Materials egenskaper och papperstillverkning
|
|
- Christoffer Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Materials egenskaper och papperstillverkning Jessica Dahlblom Marie Dagling NO/Tk F-3 Lärarlyftskurs LU09U 15 hp
2 2 INNEHÅLL Sid. 1 INLEDNING 3 2 SYFTE 3 3 NATURVETENSKAPLIGT OCH TEKNISKT INNEHÅLL 4 4 PEDAGOGISKA OCH DIDAKTISKA ÖVERVÄGANDEN 4 5 ÖVERGRIPANDE PERSPEKTIV 5 6 UNDERVISNINGSPLANERING 7 UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING 5 8 GENOMFÖRANDE 6 9 DISKUSSION 7 10 REFERENSER TIPSBANK OM PAPPER OCH PAPPERSTILLVERKNING BILAGOR 10
3 3 1 INLEDNING Vi tycker att det är viktigt att eleverna får kunskap om vad olika föremål är tillverkad av samt hur de kan källsorteras. Våra elever idag är uppväxta med att oj, den gick visst sönder vi köper en ny. Det finns inte tid för eftertanke om att saker som finns i deras värld faktiskt kommer från någonstans. Därför vill vi visa dem att det krävs material, kunskap och arbetskraft för att producera något samt att påvisa utvecklingen i industrin som vi alla idag tar för givet. Vi valde att göra papper av återvinningspapper och ren pappersmassa. Våra elever går i klasserna 3 och 4. 2 SYFTE Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Skolverket 2011 s.127) Förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla i fysik är att, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (Skolverket 2011 s.127) Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. (Skolverket 2011 s.269) Förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla i teknik är att, analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (Skolverket 2011 s.269)
4 4 3 NATURVETENSKAPLIGT OCH TEKNISKT INNEHÅLL Begrepp som eleverna behöver kunna är egenskaper, utseende, magnetism, ledningsförmåga, flyter och sjunker. Begreppen går vi genom under de första lektionerna och används av både elever och lärare under lektionerna. 4 PEDAGOGISKA OCH DIDAKTISKA ÖVERVÄGANDEN I planeringen av undervisningen har vi utgått från de tre aspekterna i den didaktiska triangeln (Bjurulf, 2011). Vi pedagoger har satt oss in i ämnet och sedan valt ett upplägg som passar den grupp elever vi har och där de delar i ämnet som finns i centralt innehåll ingår. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven - Utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. - Upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. (Skolverket 2011 s.14) Joseph Schwabs (2008) skapade en indelning av naturvetenskapliga intresseområden för att lärarnas undervisning skulle leda till en tydligare insikt för eleverna. Han delade in de i fyra grupper: Taxonomiskt intresse (gruppering, egenskaper), mätintresse (vad behövs för att min mätning ska bli likadan som min kompis), funktionsintresse (varför behövs den/det) och sammanhangsintresse (hur allt hänger ihop). Eleverna behöver lära sig att t.ex. gruppera efter olika syften. Denna kunskap behöver de för att till exempel kunna hitta en växt eller ett djur i en flora eller uppslagsbok. Douglas Roberts (2008) vill att lärare ska ta hjälp av hans kunskapsemfaser när de väljer kunskapsinnehållet i naturvetenskaplig undervisningen. Han menar att det är lättare för lärare att välja rätt kunskapsinnehåll om de vet syftet och kan förklara syftet för eleverna. Han delar in kunskapsemfaserna i sju olika delar. Den säkra grunden Den rätta förklaringen Att kunna förklara själv Naturvetenskapen i vardagen Naturvetenskap och beslutsfattande Det naturvetenskapliga arbetssättet Naturvetenskapens karaktär
5 5 5 ÖVERGRIPANDE PERSPEKTIV I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Skolverket 2011 s.9) Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Skolverket 2011 s.12) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. (Skolverkets 2011 s.13) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. (Skolverkets 2011 s.14) 6 UNDERVISNINGSPLANERING Lektion 1 Sortera föremålen efter egenskaperna, utseende, magnetism, flyter eller sjunker. Lektion 2 Sortera föremålen efter egenskaperna värmeledning och strömledande. Lektion 3 Källsortera, vad kan återvinnas. Lektion 4 Var ifrån kommer papper? Faktagenomgång av lärare, papprets historia från dåtid till framtid. Lektion 5 Papperstillverkning 7 UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING Bedömning av elevernas förmåga att kunna beskriva och förklara kring materials utseende och egenskaper sker under lektion då pedagog lyssnar och ställer följdfrågor i grupperna och vid diskussion i helklass. Som stöd i bedömningen används bedömningsmatris för Förmågan att beskriva och förklara (DINO, I momentet att tillverka papper sker bedömningen dels vid tillverkningen och dels utifrån det skriftliga moment där eleverna får redovisa hur de gjort papper, något om hur papper tillverkats då och nu, råmaterial och hur det påverkar miljön om vi källsorterar. Eleverna skriver också vad de lärt sig.
