansieringen från RAY upphörde. Speciellt riktades skrivelser, finansieringsförslag och underlag för samarbetsavtal till städerna i huvudstadsregionen, tjänstemän inom olika sektorer, stadsdirektörer och olika 11

13 beslutsfattare. Föreningen har sedan projektets start 2008 arbetat aktivt för att förankra olika projektdelar i den ordinarie verksamheten genom att i Luckans utbud erbjuda integrationsverksamheter, ur ett finlandssvenskt perspektiv. Under året arrangerade föreningen, i samarbete med Arcada och Hanken, ett informationstillfälle för finlandssvenska arbetsgivare om möjligheten att erbjuda en internationell studerande en praktikplats i sin organisation. Uppbyggnaden av informationsportalen Svenskfinland.fi påbörjades 2010, en webbplats som på ett lättillgängligt och lättsmält sätt ger bred basinformation om Svenskfinland på flera språk. I maj ordnades ett finlandssvenskt integrationsstrategimöte för statliga, kommunala och tredje sektorns aktörer för att initiera ett arbete med att identifiera och utveckla finlandssvenska integrationsstigar i huvudstadsregionen för invandrare. Två uppföljningsmöten ordnades under hösten Som delprojekt inom Bridge startades en föreläsningsserie kallad Nyheternas baksida som finansierades av Utrikesministeriet. Föreläsningsserien riktade sig till gymnasieelever i Helsingfors och innehöll nio föreläsningar om utrikes- och biståndsfrågor samt en avslutningsfest. Totalt deltog 254 i dessa serien vars syfte var att ge en god bakgrund till de orsaker som förorsakar flyktingskap i världen. Arbetsspråket med kunderna i Bridge var huvudsakligen engelska, men även svenska och finska förekom. Under 2010 var Ann-Jolin Grüne ansvarsperson för projektet Bridge. Ung Info riks Ung Info i Raseborg har fått understöd för verksamheten under Ung Info Raseborg har ordnat öppet hus för ungdomar under fredagar under namnet Liv i Luckan. Temaeftermiddagar har ordnats i samarbete med Ung Info i Kyrkslätt. Marknadsföringsarbetet av webbtjänsten Fråga inleddes under hösten. Ung Info i Kyrkslätt har också fått understöd för verksamhetsåret. Under 2010 kretsade verksamheten kring Liv i Luckankonceptet, i syfte att skapa kontakt och förtroende till ungdomarna samt kring informationsspridning i Winellska skolan, Kyrkslätts gymnasium och i Luckan. Kyrkslätt har kontaktat flera finlandssvenska organisationer under våren för besök i Luckan/Ung Info. Regelbundet samarbete har genomförts med kommunen, organisationer, samfund och föreningar som har ungdomsverksamhet på svenska i Kyrkslätt. Ung Info Borgå fick likaså understöd och anställde från februari som ny projektledare Ullrica Stålhamm. Webbtjänstprojektet Fråga påbörjades för Ung Info Grands del i februari. I början av mars ordnades Grand Salong-Fashion-Food i samarbete med Inveons frisör-, artesanoch kocklinjer. En fotoutställning av Frida Lindell med fotografier och haikudikter ställdes ut i Grand under mars och april. Under hösten har många evenemang arrangeras, bl.a. Det ungas julmarknad som lockade flera besökare. Ett annat lyckat program var temat Ge mig tid. Eleverna fick skriva uppsatser i ämnet och familjerådgivaren Mia Malmsten gjorde en utställning av innehållet i uppsatserna. En bandtävling ordnades i samarbete med Borgånejdens ungdomsförbund. Luckan i Åbo erhöll medel för att komma igång med webbtjänst Fråga. Under november och december kom över 20 frågor som ställts av ungdomar i Åbo med omnejd. Johanna Aarnio 12

14 anställdes under två månader av de medel som kommer från Finlands Ungdomssamarbete Allians. Johanna har besökt skolorna och informerat eleverna om webbtjänsten Fråga. 3. Marknadsföring och synlighet Luckan med och dess många verksamheter och aktiviteter har haft märkbar synlighet i medierna under året och fick mer synlighet år 2010 än åren innan. Minst en gång i veckan har föreningen figurerat i press och media. Tack vare projekten Produforum, Ung Info och Bridge har verksamheten haft synlighet också över språk- och regiongränserna. Luckan och Produforum startade egna bloggar och har flitigt använt olika sociala medier för att nå ut med sitt budskap och för att marknadsföra sina evenemang. Luckan har huvudsakligen annonserat i finlandssvenska tidningar 2010, men föreningens arbete har även utannonserat och uppmärksammats