Unga vuxna som överlevt cancer i barndomen sena biverkningar av sjukdom och behandling
|
|
- Gun Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Unga vuxna som överlevt cancer i barndomen sena biverkningar av sjukdom och behandling Bakgrund Med den framgång som behandling av barncancer medfört under de senaste åren har vi nu nått en 5-årsöverlevnad på i medeltal 80% med en något ojämn fördelning mellan olika diagnosgrupper (1). Den högsta överlevnaden ses hos barn med Mb Hodgkin och akut lymfatisk leukemi (Fig 1). Idag finns således en relativt stor grupp unga vuxna som överlevt barncancer, i Västra Götaland minst 1000 individer. Antalet överlevare ökar ständigt trots att incidensen för barncancer är oförändrad med nyinsjuknade per år i regionen. Samtidigt har behandlingen för cancer hos barn successivt intensifierats vilket medför att den höga överlevnaden har ett pris i form av sena biverkningar. Här ses en rad olika former av resttillstånd där vissa manifesterar sig tidigare t.ex. påverkan på tillväxt, hormonproduktion och försämrad kognition och andra senare t.ex fertilitetsproblem, hjärt-kärlsjukdomar och sekundär cancer (2-4). Vi vet inte hur det normala åldrandet interfererar. 100 Hodgkin's Lymphoma Wilms Non-Hodgkin's Lymphoma Acute Lymphoblastic Leukemia CNS tumours Rhabdomyosarkoma Neuroblastoma Bone tumours 40 Acute Myeloblastic Leukemia Fig1 5-årsöverlevnad efter barncancer
2 Tidigare studier Internationellt och nationellt är sena biverkningar efter barncancer ett växande forskningsområde. Studier från Nordamerika och Holland har visat att % av överlevarna har åtminstone en sen komplikation efter sjukdom och behandling och 30 % har en allvarlig eller rent av livshotande sen komplikation (2,3). Dessutom ökar andelen sena biverkningar med längden på uppföljningen utan att man ännu sett en platå. Efter behandling för hjärntumör eller efter strålbehandling är risken särskilt stor. I våra egna studier undersöktes unga vuxna som haft akut lymfatisk leukemi (ALL) i tidig barndom avseende tillväxthormoninsöndring och hjärtmuskeldysfunktion (5,6). Vi fann att 50 % av de patienter som fått låg dos strålbehandling mot CNS hade låg insöndring av tillväxthormon som vuxna trots att de inte visade några tecken på detta under barndom och pubertet. Den låga insöndringen av tillväxthormon var relaterad till metabola riskfaktorer (7). Likaledes fann vi att hälften av de patienter som fått behandling med relativt låga doser antracykliner visade tecken på nedsatt vänsterkammarfunktion vid maximalt arbete, mätt med stress-ucg. (6 ). Nya data angående antracyklinbehandling och strålbehandling visar också att någon säker lägre nivå för vare sig kumulativ antracyklindos eller given strålbehandling inte finns (8). Risken för prematur menopaus är större hos vissa kvinnliga överlevare jämfört med befolkningen i övrigt vilket leder till ett snävare fertilt fönster, något som dessa kvinnor måste vara medvetna om (8). Enligt en färsk registerstudie från de nordiska länderna har överlevare efter barncancer en ökad risk för utveckling av en ny cancersjukdom (10). Jämfört med befolkningen i övrigt har överlevare efter barncancer en ökad sen dödlighet, räknat som död mer än fem år efter diagnos, vilken initialt beror på sjukdomen själv men efter år mer går över i att bero på behandlingskomplikationer från bl. a. hjärta-kärl och lungor eller ny cancersjukdom (2). Efter strålbehandling för Mb Hodgkin har den kumulativa risken för bröstcancer vid 40 års ålder stigit till mellan 13 och 20% (12). Unga kvinnor som insjuknat i tonåren bör därför börja med bröstcancerscreening vid lägre ålder vilket inte automatiskt görs. Här finns ett informationsproblem Våra senaste studier har visat att unga vuxna canceröverlevare har ett stort behov av information (13). En väsentlig del av vad de saknar, sk unmet needs, utgörs av bristande information om sin sjukdom. Inte alla överlevare efter barncancer har långsiktiga problem av sin sjukdom eller behandling. Det finns flera bevis på att god anpassningsförmåga och motståndskraft tvärt om har lämnat
