91 - Primärvården I 1. Håkan J (Berit Fredricsson) 2 Patientnytta. Ingen Ingen Liten. Annat underlag. Ej bedömbar. Liten. Låg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "91 - Primärvården I 1. Håkan J (Berit Fredricsson) 2 Patientnytta. Ingen Ingen Liten. Annat underlag. Ej bedömbar. Liten. Låg"

Transkript

1 Grupp Åtgärdsnr Ändrade öppettider FLJ Bollnäs: till längst vardagar och 1023 helgdagar Bollnäs FLJ:s öppettider minskas. Innebär till viss del försämrad geografisk tillgänglighet och kan därvid vid vissa tider på dygnet medföra att pat får resa till annan utbudspunkt. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Behovet av jourverksamhet är störst från kl fram till kl samt dagtid under helger. De flesta pvfall kan vänta med en akutbedömning till nästkommande vardag på sin ordinarie HC. På helgerna kan det dock även för tämligen ofarliga tillstånd vara för långt att vänta från fre em till måndag fm, uppgift svårighetsgrad (aktuellt tillstånd + prognos): Längre resor nattetid för pat Låg 91 Primärvården Håkan J (Berit Fredricsson) Annat underlag Initial rangordning: 8 I 1 Ändra rubrik till "likvärdig struktur i länet". Förutsättning: Tydligare styrning av primärvårdspatienter. Försortering innan akuten. Standardiserat. Medicinsk och strukturell fråga

2 Grupp Åtgärdsnr ApoDos på SäBo bekostas av kommunen 91 Primärvården Ulla Waxin IV 2 skillnad för patienten aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag förändring förändring förändring Annat underlag Tjänsten utförs av annan vårdgivare Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta

3 Grupp Åtgärdsnr Transportrullstolar blir ett egenansvar 91 Primärvården Margreth Rosenberg I 3 Det finns viss risk att det förskrivs litet flera elrullstolar om transportrullstolarna blir egenansvar (skrivs även under kostnad) Inte aktuellt aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag förändring förändring förändring Annat underlag Överförs till egenvårdsansvar Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta Skapar markand för uthyrning icke göra

4 Grupp Åtgärdsnr Näringspreparat se över ersättningsnivåer samt revidera kostnad för "matkorgen" till aktuell prisnivå. 91 Primärvården Margreth Rosenberg IV 4 Kostnaderna för näringspreparat ökar. Det finns faktaunderlag som visar på att där näringspreparat inte ska användas som ersättning för normal kost. Mellan 2007 och 2008 var ökningen 36 % och mellan 2008 och 2009 tror vi att ökningen blir 20% (flyttas till kostnad). Arbeta enligt Senior Alert med riskbedömningar och förslag till åtgärder, exempelvis mera avsatt tid för hemtjänstpersonal att delta vid måltider i hemmet. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Mycket gott Viktigt att undanta vissa patientgrupper såom palliativa patienter och grav anorexi Se p 3 Se p 3 God Överförs delvis till egenansvar Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta Behöver utredas. Två förslag. EJ MEDICINSK PRIORITERING

5 Grupp Åtgärdsnr Se över egenvården vad gäller delegeringar, kommunala gränssnitt, patientens egenansvar, indikationer för hembesök/mottbesök hos dsk 91 Primärvården Ann Pedersen IV 5 Ökad patientautonomi frigör tid för vårdpersonal. Större förutsättningar för oss att klara uppdraget. Vi ska följa nationella riktlinjen, lokal anpassning ska ske. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt. negativ effekt negativ effekt. Mycket gott Initial rangordning: 10

6 Grupp Åtgärdsnr Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården Ingegerd (Kristina Lingman) III 6 Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär att det successivt kommer att bli ett ökat tryck på BUP framöver, men många flera allvarliga störningar (Ingegerd ändras) aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag förändring negativ effekt för pat negativ effekt. Initial rangordning: Beslutat av primärvården. EJ MEDICINSK PRIORITERING.

7 Grupp Åtgärdsnr Färre utbudspunkter för bassängverksamhet 91 Primärvården Margreth Rosenberg III 7 En symptomlindrande behandling som till del kan ersättas av annan behandling. Risk för ökade kostnader för läkemedel och inneliggande/öppenvårdsbehandling. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Se p 2 Se p 2 Se p 2 Visst Skattad 0 Initial rangordning: 7 "Skärpta indikationser för bassängverksamhet leder till färre utbudspunkter för bassängverksamhet" Snarare en effektiviseringsfråga mer än medicinsk prioritering

8 Grupp Åtgärdsnr Stänga distriktssköterskemottagningar när avtalstiden går ut 91 Primärvården Berit Fredricsson II 8 Mycket liten verksamhet i vissa lokaler. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag effekt effekt effekt Annat underlag Skattad Initial rangordning: 8 kommentar 10

9 Grupp Åtgärdsnr Större följsamhet till läkemedelskommitténs rekommendationer 91 Primärvården Ulla Waxin IV 9 Positivt för patienten att få rätt läkemedel vid rätt tillfälle och i rätt dos. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Se p 2 Se p 2 Se p 2 Mycket gott God Hög Initial rangordning: 2

10 Grupp Åtgärdsnr Glesa ut kontrollintervall för pat med välreglerad hypotyreos 91 Primärvården Ann Pedersen I 10 Ökad patientautonomi, individuell anpassning av kontroller. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag effekt effekt effekt Gott Kalkylerad Låg Initial rangordning: 6

11 Grupp Åtgärdsnr Ta bort läkarbesök för 1åringar och förstärk BVCsköterskornas roll. I årskontrollen är kvar. 91 Primärvården Ingegerd (Kristina Lingman) I 11 Läkarbesök för 1åringar har redan tagits bort på flera ställen i landet, har inte sett någon utvärdering, men det kommer att spara mycket familjeläkare, vi har ca åringar i länet, dvs vi sparar ca 3000 besök per år. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag 1årskontrollen behålls med utförs ej av läkare effekt effekt Visst Kalkylerad Hög Initial rangordning: 8 Var underlag för övning 1. slutgiltlig rangordning