redaktionellt i engelskspråkiga tidningar genom projektet Bridge och teaterprojektet Helsinki Fringe. Tidningarna har varit Six Degrees och Helsinki Times samt omnämnanden och banners på respektive tidnings webbplats. Genom redaktionellt omnämnande i artiklar, intervjuer och notiser har föreningens olika verksamhetsområden och personer lyfts fram. Intervjuer har också getts i radio och television under året. Luckan deltog också i Helsingfors bokmässa och festivalen Världen i byn. Föreningen använde flitigt webbannonsering (banners) på olika webbplatser, såsom Peppar och Helsinki Times. Den nya riksomfattande ungdomsportalen Fråga, som lanserades i maj, marknadsfördes genom medier och tidningar som riktar sig till de unga samt lärare och föräldrar. Under året har personalen kontinuerligt skrivit notiser om evenemang och aktiviteter i och från Luckan och tillsänt olika svenska medier som redaktionellt material, så kallade puffar. Varje vecka skickades det ut ett pressmeddelande till alla svenska medier samt till Luckans informations- och intresselista bestående av personer och organisationer som önskar direktinformation om verksamheterna. Luckan och dess många projekt gav ut flyers, broschyrer och reklamblad som distribuerats till de berörda målgrupperna. Luckans växande webb hade närmare besök under året. Luckans webbsida och tryckmaterial fick en enhetligare grafisk design och layout under året. Produforums webbsida fick en ny fräschare design. De olika verksamhetsområdena har haft egna kanaler att nå ut med sin information, kanaler som är mest lämpade för just det verksamhetsområdet. Som exempel kan nämnas Ung Info som i marknadsföringen använt kanaler som är naturliga för de unga; Internet, radio, dagsoch månadstidningar. Ung Info har väletablerad kontakt till medier om direkt berör målgruppen, tidningarna Studentbladet, Papper, Elevbladet, radiokanalen X3M och webbsidan Peppar, Facebook samt via huvudmannens många webbsidor och samarbetspartners webbsidor. Evenemangen och verksamheten har fått synlighet i medierna i form av regelbundna annonser, puffar, intervjuer i Hufvudstadsbladet, Vi och vår skola, tidningen Läraren, annonser i olika studentkalendrar och pressmeddelanden och artiklar. 4. Ekonomi Luckan gjorde resultatmässigt ett lite sämre år än året innan. Luckans bokslut visar ett resultat på euro ( ). Totala intäkter euro och kostnader totalt euro (2009: och ). Projektunderstöden minskade under året. Man kan konstatera att de offentliga understöden uppnådde euro. Dessa bidrag 13

15 inkluderar de kommunala intäktsförda understöden, vilka uppgick till euro. De privata bidragen utgjorde sammanlagt euro. De övriga intäkterna stod för euro. Luckan drev sammanlagt två ESF-projekt under året och kostnaderna/intäkterna utgjorde tillsammans euro. Projektet Bridge kunde fortskrida tack vare understöd från RAY om euro. Anslaget var detsamma som år Ung Info erhöll specialunderstöd från UkM för utveckling av virtuella rådgivningstjänster för unga på svenska om euro. Det virtuella rådgivningsprojektet fortskrider Även städerna inom huvudstadsregionen stödde Ung Info verksamheten med ett belopp om euro, varav Helsingfors stads andel utgjorde euro. Närmare uppgifter över den ekonomiska situationen framgår ut bokslutet och dess specifikationer. Bokföringen sköttes under år 2010 av ekonomerna Tina Wildtgrube och Pia Sevón och som revisor fungerade Eva Bruun från Ernst & Young. 5. Samarbete Övriga Luckor Luckornas personal och förtroendevalda samlades första gången för ett så kallat stormöte för att diskutera Luckan som koncept, dess framtidsutsikter samt blicka tillbaka på vad som hänt under de senaste åren. Mötet hölls i Helsingfors med Helsingfors Luckan som värd. Såväl Luckornas ordförande, styrelsemedlemmar som personal hade talturer och temainlägg. Luckornas verksamhetsledare samlade i Åbo den 21 september för en gemensam planeringsdag. Man sammanställde årets gemensamma text för följande års verksamhetsplan samt förnyade Luckans kriterier för att vidarebearbetas. Luckorna deltog i årets bokmässa i Helsingfors i oktober. Deltagandet koordinerades och finansierades av Luckan i Helsingfors. Luckorna har samarbetat aktivt vad gäller försäljning av likartade produkter (böcker och cdskivor) samt skött postning av produkter