INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Överblick av året sid Organisation sid Personal sid Ekonomi sid Marknadsföring och synlighet sid 11

Transkript

1 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Överblick av året sid 3 2. Organisation sid 5 3. Personal sid 6 4. Ekonomi sid 9 5. Marknadsföring och synlighet sid Verksamheter sid Informationstjänsten sid Luckan integration sid UngInfo i huvudstadsregionen och nationellt sid Kultur och program sid Luckan shop sid Den virtuella Luckan sid Samarbetsprojekt och medverkan sid Digitala tjänster för företag (Företagsportal) sid Delaktig i Finland i huvudstadsregionen sid Eduvuxen i samarbete med yrkeshögskolan Arcada sid Webbsamarbetet PONDUS sid EU och Svenskfinland sid Utvecklingsprojekt sid Produforum Nyland sid Produforum Riks sid Samarbeten sid Samarbetet med luckorna sid Övriga samarbetsparter sid Utvärdering och uppföljning sid 44 2

3 1. ÖVERBLICK AV ÅRET Luckans verksamhet år 2011 präglades av livskraftig och bred aktivitet. Under verksamhetsåret hade Luckan över fysiska besök på Simonsgatan 8 och närmare virtuella besök från personer som önskade ta del av Luckans stora utbud. Luckans kulturevenemang besöktes av fler än personer, varav drygt hälften deltog i barnkulturevenemangen. Tack vare den i augusti tillsatta barnkulturproducenttjänsten, fick kulturaktiviteterna för barn ett ordentligt uppsving. Ett av Luckans viktigaste mål var att trygga integrationsverksamheten. En anhållan om fortsatt verksamhetsunderstöd lämnades in till RAY i september för att trygga Bridgeverksamhetens servicepunkt för invandrare och för Luckan som mötesplats för föreningar, invandrare och andra som hör till RAYs målgrupper. Samtidigt fortsatte arbetet med att upprätta samarbetsavtal mellan huvudstadsregionens städer och Luckan för att kunna erbjuda lågtröskelmottagning som speciellt ger information och rådgivning för invandrare om den finlandssvenska servicen i regionen. Arbetet ledde slutligen till resultat. I slutet av året erhöll Luckan besked om beviljat stöd från såväl städerna som från RAY. Luckan fungerade även som samarbetspart i projektet Delaktig i Finland i huvudstadsregionen. Luckans roll i sammanhanget var att utreda föreningarnas roll i integrationsfrämjande projekt samt att medverka i projektets arbetsutskott och styrgrupp. För att få mer synlighet och samordning av föreningsutbudet och dess tjänster genom en digital servicekatalog för tredje sektorn omspännande hela Svenskfinland, gjordes ett försök till att starta ett projekt kring frågan. I planen ingick främjande av integration genom skapande av kontaktytor för invandrare via organisations- och föreningsfältet. En projektplan lämnades in till Lapplands Elycentral (ESF) och fick avslag. Ett nytt försök gjordes under hösten i form av regionalt ESF-projekt med fokus på att integrera invandrare via tredje i Nyland. I slutet av året beviljats startlov för projektet. Projektet går under namnet FIKA och inleds i januari Luckan stärkte sin roll som central aktör vad gäller informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster (IRV). Konkret inbegriper satsningen att Luckans personal inom UngInfo som fortbildat sig till arbetsvägledare ger information och handledning åt vuxna som söker svenskspråkig utbildning i regionen. Denna nya satsning kompletterade de rådgivningsfunktioner som Luckan erbjuder sina kunder inom UngInfo och Bridge. UngInfo fick också ett lyft då statsrådet föregående år gav denna verksamhet status som landsomfattande tjänste- och utvecklingscenter for ungdomsarbete. Det här ledde till att verksamheten i södra Finland fördjupades och förädlades. Regionen Åbo/Åboland fick en nyanställd koordinator på deltid för att starta upp verksamheten i den regionen. Nya sakkunniga ställde upp som experter och besvarade de ungas frågor på frågaportalen Fraga.fi. Webbplatsen utvecklades ytterligare för att mer fungera som en samhällsguide för de finlandssvenska ungdomarna. Ett nytt projekt vars syfte är främja den svenska servicen startade under hösten som en förlängning av Luckandiplomet. Verksamhetsunderstöd erhölls bl.a. från NMT-centralen i Nyland och Aktiastiftelsen Esbo-Grankulla för att utarbeta en digital tjänst för företag som betjänar på svenska i södra Finland. En bred styrgrupp med representanter från företagssektorn, högskolor och KSF media deltar i projektets planering. Föreningen fick också förlängning från ELY-centralen för att kunna fortsätta driva projektet Produforum riks till medlet av år Projektet stöder de övriga regionala Produforum-projekten, arrangerar riksomfattande samarbete över språkgränserna och nordisk-baltiska seminarier för kulturfältets aktörer. Under 2011 skapades två viktiga digitala verktyg för kulturfältet, e- postsystemet kulturpost.fi och marknadsföringskanalen kulturforum.fi. Som tillägg skapades Facebooksidan Kulturjobb i Finland för nätverkan och rekrytering i kulturbranschen. 3

4 Projektet Produforum Nyland samlade nya aktörer till nätverket och arrangerande ett mångsidigt utbud av verkstäder och aktiviteter i hela Nyland med tonvikt på digitala verktyg för främjande av synlighet för aktörerna samt kulturproduktion. Barnkultur och kultur inom äldreomsorgen har varit två centrala teman som även efterfrågats av kommunerna. I samarbete med Borgåbladet, Östra Nyland och Västra Nyland genomfördes "Kulturjulkalendrar" i västra och östra Nyland där fyrtio konstnärer och deras verksamheter fick stor medial uppmärksamhet. Samarbetet och framtidsplanerna mellan de olika Luckorna i Svenskfinland ökade under året. Luckans verksamhetsledare besökte alla Luckor och intervjuade centrala personer i respektive förening för att få underlag för att förbättra samordningen Luckorna emellan samt komma vidare i konsolideringsprocessen. Forskare Kjell Herberts gjorde en utredning om Luckan på beställning av Svenska kulturfonden och denna utredning presenterades för de anställda och förtroendevalda i Luckorna på ett möte i Kristinestad i maj. Herberts understryk Luckans potential som spjutspets för det svenska samt behovet att erhålla mer finansiering från kommunalt håll eftersom Luckorna ger invånarservice och många olika slag av tjänster som gagnar kommunerna. Inom ramen för bland annat utvecklingsprojekten UngInfo, Produforum, det nya planerade integrationsprojektet FIKA, skedde mycket samarbete och gemensamma satsningar för att stärka Luckannätverket i Finland. Luckan har aktivt informerat om sin verksamhet både till medierna och till andra intresserade. Genomslagskraften i speciellt svenskspråkig press har varit synnerligen god, men även i finsk- och engelskspråkig media har synligheten varit stor. Detta har skett mycket tack vare de många projektbidrag Luckan erhållit och som möjliggjort mera resurser för heltäckande marknadsföring. 4