12 Grupp Åtgärdsnr Iterera recept på preventivmedel, besök endast vart tredje år i stället för vartannat år enligt Läkemedelsverkets rekommendationer. skillnad, dock går vi emot lmverkets rekommendationer. Detta kan vi dock kvalitetssäkra på telefon med ett strukturerat formulär som fångar riskgrupperna. Det kan till och med bli en fördel om dessa kvinnor kommera vart 3:e år, då kan man se till att göra detta besök med samma intervall som cellprovtagningen. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt negativ effekt negativ effekt. Finns ej 91 Primärvården Ingegerd (Kristina Lingman) I 12 Annat underlag Skattad Om det går att samordna med cellprovstagning, förväntat högre Hög deltagande av cellprovtagning. Initial rangordning: 7 kommentar 7

13 Grupp Åtgärdsnr Sluta med röntgen vid kliniska symtom som visar lindriga knä och höftartroser 91 Primärvården Kerstin Hallonqvist I 13 Pat slipper utsättas för strålning. Slipper fördröjning av utredningsprocessen. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt. negativ effekt negativ effekt. Mycket gott God Mycket hög Initial rangordning: 8 kommentar 8

14 Grupp Åtgärdsnr Tydliga regler vad gäller gränssnitt vid slutenvårdsavgiftningar kommun/primärvård 91 Primärvården Åsa Linder IV 14 Tydlighet vad gäller medicinskt färdigbehandlad patient i beroendevården. Betalningsansvar ska övergå till kommunen då pat är färdigbehandlad Sammanhållen kedja för avgiftning god evidens aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Snabbare tillgång till adekvat behandling. Positiv effekt för individen Positiv effekt för individen Gott God Hög Initial rangordning: 5

15 Grupp Åtgärdsnr Konvalescentvården tas hem 91 Primärvården Margreth Rosenberg ##### 15 Mycket av den köpta behandlingen kan göras inom befintliga ramar på hemmaplan. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Se bassäng Se bassäng Se bassäng Gott God Ersätts med behandling "hemma" Initial rangordning: 7 Redan beslutat

16 Grupp Åtgärdsnr Se över rutiner för sjukgymnastbesök. Gemensamma riktlinjer för behandling för både offentligt anställda sjg och taxesjukgymnaster 91 Primärvården Margreth Rosenberg I 16 Skall ej göra skillnad för patienter som behöver detta. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt. negativ effekt negativ effekt. Gott God Hög Initial rangordning: 8 kommentar 10 10

17 Grupp Åtgärdsnr Följsamhet till rutiner vid förskrivning av handortoser 91 Primärvården Margreth Rosenberg I 17.Följsamhet till befintliga riktlinjer för ortopedtekniska hjälpmedel.utbyte av utsliten ortos är egenansvar aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Ökad kostnad för pat påverkan påverkan Annat underlag Kalkylerad Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta kommentar icke göra

18 Grupp Åtgärdsnr Slå ihop Familjeläkarjouren SandvikenGävle 91 Primärvården Petra Lindstedt /Ulla Waxin II 18 Patienter åker redan nu emellan. Ha gemensam primärjour är inte lilka med att ha gemensam beredksap, detta är för stort geografiskt sett. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Längre resväg för patienten Längre resväg för patienten Längre resväg för patienten Visst Låg Initial rangordning: 5

19 Grupp Åtgärdsnr Behandla ej fot och handvårtor 91 Primärvården Ingegerd (Kristina Lingman) I 19 Att lägga vissa saker som egenvård kommer att kräva av oss att finnas tillgängliga och med gott bemötande bistå befolkningen så att de känner sig trygga aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag påverkan påverkan påverkan Annat underlag Låg Initial rangordning: 10 kommentar 10

20 Grupp Åtgärdsnr Förändra beräkning för täckningsgrad 91 Primärvården Petra Lindstedt III 20 Nuvarande beräkning av täckningsgrad förhindrar arbete enl LEON. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt, sannolikt positiv effekt vad gäller kontinuitet och patientsäkerhet. negativ effekt, sannolikt positiv effekt vad gäller kontinuitet och patientsäkerhet. se p 3 Visst Viss Initial rangordning: 10

21 Grupp Åtgärdsnr Utmönstring av Samtalsakuten 91 Primärvården Åsa Linder I 21 I den ök som finns mellan landstinget Gävleborg och Gävle Kyrkliga samfällighet står att "stödet kan ses som jourhavande medmänniska". Det är inte hälso och sjukvård. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Initial rangordning: Prevention? Hamnar personerna hos psykiatrin? Undersök mer! Icke göra

22 Grupp Åtgärdsnr Ta bort samordnarna på Familjecentralerna 91 Primärvården Ingegerd (Kristina Lingman) I 22 patientnytta. Verksamheten kan bedrivas utan samordnare aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag påverkan påverkan påverkan Gott Låg Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta kommentar icke göra

23 Grupp Åtgärdsnr Patientavgift om 100 kr uttas för besök hos barnmorska för receptförskrivning av Pmedel för pat över 20 år 91 Primärvården Ingegerd (Kristina Lingman) IV kr var 3:e år för ung och frisk kvinna, 2050 år aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag påverkan påverkan påverkan Annat underlag Skattad Initial rangordning: 9 Avgift är EJ MEDICINSK PRIORITERING 10

24 Grupp Åtgärdsnr Kryckkäppar egenansvar 91 Primärvården Margreth Rosenberg I 24 Nedsatt funktion fot/ben som är bedömd av annan yrkeskategori aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag påverkan påverkan påverkan Gott Låg Initial rangordning: 10 kommentar icke göra icke göra

25 Grupp Åtgärdsnr Sluta genomföra öronkontroller efter okomplicerade öroninflammationer hos barn över 2 år. 91 Primärvården Petra Lindstedt I 25 Pat har alltid rätt till en bedömning. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt negativ effekt negativ effekt Visst Låg Initial rangordning: 7 kommentar 9 9

26 Grupp Åtgärdsnr Sluta behandla lindrig acne 91 Primärvården Ann Pedersen I 26 Pat har alltid rätt till en bedömning. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag kommentar kommentar kommentar Mycket gott Låg Initial rangordning: 10 Sluta behandla OKOMPLICERAD acne. Var underlag under övning 1 och har ingen slutgiltlig rangordning. 10 icke göra icke göra

27 Grupp Åtgärdsnr Minska förskrivningen av receptfria läkemedel 91 Primärvården Ann Pedersen I 27 kommentar aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag kommentar kommentar kommentar Initial rangordning: Icke göra enligt läkemedelsriktlinjer icke göra icke göra

28 Grupp Åtgärdsnr Vissa läkarbesök kan ersättas med telefontid hos dr 91 Primärvården Kerstin Hallonqvist I 28 negativ effekt aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt negativ effekt negativ effekt Annat underlag Skattad Initial rangordning: 10

