Varför behövs ett Affektivt team

Transkript

1 Varför behövs ett Affektivt team Samtidigt saknas ofta en tydlig behandlingsplan och många gånger sätts diagnosen utifrån godtycklighet där både en adekvat behandlingsstrategi och uppföljning är bristfällig. Detta leder ofta till onödigt lidande för patienten med långa sjukskrivningsperioder med höga kostnader för samhället och ett stort resursutnyttjande inom specialistpsykiatrin. Välstrukturerad strategi då det gäller medicininställning, strukturerad uppföljning, behandlingsutvärdering och psykoedukation är både kostnadseffektivt, resurssparande och förkortar framför allt patientens lidande och förebygger också återinsjuknande och en successiv kognitiv funktionsförsämring Viktigast är att göra rätt från början och tidigt ha en tydlig åtgärdsplan!

2 Det affektiva teamets uppdrag Tydligt fokus på den kroniska affektiva sjukdomen som i första hand omfattar recidiverande depressioner och bipolär sjukdom. Utöver detta ska det affektiva teamet även bistå vid sådana affektiva tillstånd som betraktas som mycket svårbehandlade (terapirefraktära). Bedömning- genom noggrann anamnes moodchart, hereditet, missbruk, utlösande faktorer (t ex årstid, förlossning, livstrauman etc) Utredning/Uppföljning stämningsdagbok, bedömningsinstrument, differentialdiagnoser Farmakologisk behandling inklusive ansvara för Litiumdispensär Psykoedukation - utbildning om sjukdomen för både patienter och anhöriga Eftersträva kontinuerlig genomströmning av patienter och därför är målet att patienten avslutas i det affektiva teamet inom 6-12 månader. Det affektiva teamet ska också finnas som en kunskapsresurs gentemot primärvården, remissindikation, misstänkta biverkningar, interaktioner etc Föra kvalitetsregister - BipoläR

3 teamets sammansättning för närvarande 80% läkare 50 % psykolog 100% psykiatrisköterska (fördelat på två tjänster på vardera 50%) 20% Kurator Vårdadministratör som har del av sin tjänstgöring riktad mot affektiva teamet Tillgång till arbetsterapeut

4 Kreativitet och Ledarskapsförmåga vid Bipolär sjukdom NÅGRA KÄNDISAR SOM HAR/HADE BIPOLÄR SJUKDOM: August Strindberg, Robban Broberg, Povel Ramel, Virginia Wolf, Mark Twain, Winston Churchill, Edgar Allen Poe, Beethoven, van Gogh, Isaac Newton, Albert Einstein Kurt Cobain, Ozzy Osbourne, Axel Rose, Mel Gibson, Robin Williams, Stephen Fry Do you have to be nuts to be a genius?

5 Kreativitet och Ledarskapsförmåga vid Bipolär sjukdom Läkartidningen.se NYHETER Kommentera Bipolär sjukdom kopplad till ledarskapsförmåga Personer med bipolär sjukdom har oftare än andra en påtaglig ledarskapsförmåga i tidig ålder. Samma sak gäller deras syskon. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska institutet. Miki Agerberg Framstående politiska ledare som Winston Churchill och Abraham Lincoln anses ha haft bipolär sjukdom. Men betyder det att bipolär sjukdom är vanligare hos ledare än hos andra? I den nya avhandlingen undersöker Simon Kyaga, överläkare i psykiatri i Stockholm, denna fråga genom en stor registerstudie. I studien ingick knappt personer med bipolär sjukdom och samtliga syskon till dem. Varje person matchades med upp till tio kontrollpersoner ur normalbefolkningen. I Värnpliktsregistret finns uppgifter om ledarskapsförmåga vid mönstringen, och dessa samkördes med bland annat uppgifter om yrke från andra offentliga register. Resultatet: Personer med bipolär sjukdom utan annan psykiatrisk sjuklighet hade vid mönstringen oftare än andra påtagliga ledaregenskaper. Detsamma gällde deras syskon, fast i något lägre grad. Ser man vad som hänt senare i livet är bilden en annan. Då återfinns personer med bipolär sjukdom inte så ofta i ledarskapsyrken. Deras friska syskon är däremot starkt överrepresenterade inom chefsyrken i synnerhet som politiska beslutsfattare. I en annan studie i avhandlingen visar Simon Kyaga, att personer med bipolär sjukdom är överrepresenterade i kreativa yrken, både konstnärliga och vetenskapliga. Även syskon till personer med bipolär sjukdom, eller schizofreni, har oftare än andra kreativa yrken.