6 6 8 GENOMFÖRANDE Skola 1 Under en 80-minuters lektion i helklass delades eleverna in i grupper om 4. Varje grupp fick en burk med olika föremål. Eleverna fick i tur och ordning plocka upp ett föremål och säga vad den var gjord av för material. Därefter fick de ett papper bilaga 2 där de placerade ut föremålen vid rätt ord. Vuxen kontrollerade att det stämde. Därefter fick de ett nytt papper bilaga 3 där de skulle beskriva de olika sakernas utseende. Sedan skedde sammanfattning i helklass. Efter det fick eleverna en genomgång av begreppen flyta, sjunka, magnetism och ledningsförmåga och även hur man kan undersöka material utifrån begreppen. Ett nytt papper delades ut bilaga 4 och eleverna diskuterade vad de trodde utifrån rutan Jag tror. Därefter fick de börja prova för att se om deras tankar stämde. Till sin hjälp fick de en burk med vatten, magnet och batteri kopplat med två sladdar. Lektionen avslutades med sammanfattning av resultaten. Eleverna är vana att diskutera i grupp och de hade bra förkunskaper så i alla grupper fördes bra diskussioner. De som var minst aktiva fick redovisa gruppens tankar vid helklassdiskussionerna. Bedömningen gick att göra då det var flera diskussioner att lyssna till. Dock behövdes det ställas följdfrågor för att få underlag för allas bedömning. Som introduktion till arbetet med papper var det en berättarlektion om pappret ur ett historiskt perspektiv och sedan tillverkning av papper. Filmen Runt i naturen Svenska träd: Tidningspapper tur och retur ( visades. Vid nästa tillfälle tillverkade vi papper av returpapper. Eleverna fick en genomgång med instruktion kring tillverkningen och begreppet cellulosa. Eleverna arbetade i grupper om 2-3. Material eleverna hade tillgång till var tidningspapper, ram med nät, elvisp, skålar i olika storlekar, växtpresspapper och vatten. Vid sista tillfället gick vi igenom begreppen återvinning och källsortering. Vi drog slutsatser kring vår egen källsortering i klassrummet och miljöpåverkan. Därefter gjorde eleverna en utvärdering/skriftlig redovisning som låg till grund för bedömningen. Eleverna fick skriva om hur de gjort papper, tankar kring hur papper tillverkats då och nu, råmaterial och hur det påverkar miljön om vi källsorterar. Skola 2 Eleverna delas in i grupper om 4-5 stycken i varje grupp. Varje fick en burk med olika föremål. De tog upp föremålen och placerade ut dem på ett papper bilaga 2 vid rätt ord. Vuxen kontrollerade att det stämde. Därefter fick de ett nytt papper bilaga 3 där de skulle beskriva de olika föremålens utseende. Sammanfattning av resultatet skedde i helklass. Eleverna fick en genomgång av begreppen flyta, sjunka, magnetism och hur man kan undersöka material utifrån begreppen. De fick ett nytt papper bilaga 5, de diskutera i grupperna vad de trodde att de olika föremålen hade för förmågor och kryssa i det på pappret. Där efter fick de tillgång till en skål med vatten
7 7 och en magnet. När de hade undersökt föremålens förmågor, redovisade de svaret i tabellen. Lektionen avslutades med att vi sammanfattade och jämförde resultaten i helklass. Nästa lektion började med att återkoppla till föregående no - lektion. Eleverna fick en genomgång av begreppet ledningsförmåga och hur man kan undersöka material utifrån begreppet. Eleverna delas in i samma grupper som föregående lektion. Varje grupp fick åter en burk med de olika föremålen som nu var torra efter att eleverna har provat om de kunde flyta eller om de sjönk. Ett papper delades ut bilaga 6, eleverna diskutera i grupperna vad de trodde att de olika föremålen hade för förmågor och kryssa i det på pappret. Eleverna fick tillgång till min lysande insekt när de skulle prova ledningsförmåga el. De tog nu systematiskt upp ett föremål efter det andra och provade att hålla det mellan insektens antenner. De fyllde i resultatet i tabellen. Tillsammans med mig provade eleverna värmeledningsförmåga med experimentet spiken med