29 Grupp Åtgärdsnr Minska årskontroller av okomplicerad diabetes och lindrig astma efter individuell bedömning om patientnyttan med kontroll är låg 91 Primärvården Ann Pedersen I 29 negativ effekt aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag negativ effekt negativ effekt negativ effekt Skattad Initial rangordning: 10 Minsk från vad till vad? 10

30 Grupp Åtgärdsnr Återinföra avgift 020 år, 91 Primärvården IV 30 ger både inkomst och färre "onödiga" besök. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Initial rangordning:

31 Grupp Åtgärdsnr Sluta operera kosmetiska hudförändringar som bedöms vara ofarliga 91 Primärvården Ulla Waxin I 31 Ökat egenansvar Medicinska underlag finns som garanterar patientsäkerhet aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Tydligare prioritering av medicinsk verksamhet Individuell medicinsk bedömning Fortsatt individuell medicinsk bedömning Annat underlag God Rätt bedöming Hög Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta Var underlag under övning 1 och har ingen slutgiltlig rangordning 10

32 Grupp Åtgärdsnr Färre kontroller för personer med högt blodtryck återigen riktlinjer behövs där bl a målvärde för patienten behövs. 91 Primärvården Kerstin Hallonqvist I 32 Tydligare målvärden och effektivare uppföljning av blodtryckspatienter Nationella riktlinjer och rutindokument aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Bättre följsamhet till Nationella riktlinjer Individuell medicinsk bedömning Fortsatt individuell medicinsk bedömning Mycket gott God Rätt bedömning och följa nationella riktlinjer Hög Initial rangordning: 10 Gäller all hälso och sjukvård. Följa riktlinjer. Var underlag under övning 1 och har ingen slutgiltlig rangordning

33 Grupp Åtgärdsnr Följa de riktlinjer vi redan har, ex diabetesstickor, inkontinensförskrivning, ej hemsjukvårdsbesök för patienter som kan ta sig till mottagningen, UVIrutiner. 91 Primärvården Petra Lindstedt III 33 Följa riktlinjer Nationella riktlinjer, överenskommelser och rutindokument aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Följa riktlinjer för god och effektiv vård Individuell medicinsk bedömning Fortsatt individuell medicinsk bedömning Mycket gott God Rätt bedömning och följa nationella riktlinjer Hög Initial rangordning: 3 INGEN MEDICINSK PRIORITERING

34 Grupp Åtgärdsnr evidens för att prioritera hälsosamtal för 40åringar 91 Primärvården Ingegerd (Kristina Lingman) I 34 Mer genomgripande analys av hälsoekonomisk nytta. Det finns för litet sammanställningar kring evidens. aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag tydligare prioritering av effektiva förebyggande insatser Bättre anpassning till behov av förebyggande insatser kommentar Annat underlag Skall utvärderas Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta kommentar icke göra

35 Grupp Åtgärdsnr Snarkskena är egenvårdsansvar. 91 Primärvården Kerstin Hallonqvist I 35 Striktare tolkning av egenvårdsansvar Jämförbara regler med Dalarna aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Sjukvårdsansvar via Cpapbehandling för rejält sömnapnésyndrom Ökat kostnadsansvar för symtombehandling kommentar Gott Egenvårdskostnad Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta kommentar icke göra

36 Grupp Åtgärdsnr Utfärda förstadagsintyg endast om full ersättning kan debiteras arbetsgivaren 91 Primärvården Berit Fredricsson I 36 Inget patientförhållande. Detta ärende bör lösas i samråd arbetsgivare/arbetstagare kommentar aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag påverkan Ej aktuellt Ej aktuellt kommentar Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta icke göra

37 Grupp Åtgärdsnr PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan åtg kateterburet (Syntaxstudien) Mycket stor aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Livshotande tillstånd med nedsatt livskvalitet Invalidiserande kranssjukdom som ska åtgärdas Stor om ej åtgärd Nationella riktlijer för hjärtsjukvård har klassat CABG som som högsta prioritet vid Hstam/trekärlssjukdom Pci kan användas som alt metod enl vetenskapliga studier (likvärdigt enl syntax på rätt utvalda pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 1 Gott God Hög effektivitet där PCI förväntas ge samma resultat som CABG om score Mycket stor Hög system används Initial rangordning: 1 Individanpassning 51

38 Grupp Åtgärdsnr Pulsbehandling SIMDAX 511 Kardiologi Birgitta Dackell IV 2 Eventuell positiv effekt symtomatisk i väntan på annan åtgärd ex hjärttransplantation. Kan ev reducera upprepade vårdtillfällen, återinläggningar enl vetenskap möjligen symtomlindring Mycket stor Mycket stor Värderat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Invalidiserande hjärtsvikt, gångsträcka max 150 meter (NYHA IIIbIV) Patientens livskvalite och ADL status kraftigt påverkat Generellt dålig prognos, om ej akut hjärtsvikt pga ex: akut hjärtmuskelinflammation som läker ut. Gott Kalkylerad Heterogen patgrupp där kostnadseffektiviteten varierar mellan enskilda pat. Selektion av pat som får beh.(striktare indikation) Mycket stor Initial rangordning: 1 Handlar om införande istället för prioritering 10

39 Grupp Åtgärdsnr Striktare indikation Pacemaker behandling (10 färre pat av 300) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 3 Patienter har ingen bevisad nytta av pacemaker(överbehandling) Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Ofarlig arytmi som inte behöver pacemaker Väsentligen opåverkad patient risk Gott God Låg effektivitet hos selekterad patientgrupp(striktare indikation) Låg Initial rangordning: 10 Var underlag under övning 1 och har därmed ingen slutgiltig rangordning icke göra

40 Grupp Åtgärdsnr Rutinmässig behandling med IV betablockad 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 4 Enligt nationella ska behandlingen ej ges rutinmässigt till akut hjärtinfarkt patient Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Tidigare rutinmässig vid akut hjärtinfarkt Akutfasen av bröstsmärta, patienten får annan behandling Behandlingsval påverkar ej progosen /livskvalitet generellt Gott God Låg kostnadseffektivitet, ickegöra rutinmässigt Låg Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta kommentar icke göra

41 Grupp Åtgärdsnr Asymtomatisk preexcitation invasiv diagnos och kateterablation (45 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 5 Onödig undersökning/åtgärd om patienten inte har symtom Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Unga patienter 1530 år med slumpmässig upptäckt av ej invändningsfritt EKG Unga patienter utan symtom, men EKG förändringar förhöjd risk om noninvasiv undersökning ua Gott God Låg kostnadseffektivitet vid symtomfrihet Låg Initial rangordning: 10 Utifrån individ icke göra