5 Luckans resultat för år 2011 visar ett underskott på euro. De totala intäkterna var euro och kostnaderna euro. Sammanlagt 17 privata fonder och stiftelser stödde Luckan och föreningen beviljades även statsbidrag för bestämda ändamål. ESF-medel från för kulturprojekten Produforum euro, bidrag för ungdomsinformationsverksamhet från UkM ( euro för utveckling av virtuella rådgivningstjänster tillsammans med de andra Luckorna) samt för projektet Bridge sammanlagt euro från RAY. Stödet från fonder och stiftelser utgjorde sammanlagt euro. Finansieringen från statsmakten var sammanlagt euro och kommunalt understöd från städerna var totalt euro. Den offentliga finansieringen i sin helhet utgjorde euro (55% av den totala finansieringen). Sammanfattningsvis kan man konstatera att året varit framgångsrikt men arbetsdrygt. Luckan har höjt sin profil vad gäller att fungera som ett mångsidigt resurscentrum inom kultur, integration, ungdomsinformation samt vad gäller ledning av en bred repertoar av utvecklings- och samarbetsprojekt. Föreningens breda verksamhet och resultatet för år 2011 visar på ett väl utfört arbete som gagnar såväl Svenskfinland som samhället i övrigt. 2. ORGANISATION, STYRELSE OCH FÖRVALTNING Föreningens medlemsorganisationer bestod som tidigare av följande samfund och organisationer: Föreningen Konstsamfundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska Studieförbundet, Sydkustens landskapsförbund samt Understödsföreningen för Svenska kulturfonden. Styrelsen bestod av följande medlemmar samt personliga ersättare: Henrik Wolff, föreningens styrelseordförande Monica Martens-Seppelin, viceordförande Maria Björnberg-Enckell med ersättare Carita Lundin Mats Löfström med ersättare Johan Johansson Samuel Reuter med ersättare Marie-Louise Blåfield Sebastian Gripenberg med ersättare Christine Romberg Styrelsen sammanträdde aktivt under året, sammanlagt 10 gånger. Luckans verksamhetsledare fungerade som styrelsens föredragande och platschef Karl Norrbom som sekreterare. Under året medverkande också Luckans ekonom som föredragande under styrelsemötena vad gäller ekonomiärenden. Vårmötet arrangerades 12.4 och höstmötet Luckans instruktion reviderades i mars. Eva Bruun från Ernst & Young fungerade som föreningens revisor. Luckans ledningsgrupp, som bestod av ekonom Pia Sevón, platschef Karl Norrbom samt verksamhetsledare Jessica Lerche sammanträdde minst var tredje vecka under året (paus under semesterperioden). Luckans kulturgrupp (med fokus på program och kulturaktiviteter) leddes av specialplanerade Nina Gran och sammanträdde sex gånger under året. Luckan deltog också i en barnkulturgrupp, som bestod av representanter från städerna och Sydkustens landskapsförbund. Gruppen samlades som samlades tre gånger under året. 5

6 ESF-projekten Produforum hade sina givna styrgrupper. Produforum Nyland, leddes av verksamhetsledaren och Produforum riks av Nina Gran. Styrgruppen för Nyland sammankom sex gånger och styrgruppen för riks tre gånger. Se närmare information under Produforum. Ledningsgruppen för UngInfo, som bestod av kommunernas ledande ungdomstjänstemän inom huvudstadsregionen, sammanträdde åtta gånger under året. Ledningsgruppen leddes av verksamhetsledaren och som sekreterare fungerade Luckan ungdomsinformatör. De Luckor som drev UngInfoverksamhet samt medverkade i webbportalen Fråga (som koordinerades av Luckan i Helsingfors och stöddes av statsbidrag från Kultur- och undervisningsministeriet) samlades för åtta möten för att planera och följa upp verksamheten. Integreringsprojektet Bridge hade en specifik referensgrupp, som bestod av sakkunniga på området från städerna i huvudstadsregionen samt representanter från målgruppen. Referensgruppen träffades fyra gånger under året. Dessutom startade en gemensam sakkunnighetsgrupp för projektet Delaktig i Finland (med Arbis i Helsingfors som huvudman) och Bridge bestående av representanter för föreningar, utbildnings- och intresseorganisationer samt myndigheter. Gruppen hade två möten under verksamhetsperioden. Föreningens verksamhetsledare och informatör Anna Jakobsson utsågs till medlemmar i projektet Delaktig i Finlands arbetsutskott (12 möten under året) och styrgrupp (tre möten). En ny styrgrupp konstituerade sig i slutet av år Styrgruppens uppgift var att övervaka utvecklingen av det nya projektet, utvecklingen av en digital tjänst för företag som betjänar på svenska i södra Finland. Styrgruppen bestod av representanter för företagsorganisationer och andra sakkunniga. Gruppen sammanträdde tre gånger. 3. PERSONAL Sammanlagt 17 personer har arbetat för Luckan under verksamhetsåret. Luckan basverksamhet: Som verksamhetsledare fungerade Jessica Lerche. Karl Norrbom verkade som platschef och webbansvarig. Som centeransvarig, grafiker och producent verkade Sebastian Weckman. Jenny Österman var ansvarig för Luckans shop och försäljning. Som ungdomsinformatör för UngInfo inom huvudstadsregionen fungerade Muluken Cederborg. Ann-Jolin Grüne arbetade som informatör för Bridge (stött med RAY verksamhetsunderstöd) till och med maj 2011 då hon övergick som projektledare för Delaktig i Finland. Anna Jakobsson anställdes som vikarierande integrationsvarig för föreningen från och med 1.5 Pia Sevón fungerade som föreningens ekonom. Verksamheten UngInfo riks: 6