3 vissa individer starkare och mer insiktsfulla efter sin sjukdom (14,15). Ett uppföljningsprogram ska inte sjukdomsbelägga individer som känner sig friska. Hur ser uppföljningen ut idag? Historiskt har överföringen till vuxenvård sett väldigt olika ut. Vid denna tidpunkt, då de flesta patienter avslutat sin tumörkontroll, har vissa patienter remitterats till vuxenkliniker vid sina hemsjukhus eller vid SU eller till primärvården beroende på aktuella besvär dvs om sena biverkningar redan är manifesta. Många släpps snart från vidare kontroller och många patienter har vi själva inte remitterat vidare. Vi vet inte hur uppföljningen ser ut efter några år. I Lund finns sedan många år en mottagning för sena komplikationer där alla strålbehandlade patienter följs men någon utvärdering har ej presenterats. Huvudsökande Marianne Jarfelt disputerade 2006 med medsökande prof Birgitta Lannering som handledare på sen-effekt studier efter akut lymfatisk leukemi. Jag har därefter studerat patienter efter akut myeloisk leukemi i samma avseende i ett nordiskt projekt (21,22). Medsökande Birgitta Lannering har sedan 1989 bedrivit studier i detta fält. Huvudområdet har parallellt varit CNS tumörer hos barn, med bland annat inernationellt studieansvarig för en Fas III studie av olika strålbehandlingssätt på hjärntumörgruppen Medulloblastom. Studien stängde dec 2006 efter att ha rekryterat 340 patienter från alla stora länder i Europa. Efter 3 års uppföljning är vi nu inne i en fas av studier av sena biverkningar för att se om behandlingsarmarna skiljer sig i detta avseende. Birgitta Lannering har senaste åren samarbetat med docent K Bomans forskningsgrupp, KI, där de i en nationell populationsstudie undersökt långtidsöverlevare efter CNS tumörer i Sverige. Vi har båda varit aktiva i utarbetandet av nationella rekommendationer för uppföljning efter barncancer (16). Huvudsökande har sedan aug 2010 uppdrag som Regional processägare (20%). Jag kommer inom detta uppdrag att organisera uppföljningen av hela patientgruppen efter de nationella rekommendationer som ovan nämnts. Vi kommer att administrera en databas över alla patienter samt ha en mottagningsverksamhet lokaliserad inom vuxenvården, där vissa patienter undersöks tillsammans med vuxenläkare. Vår vision är att mottagningen ska bli ett regionalt kunskapscentrum för utveckling och forskning kring denna patientgrupp och engagera barnonkologer, vuxenonkologer, distriktsläkare, internmedicinare etc. Den ska
4 bedriva kompetenshöjande verksamhet i regionen, ej bedriva sjukvård utan stå för bedömningar av eventuellt vårdbehov. Mottagningen bör vara till 50 % bemannad med en forskningssjuksköterska. Frågeställning Hur ska unga vuxna i Västra Götaland som överlevt barncancer följas upp? Hur ser dessa patienters sjukvårdskonsumtion ut? Vilka sena biverkningar anger patienterna idag? Vilket uppföljningsbehov anser patienterna själva att de har? Hur utvärderar patienterna som kallas till uppföljningen dess effekt och värde? Vilka strålrelaterade biverkningar förekommer och hur relateras de till given strålbehandling? Kan risken för allvarlig