42 Grupp Åtgärdsnr Klopidogrel > 12 mån 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 6 säker patientnytta enl nuvarande studier Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Kranskärlssjuka patienter som ska behandlas i 12 månader där behandlingen fortsätter längre Beror på grundsjukdom och status Beror på grundsjukdom och status Gott God Låg kostnadseffektivitet Initial rangordning: 10 kommentar icke göra

43 Grupp Åtgärdsnr Stabil angina CSS IIIIV trots optimal individanpassad läkemedelsbehandling. Revaskularisering ej möjlig/lämpligt TENS (prio 6) (10 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 7 För patienten en acceptabel livssituation avseende kärlkramp och funktionsförmåga Stor Mycket stor Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård Stor aktivitetsbegränsning Stor Nivå av vetenskapligt underlag Patient handikappad av sin kärlkramp Patient handikappad av sin kärlkramp Beror på grundsjukdom och status, bevisad högre funktionsförmåga och arbetskapacitet Gott God Stor behandling med stora effekter på livkvaliet Initial rangordning: 6 Bör vara egenfinansierad av patienten 6

44 Grupp Åtgärdsnr Alla patienter med låg risk för stroke där antikoag måste sättas ut temporärt (10 pat) Rutinmässig behandling LMWH heparin där patientnyttan bedöms som ringa aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Waranbehandlad patient som får Fragmin inför ex tandläkarbesök, då Waran temporärt reduceras/utsättes Ej relevant Mycket liten risk Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 8 Gott God Låg kostnadseffektivitet då risken för stroke är låg och vården/medicineringen Låg drar personella/läkemedelsresurser Initial rangordning: 10 kommentar 10

45 Grupp Åtgärdsnr Asymtomatisk patient AS/MI ingen funktionsbegränsning normal eko (45 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 9 Klaffkirurgi medför ingen patientnytta då patienten är symtomfri Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Mätvärden ska ej indicera klaffkirurgi om inga symtom finns Asymtomatisk risk, klaffkirurgibehov kan uppstå vid symtom Gott God Låg vid symtomfrihet Låg Initial rangordning: 9 Minska mängdedn klaffkirurgi 9 8 9

46 Grupp Åtgärdsnr Ej kranskärlsröntgen som första åtgärd för för riskbedömning/värdering hos patient med patologiskt arb prov m låg klin misstanke om kranskärlssjukd, (75 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 10 Ringa nytta, läkemedelsbehandling bör prövas först Väl dokumenterat i Nationella riktlijer för hjärtsjukvård Mycket stor aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Patienter med lindrig/stabil fördragsam kärlkramp Patient med ev lindrig kärlkramp bör kunna utredas noninvasivt, i första hand prova läkemedel om tecken tillsjukdom finns God prognos även om sjukdom diagnostiseras Gott God Låg kostnadseffektivitet hos identifierade lågrisk patienter selektion Låg Initial rangordning: 9 kommentar

47 Grupp Åtgärdsnr Upprepad elkonvertering av Symtomatiskt FF efter tidigare konv med snara recidiv (30 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 11 Tveksam patientnytta då recidiv kan förespås igen väldokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stor aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Återkommande förmaksflimmer med symtom trots elkonvertering Patienten känner av sin snabba hjärtrytm med nedsatt funktion och livskvalitet. Frekvensreglera med läkemedel i första hand förutom tromembolisk behandling Påverkas inte av elkonvertering Gott God måttlig kostnadseffektivitet då recidiv är vanliga Initial rangordning: 9 "Sluta med " 9 9

48 Grupp Åtgärdsnr Konvertering efter föregående waranbeh hos FF nyupptäckt asymtomatiskt och av osäker duration (40 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 12 Elkonvertering ej motiverad hos asymtomatisk patient. Bör behandlas frekvensreglering och trombembolisk profylax Väl dokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Kroniskt tillstånd hos ffa äldre patient Oförändrat God om frekvenskontroll och tromembolisk profylax Gott God måttlig kostnadseffektivitet då recidiv är vanliga Initial rangordning: 8 kommentar 8

49 Grupp Åtgärdsnr Transfemoral AS (reducera nntalet pat med 50 % = 4 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 13 Ny kirurgisk terapiform( ej fullständigt utvärderad med långtidsresultat) Patientnyttan sannolikt god Mycket stor Mycket stor FOUnivå Mycket stor aktivitetsbegränsning Mycket stor Nivå av vetenskapligt underlag Inoperabel patient med sedvanlig thoraxkirurgisk teknink Patienter som är gravt handikappade av sitt klaffel Mycket dålig obehandlad Annat underlag Mycket stor Kan vara en livsavgörande metod för skör patient Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ska göras i studieform (ej minska patienter) FoU

50 Grupp Åtgärdsnr Svår hjärtsvikt NYHA IIIbIV trots optimal läkemedelsbehandling som inte är aktuell för hjärttransplantation mekaniskt väkammarstöd som långvarig beh FoU (½ pat/år) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 14 Selektion av patienter där utgångspunkt bör vara en förväntan på bättre pumpfunktion av hjärtat(t,ex akut hjärtmuskelinflammation) Mycket stor Mycket stor FOUnivå i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stor aktivitetsbegränsning Stor Nivå av vetenskapligt underlag Livshotande tillstånd med stort åldersspann beroende på grundorsak till hjärtsvikt Livshotande Prognosen är livshotande men beror helt på bakomliggande orsak till hjärtsvikten/ Visst Kalkylerad Mycket stor Hög kostnadseffektivitet för selekterade patienter, låg kostnadseffektivitet för andra patienter Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, kommentar FoU

51 Grupp Åtgärdsnr Thorakoskopisk ablatation hos pat med uttalat symtomatisk paroxysmalt förmaksflimmerfou (reducera antal pat med 50 % = 3 st pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 15 Ny kirurgisk terapiform( ej fullständigt utvärderad med långtidsresultat) Patientnyttan sannolikt god Stor FOUnivå i nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stor aktivitetsbegränsning Stor Nivå av vetenskapligt underlag Andra terapiförsök har inte gett önskad effekt Pat upplever sig funktionsinskränkt p g a hjärtarytmi Dålig livskvalite sannolikt arbetsoförmögen Visst Kalkylerad Stor Sannolikt god, ej tillräcklig evidens FOU Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ej 50% men bör ingå i studie. Var underlag i övning 1, ingen slutgiltlig rangordning FoU