till kunder via de lokala Luckorna. Följande Luckor, Raseborg (Karis), Kyrkslätt, Åbo, Kimitoön och Borgå, har samarbetat kring den nya biljettförmedlingen AXS. Luckorna har deltagit i pilotprojekt under oktober-december Luckan i Raseborg har tagit initiativet till en gemensam webbshop för Luckans produkter. Arbetet fortskrider år Luckans gemensamma webbsida förnyades under hösten för att vara mer samstämmig och användarvänlig. Under året fortsatte Luckorna också att gemensamt annonsera i olika målgrupps- eller temainriktade tidningar. Vissa småskaliga samarbetsformer i form av filmförevisningar och teatersamarbetsprojekt skedde tillsammans med några Luckor. Samarbetet mellan Produforum Nyland och det riksomfattande projektet och Luckan i huvudstadsregionen, har varit tätt och kontinuerligt. Svenska kulturfonden anlitade forskare Kjell Herberts för att göra en utredning av Luckorna och deras verksamhet. Arbetet inleddes i november 2010 och rapporten väntas vara färdig i mars I årets barometerundersökning (den finlandssvenska barometern) ingick också några frågor om Luckan och dess verksamhetsformer och tjänster. Luckorna är i princip eniga om att detta att varje Lucka har sin egen ägarstruktur kunde omprövas eftersom alla Luckor idag kämpar om i princip samma begränsade ekonomiska resurser och att någon form av konsolidering vore aktuellt. Dagens modell börjar vara föråldrad och inte längre i tiden med tanke på samhällsutvecklingen, där man eftersträvar större strukturer. 14

16 Övriga samarbetspartners Luckan samarbetade aktivt med bl.a. kulturbyråer (såsom Helsingfors kulturcentral m.fl.) och ungdomsväsendet inom ett flertal kommuner i Nyland samt med många organisationer, såsom Sydkustens landskapsförbund, Finlands svenska Marthaförbund, FDUV, Arbis i Helsingfors, Svenska Finlands folkting, ungdomsorganisationer och förbund, mindre teatrar (Stjärnfall, Studentteatern, Oblivia m.fl.), Nylands hantverk, Kulturhuset, Evenemax, YH Novia, G18, Aladdins lampa m.fl. Vad gäller projektet Bridge så har vi samarbetat med många organisationer och föreningar, såsom Svensk-Somaliska kulturföreningen i Finland, Multicultural Finland r.f., Folkhälsan i stan, Magma, Familia Club, Dreamcatcher Oy, för att nämna några. 6. Utvärdering och uppföljning Luckan fortsatte att använda sig av de för Luckan utvecklade uppföljningsinstrument för att följa med och ha konkreta underlag för att kunna utveckla den operativa verksamheten. Luckan har metodiskt följt upp besöksstatistik, använt kundenkäter, fört virtuell statistik, följt upp programverksamheten, fört bok över antalet handledda kunder och kurser/program, samt bokfört försäljningsverksamheten enligt gällande regler. På webbadressen, finns närmare information om Luckan, projekten och annat uppföljningsmaterial. Projekten Produforum i sin helhet har följt normerna och instruktionerna vad gäller uppföljningsförfarandet för ESF-projekt. Detta har upptagit mycket tid av projektpersonalen. Projektforskare Leena Björkqvist vid YH Novia har metodiskt utvärderat projekten Produforum Nyland och riks i form av anställning som projektforskare för Produforum. Styrelsen beslöt att utföra en organisationsutredning över Luckans verksamhet i början av året pga. av att Luckan vuxit till sig markant under de senaste åren vad gäller verksamhet, omfattning och personal. Företaget Interpersona anlitades för uppgiften och delgav en rapport i form av en organisations- och verksamhetskartläggning av Luckan i medlet av maj åt styrelsen. I rapporten behandlades bl.a. följande; organisation och struktur, styrmodell, processer och arbetsformer, ekonomi och förvaltning, personal och ledarskap, marknadsföring och kommunikation samt strategi för långsiktsplanering. Luckan fortsatte under 2010 att utvärdera kundtillfredsställelsen i organisationen i form av en kundenkät som legat framme i pappersformat, samt synts i virtuell form på huvudsidan. Sammanfattningsvis kan vi säga att kunderna fortsättningsvis är nöjda med Luckans service. Fortfarande tycks kvinnorna aktivare besvara våra enkäter än männen, även om männens andel ökade något under procent av respondenterna var mycket nöjda med servicen de fick, vilket innebär en ökning på 16 procent i jämförelse med Organisation Föreningens medlemsorganisationer bestod som tidigare av Föreningen Konstsamfundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska Studieförbundet, Sydkustens landskapsförbund samt Understödsföreningen för Svenska Kulturfonden. Styrelsen 2010 bestod av följande medlemmar samt ersättare: Henrik Wolff, föreningens styrelseordförande Monica Martens-Seppelin, viceordförande Maria Björnberg-Enckell med ersättare Carita Lundin Mats Löfström med ersättare Johan Johansson 15