6 GENETIK VID BIPOLÄR SJUKDOM Oligogenetisk nedärvning flera ärftliga anlag kombineras och avgör därför graden av sårbarhet Flera kromosomer involverade (11,12,17,18,21,22) Om en förälder har bipolär sjukdom >> 10,7 % risk Om båda föräldrarna har bipolär sjukdom >> 83% risk Det finns en genetisk koppling mellan Bipolär sjukdom och Schizofreni

7 PREVALENS Enligt sammanställning som presenteras i Svenska Psykiatriska Föreningens Kliniska riktlinjer: Bipolär Typ I 0,6% Bipolär Typ II 0,4% (???) Bipolära spektrat (övrig bipolaritet) 1,4% Totalt: 2,4%

8 DEFINITION AV BIPOLARITET Bipolär typ I Enligt DSM V krävs endast en manisk episod för att sätta diagnosen, medan utifrån ICD-10 krävs ytterligare en manisk, hypoman episod samt en episod av egentlig depression. En manisk fas ska ha förekommit, 1 vecka eller längre Bipolär typ II Enligt både DSM V och ICD-10 krävs minst en episod med egentlig depression samt en eller flera episoder med hypomani, men inte mani. En hypoman fas ska förekommit, 4 dagar eller längre. Övrig Bipolaritet ( Bipolärt spektrum) Symtom som liknar ovannämnda men som inte uppfyller krav på tidsaspekt etc. Cyklotymi uppvarvningar och depressioner av otillräcklig grad som förelegat sedan 2 år. Recidiverande depressioner Kan dessa åtskiljas från bipolaritet?

9 Mani vs Hypomani från Vårdprogram LIV Bipolär diagnostik och behandling av vuxna Kriterier för mani Minst ett av nedanstående tre kriterier förekommer större delen av dagen i sju dagar. Ökad energi, aktivitet eller rastlöshet Förhöjt stämningsläge Irritabilitet Dessutom skall minst tre av nedanstående symtom förekomma. Om endast huvudkriteriet irritabilitet finns, måste minst fyra av nedanstående symtom förekomma. Ihållande förhöjt stämningsläge Förhöjd självkänsla eller grandiositet Minskat sömnbehov Talträngd Lättdistraherad Ökad målinriktad aktivitet Psykomotorisk agitation Hängivenhet åt lustbetonade aktiviteter som har negativa konsekvenser Dålig sjukdomsinsikt Vid hypomani förekommer maniska symtom fast i mildare form. Symtom förelegat i minst 4 dagar

10 Mani vs Hypomani från SPF Bipolär sjukdom Kliniska riktlinjer Refererar till DSM V Mani En person som uppvisat en tydligt avgränsad episod av ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning, så gott som hela dagen, dagligen under minst en vecka Utöver detta minst 3 kriterier (4, om enbart irritabelt stämningsläge): Förhöjd självkänsla eller grandiositet Minskat sömnbehov Pratsamhet Tankeflykt och tankerusning Distraherbarhet Ökad målinriktad aktivitet eller psykomotorisk agitation Omåttligt engagemang i aktiviteter med sannolika obehagliga konsekvenser. Hypomani Som vid mani men under minst 4 dagar i följd. Symtomen ska inte ha den svårighet som gör att den klassas som mani (påtaglig funktionspåverkan, sjukhusvård eller psykotiska dagar) Viktigast! Ska vara observerbart för andra och inte enbart en subjektiv upplevelse.

11 MANI vs HYPOMANI BIPOLÄR I Förlorar sin normala sociala kontroll Bristande realitetsuppfattning Storhetsidéer, megalomani Vanföreställningar Psykotiska symtom Hallucinationer Sömnen är alltid störd Sexualitet och ekonomiska utsvävningar gränslöst temperamentssvängningar Katatoni BIPOLÄR II Förhöjd sinnesstämning som vid mani men kvarstående kontroll Upplevs av omgivningen som kreativ och påhittig, men mkt tankar lite verkstad. Halvfärdiga projekt. Hoppar från tuva till tuva Psykotiska symtom förekommer inte Ökad köplust, men vanligen utan äventyrande av ekonomin Ökat libido Ökat intresse av sociala kontakter Minskat sömnbehov

12 VIKTIGA PUSSELBITAR I ANAMNESEN HEREDITET MISSBRUK ÅRSTIDSBUNDET INSJUKNANDE POST PARTUM DEPRESSION/PSYKOS PANIKÅNGEST / ÅNGEST STRESSKÄNSLIGHET REAKTION PÅ TIDIGARE AD-BEH. (SSRI ETC) LIVSLINJE (LIVSHÄNDELSER vs HUMÖRSVÄNGNINGAR)