häftstiften. När experimentet var klart diskuterade vi om vi kunde ersätta spiken med de andra föremålen i burken. De fyllde i resultatet i tabellen. Nästkommande lektion startades med att vi tittade på en film som Vetlanda kommun gjort om sopsortering. Genomgång av de olika symbolerna som finns vid våra återvinningscentraler. Eleverna delades in i samma grupper och varje grupp fick en påse med återvinningsbara föremål. De sorterade föremålen efter material och la dem i olika högar. Vuxen kontrollerade. Vi tittade på en film som handlade om vad man kan göra av sopor. Grupperna diskuterade och skrev ner gruppvis hur de källsorterar hemma. I helklass jämförde vi källsorteringen i våra hem och i skolan. Lektionen avslutades med att vi gick bort till återvinningscentralen och källsorterade. Som introduktion till arbetet med papper berättade jag om pappret ur ett historiskt perspektiv, materialet som användes, handpappersprocessen som ledde till pappersmaskinen. Fakta till detta fann jag i böckernaden kupande handen och Teknikdidaktik. Eleverna fick också en genomgång om trädets olika egenskaper och begreppet cellulosa. Vi tittade på en film, Runt i naturen - Svenska träd: Tidningspapper tur och retur ( Eleverna fick läsa och titta i boken Skogen inte bara en massa träd, där man får följa trädets gång från skogen till bland annat när det blir papper. Eleverna fick en genomgång med instruktioner av hur papperstillverkningen skulle gå till. Eleverna delades in i grupper om 2-3 stycken. Materialet eleverna hade tillgång till var pressad pappersmassa i ark som alla elever tillsammans rev till små bitar, 2st ramar en med nät och en utan nät (dekel), elvisp och vuxen som vispar, en stor balja med varmt vatten, diskhandduk. På min skola använde vi ren pappersmassa. 9 DISKUSSION I ämnet fysik finner vi syftet till bland annat vår undervisning i de systematiska undersökningarna som eleverna gjort samt nyfikenheten som den väckt hos dem att vilja veta. De har använt sig av fysikens begrepp när de redovisat sina resultat från sina undersökningar. I ämnet tekniks syfte står det bland annat att eleverna ska få kunskaper om teknikens historia och det fick eleverna när de gjorde handpapper. De fick även en förståelse för varför
8 8 papperstillverkningen utvecklats. När eleverna lär sig att sortera föremål för att kunna återvinna material, lär de sig också att sortera efter olika syften vilket är viktigt att kunna inom det naturvetenskapliga området. Joseph Scwabs (2008) Taxonomiskt intresse (gruppering, egenskaper). Douglas Roberts kunskapsemfaser (2008). Den rätta förklaringen, eleverna behöver de teoretiska begreppen för att bland annat kunna ta till sig texterna med de olika begreppen t.ex. ledningsförmåga, magnetism, utseende och cellulosa samt sätta i dem i rätt sammanhang. Magnetism hade de svårt att ta till sig, jag visade att man t.ex. kunde sätta upp våra små runda kylskåpsmagneter på whiteboardtavlan. Detta fick dem att tro att det var whiteboardtavlan i sig som var magnetisk. När jag sedan plockade fram våra stavmagneter då förstod de. Att kunna förklara själv, här får eleverna chans att använda några av de begrepp som de lärt sig och sortera olika föremål samt diskutera med varandra. Varför de valt att lägga de olika föremålen just där. Här är det viktigt att vara med och höra med ett öra så att alla får utrymme att prata samt att hjälpa dem på traven som tycker det är jobbigt att prata inför de andra. Jag fick påminna dem om att de skulle använda begreppen som de lärt sig, många gånger går det lite för fort när de ska prata och då glömmer de bort sig. Naturvetenskapens karaktär, när eleverna undersöker föremålen ifrågasätter de hela tiden innan de drar slutsatsen att gemet inte kan flyta för det är gjort av metall och därför är tungt. Här gäller det att eleverna får tid att prova, prova och åter prova. Eleverna skapade erfarenheter som de kommer att använda vid både experiment/undersökningar och sätta t.ex. begreppen i rätt sammanhang. Det naturvetenskapliga arbetssättet, eleverna lär sig hur de systematiskt kan undersöka de olika föremålen samt kategorisera dem. När de undersökte föremålen i burken, ett i taget, var tanken att de skulle gå tillväga likadant med varje föremål men alla elever har olika kunskap, en del bara såg eller visste att det föremålet är magnetiskt. Då fick jag bromsa och förklara att det var viktigt att alla föremål undersöktes likadant. Den säkra grunden, eleverna kommer att ha användning av sin kunskap om materialens egenskaper för att bland annat kunna sortera rätt och bygga vidare på sin ellära. Att få prova de olika föremålen med den lysande insekt som omedelbart gav svar på om föremålet var ledande eller inte genom att lampan lyste eller inte var uppskattat. Detta att själva kunna se om det var rätt eller inte gjorde att de kände sig säkra med uppgiften. När de gjorde experimentet med värmeledning, ställde jag en fråga till eleverna vad skulle hända om vi bytte ut något av de andra föremålen mot spiken. De andra sakerna skulle ju brinna upp svarade de självklart. Naturvetenskap i vardagen, eleverna har direkt användning av sina kunskaper då de lär sig att sortera för återvinning. De flesta eleverna visste hur man källsorterade, de lämnar glas och metall på återvinningscentralen. Men tidningar, papper av olika slag samt pappersförpackningar det eldas upp av de elever som bor på landet. Dessa elever funderade på om de gjorde rätt eller fel när de eldade upp återvinningsmaterial som skulle bli nya föremål. Här skulle jag som lärare önskat att tiden funnits till att diskutera uppvärmningsfrågor men tiden fanns inte. När vi gjorde handpappret var det svårt att se hur mycket pappersmassa som krävdes för att det skulle bli tillräckligt tjockt papper för att kunna hålla ihop när det torkat. Genom att
9 9 eleverna får prova att göra handpapper får de en förståelse för vad som krävdes för att göra papper innan pappersmaskinerna fanns. Det blev en aha upplevelse när de började tänka på hur många sidor det är i böckerna som de läser varje vecka i läsläxa. De gissade på att det troligen skulle ta minst två veckor att göra papper till en bok. Det som skulle ta längst tid var torkningsprocessen. De kunde nu relaterat till varför det inte fanns böcker hemma hos alla innan pappersmaskinerna uppfanns. Naturvetenskap och beslutsfattande, eleverna lär sig att de har möjlighet att påverka deras miljö genom att gå med olika föremål till återvinningen. Tillsammans kan de påverka, hur de vill att närmiljön ska se ut, skräp/föremål i papperskorgarna/återvinningskärl eller slängda runt i naturen. Eftersom vi arbetar på två helt olika skolor så har uppläggen inte varit helt lika då vi har fått utgå från de elever och förutsättningar vi har. Skola 1 är en stadsskola med ca 300 elever. Skolan är tvåparallellig och har dessutom en internationell klass. Klassen som har deltagit i projektet är en 3:a med 19 elever varav 5 elever har sv2. Skola 2 är en byskola med 67 elever uppdelade i klasserna F-2, 3-4 och 5-6. Klassen som har deltagit i projektet är 3-4:an med 19 elever i, varav en elev är från Tyskland. Båda skolorna har dock haft samma mål (se bilaga 1, konkretiserade mål). Lektionsplaneringen med att arbeta med material, papprets historia och papperstillverkning gick att genomföra med önskvärt resultat. Vid planeringen tänkte vi igenom vilket stoff vi skulle ta med för att helheten skulle bli tydlig och hur innehållet skulle presenteras på bästa sätt utifrån de elevgrupper vi har (Bjurulf, 2011). Praktiska möjligheter som antal pedagoger, lektionssalar vägdes in. Vi fick med de delar i det centrala innehållet (se Övergripande perspektiv) som vi valt ut. Vi fick möjlighet att använda alla Douglas Roberts kunskapsemfaser (2008). Elevernas utvärdering visade att de fått bra förståelse för alla delar. Alla elever nådde de uppsatta målen.
10 10 10 REFERENSER Sundin, B (2006). Den kupande handen: historien om människan och tekniken. 2:a upplagan. Stockholm, Carlsson. Wickman, P.O & Persson, H (2008).Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan, en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm, Liber. Bjurulf, V (2011). Teknikdidaktik. Stockholm, Norstedts. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Västerås, Edita. Andersson, N (2006). Skogen inte bara en massa träd. Värnamo, Fälth & Hässler TIPSBANK OM PAPPER OCH PAPPERSTILLVERKNING att göra papper Teknikdidaktik s. 164 (Bjurulf, 2011) 12 BILAGOR 1. Pedagogisk planering 2. Placera föremål vid rätt ord 3. Materials utseende 4. Jag tror jag undersöker (flytförmåga, magnetisk, ledningsförmåga av el och värme) 5. Jag tror jag undersöker (flytförmåga, magnetisk) 6. Jag tror jag undersöker ( ledningsförmåga av el och värme)
11 11 Bilaga 1 Pedagogisk planering vt årskurs 3 Arbetsområde: NO materials egenskaper Mål enligt kursplanen i teknik Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid Mål enligt kursplanen i NO Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Konkretiserade mål Eleven ska ha kännedom om egenskaper, som utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten, hos materialen sten, metall, papper, plast, glas och trä. Eleven ska känna till hur papper tillverkas både i nutid och dåtid samt hur det källsorteras. Metod Faktagenomgång Läsa faktatext Film Experiment Tillverkning av papper Bild Bedömning Du ska efter avslutat arbetsområde kunna redovisa muntligt och skriftligt i grupp om olika materials egenskaper. (Material och egenskaper enligt konkretiserade mål.) Du ska kunna redovisa muntligt eller skriftligt hur papper tillverkas i nutid och dåtid. Du ska delta i klassens källsortering av papper.
12 12 Bilaga 2 metall sten papper plast glas trä
13 13 Bilaga 3 Material Utseende sten metall papper plast glas trä
14 14 Jag tror Namn: Bilaga 4 Material flyt- förmåga magnetisk lednings- förmåga el lednings- förmåga värme sten metall papper plast glas trä
15 15 Jag undersöker Material flyt- förmåga magnetisk lednings- förmåga el lednings- förmåga värme sten metall papper plast glas trä
16 16 Jag tror Bilaga 5 Namn: Material flytförmåga magnetisk sten metall papper plast glas trä Jag undersöker Material flytförmåga magnetisk sten metall papper plast glas trä
17 17 Jag tror Material ledningsförmåga el sten metall papper plast glas trä Jag undersöker Material sten metall papper plast glas trä ledningsförmåga el Bilaga 6 Namn: ledningsförmåga värme ledningsförmåga värme
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merMaterials egenskaper
Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merH, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning
Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp
Läs merSyfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merskapande skola teknik & fysik årskurs 4-6
skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merIllustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Läs merLÄRAR- HANDLEDNING PAPPER
LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merskapande skola teknik & fysik årskurs 7-9
skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden
Läs merLÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merKursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merTE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:
Naturresurser Lektionsplanering åk 1 Syfte och mål: Syftet är att ge eleverna grundläggande kunskaper om vad en naturresurs är med fokus på några av de svenska naturresurserna. Eleverna ska lära sig hur
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merTeknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.
Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik
Läs merCentralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6
KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och
Läs merTummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan
Tummen upp! NO åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Beskriv, granska och motivera material i vår vardag Följande provlektion
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merSnilleblixtarna och LGR11 HALLSTA
Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merSKOGEN I SKOLAN Årskurs 1-3 Elevmaterial
SKOGEN I SKOLAN Årskurs 1-3 Elevmaterial 2 Förord Skolans uppdrag är att främja lärande som stimulerar alla elever. Kunskap uttrycks i olika former och måste därför förmedlas på olika sätt. Alla sätt ska
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merdöden i datorn SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merÄmne: Biologi, kemi (scenariofasen integreras med gymnastiklektion)
PROFILES-studiematerial - Översikt Återvinning Naturvetenskap Biologi, Kemi årskurs 5-6 Utvecklare: Oula Kerkelä, Soile Pajunen, Tiia Riihiluoma, Kari Sormunen ja Ilpo Jäppinen (2012) Soveltavan kasvatustieteen
Läs merPedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun
Pedagogisk planering NO och Teknik i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: NTA- kretsar kring el Annika Lundin Tierps Kommun 2015-01-07 Arbetsområ de: NTA kretsår kring el Arbetsområdets syfte och förmågor
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merUppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merOdelsbergsskolan. Tema Vår
Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska
Läs merHöredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14
Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14 Vision: En skola där elever och personal känner gemenskap och trygghet. Där både elever och vuxna känner glädje och nyfikenhet inför lärandet. Mål 1: Att alla både
Läs merVilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Läs merKRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER Vad händer med alla tidningar när vi har slängt det? Lär er mer om metall genom att läsa sagan Prassel och ridningens resa! där barnen tillsammans med Prassel får följa
Läs merVårens stjärnhimmel. Andromeda. Cepheus Perseus Oxen. Svanen. Cassiopeja. Lyran Polstjärnan Lilla björn Kusken
Vårens stjärnhimmel N Andromeda Svanen Cepheus Perseus Oxen Cassiopeja Ö Lyran Polstjärnan Lilla björn Kusken V Herkules Draken Tvillingarna Stora björn Karlavagnen Lilla hund Ormen Björnväktaren Kräftan
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merMoa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15
Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15 Vad är teknik? Detta moment kommer handla om teknikhistoria, hållfasthet samt om elektricitet. Vi kommer börja arbeta med teknikhistoria,
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merHej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.
EARTH HOUR EARTH HOUR 2015 2015 LEKTIONSPLANERING INSKICKAD TILL WWF I SAMBAND MED EARTH HOUR 2015 Förskola: Kåsan, Enköping Kontakt: Sara Vennström, sara.vennstrom@enkoping.se Sammanfattning: Kåsan både
Läs merTema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen
Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?
Läs merKursplanen i ämnet kemi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mer- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.
Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merLOKAL PEDAGOGISK PLANERING
VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merKRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER Vad händer med alla pappersförpackningar när vi har slängt det? Lär er mer om pappersförpackningar genom att läsa sagan Pappis och pappersförpackningens resa! där barnen
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merNuläge: Handlingsplan: Mål: Ansvarig: Nuläge: Handlingsplan: Mål: Aktivitet: När: Ansvarig:
! "! 5.# I stort sett all personal har gått miljöutbildning på Ekocentrum. Mål: All personal, även nyanställd ska ha gått miljöutbildning. Personalen i miljögruppen går på nätverksmöten och vidareutbildningar
Läs merFRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Läs merSkydda din mobiltelefon
Skydda din mobiltelefon Lektionen handlar om säkerhet vid teknikanvändning och hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala medier. Boel Nygren är ämneslärare och har arbetat fram lektionsmaterialet
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merUndersökningar av tekniska lösningar
Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna
Läs merATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK
ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK Yvonne Hyltse-Eckert HLK, Högskolan i Jönköping KomTekboken Teknik? Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik har alltid funnits Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik löser ett behov
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merVarför behöver vi förstå programmering? Se video
Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering
Läs merGunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)
Sida 1(8) Namn: Jakob Lindbladh Klass: Gunnesboskolan 9c Datum: 17/5/ - 21/5/ Handledare: Helene Berg, Tetra Recart AB Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merElevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merArtinventering och bygga näringskedjor
Artinventering och bygga näringskedjor Laila Erlandsson-Skough Gunilla Karlsson Naturorienterande ämnen och teknik för lärare, F-3, 15 hp Examinator: 2013-05-17 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte...
Läs mer