52 Grupp Åtgärdsnr Stabil angina CCS IIIIV trots optimal individanpassad läkemedelsbehandling och fysisk träning. Revaskularisering ej möjlig/lämplig alt beh EECP FoU (½pat/år) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 16 Ny behandlingsform ej fullständigt utvärderad med långtidsresultat) Patientnyttan sannolikt god Stor Stor FOUnivå i nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stor aktivitetsbegränsning Stor Nivå av vetenskapligt underlag Handikappande kärlkramp Svår funktionsnedsättning med Stor risk att dö pga grundsjukdom. försämrad livskvalitet. Andra terapiförsök Behandlingen palliativ ej gett tillräcklig effekt Visst Kalkylerad Mycket stor Sannolikt god, ej tillräcklig evidens FOU Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, kommentar FoU

53 Grupp Åtgärdsnr Hjärtstopp hos i övrigt biologiskt vital patient nedkylning på IVA (prio 6) (20 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 17 Minskad risk för hjärnskada i samband med hjärtstopp Mycket stor väldokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Mycket stor Mycket stor aktivitetsbegränsning Mycket stor Nivå av vetenskapligt underlag Livshotande tillstånd Behandling i samband med återupplivning, kräver respiratorvård och kompletterande röntgenundersökningar Stor risk för invaliditet, fortsatt lidande, försämrad livskvalitet och död Visst Viss Mycket stor Stor kostnadseffektivitet om hjärnskador kan förhindras Hög Initial rangordning: 6 kommentar 6

54 Grupp Åtgärdsnr Frekventa symtomatiska VES el VT hos pat med underliggande hjärtsjd kateterablation (prio 10) (reducera antalet pat med 50 % = 3 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 18 av hjärtarymi( vissa patienter bör ha ICD) Stor väldokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stor aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Beror på bakomliggande hjärtsjukdom Beror på bakomliggande hjärtsjukdom Beror på bakomliggande hjärtsjukdom Gott God Stor osäker Låg Initial rangordning: 10 kommentar 8 8

55 Grupp Åtgärdsnr Förmaksflimmer med adekvat frekvensreglering och måttligt till svår hjärtsvikt NYHA IIIIV, med nedsatt vänsterkammarfunktion ch QRS duration > 120 ms CRT behandling (prio 6) (reducera antalet pat med 50 % = 5 pat) Förbättrad funktionsförmåga hos ca 2/3 av selekterade patienter med svår hjärtsvikt Mycket stor Mycket stor Mycket stor aktivitetsbegränsning Mycket stor Nivå av vetenskapligt underlag Stor funktionsnedsättning/dålig livskvalitet hos patienter med svår hjärtsvikt Stor funktionsnedsättning/dålig livskvalitet hos patienter med svår hjärtsvikt Påverkar ej säkert mortaliteten, men har stor påverkan på livskvalitet hos ca 70% av patienterna Väl dokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 19 Gott God Dyr behandling som kan ge stor effekt på patientens livskvalitet. Utan behandling Mycket stor Hög kan sjukdomen bli totalt handikappande Initial rangordning: 6 kommentar 4 51

56 Grupp Åtgärdsnr Hjärtkärlfrisk pat med BMI>35 lm behandling där kost och motionsråd ej givit tillräckligeffekt (prio 9) 10 pat 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 20 En del av patienterna minskar 46 kilo väldokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Kraftigt överviktiga, förebyggande behandling Hjärt/kärlfrika patienter med övervikt, förebyggande behandling Beror på ändrad livsstil, obesitas kirurgi? Gott God Låg kostnadseffetivitet, dåliga långtidsresultat Låg Initial rangordning: 9 Förtydliga! 9

57 Grupp Åtgärdsnr Uttalat symtomatiskt paroxysmalt förmaksflimmer profylax med läkemedel (klass Ic och betablockad) (prio 7) (20 pat) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 21 Patienter med handikappande hjärtarytmi, som med läkemedel kan få acceptabel situation Mycket stor väldokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Mycket stor aktivitetsbegränsning Mycket stor Nivå av vetenskapligt underlag Fysiskt handikapp pga av hjärtarytmi Stor funktionsnedsättning/dålig livskvalitet Stor funktionsnedsättning/dålig livskvalitet Gott God Mycket stor behandlingen kan förbättra livskvaliteten för en selekterad patientgrupp betydligt Hög Initial rangordning: 7 Förtydliga! 5 51

58 Grupp Åtgärdsnr Stabil angina CCS III trots optimal individanpassad läkemedelsbehandling med lindrig ischemi kranskärlsrtg med efterföljande revaskularisering (prio 7) (10 pat) Symtomfri patient Mycket stor Mycket stor aktivitetsbegränsning Mycket stor Nivå av vetenskapligt underlag Symtomfri patient med intervention där läkemedelsbehandling ej tar bort alla symtom Intervention ökar livskvalitet och funktion Intervention ökar livskvalitet och funktion, påverkar dock inte dödlighet väldokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 22 Gott God Behandlingen kan förbättra livskvaliteten och funktionen för en selekterad Stor Hög patientgrupp betydligt Initial rangordning: 7 Förtydliga! 5 51

59 Grupp Åtgärdsnr Instabil kranskärlssjd (nonstemi och instabil angina) rutinmässig kranskärlsrtg och med möjlighet till revaskularisering under vårdtiden (prio 7) (10 % av nonstemi/uap=60 pat under vårdtiden) 511 Kardiologi Birgitta Dackell I 23 Minskar dödligheten generellt, sjukdomen markör för ytterligare allvarlig hjärt/kärl händelse. Kvalitetsindikator för god hjärtsjukvård i RiksHia och öppna jämförelser Stor Stor Stor väldokumenterat i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård aktivitetsbegränsning Stor Nivå av vetenskapligt underlag Risken att avlida efter en NONSTEMI infarkt är >jämfört STEMI infarkt inom 4 år Patient med akut kranskärlssjukdom/hjärtinfarkt som utvärderas under sjukhustiden Risken att avlida efter en NONSTEMI infarkt är >jämfört STEMI infarkt inom 4 år Gott God Snabb utredning med kranskärlsröntgen efter non STEMI kan vara avgörande för vissa patienters prognos och risk för död i hjärtsjukdom Stor Hög Initial rangordning:

60 Grupp Åtgärdsnr Inrätta ett Kardiologiskt interventionscentrum i Gävle. Centralisera all pacemaker/icd/crt/revealimplatantion till Gävle, Stor synergi avseende logistik, effektivitet och ekonomi om samverkan med PCIlab. Högre patientsäkerhet, vård i rätt tid och säkerställd kompetens/bemanning med högvolym och centraliserad verksamhet. Inga negativa effekter för patienten då detta är sällanvård aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Patienter i behov av pacemaker får den inlagd i Gävle. Viss verksamhet såsom inläggning av ICD och CRT är redan centraliserat till Gävle sjukhus och doktor reser till Gävle från länet och genomför implantation, Ett mycket bra arbetssätt som Kardiologi vill utveckla till att även gälla pacemakerinläggningar Påverkas inte i nuläget. På sikt kan det bli effekter i patientsäkerhet. Mycket skör bemanningssituation i länet. Få kompetenta operatörer. Ska specialkompetens finnas på 3 sjukhus måste det finnas garantier att någon Kardiologin bedömer att tillgängligheten och kvaliteten ökar och att patienter i behov av pacemaker kan få behandling snabbare om vi kan styra och organisera hela vårdkedjan/processen inom verksamhetsområdet. Idag utförs Effektivitetsvinsten med 2 lab som samverkar finns dokumenterad. (Lundmodell) Säkerheten ökar med möjlighet till backuplab(service, koplicerade tidskrävande ingrepp 511 Kardiologi Birgitta Dackell III 24 Initial rangordning:

61 Grupp Åtgärdsnr Ställa diagnosen "benskörhet" och ge den första behandlingsinfusionen, patient förs sedan över till PV 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark III 1 risk finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Patient med diagnosticerad benskörhet ej akut men i behov av behandling för att minska risk för framtida skador risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag svårighetsgrad (aktuellt tillstånd + prognos): ej bedömbar Initial rangordning: 10

62 Grupp Åtgärdsnr Sluta utföra blodtappning på uppdrag av PV 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark III 2 risk finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Ej akut fas, pat behandlas i PV fö I behov av åtgärden risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 10

63 Grupp Åtgärdsnr Sluta ge venofer för andra verksamheters räkning. 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark III 3 risk finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Patient i behov av behandling med "järn" Ej akut men kräver behandling risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 10

64 Grupp Åtgärdsnr Typ 1 eller II diabetiker, graviditet. Ej behandling med insulin glulisin eller insulin demetir F21 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 4 Underlaget är otillräckligt för att värdera effekt och säkerhet av insulin glulisin och insulin demetir vid typ 1 eller 2diabetes och graviditet. finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag gravid diabetiker i behov av insulinbehandling Gravid diabetiker risk om ej ligger stabilt i sin sjukdom Behandlingen kan inte motiveras pga bristande evidens Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, kommentar FoU

65 Grupp Åtgärdsnr Typ I eller IIdiabetes, graviditetsplanering. Ej strukturerade program för planering av graviditet. F9 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 5 PCC till kvinnor i fertil ålder med diabetes leder till patientnytta (mor och barn) som överstiger olägenheten konsensus aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Gravid diabetiker Gravid diabetiker risk om ej ligger stabilt i sin sjukdom kan inte motiveras pga bristande evidens Annat underlag Viss ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, kommentar FoU

66 Grupp Åtgärdsnr Ej rutinmässigt göra DT vid syncopé. Ersätts av t ex holter, klassisk telemetri, ort statiskt bltr. 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 6 Strålning finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag syncopé akut Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 7 Individuell bedömning 5 51

67 Grupp Åtgärdsnr Diabetes och svårläkta fotsår. Ej behandling med hyerbar syrgas. E34 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 7 Underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av hyperbar syrgas på sårläkning finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker med svårläkta sår Visst lidande men behandlingen har ingen dokumenterad effekt risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, kommentar FoU

68 Grupp Åtgärdsnr Diabetes med svårläkta fotsår och infektion. Ej konservativ sårvård med G CSF. E31 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 8 Underlaget är otillräckligt för att avgöra om behandling med subkutant GCSF vid diabetiska fotsår och infektion minskar riesken för amputation finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker med svårläkta sår Visst lidande men behandlingen har ingen dokumenterad effekt risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, kommentar FoU

69 Grupp Åtgärdsnr Diabets med svårläkta infekterade fotsår ej konservativ sårvård med lokala antimikrobiella medel eller silverimpregnerade förband. E30, Medicin 1 Reidunn Wettermark III 9 Underlaget är otillräckligt för att avgöra om beh med lokala antimikrobiella medel/ silverimpregnerade förband ger ökad utläkning, färre sårinfektioner, lägre antibiotikaförbrukning eller fler utläkta sårinfekt vid kroniska fotsår och diabetes oklar aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker med svårläkta sår Visst lidande men behandlingen har ingen dokumenterad effekt risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag Skattad ej bedömbar Initial rangordning: 10 INGEN MEDICINSK PRIORITERING Gränssnittsfråga? FoU

70 Grupp Åtgärdsnr Diabetes med smärtsam neuropati behandlas med tricykliska antidepressiva som första handsval. E9 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark ##### 10 SSRI tycks inte ha någon smärtlindrande effekt. Andelen med minst 50% smärtreduktion ökar låg aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag patientlidande men behandlingen har ingen dokumenterad effekt Visst lidande men behandlingen har ingen dokumenterad effekt risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Visst ej bedömbar Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta INGEN MEDICINSK PRIORITERING? Förtydliga rubriken och gör val i Gruppering

71 Grupp Åtgärdsnr Ej utreda äldre, äldre multisjuka. Behandla intagningsorsaken endast. Symtomatisk behandling 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 11 Minskat obehag för patient med färre provtagningar och undersökningar. Risk att vissa patologiska sjukdomar missas. ej bedömbar aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag symptom som bör behandlas men ej utreda mer än nödvändigt påverkad av symptomet risk för förtida död och invaliditet och liten risk för försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 8 Individuell bedömning

72 Grupp Åtgärdsnr Ej KBT till diabetiker med ätstörning. D18, Medicin 1 Reidunn Wettermark III 12 KBT tycks inte ha någon påvisbar effekt på glukoskontroll vid anorexi eller bulimi och diabetes mkt lågt aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker med ätstörning allvarligt tillstånd men behandlingen saknar dokumenterad effekt risk för försämrad livskvalitet Visst ej bedömbar Initial rangordning: 10 EJ MEDICINSK PRIORITERING. Gränssnittsfråga med medicin och psykiatrin