13 BEDÖMNINGSINSTRUMENT MADRS-S ( MONTGOMERY ASBERG DEPRESSION RATING SCALE- SJÄLVSKATTN.) Förslag på dokumentation av MADRS-S: Sökord Bedömningsinstrument ex 29p (Si4, O4, Sö3, M1, Ko4, I4, Kä2, P4, L3) HAD (HOSPITAL ANXIETY AND DEPRESSION SCALE) HCL-32 MINI (YMRS YOUNG ZIEGLER MANIA RATING SCALE) (MDQ MOOD DISORDER QUESTIONNAIRE) Ger oftast högt utslag på många andra psykiatriska sjukdomstillstånd såsom ADHD, Personlighetssyndrom, Stress, Ångest etc

14

15

16 Begrepp kopplade till Bipolär sjukdom Rapid Cykling Mixed state Switch Prodromalsymtom Kindlingeffekt

17 SAMSJUKLIGHET / TILLSTÅND SOM KAN FÖRVÄXLAS MED BIPOLÄR SJUKDOM MISSBRUK ADHD PERSONLIGHETSSYNDROM (FF A AV EMOTIONELL INSTABIL TYP) ÅNGESTSJUKDOM (VANLIGEN PANIKÅNGEST) SVÅRARTAD STRESSPROBLEMATIK SCHIZOFRENI (SCHIZOAFFEKTIVT SYNDROM SKÖTS GENOM PSYKOSVÅRDEN OCH SKA VANLIGEN ÄVEN UTREDAS DÄR) AUTISMSPEKTRUMSTÖRNING NEUROLOGISK SJUKDOM (CVS, HJÄRNSKADA, HJÄRNTUMÖR, FRONTALLOBSPÅVERKAN ETC)

18 VÅRDBEGÄRAN VÅRDBEGÄRAN: BESKRIV FÖRLOPP, SVÄNGNINGAR I STÄMNINGSLÄGE, FRIA INTERVALL OCH FUNKTIONSPÅVERKAN. UNDVIK: ATT I FRÅGESTÄLLNINGEN ANGE FLERTALET OLIKA TÄNKBARA DIAGNOSER. VÅRDBEGÄRAN SKA ÄVEN INKLUDERA UPPGIFTER OM: UPPVÄXT TIDIGARE OCH NUVARANDE SJUKDOM HITINTILLS PRÖVAD FARMAKOLOGISK BEHANDLING OCH BEHANDLINGSEFFEKT PATIENTENS EGEN INSTÄLLNING TILL BEHANDLINGSINTERVENTION SUBSTANSBRUK OCH EV BEROENDE (FF A ALKOHOL OCH NARKOTISKA DROGER) HEREDITET (FF A FÖR ALKOHOL, DEPRESSIONER OCH SVÄNGNINGAR I STÄMNINGSLÄGET) FÖREKOMST AV TIDIGARE SU-FÖRSÖK

19 FARMAKOLOGI STÄMNINGSSTABILISERARE SÖMNMEDICIN ANXIOLYTIKA ANTIDEPRESSIVA (obs! försiktighet)

20 STÄMNINGSSTABILISERARE LAMOTRIGIN (LAMICTAL) LITIUM (GRUNDÄMNE ANVÄNTS SEDAN TIDIGT 60-TAL) QUETIAPIN (SEROQUEL) ANTIDEPRESSIV VALPROAT(ERGENYL, ORFIRL, ABSENOR) OLANZAPIN (ZYPREXA) ZIPRASIDON (ZELDOX) KARBAMAZEPIN (TEGRETOL) ARIPRIPAZOL (ABILIFY) ANTIMANISK RISPERIDON (RISPERDAL, RISPERDAL CONSTA)

21 PSYKOEDUKATION SÖMN REGELBUNDENHET INRE OCH YTTRE STRESS

22 Framtiden Det affektiva teamet är för närvarande i projektform fram till sommaren 2016 och har varit verksamt sedan januari En mer omfattande utvärdering ska göras innan projektidens slut. Teamet kommer då sannolikt att utvidgas till att vara länsövergripande. I så fall behöver teamet sannolikt öka och fördubblas i sin storlek. Förutom att främja en kvalitativ och hög genomströmning av affektiva patienter, med fokus på rätt diagnos och behandling är teamets uppdrag att förbättra samarbetet med Primärvården. Målet är att utbilda och höja kunskapsnivån hos läkare och övrig personal i Primärvården så att okomplicerade patienter med stabiliserad affektiv sjukdom, t ex Bipolär typ II kan fortsätta att följas på vårdcentral. Detta förutsätter att tillgängligheten för konsultation genom läkare och övrig personal i det affektiva teamet optimeras. Patienter med Bipolär typ I eller andra som behandlas med Litium ska fortsättningsvis skötas genom Specialistpsykiatrin.