hjärtdysfunktion efter antracyklinbehandling predikteras med analys av natriuretisk pepetid i serum? A Studie av unga vuxna patienter strålbehandlade mot bröst och hals M Jarfelt, H Haugen, C Goldkuhl Målsättning: att undersöka alla patienter som fått strålbehandling mot bröst-hals för minst 10 år sedan avseende sena biverkningar. Det rör sig om ca 50 unga vuxna patienter varav huvudparten haft Mb Hodgkin som barn. För att gradera sena biverkningar kommer LENT- SOMA scale att användas (17). Patienterna undersöks på mottagningen, andra undersökningar, EKG, UCG, och blodprovsanalyser utförs på hemortsjukhus. Riktade frågeformulär som bl a tar upp ärftlighetsfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar besvaras före undersökningen. Vi kommer att stämma av vår utredningspanel med den pågående sk SHIPstudien på vuxna tidigare behandlade för Mb Hodgkin. Kvinnor kommer också att informeras att påbörja bröstcancerscreening. B Studie av strålbehandlade patienter avseende riskorgan och sena biverkningar. M Jarfelt, H Haugen, Zarah Taheri-Kadhkoda
5 Målsättning: Att i detalj relatera stråldoser till normalvävnad, eller så kallade riskorgan, och senare registrera bieffekter i organsystemen i den fortsatta uppföljningen. Vi vill prospektivt undersöka alla patienter som fått strålbehandling från jan 2008 och som fyllt 18 år, 3, 5 och 10 år efter avlutad behandling. Sedan 2008 registreras alla barn som fått strålbehandling i Sverige i en gemensam webbaserad databas. Här samlas ett komplett set data från barnens dosvolymhistogram (DVH) och dosplaneringsunderlag. Riskorgandoserna hämtas från den detaljerade datainformation som lagras i dosplaneringssystemen. Protokollet kräver betydligt utökad identifiering av riskorgan än vad som normalt görs i behandling av vuxna. Att extrahera dessa riskorgandoser kräver speciell kompetens och därför är en radioterapisjuksköterska anställd som genomför dessa registreringar på alla centra, vilket säkerställer en hög kvalitet. Detta sker i samarbete med medsökande Dr Hedda Haugen eller Dr Zarah Taheri som också undersöker patienterna. Studien utgör en del av ett internationellt samarbetsprojekt mellan den svenska och den tyska barnradioterapigruppen, RiSK. C Kan mätning av natriuretisk peptid efter leukemibehandling hos barn prediktera nedsättning av hjärtmuskelfunktion? M Jarfelt, D Holmgren Målsättning: Att undersöka om natriuretisk peptid före och efter arbetsprov kan användas för att identifiera patienter vars hjärtmuskelfunktion är nedsatt efter behandling med antracykliner i barndomen. Vi har i en tidigare studie påvisat nedsatt vänsterkammarfunktion hos unga vuxna som i tidig barndom behandlats för ALL och då fått relativt låga doser antracykliner. Hälften hade nedsatt vänsterkammarfunktion mätt med UCG i maximalt arbete (stress) trots normal funktion i vila. Stress-UCG är en komplicerad och resurskrävande undersökning, svår att använda i större skala i kliniskt bruk. Natriuretiska peptider utsöndras från hjärtat vid ökad förmaks- eller kammarbelastning, atrial natriuretic peptide (ANP) huvudsakligen från förmaken och brain natriuretic peptide (BNP) huvudsakligen från kamrarna. Hos barn med kongenital hjärtsjukdom har Holmgren et al visat att förhöjning av ANP och BNP är relaterat till volymsbelastning framför allt i vänsterkammaren (18). Hayakawa et al har även visat att ANP och BNP kan användas som markörer för antracyklininducerad kardiotoxicitet hos barn (19). De hittills utförda studierna är dock på barn som fått relativt höga antracyklindoser med relativt kort uppföljningstid och inte efter ansträngning.
6 40 patienter i åldern år behandlade för akut lymfatisk leukemi för minst 10 år sedan samt 15 friska kontrollpersoner i samma ålder, ska undersökas med UCG samt arbetsprov av medsökande Daniel Holmgren, föregånget och efterföljt av serumprov för analys av ANP och BNP. D Utvärdering av en nystartad uppföljningsmodell M Jarfelt, K Boman, forskningssjuksköterska i) Komplettering av befintlig databas. Den omfattar idag alla överlevande patienter, idag över 18-år, insjuknade , deras behandlingsdata dvs totaldoser cytostatika, strålfält och stråldoser samt innehåller uppgifter om kända biverkningar vid den tidpunkt då patienten lämnade barnsjukvården (SPSS). Nästa 10-årskohort dvs insjuknade ska inkluderas. ii) Med hjälp av vårddatabasen VEGA, omfattande sluten och öppen vård sedan år 2000, på individnivå undersöka patienternas sjukvårdskontakter de senaste 3 åren. Komplettering med Socialstyrelsens slutenvårdregister i vissa fall. Dessa register ger också ett kontrollmaterial för jämförelse i olika åldersgrupper. Längre fram vill vi jämföra på individnivå om sjukvårdskontakterna förändrats efter det att patienten kommit in i ett uppföljningsprogram. iii) Med en kort enkät, i vissa fall kompletterad med en telefonintervju, undersöka vilka besvär/behov individerna anger idag som kan relateras till den givna behandlingen. Undersöka vilken uppföljning de eventuellt har och vilken kontakt de själva anser sig vara i behov av för de symptom som är relaterade till seneffekter av cancersjukdomen. Enkäten ska vara strukturerad och dessutom innehålla en del öppna frågor. MJ, forskningssjuksköterska och medsökande Krister Boman utformar enkät. iv) Utvärdera mottagningens effektivitet och betydelse för patienten genom att a) i efterhand med enkät fråga om besöket upplevdes meningsfullt och/eller tillfredställde ett behov b) jämföra utvärderingen från dessa patienter med dem som ej utnyttjat mottagningens tjänster c) kartlägga demografiska och medicinska faktorer som sammanhänger med i vilken grad patienterna utnyttjar mottagningen, och generellt värderar behovet av kvalificerad uppföljning enligt modellen. Metoder punkt iii och iv För att svara mot studiens upplägg, frågeställningar och syfte kommer vi i utvärderingsdelen att använda oss av en kombination av inom teamet utvecklade specifika frågeformulär samt hela och partiella etablerade utvärderingsskalor. Utöver det i teamet utvecklade formulär som
7 direkt hänvisar till uppföljningsmodellen och dess fokus på senkomplikationer kommer att användas (i) en internationellt använd frågeskala om otillfredsställda vårdbehov, Unmet Health Care Needs (19), samt (ii) ett formulär med vård- uppföljnings-, och informationsutvärderande frågor som baserar sig på delar av vid European Organisation for Research and Treatment of Cancer (EORTC) utvecklade "QOL-INFO26" (20), samt "IN-PATSAT32" (21). Frågeformulären kommer att vara korta, och vid behov kompletteras med intervju, exempelvis när pat p.g.a. av sjukdomshandikapp ej själv kan besvara formuläret Preliminära resultat Projektet är nytt som ALF-ansökan och har inga preliminära resultat vad gäller här beskrivna studier. En databas är dock under uppbyggnad och ett förväntat behov av uppföljning har beräknats hos en 10-års kohort utifrån nationella rekommendationer (16). Betydelse Internationellt och nationellt är studier av sena komplikationer till barncancer en stor fråga för barnonkologer och föremål för ett växande forskningsområde. Fältet är brett och innefattar medicinska studier, omvårdnadsfrågor, pedagogiska och organisatoriska frågor. Det kan vara svårt att dra gräns mellan sjukvård och forskning. Denna ansökan strävar efter att hålla isär frågorna. Forskningsmässigt omfattar den tre studier och inkluderar också forskning kring ett uppföljningsprograms effektivitet och värde både för patienten och för sjukvården. Studier i Sverige har visat att den seneffektsinriktade uppföljningen särskilt för vissa diagnostiska undergrupper inom barncancer är bristfällig och ej motsvarar behovet. Den här presenterade studien skall resultera i tidigare saknad kunskap om situationen för den större populationen av överlevande efter olika typer av barncancer. En annan viktig anledning till forskning som rör denna patientgrupp är att det saknas empiriskt grundad kunskap om utfall och effekt av (olika) uppföljningsrutiner kunskap som sedan kan återföras till dem som utvecklar nya behandlingsprotokoll för behandling såväl som och modeller för kort- och långtidsuppföljning. Därför måste patientgruppen studeras på ett strukturerat sätt under metodologiskt kontrollerade betingelser. Utmaningen är att hålla patienterna informerade men ej oroade. På nationell nivå etableras nu ett register som i sin bas är identiskt med vårt. Därigenom kan vissa studier göras på större patientmaterial där så behövs (SALUB, Svenska Arbetskruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer).
8 Till den patientgrupp som nu byggs upp och dokumenteras vill vi knyta doktorander och samarbeta med andra forskare. Vi avser att samarbeta med Prof Gunnar Steineck, Regionalt Onkologist Centrum och använda oss av hans metoder och kompetens. En annan viktig anledning till att denna patientgrupp behöver studeras är att den kunskap som genereras måste systematiseras och återföras till dem som skriver nya behandlingsprotokoll. På nationell nivå etableras nu ett register som i sin bas är identiskt med vårt. Därigenom kan vissa studier göras på större patientmaterial där så behövs (SALUB, Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer). Till den patientgrupp som nu byggs upp och dokumenteras vill vi knyta doktorander och samarbeta med andra forskare. Vi avser också samarbeta med Prof Gunnar Steineck, Regionalt Onkologiskt Centrum, och använda oss av hans metoder och kompetens. I och med att Göteborg ansöker om att bilda ett Regionalt Cancer Center sätts frågan om uppföljning av överlevare i fokus. Det är ett krav att sådan verksamhet ingår. för att med rätt omhändertagande förbättra individens hälsa och livskvalitet samt för att bäst utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser. Referenser 1. Gatta, G., et al., Survival of European children and young adults with cancer diagnosed Eur J Cancer, (6): p Oeffinger, K.C., et al., Chronic health conditions in adult survivors of childhood cancer. N Engl J Med, (15): p Geenen, M.M., et al., Medical assessment of adverse health outcomes in long-term survivors of childhood cancer. JAMA, (24): p
9 4. Lannering B et al. Long term sequele after pediatric brain tumours, their effect on disability and quality of life. Medical and Pediatric Oncology 1990: Jarfelt M., et al., Young adult survivors of childhood lymphoblastic leukemia: spontaneous GH secretion in relation to CNS radiation. Pediatr Blood Cancer, (7): p Jarfelt M., et al., Exercise echocardiography reveals subclinical cardiac dysfunction in young adult survivors of childhood acute lymphoblastic leukaemia. Pediatr Blood Cancer, (6): p Jarfelt M et al Body composition in young adult survivors of childhood acute lymphoblastic leukaemia. Eur J Endocrin p Tukenova M et al Role of cancer treatment in long-term overall and cardiovascular mortality after childhood cancer J Clin Oncology 2010 Mar 10;28(8): Green, D.M. et al., Ovarian failure and reproductive outcomes after childhood cancer treatment: results from the childhood cancer survivor study. J Clin Oncol, (14): p Olsen, J.H. et al., Lifelong cancer incidence in patients treated for childhood cancer in the Nordic countries. J Natl Cancer Inst, 2009, 101: p Andersson A. et al., Long-term risk of cardiovascular disease in Hodgkin lymphoma survivors--retrospective cohort analyses and a concept for prospective intervention. Int J Cancer, (8): p Henderson TO, Amsterdam A, Bhatia S, Hudson MM, Meadows AT, Neglia JP, Diller LR, Constine LS, Smith RA, Mahoney MC, Morris EA, Montgomery LL, Landier W, Smith SM, Robison LL, Oeffinger KC. Systematic review: surveillance for breast Systematic review: surveillance for breast cancer in women treated with chest radiation for childhood, adolescent, or young adult cancer. Ann Intern Med Apr 6;152(7):444-55; W Review 13. Hovén E, Lannering B, Gustafsson G, Boman KK Healthcare needs of adult survivors of childhood CNS tumors: A double informant population-based study. Submitted Cancer 2010.
10 Phipps S. Adaptive style in children with cancer: Implications for positive psychology approach. J Pediatr Psychol, (9): p Sundberg K.K. et al., Positive and negative consequences of childhood cancer influencing the lives of young adults. Eur J Oncol Nurs, (3): p SALUB uppföljningsrekommendationer Ho KF, Farnell DJ, Routledge JA, Burns MP, Sykes AJ, Slevin NJ, Davidson SE Comparison of patient-reported late treatment toxicity (LENT-SOMA) with quality of life (EORTC QLQ-C30 and QLQ-H&N35) assessment after head and neck radiotherapy. Radiother Oncol Jun 14. [Epub ahead of print] 18. Westerlind A, Wåhlander H, Berggren H, Lundberg PA, Holmgren D. Plasma levels of netriuretic peptide type B and A in children with heart disease with different types of cardiac load or systolic dysfunction. Clin Physiol Funct Imaging Jul; 28(4): Hayakawa H, Komada Y, Hirayama M, Hori H, Ito M, Sakurai M. Plasma levels of natriuretic peptides in relation to doxorubicin-induced cardiotoxicity and cardiac function in children with cancer. Med Pediatr Oncol Jul;37(1): Thyen U, Sperner J, Morfeld M, et al. Unmet health care needs and impact on families with children with disabilities in Germany. Ambul Pediatr. 2003;3: Arraras JI, Kuljanic-Vlasic K, Bjordal K, et al. EORTC QLQ-INFO26: a questionnaire to assess information given to cancer patients a preliminary analysis in eight countries. Psychooncology. 2007;16: Bredart, A., et al., An international prospective study of the EORTC cancer in-patient satisfaction with care measure (EORTC IN-PATSAT32). Eur J Cancer, (14): p Molgaard-Hanssen L, Glosli H, Kirsi Jahnukainen K, Jarfelt M et al Good general health in survivors of childhood acute myeloid leukemia treated with chemotherapy only - A NOPHO-AML Study. Submitted 24. Moolgaard-Hanssen L, Juul A, Glosli H, Kirsi Jahnukainen K, Jarfelt M et alnormal pubertal develpment and fertility in surviviors of childhood acute myeloid leukemia treated with chemotherapy only A NOPHO- AML Study. Submitted
11
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merBarncanceröverlevarna
Barncanceröverlevarna Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer är det första i sitt slag i Sverige. 34 onkologi i sverige nr 5 16 en ny grupp i vården nytt vårdprogram sätter
Läs merALICCS. PanCareSurFup
ALICCS och PanCareSurFup Två forskningsprojekt inom klinisk Barnonkologi. Syftande till bättre kunskap om orsaker till sena komplikationer Bägge projekten kräver tillgång till patientjournaler Framtagande
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merkliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas
Läs merHog overlevnad efter barncancer, ibland till högt pris.
Hog overlevnad efter barncancer, ibland till högt pris. Hjorth, Lars; Arvidson, Johan; Behrendtz, Mikael; Garwicz, Stanislaw; Jarfelt, Marianne; Lannering, Birgitta; Martinsson, Ulla; Melin, Beatrice;
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merUppföljningsmottagning för Unga Vuxna efter Barncancerbehandling
Uppföljningsmottagning för Unga Vuxna efter Barncancerbehandling Chichi Malmström 171005 Fortbildningsdagar för Svensk Förening för hematologi, Västerås 2017 Procentuell fördelning av diagnoser vid barncancer
Läs merSwedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och
Läs merHälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)
Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare
Läs merTyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn. Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019
Tyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019 Tyreoidea-påverkan efter barncancer - disposition Allmänt Hypotyreos
Läs merAnslagsnummer: KF Projekttitel: Benskörhet hos barn med cancer. Anslagsansvarig: Eva Horemuzova
KF2015-0004 Benskörhet hos barn med cancer Eva Horemuzova Karolinska Universitetssjukhuset 354000 kr 1 år Medicin Arja Harila-Saari, Outimaija Mäkitie, Mikael Sundin NC2010-0012 Kan fysisk aktivitet lindra
Läs merVad har vi lärt oss? Radioterapi kan orsaka SMN, kognitiva problem, tillväxtrubbningar. Gonadotoxiska cytostatika kan ersättas.
Vad har vi lärt oss? Radioterapi kan orsaka SMN, kognitiva problem, tillväxtrubbningar. Gonadotoxiska cytostatika kan ersättas. Strukturerad uppföljning viktig för att tidigt påvisa behandlingsrelaterade
Läs merAkut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund
Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merBarncancer. Ett växande problem
Barncancer Ett växande problem Barncancercentrum uppdrag Utredning Diagnos Behandling - av barn som drabbas av cancer och blodsjukdomar Barncancercentrum uppdrag Utredning Diagnos Behandling - av barn
Läs merLivet efter barnleukemi
Livet efter barnleukemi Arja Harila-Saari 28.11.2014 ALL i 3 års åldern 1974 Kraniospinal strålbehandling 25 Gy Stroke 33 åå Metabol syndrom 35 åå 2 Meningiom 37åå + 2 40 åå Epilepsi 38 åå Fatique Kognitiva
Läs merSvenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer
Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande
Läs merTrender inom barnonkologin
Trender inom barnonkologin Epidemiologi och behandling + kanske något om solida tumörer Barnveckan i Karlstad 2013 Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se CANCERSJUKDOMAR HOS BARN
Läs merInstitutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merSekundära maligniteter och sen död. Stefan Söderhäll Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska universitetssjukhuset Stockholm
Sekundära maligniteter och sen död Stefan Söderhäll Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska universitetssjukhuset Stockholm Second malignant neoplasms (SMN) Uppskattning av risk: Person-år med risk PY
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merBasutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra
Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till
Läs merSkelett och mjukdelar. Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt
Skelett och mjukdelar Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt ! Bentäthet- osteoporos! Muskel och skelett! Osteonekros Ben! Trabekulärt ben (i korta och platta ben) 20% totalt! Corticalt ben (långa rörben) 80%
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merKonsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merPatienter som överlevt barncancer i
referat Barncancer i i vuxen ålder Patienter som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) har hög risk att drabbas av hälso- och funktionsnedsättningar som hotar den normala psykiska utvecklingen
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merP R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Läs merProstatacancer och hälsorelaterad livskvalitet
Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) Viktig aspekt vid val av behandling Ingen tydlig skillnad i livskvantitet mellan olika behandlingar för lokaliserad prostatacancer
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merLedtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merHuvud- och Halscancer
Huvud- och Halscancer Årsrapport från Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer 2013 (Swedish head and neck cancer register, SweHNCR) September 2014 Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merRiktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merBilaga 2 A Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen UTVECKLINGSPLAN FÖR BARNONKOLOGI I NORRA REGIONEN
UTVECKLINGSPLAN FÖR BARNONKOLOGI I NORRA REGIONEN 2016-2018 BAKGRUND Barncancer utgör mindre än 2 % av alla cancerfall och är en mycket heterogen grupp sjukdomar som i den internationella klassifikationen
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merAVLEDNING VID STRÅLBEHANDLING
AVLEDNING VID STRÅLBEHANDLING DESIGN OCH UTVÄRDERING AV OMVÅRDNADSMILJÖ OCH TEKNIK VID BARNRADIOTERAPI. Viveca Lindh 12 april 2018 EN INTERVENTION FÖR FÖRBEREDELSE OCH AVLEDNING SÅ ATT BARNET SKA KLARA
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merKvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i vård Bakgrund: Tillgång till vård är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vård som försvarar jämförelse av olika enheter och dess resultat. Palliativ
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merTecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merSWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merBOFs konsensus för.llämpning av bröstonkologi i den kliniska vardagen
BOFs konsensus för.llämpning av bröstonkologi i den kliniska vardagen Lejondals Slo, 22-23:e oktober 2015 SweBCG 24:e november 2015 Na#onella och interna#onella riktlinjer beskriver vanligen hur läkemedel
Läs mernäring till cancerpatienter
näring till cancerpatienter Näringsbehandling ökar toleransen och effekten av cancerbehandling och förbättrar patientens livskvalitet 1-3 30 80 % av cancerpatienterna tappar mycket i vikt 4 Viktsförlust
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merHemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik
Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up
ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merBARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merNina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merNeurohormonal activation Symptoms and health-related quality of life in patients with atrial fibrillation eligible for radiofrequency ablation
Neurohormonal activation Symptoms and health-related quality of life in patients with atrial fibrillation eligible for radiofrequency ablation Emmanouil Charitakis, 2018-03-22 Disposition Backgrund SMURF-studiedesign
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs mer