73 Grupp Åtgärdsnr Ej erbjuda krisbearbetning för krisreaktion vid diabetsdebut. D17 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 13 Underlag otillräckligt för att bedöma nyttan av krisbehandling. finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag krisreaktion vid diabetesdebut måttligt allvarligt tillstånd åtgärden saknar dokumenterad effekt Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ska bara göras om det ingår i studie FoU

74 Grupp Åtgärdsnr KBT för patient med diabetes och rädsla för hypoglykemi skall ej genomföras. D14 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 14 Underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av KBT finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker med krisreaktion måttligt allvarligt tillstånd åtgärden saknar dokumenterad effekt Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ska bara göras om det ingår i studie FoU

75 Grupp Åtgärdsnr Interventioner riktade till personalen för att stärka patient, empowerment, för diabetiker med bristande delaktighet i vården, skall ej utföras. D13 FUO 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 15 Tycks iunte ge någon nämnvärd effekt på patientens flukoskontroll eller livskvalitet finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker ej allvarligt risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ska bara göras om det ingår i studie FoU

76 Grupp Åtgärdsnr Individuella utbildningsprogram till typidiabetiker skall ej göras. D6 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 16 Otillräckligt underlag finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Diabetiker måttligt allvarligt tillstånd risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ska bara göras om det ingår i studie FoU

77 Grupp Åtgärdsnr KBTbehandling till diabetiker med otillräcklig glukoskontroll skall ej utföras. D2 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 17 Underlag otillräckligt finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag DIABETIKER måttligt allvarligt tillstånd risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ska bara göras om det ingår i studie FoU

78 Grupp Åtgärdsnr Motivationshöjande samtal enligt M1metod skall ej genomföras på diabetiker. D1 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 18 Effekt saknas vid mätning efter 612 månader låg till måttlig aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker måttligt allvarligt tillstånd risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Visst ej bedömbar Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta kommentar icke göra

79 Grupp Åtgärdsnr Hyperglykemibehandling av patient med diabetes och akut stroke och B glukos 711 skall ej genomföras. C Medicin 1 Reidunn Wettermark I 19 Beh med FIK för att normalisera hyperglykemi vid akut stroke tycks inte leda till minskad dödlighet, mindre invaliditet eller komplikationer såsom grav hypoglykemi lågt aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag akut stroke allvarligt tillstånd men behandlingen saknar dokumenterad effekt behandlingen saknar dokumenterad effekt Visst ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Ska bara göras om det ingår i studie FoU

80 Grupp Åtgärdsnr Följa riktlinjer vad gäller coloscopier för totala ulcerösa coliter. Utglesning av kontroller. 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 20 Minskat besvär i form av laxering. Möjligen ökad oro som kan förhindras av bra info.risk för perforation. finns aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag ulcerös kolit kroniker Visst ej bedömbar Initial rangordning: 7 Vi har tätare återbesök i dagsläget 10 icke göra icke göra

81 Grupp Åtgärdsnr Konvertera coloscopi/colonrtgremiss till colonrtg/coloscopi 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 21 Lättar förberedelser. Mindre komplikationsrisk. För yngre pat snabbare coloscopibeh. finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag patient i behov av "tarmdiagnostik" oklara tarmproblem som kräver utredning Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 7 Strålbelastning / väntetid 6 6

82 Grupp Åtgärdsnr Vid känd EP ej rutinmässigt göra DT vid nya anfall 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 22 Strålning finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag epilepsi kroniker Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 7 Var underlag under övning 1, finns ingen slutgiltlig rangordning. icke göra icke göra 10 icke göra

83 Grupp Åtgärdsnr Typ1diabetes, ej göra kontinuerlig subcutan glukosmätning slentrianmässigt. B13 FOU 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 23 saknar dokumenterad effekt oklart aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker måttligt allvarligt hälsotillstånd behandlingen saknar dokumenterad effekt Visst ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Bara om de ingår i en studie FoU

84 Grupp Åtgärdsnr Med ökad risk för DKA sluta mäta urinketoner. Med låg risk för DKA sluta mäta urinketoner. B8 B9, Medicin 1 Reidunn Wettermark I 24 Egenmätning av urinketoner medför större patientnytta än olägenhet. patientnytta som är större än olägenheten projekt pågår aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker måttligt allvarligt hälsotillstånd behandlingen saknar dokumenterad effekt Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 10 Invänta projektresultat. Bara om de ingår i en studie. Fou FoU

85 Grupp Åtgärdsnr Minska utnyttjandet av paramedicinska insatser för reumatiskt sjuka pat. 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark 25 med nya läkemedel har behovet av ffa arbetsterapeutiska insatser minskat finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag reumatiker kroniker Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 7 kommentar 7

86 Grupp Åtgärdsnr Typ2diabetiker med BMI >28, ej ge sibutramin som tillägg till livsstilsbehandling. A15, Medicin 1 Reidunn Wettermark I 26 Otillräcligt underlag finns evidens aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker måttligt allvarligt tillstånd risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Gott ej bedömbar Initial rangordning: 10 kommentar 10

87 Grupp Åtgärdsnr Ej utföra celiakiscreening med autoantikroppar av diabetes typ1 hos vuxna. A Medicin 1 Reidunn Wettermark I 27 Underlag otillräckligt oklart aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag diabetiker måttligt allvarligt tillstånd risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, Bara om de ingår i en studie FoU

88 Grupp Åtgärdsnr Minska antalet läkarbesök för pat i remission som står kvar på sjukdomsmodifierande medicinering 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 28 Regelbundna besök hos specialistutbildad sjuksköterska. Läkartider frigörs. finns aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag reumatiker kroniker Gott Kalkylerad ej bedömbar Initial rangordning: 7 Fler sjuksköterskebesök

89 Grupp Åtgärdsnr Ej behandla patienter i palliativt skede med livsuppehållande behandling. 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 29 God vård för patienter i livets slutskede kan ej lämna fn aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Pat i livets slutskede ej bedömbar Tydliggöra terminologin palliativ vård! När avslutas livsuppehållande (kurativa) insatser och övergår till god omvårdnad oavsett diagnos. Ex hög ålder eller övriga tillstånd risk för förtida död, invaliditet eller försämrad livskvalitet Initial rangordning: Annat underlag Icke göra = ingen medicinsk nytta Kommentar på rubrik "I livets slut" icke göra

90 Grupp Åtgärdsnr Renodla reumamott, ex utremittera all kontroll av bltr, diab och hjärtmedicinering och därmed förskrivning 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark III 30 bättre effekt på reumamott (rätt vårdnivå) finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag reumatiker ej akut Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 7 EJ MEDICINSK PRIORITERING. Gränssnittsfråga.