17 Samuel Reuter med ersättare Marie-Louise Blåfield Christine Romberg med ersättare Sebastian Gripenberg Styrelsen sammanträdde 10 gånger under året. Luckans verksamhetsledare fungerade som styrelsens föredragande och sekreterare. Styrelsen utsåg en ledningsgrupp för Luckan som konstituerades i december och bestod av ekonom Pia Sevón, platschef Karl Norrbom samt verksamhetsledare Jessica Lerche. Luckans kulturgrupp (med fokus på program och kulturaktiviteter), som leddes av specialplanerade Nina Gran, sammanträdde 6 gånger under året. ESF-projekten Produforum hade sina givna styrgrupper. Produforum Nyland, leddes av verksamhetsledaren och Produforum riks av Nina Gran. Styrgruppen för Nyland sammankom 5 gånger och styrgruppen för riks 2 gånger. Se närmare information under Produforum. Ledningsgruppen för Ung Info, som bestod av kommunernas ungdomstjänstemän inom huvudstadsregionen, sammanträdde 3 gånger under året. Ledningsgruppen leddes av verksamhetsledaren och som sekreterare fungerade Luckan ungdomsinformatör. De Luckor som drev Ung Info samt webbportalen Fråga-verksamhet (som koordinerades av Luckan i Helsingfors och stöddes av statsbidrag från kultur- och undervisningsministeriet) samlades för tre möten för att planera och följa upp verksamheten under året Integreringsprojektet Bridge hade en specifik referensgrupp, som bestod av sakkunniga inom området samt representanter från målgruppen. Referensgruppen träffades 4 gånger under året. Under året startade Luckans personal en webbgrupp som hade till uppgift att planera, utvärdera och utveckla Luckans webbutbud, både innehållsmässigt och visuellt. Greta Storlund fungerade som gruppens ordförande. 8. Personal Som verksamhetsledare verkade Jessica Lerche. Karl Norrbom fungerade som Luckans kultur- och IT-ansvarig samt from december som ny platschef för Luckan (ny vakans). Som centeransvarig, producent och IT-handledare verkade Sebastian Weckman. Jenny Österman var ansvarig för Luckans shop och försäljning. Som ungdomsinformatör för Ung Info verkade Frida Westerback (tom 1.3 då hon gick på tjänsteledighet och avslutade sitt arbetsförhållande 1.10) och from mars anställdes Muluken Cederborg. Luckan anställde en ny ekonom under vintern, ekon.mag. Tina Wildtgrube, som avslutade sitt arbetsförhållande i maj. Den 1 augusti inledde ekon.mag Pia Sevon sitt arbete som ekonom för Luckan och dess projekt. Anders Derefalk fungerade som projektkoordinator på deltid under tiden februari till augusti och koordinerade Ung Info riksprojektet, vilket innebar att utforma och leda igångsättandet av Fråga i regionerna. I november och december arbetade fil.kand. Maria Björnberg-Enckell som koordinator på deltid för Ung Info riks. 16

18 Ann-Jolin Grüne arbetade heltid som projektkoordinator / projektledare för det RAY-stödda projektet Bridge. Karl Norrbom fungerade som projektledare tom oktober för projektet på timbasis. Anders Lindholm-Ahlefelt har fungerat som projektledare för Produforum Nyland tom 30.9 då han avslutade sin tjänst. From utsågs jur.kand Anders Derefalk till ny projektledare. Kulturproducent Barbro Fri verkade som projektkoordinator för Raseborg. I augusti började kulturproducent Paula Dadda-Lönnström som koordinator för östra Nyland. Zusan Söderström verkade som projektkoordinator för huvudstadsregionen. Miki Graham arbetade på deltid som koordinator för Esbo stad under tiden Greta Storlund verkade som informatör på deltid Verksamhetsledaren fungerade som administrativ projektchef för Produforum. Ekonomerna Tiina Wildtgrube (våren) och Pia Sevón (hösten) fungerade som projektets ekonomer. Ann-Christin Hellberg-Sågfors verkade som projektchef för Produforum riks. Greta Storlund fungerade som projektets informatör på deltid. Personalen sammanträdde för veckovisa personalmöten samt ett par gånger per termin för längre planeringsmöten. 17