7 Muluken Cederborg koordinerade UngInfo riksomfattande verksamheten och frågaportalen fram till april då Ped.stud Anna Litonius anställdes som projektkoordinator för UngInfo riks, vilket innebar att stöda de övriga Luckornas UngInfo verksamhet, informera samarbetspartners samt stöda utvecklingen av frågeportalen Fraga.fi i regionerna. Från och med november arbetade Cederborg och Litonus även sammanlagt 10 h i veckan som handledare för samarbetsprojektet Eduvuxen i form av en köptjänst av yrkeshögskolan Arcada. Sebastian Weckman arbetade för UngInfo med webbrelaterade uppgifter. Luckans barnkulturprojektverksamhet I augusti anställdes Zusan Söderström som Luckans barnkulturproducent tack vare beviljade projektmedel från Brita Maria Renlunds minnesfond. Projektet Produforum Nyland: Anders Derefalk verkade som projektledare. Som projektkoordinator i Raseborg fungerade Sanna Lindholm och som koordinator i östra Nyland Paola Dadda-Lönnström. Zusan Söderström arbetade fyra dagar i veckan som projektkoordinator i huvudstadsregionen till och med försommaren. Från och med augusti började kulturproducent Carl Lindgren som koordinator i huvudstadsregionen då Söderström övergick till att fungera som barnkulturproducent på heltid. Projektet Produforum riks: Ann-Christin Hellberg-Sågfors fungerade som projektchef och Greta Storlund som informatör på heltid under Leena Björkqvist från Novia var projektforskare under våren 2011 fram till den sista juli. I oktober skrevs ett nytt avtal om delgenomförande med Novia och Maria Bäck och Kira Sjöberg verkar från november 2011 som Novias delgenomförare i projektet. För Produforum projekten fungerade Jessica Lerche som administrativt ansvarig och Pia Sevón som projektets ekonom. Mötespraxis och övrigt Personalen sammanträdde för veckovisa personalmöten samt för längre planeringsmöten tre gånger per år. Alla möten har dokumenterats i form av mötesprotokoll. För att underlätta och effektivera den dagliga operativa planeringen av verksamheten och arbetsfördelningen kalenderförs all verksamhet i Googles webbkalender. Luckans ledningsgrupp sammanträdde cirka var tredje vecka och bestod av ekonom Pia Sevón, platschef Karl Norrbom och verksamhetsledare Jessica Lerche. 7

8 Projektet Produforums fasta kulturaktörer sammankom för operativa aktörsmöten regelbundet samt Produforum Nylands projektpersonal sammanträdde 1-2 ggr i månaden under ledning av projektledaren. Produforum riks inbegripna personal och aktörer samlades också regelbundet för planeringsmöten under ledning av projektchefen. Produforums ledningsgrupp sammanträdde cirka var tredje vecka och bestod av VL, projektchefen, informatör och projektledaren för Produforum samt Luckans ekonom. Under verksamhetsåret startade Luckans personal en webbgrupp som hade till uppgift att planera, utvärdera och utveckla Luckans webbutbud, både innehållsmässigt och visuellt. Greta Storlund fungerade som gruppens sammankallare. Luckans hela personal höll en utvärderingsdag 1.6 samt utvärderings- och planeringsmöten i Ekenäs. Dessutom hölls planerings- och utvärderingsdagar under hösten, och Introduktionsdagar för de nyanställda arrangerades terminsvis under året och handboken, Ny på Luckan-guiden, förnyades. En personalfest ordnades 17.2 (vinterfest) och julfest En gemensam tyky-dag för personalen hölls 3.5. Luckans gemensamma kräftskiva tillsammans med styrelsen firades Luckornas personal och förtroendevalda samlades för ett stormöte, framtids- och strategiseminarium i Kristinestad. Den 22.9 samlades alla Luckornas verksamhetsledare för en gemensam planeringsdag i Helsingfors. Personalhälsovården sköttes av den privata läkarcentralen Diacor. Konditionssedlar anskaffades under året för att främja arbetshälsan och upprätthålla personalens arbetsförmåga. Luckans lönebokföring sköttes av Tilitoimisto CH-account. Luckan är medlem i arbetsfacket EK. Personalen för minst ett utvecklingssamtal per år med sina närmaste förmän. Resor, utbyten och fortbildning Personalen deltog i bland annat i följande resor, fortbildningar och seminarier: Jessica Lerche deltog i seminarier under året som arrangerades av Magma. Teman för seminarierna var finlandssvenskhet, integration och mångkultur samt metropolområdet. Lerche gjorde ett studiebesök tillsammans med Anders Derefalk för benchmarking av kulturproduktionsbolag och med Produforums projektchef Hellberg-Sågfors ett studiebesök (kulturföretag) till Göteborg Lerche deltog i Produforums nordiska seminarium Nordmatch och i ELY centralens strategidag om kommande EU programperiod 10.6 i Böle (även Hellberg-Sågfors och Anders Derefalk deltog) gjorde Lerche och Anna Jakobsson ett besök till Stockholm för olika integrationsaktivitets studiebesök (arrangör delaktig i Finland). Karl Norrbom besökte Europaparlamentet i Bryssel (inbjudan Calle Haglund) och deltog i den sedvanliga organisationskonferensen i Tammerfors tillsammans med Sebastian Weckman. XXXXXXFATTAS Praktikanter Uppvaktningar och utmärkelser 8

9 4. Ekonomi Allmänt om ekonomi och resultat ÄNDRAS LITE Luckans preliminära resultat för år 2011 visar ett underskott på euro. De totala intäkterna var euro (2010: ) och kostnaderna euro (2010: ). Underskottet för år 2011 dras av från överskottet från tidigare år som uppgår till ca euro. Av de erhållna bidragen år 2011 var 55% offentliga understöd ( euro), år 2010 var summan euro, så en markant ökning av dessa kan ses. Dessa siffror inkluderar de kommunala bidragen som uppgick till euro (2010: euro). De privata bidragen uppgick till euro (2010: ) och övriga bidrag för samarbeten och försäljning utgjorde euro. Luckan drev två ESF-projekt under året och kostnaderna/intäkterna utgjorde tillsammans euro. Luckan integrationsverksamhet, Bridge kunde fortskrida tack vare understöd från RAY om euro. UngInfo erhöll specialunderstöd från UkM för utveckling av virtuella rådgivningstjänster för unga på svenska om euro. Det virtuella rådgivningsprojektet fortskrider Även städerna inom huvudstadsregionen stödde UngInfo verksamheten med ett belopp om euro, varav Helsingfors stads andel utgjorde euro. Närmare uppgifter över den ekonomiska situationen framgår ut bokslutet och dess specifikationer. Intäktsförda bidrag finns specificerade nedan. Eftersom många av de aktiviteter, som beviljats bidrag fortgår, överfördes medel till följande år. Luckans verksamhet är mervärdesskatteskyldig för försäljningsverksamheten, dvs. biljettprovisioner och produktförsäljning. Alla kostnader och intäkter har bokförts i enlighet med Luckans olika verksamhetsområden, dvs. försäljning, information, kultur, UngInfo och basverksamhet samt för de olika projekten. På Luckans interna dokumentportal har uppföljningen funnits tillgänglig för Luckans finansiärer. Bokföringen sköttes av ekonom Pia Sevón och som revisor fungerade Eva Bruun från Ernst & Young. Närmare uppgifter om föreningens ekonomi framgår ur resultaträkningen, balansen och dess noter. 9