91 Grupp Åtgärdsnr Sluta lägga in patienter för att antibiotika måste ges iv, sker ej i PV i vårt landsting. I t ex Sthlm ges både antibiotika och ibland blod i PV 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark III 31 Pat slipper oroas av sjukhusmiljö. Minskad risk för förvirring, exponeras för andra infektiösa agens finns inte aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Patient i behov intravenös antibiotikabehandling skrivs in på vårdavdelning eftersom inte behandlingen ges i hemmet av PV Patient som i övrigt kan bo hemma eller på Säbo Stor risk för förtida död, måttlig risk för invaliditet och stor risk för försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, EJ MEDICINSK PRIORITERING. Gränssnittsfråga.

92 Grupp Åtgärdsnr Sluta att behandla avsaknad av viljemässiga muskelkontraktioner vid stroke. F Medicin 1 Reidunn Wettermark I 32 Patient känner sig underbehandlad oklart aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag stroke ej akut skede allvarligt tillstånd behandlingen saknar dokumenterad effekt Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: 10 Aktiv? Följ strokeriktlinjer 10

93 Grupp Åtgärdsnr Sluta att behandla gångproblem efter stroke. F12 träning på automatiserad gångbana med avlastning av kroppsvikt 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 33 Tveksam patienteffekt oklart aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag Gångproblem efter stroke i ej akut fas svårt med gångproblem men behandlingen har tveksam effekt Stor risk för förtida död, invaliditet och försämrad livskvalitet Visst ej bedömbar Initial rangordning: 10 Utifrån gångtvång 10

94 Grupp Åtgärdsnr Sluta att behandla spasticitet efter stroke. F11med Peroralt baklofen 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark I 34 Tveksam effekt risk för biverkningar av behandlingen oklart aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag kvarstående spasticitet efter stroke ej akut skede Funktionsinskränkning men behandlingen ger tveksam effekt Stor risk för förtida död, mycket stor risk för invaliditet och försämrad livskvalitet Annat underlag ej bedömbar Initial rangordning: Icke göra = ingen medicinsk nytta kommentar icke göra

95 Grupp Åtgärdsnr Planera verksamheten så att pat läggs på rätt plats, till rätt medicininriktning vid inläggningstillfället 512 Medicin 1 Reidunn Wettermark III 35 Kvalitetssäker vård, inga onödiga undersökningar, kortare vårdtid hög medicinsk säkerhet för patient oklart aktivitetsbegränsning Nivå av vetenskapligt underlag akut sjuka patienter tvingas pga av platsbrist, logistiska problem att vårdas på fel avd kan vara mkt allvarliga hälsotillstånd risk för förtida död, invaliditet och försämrad livskvalitet Annat underlag hög Hög Initial rangordning: 8 EJ MEDICINSK PRIORITERING

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Nej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Nej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman) Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 512 - Medicin 1 I 1. Ingen. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 512 - Medicin 1 I 1. Ingen. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Typ 1 eller II diabetiker, graviditet. Ej behandling med insulin Apidra eller insulin Levemir. F21 FOU 512 Medicin 1 I 1 Underlaget är otillräckligt för att värdera effekt

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Antigympa grupp 812 Vuxenpsykiatri I 1 I Antigympan (kroppskännedom) jobbar man med inkännande, närvarande rörelser för att minska på sitt onda/spänningar. Vi jobbar från

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

614 - Öron-näsa-hals I 1

614 - Öron-näsa-hals I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och kol

Interprofessionell samverkan astma och kol Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Interprofessionell samverkan astma och KOL Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

513 - Medicin 2 I 1. Liten. Låg. Enkel

513 - Medicin 2 I 1. Liten. Låg. Enkel LUNGAN: Vi slutar utreda patienter med typiska symtom på akut sarkoidos och bilaterala hiluslymfom på lungröntgen I 1 Någon enstaka patient kommer att visa sig ha någon annan sjukdom än sarkoidos Mortalitet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

Miniteam för multisjuka äldre och dementa Balazs Rethy

Miniteam för multisjuka äldre och dementa Balazs Rethy Miniteam för multisjuka äldre och dementa 2017.11.28 Balazs Rethy Definition Mest sjuka äldre är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande,

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Fysioterapeut remitterar till röntgen. Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund

Fysioterapeut remitterar till röntgen. Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund Fysioterapeut remitterar till röntgen Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund Öppen mottagning till fysioterapeut Bakgrund Rätt kompetens för varje patient. - Onödiga besök? - För lång väntetid?

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Regionalt Prehospitalt Vårdprogram. Interhospitala Hjärttransporter. Version

Regionalt Prehospitalt Vårdprogram. Interhospitala Hjärttransporter. Version Regionalt Prehospitalt Vårdprogram Interhospitala Hjärttransporter Version 2 110112 Vårdprogram Interhospitala hjärttransporter publicerades 060602. Från och med 100101 är utrustningen i transportambulanserna

Läs mer

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom

Läs mer

811 - Kvinnosjukvård I 1

811 - Kvinnosjukvård I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Assisterat befruktning. Fastställ max 2 IVF alt 3 insemination. 811 Kvinnosjukvård I 1 skillnad Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson

Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

När primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och

Läs mer

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

Omvårdnad och rehabilitering vid astma Omvårdnad och rehabilitering vid astma A0.08a Astma, rökare Rökstopp Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling. Kostnaden per effekt

Läs mer

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin Välkommen till Mun-H-Centers fokusdag 2008 Orofacial medicin Sjukhustandvård Oral medicin Orofacial medicin SYFTE med fokusdagen om Orofacial medicin är att tydliggöra vårdområdet och att hitta en riktning

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018 Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Fem faktorer med RiksSvikt

Fem faktorer med RiksSvikt Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Nödvändig tandvård (N)

Nödvändig tandvård (N) 2019-01-04 1(5) Nödvändig tandvård (N) Tandvårdsstödet Nödvändig tandvård, innebär att de personer som omfattas av tandvårdsstödet, kan få tandvård för en patientavgift, som motsvaras av patientavgiften

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer