Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi
|
|
- Inga Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Idor Svensson & Ingrid Tholerus Universitetsstuderande med läsoch skrivsvårigheter och dyslexi Skriftserie, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
2 Denna rapport ingår i skriftserien för Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. I serien publiceras utvalda arbetsrapporter och uppsatser författade av institutionens studenter, lärare och forskare. Därutöver publiceras andra skrifter av intresse inom våra ämnesområden på institutionen. Redaktionsråd för skriftserien Lena Carlsson (red.), Gunilla Gunnarsson, Marianne Henningsson, Ingeborg Moqvist-Lindberg, Tobias Stark ISBN: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet. Tryck: Repro, Växjö 2011
3
4 Abstrakt Sammanfattning Syfte: Att undersöka studenter som genomgått en läs- och skrivutredning avseende specifika kännetecken för dyslexi, upplevelse av tidigare och nuvarande studietid och aktuell läsförmåga Metod: Fyrtioen studenter med läs- och skrivsvårigheter och 22 kontrollstudenter har genomgått ett antal läs- skriv- och kognitiva test. Försöksgruppen har dessutom gjort självbildstest och genomgått en intervju avseende upplevelse av tidigare skolgång och upplevelse av universitetsstudier. Resultat: Fonologiskt processande, arbetsminne och rapporterad ärftlighet var tydliga markörer i gruppen med dyslexi. Flertalet upplevde grundskoletiden som problematisk och att det präglat dem avseende självbild, val av studier och arbete. Universitetsstudierna präglades oftast av optimism även om flertalet av studenterna med skriftspråkliga problem hade velat ha mer support och förståelse från lärare. Nästan alla hade använt olika former av stöd på grund av sina svårigheter vid genomförandet av sina universitetsstudier. De lyfte fram betydelsen av textverkstaden, inläst litteratur, anteckningshjälp, talsyntes och rättstavningsprogram. Diskussion: En tydlig definition av läs- och skrivsvårigheter och dyslexi underlättar val av insatser samt ger studenter en förståelse för de oftast oväntade problem de har med att läsa och skriva. Hur dessa svårigheter påverkar studierna är viktigt att förmedla till lärare och studiekamrater, för att studenter med skriftspråkliga svårigheter skall få samma möjligheter att genomföra sina studier som studenter utan dessa problem.
5 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Bakgrund 7 Dyslexi 9 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och självbild 10 Kompensation 11 Vad menas med kompensation? 12 Tidigare undersökningar avseende universitetsstudenter med läs- och skrivsvårigheter 13 Syfte 15 Frågeställningar 15 Metod 15 Deltagare 15 Genomförande 16 Definition av dyslexi 17 Resultat 18 Analys av intervjuer 22 Diskussion 27 Begränsningar med undersökningen 32 Konklusion 33 Referenser 34 Övriga skrifter i serien 39
6 Förord Inledning Bristande läsförmåga kan i dagens samhälle ses som ett allt allvarligare funktionshinder. I takt med att kraven på läsfärdighet ökar i samhället, ökar även risken för social exkludering i form av permanent arbetslöshet och social utslagning i synnerhet för redan socialt utsatta grupper. Samhällsutvecklingen går mot ökad digitalisering av information och kommunikation. Att vara läsoch skrivkunnig har alltmer blivit en nödvändighet. Att kunna kommunicera skriftligt och att kunna ta del av andras skriftliga kommunikation både på svenska och på andra språk, blir allt viktigare, inte minst ur ett demokratiskt och deltagarperspektiv. Man räknar med att det i Sverige finns ca vuxna med sådana svårigheter med att läsa och förstå text att deras möjligheter att delta i det demokratiska livet avsevärt försvåras (Myrberg, 2001). Inte minst påverkar svårigheterna möjligheterna och motivationen till att söka sig till universitets- och högskoleutbildningar. I både nationella och internationella studier har det framkommit att läs- och skrivsvårigheter är ett vanligt problem för universitetsstuderande. Bland universitetsstuderande med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är det vanligt att studierna upplevs som särskilt krävande, eftersom studenterna har problem med skriftspråket. Detta kan äventyra studieprocessen, med risk för att ett högt antal studerande med dessa svårigheter avbryter av sin utbildning. Flera studier under de senaste åren har beforskat personer som trots sina läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ändå påbörjat och genomfört universitetsstudier (Eriksson/Gustavsson, 2007; Mortimore & Crozier 2006; Stampoltzis, & Polychronopoulou 2008, 2009; Tayler, Duffy, & England 2009). I dessa undersökningar framkommer det bl a att de problem som studenterna upplever med sina studier är relaterade till hur utbildningarna anpassar program och kurser för dem. För studenter vid universitet och högskolor i Sverige finns en lag om likabehandling (Lag om likabehandling av studenter i Högskolan, 2001:1286). Lagen betyder att alla studenter har rätt till likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Detta innebär för studenter med läs- och skrivsvårigheter att de skall få samma möjligheter att tillgodogöra sig studier som övriga studenter vid universitet och högskolor. Exempelvis kan studenter med skriftspråkliga problem, förutom en noggrant genomförd utredning, erbjudas inläst litteratur, individanpassade examinationer och kompensatoriska hjälpmedel. För att säkerställa att universitet och högskolor uppfyller denna lag om likabehandling krävs kunskap om de specifika svårigheterna. Samtliga lärare skall ha dessa kunskaper, så att de kan anpassa utbildningar och erbjuda bästa
7 Inledning och bakgrund möjliga studieklimat för studenter med olika typer av problem. Denna studie inkluderar 41 universitetsstuderande som utretts för skriftspråkliga svårigheter med avsikt att kartlägga vilken typ av läs- och skrivsvårigheter de har och hur de uppfattat att studera vid ett universitet. Bakgrund Vid universitet där undersökningen genomförts har det under mer än 10 år funnits en utredningsverksamhet med uppdrag att utreda studenter med läs- och skrivsvårigheter. Studenter som upplevt svårigheter med skriften och/eller har haft problem under tidigare studiegång har tagit kontakt med en representant för Studenthälsan/studentcentrum, som i sin tur hänvisat dessa studenter till utredningsenheten. Även de studenter som tidigare har genomgått utredningar för läs- och skrivsvårigheter har fått genomgå en ny kartläggning när de påbörjat sina universitetsstudier. Syftet med detta förfarande är att ha en så aktuell bild som möjligt av studentens svårigheter för att kunna anpassa stödet på bästa sätt med avseende på universitetsstudierna. En majoritet av de studenter som sökt stöd för skriftspråkliga svårigheter har varit medvetna om sina problem och haft någon form av läs- och skrivdiagnos. Emellertid är det inte ovanligt att en del av studenterna som utretts har fått en dyslexidiagnos för första gången i livet. De får för första gången en förklaring till de problem med skriften som de oftast upplevt under hela skoltiden. Enligt en undersökning av Stampoltzis och Polychronopoulou (2009) hade 43 procent av studenterna som sökte stöd för sina skriftspråkliga problem inte någon formell dyslexidiagnos. Läs- och skrivutredningarna har genomförts av specialpedagog/lärare och legitimerade psykologer. I utredningen ingår, förutom läs- och skrivtest (avkodningstest, flera fonologiska test, rättstavningstest och läsförståelsetest), test som mäter intellektuell förmåga, kartläggning av självbild samt intervju om upplevelse av tidigare studiegång och arbetslivserfarenhet. Efter utredningen får studenten ett intyg som beskriver vilka svårigheter han/hon har. I intyget till studenten finns också förslag till olika stödåtgärder för att studenterna skall kunna genomföra sina studier. De stödåtgärder som främst har erbjudits är förlängd tid vid tentamina samt olika kompensatoriska hjälpmedel för att stödja läs- och skrivförmågan t ex talsyntes, elektroniska ordlistor, rättstavningshjälp, ordprediktionsprogram, ordigenkänningsprogram (för beskrivning av olika program och utrustning se Jacobson, Björn, & Svensson, 2009). Anledningen till att kompensation oftast föreslås är att det tar för mycket tid för studenterna att träna specifika skriftspråkliga moment. 7
8 Inledning och bakgrund Studenterna behöver få ta del av den kurslitteratur de har fått så snabbt som möjligt för att hinna med sina studier. Att kompensera för problemen, d v s att använda olika datorbaserade läs- och skrivhjälpmedel, är därför nödvändigt. Cirka 25 studenter per år har genomgått utredningar av läs- och skrivförmågan vid universitet där studien genomförts. Antalet studenter som efterfrågar en utredning tenderar att öka, vilket bekräftas av andra lärosäten (Griffin & Pollak, 2009; Richardson & Wydell, 2003). Antalet heltidsstudenter vid universitet där undersökningen genomförts har varit ungefär Med tanke på att cirka 15-20% av befolkningen i Sverige beräknas ha någon form av läs- och skrivsvårigheter (Lundberg, 1985), är utredningar av 25 studenter per år procentuellt få och kan tyda på ett mörkertal. Förklaringen till att så förhållandevis få kommer till en utredning har förmodligen flera orsaker. En trolig förklaring är att de som har svårigheter med att läsa och skriva inte söker sig till högre studier. En annan kan vara att de studenter som påbörjar universitetsstudier inte vill berätta om sina svårigheter med att läsa och skriva, t ex för att detta skulle få negativa konsekvenser för hur de uppfattas av lärare och studiekamrater (Stampoltzis, & Polychronopoulou 2009). En tredje förklaring kan vara att informationen om utredningsverksamheten till studenter och lärare har varit bristfällig och därför inte nått ut i den omfattning som varit önskvärd. Många av de studenter som sökt stöd vid utredningsenheten för sina läsoch skrivsvårigheter berättar om hur svårt det är att hänga med i studietakten. Främst beskrivs problem med att hinna läsa all litteratur, inte minst om den är på engelska. Det är också vanligt att de skriftspråkliga svårigheterna orsakat sekundära problem såsom lågt självförtroende och depression. Tyvärr förkommer det också att studenterna väljer att avbryta utbildningen då bördan har blivit för tung. De beskriver också att de inte alltid får det stöd de skulle vilja ha av lärarna på universitetet, ofta beroende på att lärare i allmänhet inte känner till problematiken med att ha läs- och skrivsvårigheter. I flera tidigare studier, både nationella och internationella, beskrivs liknande svårigheter för studenter med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi (Eriksson Gustavsson, 2007; Mortimore & Crozier, 2006; Richardson & Wydell, 2003). Innan vi kommer in på undersökningens upplägg och resultat beskrivs begreppet dyslexi, dyslexi med avseende på genus, kompensation, kompensatoriska hjälpmedel och självbild. En redovisning görs av några tidigare studier som har fokus på universitetsstudenter med läs- och skrivsvårigheter. 8
9 Inledning och bakgrund Dyslexi Undersökningar (t ex Mortimore & Crozier, 2006; Richardson & Wydell, 2003) har visat att förekomsten av dyslexi bland studenter på universitet är cirka %. I den allmänna populationen räknar man med att cirka 5 procent har dyslexi. Hur många som har dyslexi beror till stor del på hur begreppet definieras. Trots att forskning inom området dyslexi pågått under många år finns fortfarande ingen konsensus kring en internationellt gemensam definition för att avgränsa dyslexi mot allmänna svårigheter med skriftspråkliga uppgifter. Emellertid är de flesta forskare överens om att en starkt bidragande orsak är fonologiska problem, som ger sig till känna genom svårigheter med att snabbt och korrekt avkoda ord samt att problemen nedärvs mellan generationerna. (Kere & Finer, 2008; Lundberg, 2010). Ett vanligt sätt att definiera dyslexi har följaktligen varit att personen skall ha fonologiska svårigheter. En annan vanlig definition är att det skall finnas en skillnad mellan personens läs- och skrivförmåga och övrig intellektuell kapacitet, vilket brukar kallas för diskrepansdefinition. Denna definition innebär att den intellektuella förmågan skall vara tydligt bättre än de skriftspråkliga, och ofta krävs också att den intellektuella kapaciteten ligger inom normalzonen. Denna definition har på senare år starkt kritiserats, eftersom intelligensbegreppet är diffust och de test som vanligtvis används för att mäta intelligens har inslag av språkligt material. Dessutom finns det inget som talar för att det skulle vara någon skillnad på svaga läsare, oavsett intellektuell förmåga med avseende på t ex ordavkodning och fonologiska aspekter (Gustafson, 2009). När det gäller den fonologiska definitionen finns även där problem med att avgränsa de personer som har dyslexi. I förskolan och de första åren i skolan är de fonologiska problemen tydliga bland barn som är i riskzonen för att utveckla läs- skrivsvårigheter eller redan har konstaterade skriftspråkliga problem (Lundberg, 2010). Även om fonologiska svårigheter ser ut att vara permanenta i ett livsperspektiv (Bruck, 1992; Svensson & Jacobson, 2006) verkar fonologiska problem inte vara enda förklaringen till vad som orsakar dyslexi, i alla fall inte när det gäller vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Fortfarande behövs mer forskning för att komma fram till en ännu tydligare definition av dyslexi även om den fonologiska aspekten är en viktig markör för de personer som har specifika svårigheter med att läsa och skriva. För ett djupare resonemang kring dyslexidefinitionen se Lundberg, 2010; Samuelsson, 2009, Snowling, 2008; Svensson, Är det viktigt att urskilja allmänna läs- och skrivsvårigheter från dyslexi? Ja, utifrån en åtgärdsaspekt är det väsentligt. Beroende på orsaken till problemen skapas anpassade åtgärder och hjälpmedel. Utifrån att åtgärda ett problem är det stor skillnad på att ha svårigheter med att läsa och skriva 9
10 Inledning och bakgrund därför att man inte varit i skolan under större delen av grundskoletiden, att man har intellektuella brister och/eller att personen har svårigheter att kombinera ljud och bokstäver, vilket är ett av kärnproblemen i dyslexi. Alla dessa tre bakgrundsorsaker kräver specifikt anpassade åtgärder. Med andra ord är det viktigt att göra skillnad på allmänna läs- och skrivsvårigheter och dyslexi eftersom det inte är exakt samma sak och därför kräver olika insatser (Lundberg, 2010; Svensson, 2009). Det är också vanligt att forskningen beskriver en klar överrepresentation av pojkar som har dyslexi (1:4). Detta har också visat sig när gäller frekvensen av dyslexi bland universitetsstuderande med avseende på genus (Snowling, 2005; Richardson & Wydell, 2003). Richardson och Wydell ifrågasätter till viss del de stora genusskillnaderna. Författarna menar att det har betydelse på vilka grundvalar urvalet har gjorts när det gäller att rekrytera personer med dyslexi. I sin egen studie får de en viss överrepresentation av pojkar, men betydligt färre än vad som vanligtvis rapporteras. I en studie av Shaywitz, Shaywitz, Fletcher och Escobar (1990) visade författarna att klassrumsbeteendet hade betydelse för att bli diagnostiserad med läsproblem, d v s pojkar med beteendeproblem fick ibland diagnosen läsproblem trots att det inte var problemet. De visade också att flickor kunde bli underdiagnostiserade gällande läsproblem därför att de hade ett önskvärt klassrumsbeteende. Utifrån detta resonemang är det av betydelse hur personer rekryterats till undersökningar eftersom alla kanske inte har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi även om de fått denna diagnos. På senare år har flera forskare visat på att skillnaderna mellan könen avseende dyslexi inte är så stor som man tidigare trott (t ex Siegel & Smythe, 2005; Wadsworth, Knopik, & DeFries, 2000). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och självbild En vanlig beskrivning bland lärare är att elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ofta riskerar att få en lägre självbild. Flera studier stödjer också detta resonemang (Alexander-Passe, 2006; Humphrey, 2002; McNulty, 2003; Pollak, 2005; Taube, 2007; Undheim, 2003;). Det gemensamma i flera av studierna är att olika typer av inlärningssvårigheter kan leda till en låg självbild. Denna låga självbild etableras dessutom tidigt under skolåren. Enligt Ingessons (2007) upplever elever med dyslexi de första 6 åren i skolan som jobbigast med avseende på hur de mår och den självbild som de har. När eleverna blev äldre, i högstadiet och uppåt, blir det bättre och deras dyslexi försämrar främst självbilden i aktiviteter som involverar läsning och skrivning. I studien framgår det att många har blivit utsatta för mobbing. Även om den akademiska självbilden är låg, är det flera som ser positivt på framtiden, framförallt om de har ett arbete (Ingesson, 2007). 10
Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25
Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)
Läs merIntern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling
Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling Beskrivning av kursplanen Kursen övergripande syfte Pedagoger ska vara kunniga i hur man genomför läs- och skrivutredningar
Läs merHandlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling
Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens
Läs merSvårt att läsa och skriva
It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merModell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Läs merPedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015
Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk
Läs merIndividanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Läs merFörstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier
Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merUppdragsutbildning Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling
Uppdragsutbildning Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling Aktivitets ID: 50442 Tid: 19 september - 2 december 2016 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merPIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Läs merIdor Svensson Linnéuniversitetet
Stödjande läs- och skrivappar - ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter? Idor Svensson Linnéuniversitetet Dyslexi och alternativa verktyg (AV) Åtgärder: Träna och/eller kompensera?