10 Basverksamhet Nygréns Stiftelse (kultur) 4 000,00 Stiftelsen Tre Smeder, jubileumsutgifter 6 000,00 Thurings stiftelse, jubileumsutgifter 1 000,00 Nygrens stiftelse, jubileumsutgifter 1 000,00 För utveckling av Luckankonceptet ,00 Helsingfors stad, informationsverksamhet 6 000,00 Helsingfors stad, socialverket 6 000,00 Lönesubvention ,44 Föreningen Konstsamfundet ,00 Stiftelsen Tre Smeder ,00 Stiftelsen Gesellius 4 000,00 Arbetets Vänner, stipendium 3 000,00 William Thurings Stiftelse 3 500,00 Svenska Kulturfonden ,00 Svenska Folkskolans Vänner ,00 Aktiastiftelsen i Vanda 2 000,00 Aktiastiftelsen Esbo-Grankulla 7 000,00 Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla, företagsregistret 9 202,78 Helsingfors stad, kultur- och biblioteksnämnden , ,22 Forums företagarförening (digitjänst) 3000 Barnkultur Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne ,00 Nordisk kulturfond, Unga rötter 384,80 Nordisk kulturfond, kultur 657,71 Hackmans stiftelse, barnkultur 112,66 Undervisningsministeriet, Barnkultur 742,86 För. Konstsamfundet, för utv.av webbtjänster , ,03 10

11 Ung info Svenska kulturfonden, Ung Info 2 000,00 Kulturfonden för Sverige och Finland 500,00 Undervisningsministeriet från 2010 UI lokalt och riks ,31 Helsingfors stad, UI lokalt ,00 Grankulla stad, UI lokalt 3 000,00 Esbo stad, UI lokalt 8 000,00 Vanda stad, UI lokalt 4 000,00 Brobergska skolans UkM Ung Info Riks II ,00 vänner Utbetalning till Luckorna, UI Riks , ,31 Bridge Vanda stad, Bridge 6 000,00 RAY - Bridge år ,00 Utbildningsstyrelsen Bridge 5 000, ,00 Produforum Svenska Kulturfonden, Produforum ,63 ELY-centralen - Produforum Nyland ,35 ELY-centralen - Produforum riks ,42 Kommunal finansiering, Produforum Nyland ,90 Kommunal finansiering, Produforum riks 8 815,69 Överföring från 2010 för kulturforum 8 354, ,90 Totalt ,46 5. MARKNADSFÖRING OCH SYNLIGHET Luckans synlighet ökade år 2011 jämfört med tidigare år. En orsak till den större synligheten var användningen av sociala medier och nya databaser för spridning av information. Luckan publicerade genom Produforum Riks den virtuella mötesplatsen Kulturforum.fi med tillhörande Kulturjobb i Finland (Facebook) och Kulturpost, vilka alla gav större spridning av de egna aktiviteterna. Genom projekten UngInfo och Produforum har Luckan uppmärksammats i media utanför huvudstadsregionen i olika reportage, vilket har spridit varumärket ytterligare. Luckans integrationsverksamhet Bridge och kulturverksamheten har liksom tidigare år nått över språkgränserna och har figurerat i finsk- och engelskspråkig media, såväl som annonsör som i artiklar. Den nya barnkulturproducenttjänsten som tillsattes i augusti har också vänt sig direkt till finsk- och tvåspråkiga barn genom annonsering, postutskick och inbjudningar till olika tillställningar. 11

12 Luckan annonserade främst i KSF-medias utgåvor HBL, Västra Nyland och Borgåbladet. Annonser har emellertid också funnits i God Tid, Studentbladet, Vi och vår skola, Ny Tid, Helsinki Times, Sixdegrees, Forum för ekonomi och teknik, Hem & Skola och Kyrkpressen. För de flesta annonser fanns förmånliga samarbetsavtal mellan föreningen och tidningen. Luckan syntes också i en rad tryckmaterial som bilagan Repertoar, olika broschyrer, kalendrar och andra organisationers programblad. Webbreklam användes på webbplatserna Evenemax.fi, Helsinkitimes.fi och 6degrees.fi. Genom redaktionellt omnämnande i artiklar, intervjuer och notiser i flera av nämnda medier har föreningens olika verksamhetsområden och personer lyfts fram. Intervjuer har också getts i radio under året. Informationsgång Under året har personalen kontinuerligt skrivit notiser om evenemang och aktiviteter i och från Luckan och skickat redaktionellt material, så kallade puffar, till olika svenska medier. Varje vecka skickades det ut ett pressmeddelande till alla svenska medier samt till Luckans informations- och intresselista, bestående av personer och organisationer som önskar direktinformation om verksamheterna. Den veckovisa pressinformationen sköttes av Luckans försäljnings- och informationspersonal och koordinerades i samråd med Luckans övriga personal. Luckan och dess många projekt producerade flyers, broschyrer och reklamblad som distribuerats till de berörda målgrupperna. Luckans växande webbplats hade närmare besök under året. Luckans webbsida och tryckmaterial fick en enhetligare grafisk design och layout under året. Produforums webbplats fick en ny fräschare design. 12

13 Tillsammans med de andra Luckorna fortsatta annonseringen i olika specialtidningar för att spara på annonskostnader. Arbetet sköttes av Luckan i Raseborg. Karl Norrbom och Sebastian Weckman har ansvarat för den grafiska utformningen av webben och annonser. De har också utformat det mesta tryckmaterialet rörande verksamheterna i Luckan samt skött om uppdateringen av Luckans webbplats. De olika projektens webbplatser har administrerats av projektpersonalen. Luckan och Produforum upprätthöll egna bloggar och sidor på Facebook och har flitigt använt olika sociala medier för att nå ut med sitt budskap och för att marknadsföra sina evenemang. 6. VERKSAMHET 6.1 Informationstjänsten Luckans informationstjänst år 2011 har fungerat som samhällsguide och servicetjänst åt ett brett och varierande klientel. Kunderna har varit allt från finländare och turister till invandrare och gästarbetare, från barnfamiljer och skolelever till seniorer och personer med funktionsnedsättningar. Luckans lågtröskelprincip har gjort det lätt för kunder att komma in och ta del av våra tjänster. Under 2011 bestod Luckans informationstjänst av fyra större delar. 1) Allmän information och handledning om samhället, 2) specifik ungdomsinformation (UngInfo), 3) integrationsverksamheten Bridge med guidning och handledning för invandrare i Finland och 4) kulturinformation om svenskt i Finland. Luckan har erbjudit fysisk kontakt med personlig kundservice samt en rad virtuell tjänster som utvecklats under årens lopp och stärkts ytterligare år Luckan fungerar som ett informationscenter om Svenskfinland och samhällslivet i huvudstadsregionen. I de flesta frågor har Luckan kunnat hjälpa kunden, alternativt slussat kunden vidare till en annan instans. Kundkretsen består till största delen av svenskspråkiga personer, men både finskspråkiga och personer med engelska som första språk, har blivit allt större kundgrupper i centret. 13

14 Luckans gatuplan fungerar som bas för den dagliga verksamheten. Här finns information riktad till alla åldrar, allt från broschyrer och informationsblad till möjlighet att använda sig av kunddatorerna för att hitta den information man söker. I likhet med tidigare år, betjänade Luckan sina kunder genom personlig betjäning, hjälp till självhjälp och informationsmaterial i Luckans lokaler, per telefon, e-post och via webben. Begreppet hjälp till självhjälp vad gäller informationssökning för kunden är ett av många utvecklingsprojekt som tagits väl emot av kunderna. Denna metod ger möjlighet att serva fler kunder samtidigt och metoden är samtidigt tidseffektiv. Genom att kunden lär sig söka information och använda befintliga elektroniska tjänster - flera tillhandahållna av föreningen blir kunden säkrare och utvecklas samhälleligt. Under 2011 var kundgruppstillhörigheten i centret finlandssvenskar (60 %), finskspråkiga (20 %) och invandrare inkl. turister, gästarbetare, flyktingar (20 %). Kunddatorer, kundnätverk och betjäningsdisk Under 2011 hade Luckan sex kunddatorer för kunderna, varav en är speciellt avsedd för seniorer och personer med rörelsehinder. Datorerna får användas kostnadsfritt 45 minuter per besök. I centret erbjöds dessutom gratis ett snabbt, trådlöst nät. Det centrala läget och att Luckan är välkomnande och lättillgängligt gör det extra populärt att sticka sig in, läsa en tidning och surfa på nätet. Ett ständigt behov av förnyad teknik och möblemang i centret, till följd av många kunder och stort slitage, gällde också för Under sommaren köpte föreningen en ny informations- och försäljningsdisk till centret som innefattar en betjäningspunkt och fyra arbetspunkter för personalen. Disken som skapats av Tomas Danska passar väl in med den nya interiör som skapades år 2010 och som har vidareutvecklats år Tidningar, tidskrifter och bokbytarhylla Tidningshörnan var välbesökt hela året, även om föreningen märkte en viss nedgång av besökare till följd av det elektroniska informationsutbudet. År 2010 fanns alla svenska dagstidningar och tidskrifter utgivna i Finland i Luckans hyllor. Tidningshörnan har sedan länge haft sin givna plats i den ordinarie verksamhet och många kunder som kommer förbi dagligen för att läsa en tidning. Luckan tillhandahåller också en bokbytarhylla där kunder får ta hem samt lämna in böcker. Hyllan flyttades och minskade i storlek år 2011 men har bibehållit sina veckovisa bokbytare som uppdaterar utbudet av litteratur i hyllan veckovis. 14

15 Rådtorg, informationsrelaterade och sociala evenemang Rådtorgen fortsatte 2011 med tio unika evenemang och informationstillfällen kring aktuella problemställningar. Rådtorgen bestod av samarbeten mellan Luckan och dess samarbetspartners inom sociala och samhälliga områden, som t.ex. Folkhälsan, Marthaförbundet och Förbundet De Utvecklingsstördas Väl (FDUV). Avsikten med Rådtorgen var att i en kravlös atmosfär erbjuda invånarna i regionen lågtröskelrådgivning. Luckandiplomet 2011 Luckan fortsatte att stärka den svenska servicen i regionen genom distribution och marknadsföring av Luckandiplomet som ett bevis på att företagare och serviceproducenter kan och vill betjäna på svenska i Finland. Målet med utmärkelsen är att förbättra den svenska kundservicen, inledningsvis i huvudstadsregionen. Diplomet ger ett konkret mervärde för företagen genom att locka fler svenskspråkiga kunder då det synliggör företagets förmåga samt marknadsför det i egna broschyrer, webbsida och annonsering. Under år 2011 utökades antalet diplomföretag till 76 organisationer jämfört med 66 företag år Marknadsföringen av diplomet skedde främst i form av annonsering i Hufvudstadsbladet och i tidskriften Forum för teknik och ekonomi, samt genom e-postutskick till företagarna i köpcentret Forum, Handelsgillet (samt i dess tidning), via Företagarna i Finland (FiF) samt även via direktmarknadsföring. Luckan har även marknadsfört diplomet i form av banners på webbplatserna för Företagarna i Finland, Handelsgillet och Diffen. Diplomet fick också extra synlighet då Luckan marknadsförde sitt nya projekt för år 2012, Företagsportalen, som är en förlängning av Luckans diplomverksamhet. Marknadsföring av informationsverksamheten Luckans socialrelaterade evenemang och verksamheter marknadsfördes år 2011 genom veckovisa pressmeddelanden och redaktionella notiser om enskilda program till aktuella medier. Föreningens e-post- och postningslistor utökades och specialiserades ytterligare under året tack vare bl.a. Kulturpost. Annonseringen av evenemang och servicetjänster skedde mest i HBL men också i andra medier. Det säsongsrelaterade (höst/vår) programbladet återtogs hösten 2011 efter ett par års frånvaro. Detta kan vara en av anledningarna till att kundantalet ökade vid socialrelaterade program. Luckans informationstjänst, främst Rådtorg, annonserades ut i HBL, Kyrkpressen, Ny Tid och God Tid. Den specifika ungdomsinformationen och integrationstjänsten synliggjordes i bland annat Papper, Vi och vår skola, 6degrees, Helsinki Times och Hem och skola. Turistinformation Luckan uppdaterade sin informationsservice till sommaren 2011 med ett större broschyrutbud gällande turism i regionen och i Svenskfinland. Det erbjöds såväl turistinformation som allmän information om de finlandssvenska miljöerna genom infobroschyrer och kartor. 15

16 Centerpersonal Under 2010 fungerade Sebastian Weckman som centeransvarig i Luckan. UngInfo och integrationstjänsten Bridge hade egen personal. 6.2 Integrationsverksamheten Allmänt Fler än 900 personer använde Luckans informations- och rådgivningstjänst för invandrare Bridge, dess tjänster och verksamhetsutbud år Bridges jobbsökningskurser, CV-verkstäder och kulturella evenemang besöktes av drygt 600 personer. Härutöver vände sig närmare 300 personer till Bridge för att få information, rådgivning och handledning i frågor relaterade till bl.a. arbetssökning, studier, tillstånd, sociala förmåner, samhällsservice och fritidsaktiviteter. Trots det uppenbara behovet av den här typen tjänster för invandrare har det varit en utmaning för föreningen att övertyga finansiärerna om vikten av denna lågtröskels rådgivningstjänst och därmed garantera fortsatt finansiering för verksamheten. Året har således präglats av aktiviteter och initiativ för att kunna fortsätta bedriva och upprätthålla en mötesplats med rådgivning och stöd för invandrare. Efter att projektfinansiering från RAY upphörde vid utgången av år 2010 och när föreningen vid årsskiftet fick beskedet att RAY inte förordade fortsatt finansiering för Bridge inleddes ett omfattande påverkansarbete för att garantera fortsatt finansiering. Efter omfattande arbete och tack vare politisk draghjälp beviljades föreningen sedermera understöd från RAY. På grund av denna osäkerhet kring understöd kunde verksamheten dessvärre komma i gång först i mars. Föreningen har under året, liksom under hela projekttiden , ansträngt sig för att också erhålla kommunal finansiering för Bridge. Från 2011 har Luckan allmänt verksamhetsunderstöd för integrationsarbete och lågtröskelmötesplats från RAY. Projektet Bridge är sålunda en ordinarie integrationsverksamhet i föreningen från och med Organisation, styrelse, förvaltning Referensgruppen för Bridge bestod av kommunala tjänstemän, representanter från invandrarföreningar samt invandrare. Referensgruppen träffades fyra gånger under Referensgruppen leddes av Karl Norrbom och som sekreterare fungerade Bridge koordinatorn Anna Jakobsson. Ekonomi och luckans finansiärer RAY beviljade riktat verksamhetsunderstöd om euro till Luckans informations- och rådgivningstjänst för invandrare kallat Bridge Anslaget var euro mindre än året innan. Personalcentralen vid Helsingfors stad beviljade Bridge bidrag om euro för kompetenshöjande kurser och utbildningar för invandrare. Vidare understödde Vanda stad föreningens informations- 16

17 och rådgivningstjänst för invandrare med euro. Dessutom stödde Luckan verksamhetens kulturdelar. Informations- och rådgivningstjänst för invandrare i huvudstadsregionen Bridges huvudsakliga verksamhet under 2011 var att driva ett lågtröskel medborgarkontor och mötesplats för vuxna invandrare där de ges tillgång till information och personlig rådgivning och handledning i att hitta arbete, studieplats, samhällstjänst, språkkurs eller fritidssysselsättning. Arbetsspråket med kunderna i Bridge var huvudsakligen engelska, men även svenska och finska förekom. De flesta kundförfrågningarna gällde arbetssökning, utbildning, språkkurser eller samhällsservice. Totalt 297 personer (kvinnor 33 %, män 67 %) tog kontakt med Bridge i syfte att få information, råd eller handledning. De flesta besökte tjänsten fysiskt (180 personer). Härutöver mottog tjänsten 72 förfrågningar per e-post och 45 per telefon. Antalet registrerade kundkontakter 2011 var mindre jämfört med året innan. Detta beror till stor del på den omständigheten att verksamheten kunde komma i gång först i mars på grund av finansieringsosäkerheten. Förutom personlig handledning erbjöd Bridge även kompetenshöjande kurser, utbildningar och informationstillfällen i bl.a. jobbsökning för invandrare. Dessa utbildningsrelaterade evenemang besöktes av totalt 188 personer. Därutöver arrangerades diverse kulturella aktiviteter för invandrare samt seminarier med integrationsrelaterade teman för såväl föreningsaktiva och organisationer som beslutsfattare och politiker. Sammanlagt deltog 623 personer i de kurser, utbildningar och evenemang som anordnades av Bridge. Totalt använde över 900 personer sig av Bridges tjänster och verksamhetsutbud år Under året stod Bridge också som värd för en kurs i svenska för invandrare som Arbis i Helsingfors ordnade i Luckans utrymmen. Vidare samarbetade Bridge med olika finlandssvenska och andra föreningar och organisationer för att lyfta fram det finlandssvenska samhället och för att skapa möten över kulturgränserna (Marthaförbundet, Folkhälsan i Stan, Föreningen för mental hälsa i Finland, Cinemaissi). Bridge arrangerade sammanlagt 30 evenemang under år Projektkoordinatorn presenterade verksamheten vid seminarier, anföranden, i intervjuer samt genom arbetsnätverk, möten och träffar. Material och information om verksamheten har utdelats och nya kontakter skapats vid samtliga möten. Föreningens arbete med att erbjuda integrationsverksamheter ur ett finlandssvenskt perspektiv fortsatte. Under 2011, liksom året innan, sammankallade föreningen statliga, kommunala och tredje sektorns aktörer till de så kallade integrationsstrategimöten för att initiera arbetet med att utveckla finlandssvenska integrationsstigar och skapa integrationsutbildning i huvudstadsregionen för invandrare som väljer att integreras på svenska. Under den första delen av året ordnades två integrationsstrategimöten. Delvis utifrån det här arbetet föddes det svenskspråkiga delprojektet Delaktig i Finland i huvudstadsregionen som startade i maj Integrationsstrategigruppen blev sedermera referensgrupp för projektet. Under den senare halvan av året kallades referensgruppen till ytterligare två möten, varav ett var i form av seminarium Intergration av invandrare och det svenska föreningslivet av Emina Arnautovic. Föreningen har ett nära samarbete med projektet Delaktig i Finland i huvudstadsregionen för vilket Ann-Jolin Grüne är projektledare och som har i syfte att skapa integrationsutbildning för invandrare som väljer att integreras på svenska. Året präglades också av aktiviteter och initiativ för att garantera en hållbar finansieringsstruktur och för att kunna fortsätta med verksamheten de kommande åren. Föreningen har stått i kontakt med, haft möten samt riktat skrivelser, finansieringsförslag och underlag för samarbetsavtal till de kommunala beslutsfattare och tjänstemän inom olika sektorer i Helsingfors, Esbo, Vanda och 17

18 Grankulla. Vid årets slut hade föreningen erhållit besked från Esbo, Vanda och Grankulla att dessa kommuner beviljar understöd för Bridge för verksamhetsåret Ann-Jolin Grüne var koordinator för Bridge t.o.m. maj Hon efterträddes av Anna Jakobsson i juni Marknadsföring och synlighet Föreningens verksamhet har regelbundet utannonserats i engelskspråkiga tidningar såsom Helsinki Times och Six Degrees genom integrationstjänsten Bridge samt genom omnämnanden och banners på respektive tidnings webbplats. I september deltog Bridge i samband med Helsinki Region Welcome Weeks i en informationsmässa i Helsingfors stadshus med en monter där material och information om verksamheten utdelades. Evenemanget var riktat till invandrare i huvudstadsregionen och arrangerades bl.a. av Nylands förbund, Helsingfors stad, Esbo stad, Företagarna i Finland och Helsinki Region Education and Research Area (HERA). Bridges verksamhet har vidare utannonserats i broschyren för Refugee Film Festival som anordnades av Flyktingrådgivningen i november Resor, utbyten och fortbildning Ann-Jolin Grüne har under 2011 deltagit i utbildningen Tavoitteista tuloksiin arrangerat av RAY. Hon har vidare deltagit i fyra seminarier anordnade av bl.a. Hanaholmen, Inrikesministeriet och Väestöliitto. Grüne har även deltagit i sju arbetsmöten med aktörer som bl.a. Virka info, EDU-vuxen, Ne-Rå och neuvontaverkosto. Anna Jakobsson har deltagit i följande utbildningar och resor under 2011: Föreningsfestivalen i Åbo 2-3.9, studiebesök till Röda Korset, Arbetsförmedling och etableringslotsföretaget Eductus i Stockholm 1.11, påbörjat fortbildningen Monikulttuurinen ohjaus vid Jyväskylä universitet Vidare har hon deltagit i sju seminarier och utbildningar ordnade av bl.a. Arcada, inrikesministeriet och Röda Korset, samt gjort tio studiebesök till myndigheter och organisationer som arbetar med invandrarfrågor såsom Familia club, Finfo/Väestöliitto, Ne-Rå, S-info och Virka info. Praktikanter Malik Goad, Laurea, UngInfo i huvudstadsregionen och nationellt Verksamhet 2011 UngInfo erbjuder stöd- och informationstjänster för ungdomar i huvudstadsregionen och genom UngInfo riks till andra delar av Svenskfinland. Verksamheten riktar sig i huvudsak till ungdomar i åldern 13 29, deras familjer och andra personer som arbetar i ungdomssektorn. UngInfo är ett samarbete med mellan informations- och kulturcentret Luckan i huvudstadsregionen samt Helsingfors stads ungdomscentral och huvudstadens övriga kommuner. Verksamheten är gratis och öppen för alla ungdomar i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. 18

19 Verksamheten är den enda svenskspråkiga ungdomsinformationsverksamheten i huvudstadsregionen. Motsvarande verksamhet har byggts upp (främst med hjälp av Undervisnings- och kulturministeriets anslag) i Borgå, Kyrkslätt och Raseborg inom ramen för UngInfo riks. Hösten 2011 inleddes även UngInfoverksamhet i Åboland (Åbo). UngInfo når med andra ord via sina fysiska verksamhetspunkter och virtuella rådgivnings- och stödtjänster, svenskspråkiga ungdomar längs med hela sydkusten. Huvudmannen koordinerar verksamheten i hela huvudstadsregionen och ansvarar för nätverksträffar, individuell handledning, skolsamarbete, evenemang och fortbildning. Ekonomi, personal och samarbetsavtal Ett samarbetsavtal har gjorts för kommunerna för perioden och UngInfo får medel från kommunens städer och Undervisningsministeriet. Under verksamhetsåret 2011 har Helsingfors stött med euro, Esbo med euro, Vanda med euro och Grankulla med euro och Undervisningsministeriet med euro. Under verksamhetsåret har Muluken Cederborg arbetat som ungdomsinformatör, som koordinator för UngInfo Riks anställdes Anna Litonius i april Sebastian Weckman har arbetat för UngInfo som grafiker/webbdesigner. Luckans övriga personal har arbetat med vissa punktinsatser, som t.ex. annonser, grafik och samarbetsprojekt mellan UngInfo och Bridge. Valter Söderman anställdes under perioden på heltid som receptionist/assistent. Anställningen var möjlig i och med projektet Sysselsättande frivilligverksamhet som drivs av Finlands svenska ungdomsprojekt i samarbete med Nylands svenska ungdomsförbund med stöd av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen). Styrgruppen för UngInfo Följande personer har suttit i styrgruppen för UngInfos lokala verksamhet: Berit Dahlin (Helsingfors), Rainer Eklund (Vanda), Nina Grönmark (Esbo), Susanna Tommila (Grankulla), Jessica Lerche (ordförande) och Muluken Cederborg (sammankallare och sekreterare). Styrgruppen har sammanträtt två gånger under år 2011 och har godkänt verksamheten, följt med processen och tagit del av utvärderingen. UngInfos verksamhet har också behandlats i form av två lägesrapporter under Luckans styrelsemöten. UngInfo Riks Under verksamhetsåret anställdes Anna Litonius som projektkoordinator på deltid för att ansvara för samordningen av projektet UngInfo på riksnivå. Under året hölls åtta möten med ungdomsinformatörerna från Borgå, Åbo, Kyrkslätt och Karis. Gemensamma riktlinjer för att förenhetliga verksamheten och servicen för målgruppen slogs fast. Kriterierna för vad som skall ingå i UngInfos riksomfattande verksamhet är följande: rådgivning, handledning, informationstjänst, skolbesök, uppsökande verksamhet, evenemang, workshop, fortbildning och webbtjänsten Fråga. Fokusgrupp 19

20 Fokusgruppen Salt&Peppar har samlats två gånger. Deltagarintresset var varierande. Medlemmarna i fokusgruppen var Linda Lerche (Grankulla), Hanna Arhippainen (Helsingfors) Merethe Eriksson (Vanda) och Nicholas Kujala (Esbo). Unglnfos ungdomsinformatör fungerade som handledare för gruppen. Verksamhet UngInfo-verksamheten är indelad i tre kategorier: Handledning och rådgivningstjänster (fysisk och virtuell) Personlig handledning samt realistisk framtidsplanering med den ungas intressen i fokus Hjälp till självhjälp med fokus på preventiva aktiviteter Stöd i en sund identitetsformning och leverne Upprätthållande och utvecklande av webbsidorna unginfo.fi Upprätthållande och utvecklande av webbtjänsten Fråga samt koordinering av frågor virtuellt Koordinering av informationshäftet Sommarkompassen Utgivning av minst en informationsbroschyr om UngInfo:s verksamhet per termin Uppsökande verksamhet Skolbesök i form av temapaket Samarbete/gruppdynamisk grupphandledning Tidshantering/planering/motivation grupphandledning Föreläsning: Våga tala inför en grupp Föreläsning: Kommunikation mellan elever och lärare Evenemang / temadagar / workshops / happenings Fokus på aktuella teman Pedagogik och kreativitet möts Unga tar del av planeringsarbetet Fortbildning för ungdomsarbetare i regionen på svenska Personlig handledning Under verksamhetsåret har UngInfo handlett 67 personer. Ärendenas art har varit allt från information om studiemöjligheter till sökande efter arbete och sommarjobb. Handledning har också getts via webbtjänster såsom Facebook och i form av onlinechatt som en del av stödtjänsten Sluta Panta (8 gånger under verksamhetsåret), per e-post och telefon och till kunder som kommer in på UngInfo utan tidsreservering. Skolsamarbete UngInfo besökte elva skolor (högstadier, gymnasier, yrkeshögskolor och yrkesskolor). UngInfo:s skolsamarbete innefattade informationspaket som erbjudits skolorna, åk 7-9 och gymnasierna, i huvudstadsregionen: Samarbete/gruppdynamik grupphandledning, Tidhandshantering/ planering, motivation /grupphandledning Våga tala inför en grupp Självkänsla och självbild Abi-information 20

21 Temahelheterna har skräddarsytts enligt skolans önskemål och behov. Grupperna samlas i skolorna eller i Luckans utrymmen. Sammanlagt 952 elever har deltagit i tillställningarna. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det har blivit lättare att få respons av studiehandlare och antalet skolbesök har hela tiden ökat. Evenemang och workshops Under verksamhetsåret arrangerade UngInfo sammanlagt 27 unika evenemang, där över 500 personer deltog. Några axplock: UngInfo var med och genomförde seminariedagar om ungdomsarbete på svenska som ordnades den oktober 2011 i Grankulla. Seminariet riktade sig personer i Svenskfinland, Åland och språköarna som yrkesmässigt arbetar med ungdomsarbete på svenska inom tredje sektorn (idrottsrörelsen, kyrkan, kommuner och statsförvaltningen). Deltagarna fick ta del av senaste rönen inom ungdomsforskning, bekanta sig med nya metoder, samt utbyta erfarenheter och skapa kontakter. Ett uppföljningsmöte ägde rum i december. Där beslöts att nästa seminarium äger rum hösten Fotoprojektet Vår tur lyfte fram ungdomars identitet, åsikter och viljan att påverka samhället, under ledning av samhällspedagogen Katja Virolainen. Fotoprojektet engagerade cirka 20 ungdomar från Esbo, Grankulla och Vanda. Samarbete med andra ungdomsaktörer och fortbildning UngInfo är initiativtagare till nätverksträffar som går ut på att sammankalla organisationer och föreningar med barn och ungdomsverksamhet. Under fyra möten diskuterades vad som är aktuellt inom respektive organisation, samarbetsmöjligheter och möjliga synergier. Mötena har utmynnat i en gemensam evenemangsbilaga i Hufvudstadsbladet (4.2 och 4.9) Fortbildning har ordnats för ungdomsledare och andra personer som arbetar inom barn- och ungdomssektorn. Sammanlagt deltog över 260 personer i föreläsningstillfällena. Uppmärksammade föreläsningar var t.ex. Barns självbild och självkänsla med psykolog Mikaela Särkilahti, och Vad gör unga på nätet som arrangerades i samarbete med Ung Martha, De ungas akademi, Finlandsvenska skolungdom, Finlandssvenska ungdomsförbund och Sydkustens landskapsförbund. Föreläsare var forskaren Elza Dunkels från Umeå universitet. SommarKompassen SommarKompassen är ett informationshäfte där svenskspråkig sommarverksamhet för barn och unga är samlad, sammanställd av UngInfo. Upplagan är , och häftet delades ut direkt till skolorna. I informationshäftet presenterades läger, utfärder och andra evenemang som ägde rum juni augusti 2011 i södra Finland. Verksamheten är riktad till 7 18 åringar. Webbsidor På UngInfos webbsidorna presenteras UngInfos teman. Under 2011 införde ett nytt tema, Påverka, med tips vem man kan kontakta i den egna kommunen för att påverka sin omgivning. Ny information om var man söka hjälp i olika krissituationer lades till. Arbetet med att förnya webbplatsens utseende och utveckla innehållet och samhällsguiden ytterligare fortgår. Leverantör av den nya webbsidan är Christa Björksam/Leroy Creative. UngInfo finns också på Facebook. Webbtjänsten FRÅGA 21

22 Webbtjänsten Fråga ( är en informationstjänst på webben för ungdomar i åldern år. På webbtjänsten kan man lämna anonyma frågor som berör hälsa och välmående, studier, arbete, fritid, boende, påverkande, utlandsvistelser samt miljö och omgivning. Enligt Google Analytics har cirka besökare personer besökt webbtjänsten under verksamhetsperioden (i medeltag 30 unika besökare per dag). Under året medverkade över 20 organisationer och föreningar samt kommunernas ungdomsledare för att besvara frågorna. Hittills har webbtjänsten besvarat närmare 200 frågor. De rikstäckande organisationer som medverkar är Folkhälsan, Finlands Ungdomssamarbete Allians rf Marthaförbundet, Krisjouren för unga, Elämä on parasta huumetta ry Livet är det bästa ruset r.f, Regnbågsankan, Natur och Miljö, De ungas akademi, Förbundet kristen skolungdom, Peluuri, Finlands Svenska Ungdomsförbund, Stationens barn r.f och Codex-föreningen för juridikstuderande. Webbtjänsten har marknadsförts i form av flyers och affischer som distribuerats i skolor och ungdomsgårdar. Direktinformation har skickats i form av e-post till ledande tjänstemän inom ungdoms- och fritidsnämnder, skolnämnder, skolor och studiehandledare i kommunerna i huvudstadsregionen. Fråga presenteras också med en artikel i Elevbladet. UngInfo informerade elever under Stafettkarnevalen i maj. Diskussion har förts med online-chattjänsten Sluta Panta om ökat samarbete. Även den österbottniska webbportalen Decibel omfattas av diskussionen om webbtjänsternas eventuella framtida samarbetsformer. Marknadsföring och information UngInfo vill vara välkänt för målgruppen och i marknadsföringen har man i främsta hand använt kanaler som är naturliga för de unga; Internet, radio, dagstidningar och tidskrifter, bl.a Studentbladet, Elevbladet, radiokanalerna X3M och Vega, kommuntidningen Fikt och Facebook samt via huvudmannens många webbsidor och samarbetspartners webbsidor. I kommuntidningen Fikt nr 7/2011 publicerades en artikel om ungdomsarbete på svenska, skriven av ungdomsinformatören Muluken Cederborg. I en kolumn i Elevbladet nr 4/2011 uppmärksammades ämnen som studieråd och studiemotivation och UngInfos webbtjänst Fråga. Evenemangen och verksamheten har fått synlighet i medier i form av regelbundna annonser och puffar i Hufvudstadsbladet, Vi och vår skola, tidningen Läraren. Annonser har också ingått i olika studentkalendrar. UngInfo har också aktivt informerat om verksamheten genom pressmeddelanden och artiklar. UngInfo skickade i januari och augusti informationsbrev om vårens och hösten verksamhet till samtliga rektorer och studiehandledare i högstadier och gymnasier i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. UngInfos verksamhet har som tidigare presenteras terminsvis i de egna broschyrerna och i en gemensam broschyr tillsammans med övriga UngInfo (Raseborg, Kyrkslätt, Åbo och Borgå). UngInfoevenemang och verksamhet presenteras också i Luckornas månadsprogram och i samband med veckovisa pressmeddelanden som gått ut till alla svenska tidningar. Utöver detta har det gjorts satsningar på separata evenemang genom flyers, affischer, skolbrev, genensamma annonser med kommunerna om ungdomsprogram och i radioreportage. Uttalande Avdelningschefen för Helsingfors ungdomscentral Kari Naalisvaara kallade till ett möte i februari 2011 för att diskutera det svenska ungdomsarbetet och hur det skall utvecklas tillsammans med finlandssvenska organisationer och föreningar. Naalisvaara föreslog vid mötet att det svenska 22