Läs merHandlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp
MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande
Läs merFrån breddad rekrytering till breddat deltagande
Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad
Läs merhjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar
Läs merRiktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas
Läs merForskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling
Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet
Läs merLesing, skriving, teknologi og psykisk helse. Emma Lindeblad Leg psykolog Ph D Linnaeus University, Region Kronoberg Växjö, Sverige
Lesing, skriving, teknologi og psykisk helse Emma Lindeblad Leg psykolog Ph D Linnaeus University, Region Kronoberg Växjö, Sverige Målet: att ta med sig något nyttigt härifrån idag Emma Lindeblad Leg.
Läs merAlternativa verktyg en - pedagogisk utmaning
Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????
Läs merK U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs
1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv Language, reading and writing development from a special needs Kurskod GU2152 Dnr 211/2007-514
Läs merSammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan
Sammanfattning Rapport 2011:8 Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan 1 Sammanfattning Kvalitetsgranskningen omfattar 21 grundskolor och deras huvudmän. Skolorna är geografiskt spridda över landet.
Läs merVad är ett screeningtest och varför genomförs det?
Bakgrund Språkets betydelse för lärandet Språket utgör grunden för allt skolarbete och möjligheten att hantera en text är avgörande för hur att klara sig i samhället. Språklig kompetens är av avgörande
Läs merRedovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vid Malmö högskola läsåret 2008
December 2009 Elna Johansson Dyslexipedagog Redovisning gällande studenter med svårigheter av dyslektisk karaktär vid Malmö högskola läsåret 2008 Postadress Förvaltning/71 205 06 Malmö Besöksadress Studentcentrum
Läs merInkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren
Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för
Läs merUppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Beslut Universitetskanslersämbetet
Läs merDyslexi hos barn och ungdomar
Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö
Läs merHur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.
Läs merUppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1
Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1 Aktivitets ID: 38771 Tid: 21 september - 4 december 2015 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare
Läs merRemissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)
Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens
Läs merStrategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress
Läs merÅtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter
Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska
Läs merAtt utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Läs merPolicy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder
071217_KMH_Policy_funktionshinder.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder Beslutad av rektor 2007-12-17 Med tillägg: Information till studenter
Läs merRemiss - Utredning av språklig förmåga
Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,
Läs merBoken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.
Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre
Läs merHandlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder
Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Dnr MIUN 2009-436 2009-02-24 BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 4 VEM GÖR VAD?... 4 Studenten har som ansvar att:...
Läs merMed funktionsnedsättning på kth
Med funktionsnedsättning på kth 2 Välkommen till kth! Den här broschyren vänder sig till dig som har en funktionsnedsättning och ska börja studera på kth. kth arbetar aktivt för att göra studierna tillgängliga
Läs merHandlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling
Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merFÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
1 F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 R E V I D E R A D A U G U S T I 2 0 17 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM Innehållsförteckning 2 1. Förebyggande
Läs merLäsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?
Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merF Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning
Läs merAnna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se
Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merTHFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II
1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens
Läs merMED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH
MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar
Läs merLathund. Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter
Lathund Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter 1 2 Varför? Aktiva åtgärder är ett lagkrav i nya diskrimineringslagen som kräver att högskolor ska arbeta förebyggande för att motverka diskriminering
Läs merRapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merDyslexi/Läs- och skrivsvårigheter
Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merÖverenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1
Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse
Läs merVad är arbetslivets pedagogik?
Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 5, 2011 Pedagogik Magnus Söderström Vad är arbetslivets pedagogik? Bakgrund, problem och möjligheter Magnus
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Läs merGöteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 GÖTEBORG Karin Lindforss BESLUT
Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 GÖTEBORG Karin Lindforss BESLUT 2007-10-08 Reg.nr 31-4805-06 Examination och antal tentamenstillfällen vid kurs i kirurgi, Göteborgs universitet Högskoleverket
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merSOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merFör vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att
Läs merDyslexi. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Dyslexi Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Ea Adler, Björn Neuropedagogik : om komplicerat lärande / Björn Adler & Hanna Adler. - 2., [rev.]
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merPlan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Läs merArbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merFörklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merKapitel 11. Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter. Gerty Engh Camilla Forsberg
Kapitel 11 Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter Gerty Engh Camilla Forsberg Inledning Syftet med detta kapitel är att hjälpa högskole- och universitetslärare att uppmärksamma och känna
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:
Läs merTrygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan
Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling
Läs merTHSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1
1 ( 5) THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1 Sändlista Kurskod Examinator Sandra Gustavsson Mathias Henningsson Marisol Arias-Abrahamsson Johan Holtström THSP21 Marisol Arias-Abrahamsson Kursen
Läs merTeknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet
Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper
Läs merLikabehandlingsplan Ålands förskola
Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...
Läs merOsynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd
Osynliga rättigheter - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Sammanfattning Sveriges förenade studentkårer (SFS) har genom Studentbarometern, från Cosmos Communications, låtit 6642 studenter
Läs merTillgänglighet och appar -forskning möter praktiken
Gunilla Almgren-Bäck & Idor Svensson Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken Utvecklingsenhet i Mölndal och SPSM Linnéuniversitetet Forskningsstudie: Assisterande teknik & läs- och skrivsvårigheter
Läs merLäs- och skrivsvårigheter. Dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Vad det är och hur du lever med det Varför har några svårt att läsa och skriva när det är hur lätt som helst för andra? Vi har alla våra starka och svaga sidor. En del
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merSammanställning studentenkät våren 2014
2014-10-03 Sammanställning studentenkät våren 2014 Henrik Andersson, Student- och doktorandombudsman, Marika Hämeenniemi, Mångfalsstrateg Denna sammanställning är en kortfattad version som avhandlar studentenkät
Läs merPlan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle
Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje
Läs merLogopedisk läs- och skrivutredning och Effekten av talsyntes hos personer med lässvårigheter
Logopedisk läs- och skrivutredning och Effekten av talsyntes hos personer med lässvårigheter Linnea Wallander och Sofia Grunér Leg. logopeder vid Logopedbyrån Dynamica info@logopedbyran.se Tfn. 08-744
Läs merEtt osynligt handikapp En studie om läsproblematikens orsaker och skolans ansvar
Linköpings universitet Ämneslärarprogrammet Ett osynligt handikapp En studie om läsproblematikens orsaker och skolans ansvar Emma Risén Isabel Svedros Examensarbete 1 Svenska Grundläggande nivå Kurskod:
Läs merLäs- och skrivsvaghet
De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad
Läs merHögläsningens betydelse för barns språkutveckling
Högläsningens betydelse för barns språkutveckling Caroline Skogh & Jessica Åsberg Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedagogik Examensarbete
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merStudentenkät om likabehandling rapport
Dnr CF 16-28/2012 2012-01-13 Anna Prestjan Studentenkät om likabehandling rapport Inledning Om enkäten metod och urval Mellan den 10 oktober och den 24 oktober 2011 hade studenter och doktorander vid Örebro
Läs merSveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Kul turdepartementet. Remissvar: Läsandets kultur - slutbetänkande av litteraturutredningen, SOU 2012:65
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 22 feb 2013 Dnr: Ku2012/1478/KO Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Kul turdepartementet Remissvar: Läsandets kultur - slutbetänkande av litteraturutredningen, SOU 2012:65
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merLika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Lika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET Specialpedagogiska institutet En rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Stödet riktar
Läs mer