Artinventering och bygga näringskedjor

Transkript

1 Artinventering och bygga näringskedjor Laila Erlandsson-Skough Gunilla Karlsson Naturorienterande ämnen och teknik för lärare, F-3, 15 hp Examinator:

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Naturvetenskapliga och tekniskt innehåll... 5 Pedagogiska och didaktiska överväganden... 5 Vem ska lära sig?... 5 Vad ska individen lära sig?... 5 Hur ska individen lära sig?... 5 Vad ska läras ut?... 6 Varför?... 6 Övergripande perspektiv... 7 Historiska perspektiv... 7 Miljöperspektiv... 7 Internationella perspektiv... 7 Etiskt perspektiv... 7 Undervisningsplanering... 7 Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion 6 och Utvärdering och bedömningen... 8 Genomförande... 9 Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion 6 och Lektion Diskussion Referenser

4 Inledning Vi är två pedagoger som har arbetet inom skola och barnomsorg under flera år. Under årens lopp har vi märkt en förändring av elevernas fritidssysselsättningar. Det är inte så ofta numera som eleverna berättar att de har varit ute i skogen eller i naturen efter en helg. Naturen, som för hundra år sedan var en integrerad del av vår vardagsmiljö, är för många barn och vuxna idag en obekant miljö (Helldén et al.2011, s.188). Samhället har förändrats och skolans uppgift är att utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själv och naturen (Skolverket, 2011, s.11). Som en sista uppgift i vår kurs naturorienterande ämnen och teknik för lärare ska vi planera och genomföra ett projektarbete i våra respektive klasser. Eleverna som vi har genomfört projektet med bor i två olika kommuner. Den ena skolan ligger i en stadsdel med stora grönområden. Den andra skolan ligger i ett villakvarter med ängar och en mindre skogsdunge. Det är en klass i årskurs 2 som är 16 elever och en klass i årskurs 3 som är 22 elever. När vi skulle välja innehållet i vårt projektarbete så utgick vi ifrån det centrala innehållet i läroplanen. Vi har arbetat med djur och växter i närmiljön, hur de sorteras, grupperas och artbestäms. Störst del av arbetet har vi lagt på växter. Eleverna har fått lära sig om enkla näringskedjor och det arbetet har vi kopplat samman med det centrala innehållet i ämnet teknik. Eleverna har i grupper konstruerat en näringskedja med växter och djur. När de byggde kedjorna har de fått använda material för eget konstruktionsarbete. Anledningen till att vi valde just de områden var att vi ville genomföra något som både klassera inte hade arbetat med innan. Syfte Innan vi började med arbetet ville vi ta reda på om eleverna vet vad en art är för någonting. Ett av våra syften med projektarbetet är att vi vill ge eleverna kunskap i hur man kan sortera, gruppera och artbestämma växter. Vi vill att eleverna ska lära sig att titta på olika egenskaper hos växterna och sedan kunna beskriva dessa. Vårt syfte med arbetet med näringskedjan är att eleverna ska få förståelse för att en näringskedja alltid börjar med en växt. I projektet kommer eleverna få göra fysiska modeller då de måste bestämma sig för vilket material de ska använda, sammanfogningsmetoder och vilka verktyg de behöver använda. Arbetet med artbestämning och näringskedjan ska få eleverna att utveckla sin förmåga att: genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar I centrala innehållet i biologi har vi arbetat med: 4

5 Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas, namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. I det centrala innehållet i tekniken har vi arbetat med: Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Naturvetenskapliga och tekniskt innehåll Under arbetets gång kommer vi att arbeta med begreppen arter, näringskedjor, producenter, konsumenter, toppkonsument, organismer, gruppering, sortering, närmiljö, material, hållfasthet, konstruktioner, stabilitet och återvinning. Pedagogiska och didaktiska överväganden Vem ska lära sig? Projektet genomför vi separat med elever i två klasser som går i två olika kommuner. Klasserna är en årskurs 2 där ¾ av eleverna har ett annat modersmål och en årskurs 3 där en elev har ett annat modersmål. Vad ska individen lära sig? Eleverna ska lära sig vad man ska titta på när man ska gruppera och sortera djur och växter. Vi ska lära eleverna att de ska titta på olika egenskaper som är karaktäriska för olika djur och växter. Eleverna ska träna sig på att iaktta detaljer på växter för att kunna artbestämma. Genom att använda signalementkorten som kommer från Botaniska trädgården vid Uppsala Universitet ska eleverna få ett verktyg som hjälper dem att kunna artbestämma en växt. Vilken form har blomman, sitter blomman ensam eller flera tillsammans, hur ser bladen ut, sitter bladen mittemot varandra eller i ring, är bladkanten slät, tandad, vågig eller hårig. Är stjälken hårig eller taggig? Eleverna ska lära sig att en näringskedja alltid börjar med en växt. De ska kunna välja rätt material, sammanfoga och göra en hållbar konstruktion till sitt bygge av näringskedjan. De ska känna till begrepp som hör till de olika arbetsområdena. Begreppen använder vi under arbetets gång och Vi måste vara medvetna om att det är fullt möjligt för barn att på ett ytligt plan lära sig ord och definitioner utan att dessa har någon egentlig innebörd eller mening (Helldén et al.2011, 28). Eleverna får möta begreppen både praktiskt och teoretiskt under arbetets gång och de kan då få en större förståelse och lära sig begreppens betydelse. Hur ska individen lära sig? Eleverna kommer att få viss faktakunskap av läraren samt viktiga begrepp inom ämnet som är bra för eleven att känna till. Vygotskij menar att de vetenskapliga begreppen utvecklas på ett annat sätt än de vardagliga (Helldén et al.2011, s.32). Eleverna möter inte de vetenskapliga 5

6 begreppen på ett naturligt sätt utan de måste de lära sig genom att vi förklarar dem och att vi arbetar med begreppen praktiskt. Vi kommer att under arbetets gång har gemensamma genomgångar i helklass då vi diskuterar de olika moment vi arbetar med. Genom att titta på likheter och olikheter får eleverna en metod för att sortera och grupper växter och djur. Eleverna kommer att lära sig att använda signalementkort för att träna sig på att iaktta detaljer som är karaktäristiska för olika växter och djur så att de sedan kan artbestämma (bi-lagan, 2006). Eleverna kommer att lära sig genom diskussionerna tillsammans med sina klasskamrater när de arbetar praktiskt både inne och ute. Enligt Vygoskijs den nära utvecklingszonen lär sig eleverna under den vuxnas ledning eller i samarbete med andra elever som har kommit längre (Dysthe1996, s.55). När de redovisar för varandra så lär sig eleverna av varandra och genom att de berättar för andra. Beroende på lektionens innehåll kommer vi ibland att vara i klassrummet och ibland att vara ute i vår närmiljö. Det är viktigt att läraren kan erbjuda elever konkreta sammanhang och lustfyllda naturupplevelser (Helldén et al.2011, s.125 ). Arbetet kommer att innehålla enskilt arbete och även grupparbete. Gruppernas storlek varierats mellan två till fyra elever beroende på uppgift och lektion. Vilka som ingår i grupperna har lärarna bestämt innan. Lektionerna kommer vi att genomföra under en tidsperiod av sex veckor. Vi kommer att ha enstaka lektioner och även längre sammanhållna pass. Vad ska läras ut? I diskussionerna när eleverna artbestämmer och gör näringskedjorna sker detta enligt Vygoskij Pedagogisk verksamhet innebär en social gemenskap. En gemenskap där den verksamhet som barn och lärare utövar tillsammans är den viktiga drivkraften i barnens kunskapsprocess (Bråten, 1978, s.135) Eleverna kommer att arbeta praktisk både ute och inne och kommer då att använda flera av sina sinnen. Våra sinnen får andra signaler när naturupplevelserna sker i den naturliga miljön utomhus (Helldén et al.2011, s.187). Med de diskussioner och genomgångar som vi lärare har med eleverna under arbetas gång kommer eleverna att få faktakunskaper som de sedan kan ha nytta av. I arbetet med näringskedjor kommer eleverna få en inblick i vem som äter vem. I det praktiska arbetet med att göra 3D figurer så kommer eleverna få träna sig på att välja rätt material för sin konstruktion och hur de ska sammanfogas. Varför? Eleverna ska lära sig om näringskedjor för att kunna förstå att allt i naturen hänger ihop. Försvinner något djur eller en växt så påverkar det näringskedjan för flera andra arter. Att vi måste vårda och vara rädda om vår natur. Att kunna få en förståelse i att det finns väldigt många olika växter och djur som är beroende av varandra. Även om några arter kan vara lika varandra så tillhör de ändå olika arter. Enligt Douglas Roberts kunskapsemfaser (Andersson, 2011) ska eleverna veta vad naturvetenskapen och forskarna har kommit fram till och vad som är sant. Genom att undersöka och laborera får eleverna den rätta förklaringen. Eleverna ska få uppleva 6

7 nyfikenhet och naturupplevelser, genom detta få en förståelse och erfarenhet av andra men också utifrån deras känslomässiga engagemang hur naturen fungerar. Genom att ge eleverna kunskap och vetenskapliga modeller ska eleven lära sig metoder för att ta reda på hur saker fungerar i naturen Övergripande perspektiv Historiska perspektiv I vårt arbete med arter och näringskedjor får eleverna ur ett historiskt perspektiv kunskap om att vissa arter har försvunnit t.ex. eleverna undrar ofta varför dinosaurierna försvann. Miljöperspektiv Eleverna får en möjlighet att ta ett ansvar för sin egen närmiljö genom att få en förståelse om att alla organismer är beroende av varandra. Med arbetet med näringskedjor får eleverna kunskap om vårt beroende av växter. Eleverna ska få en förståelse hur de med egna handlingar kan påverka miljön och få en varaktig utveckling av näringskedjor. Genom att undersöka och diskutera frågor med anknytning till ämnet får eleverna möjlighet att fördjupa sina naturvetenskapliga kunskaper för att möta och påverka sin egen framtid. Internationella perspektiv Eleverna ska förstå att även om vi är ett litet land så ingår vi i ett sammanhang med övriga världen. Eleverna ska ges möjlighet att använda sina kunskaper i samspel med andra för att få förståelse för vad som kan hända om en organism försvinner i en näringskedja. Eleverna ska utveckla ett intresse och förståelse för naturens näringskedjor och hur människor och natur samspelar med varandra. Etiskt perspektiv Eleverna ska kunna göra personliga ställningstagande när det gäller växter och djur. Eleven ska få en förståelse för att alla organismer är beroende av varandra och att de måste vårda och ta hand om naturen. Vilken mat man ska välja att äta och vilka växter man kan plocka. Att vi är beroende av vissa växter som är läkande. Undervisningsplanering Lektion 1 Vi inledde vårt arbete med att ta reda på om eleverna visste vad en art är för någonting. Därefter gjorde vi en lektionsplanering. Lektion 2 Eleverna får enskilt två naturföremål som de ska studera och beskriva likheter och skillnader på. Vi använder oss av DiNO materialet för att bedöma vad eleverna kan. Eleverna får redogöra vad de kom fram till och vi skriver upp alla förslag på tavlan. Vi diskuterar de olika förslagen. Eleverna får tio bilder med svenska djur som de ska sortera och gruppera. Arbetet 7

8 gör de i grupp två och två. Eleverna ska sedan berätta för varandra hur de har gjort sin sortering. Vi lärare berättar sedan hur en indelning av djuren ska se ut. Lektion 3 Eleverna ska arbeta i grupper om två. De ska välja ut en växt att beskriva med hjälp av de olika signalementen. De ska berätta om sin växt för gruppen, som därefter ska leta reda på den växt som beskrivits. Vi ska berätta för eleverna att inte använda vilken färg växtens kronblad har då det kan bli för enkelt för klasskamraterna att gissa rätt. Lektion 4 Eleverna ska två och två gå ut i närmiljö och beskriva en växt med hjälp av signalement kort. De ska sedan med hjälp av floror hitta sin växt. Eleverna ska beskriva för klassen växtens signalement och vilken art det var. Lektion 5 Vi börjar med att skriva en starter på tavlan: näringskedja. Eleverna får fundera i några minuter och tänka på vad ordet kan betyda. Därefter delar vi ordet: näring och kedjan. Efter detta ska eleverna arbeta i par och få 10 st. bilder på olika växter, djur och en människa. De har sax, färgpennor och lim till hjälp. Elevernas uppgift är att gruppera och organisera olika näringskedjor, limma och måla dem på ett A3 papper. Eleverna ska i sina grupper redovisa sina näringskedjor. Diskussion följer därefter. Lektion 6 och 7 Eleverna ska i grupper bygga en näringskedja. De ska i gruppen bestämma vilken och hur de ska konstruera sin näringskedja. Utvärdering och bedömningen Vi kommer att använda oss av DiNO materialet för de naturorienterande ämnena i årskurs 1-6. Materialet består av olika uppgifter med tillhörande bedömningsanvisningar och bedömningsmatriser. DiNO är ett stöd för formativ bedömning som består av uppgifter med tillhörande stöd för bedömning (Skolverket). Vi har i vårt arbete använt förmågan att beskriva och förklara samt genomföra systematiska undersökningar. I arbetet med arter kommer vi att bedöma elevernas förmåga att redovisa sina arter för sina klasskamrater. Har de med alla signalement och använder de korrekta begrepp när de beskriver sin växt. När vi har avslutat arbetet med näringskedjorna kommer eleverna få ge två exempel på kedjor som vi sedan kommer att bedöma. I bygget av näringskedjorna så bedömer vi slutresultatet och hur arbetet utfördes av eleverna. Väljer de rätt material, håller konstruktionen ihop och har de sammanfoga på bästa sätt. Vi kommer också att bedöma elevernas förmåga att använda begreppen. 8

9 Genomförande Lektion 1 Vi startade upp arbetet med att eleverna fick berätta vad de kunde om arter. De förslag som kom fram i den ena klassen var att arter kan vara fågelarter, fiskarter och människoarter. I den andra klassen var det en elev som visste att det handlade om djur och växter. Båda grupperna hade ingen större uppfattning av vad arter är för någonting. Vi planerade resterande lektioner utifrån elevernas förkunskaper. Vi kom fram till att eleverna behöver lära sig att observera likheter och skillnader mellan olika individer för kunna ta reda på vilken art det är. Lektion 2 Eleverna fick två olika grenar som de skulle iaktta och sedan skulle de skriva ner så många likheter och skillnaderna de kunde upptäcka. Eleverna fick enskilt skriva ner likheter och olikheter mellan de två föremålen. Eleverna fick sedan enskilt berätta om vad de hade kommit fram till. Vi skrev upp detta på tavlan och diskuterade och jämförde de olika förslagen. De fick sedan tio bilder på olika djur som de två och två skulle sorter i grupper. När sorteringen var klar fick eleverna redovisa för varandra hur de hade sorterat sina djur. Efteråt pratade vi om hur en artsortering kan se ut. Däggdjur, fåglar, insekter och grod- och kräldjur var de arter vi hade med. När eleverna fick skriva ner likheter och olikheter på två olika grenar kunde vi se att eleverna i årskurs 2 oftare hade med icke relevanta observationer. I årskurs 3 kunde eleverna i större utsträckning beskriva likheter och skillnader mer relevant. I uppgiften med att sortera djur i grupper var resultatet av elevernas grupperingar mer lika. Eleverna sorterade efter storleken, färg, var de lever, om de är snabba eller långsamma. När vi sedan förklarade hur man sorterar djuren efter gemensamma drag för olika arter kunde vi märka att eleverna fick en viss förståelse. Lektion 3 Vi startade lektionen med att vi frågade eleverna om de kom ihåg vad en art är. De flesta kom ihåg vad det var. Vi förklarade att dagens uppgift var att de skulle välja en växt ute som de skulle beskriv för sina klasskamrater. För att kunna göra det så behöver eleverna känna till vad de ska titta på. Vi gick igenom vad de olika delarna på en blomma heter. Ingen av eleverna i årskurs 2 visste att det hette kronblad. Några av eleverna i årskurs 3 kände till kronblad. Samtliga elever kunde stjälk och blad. De skulle räkna kronbladen, beskriva formen på kronbladen, stjälkens färg och hur den ser ut, bladens form och bladets bladkant. De skulle också berätta var de hittade växten. Väl ute blev eleverna uppdelade i grupper om två. Till sin hjälp fick eleverna en stencil som de kunde skriva ner de olika signalementen på. I den här övningen fick inte eleverna berätta om vilken färg kronbladen har eftersom det då skulle vara färgen som eleverna tog fasta på. När alla var klara fick grupperna redovisa sin växt för kamraterna. När eleverna visste vilken växt det var så sprang de bort till växten. 9

10 Det som var svårt med uppgiften var att många elever trodde att det skulle vara exakt samma växt som kompisarna hade hittat. De drog inte slutsatsen att det finns många växter av samma art. En del av begreppen för att kunna beskriva växten var också inte självklara för vissa av eleverna. Den ena gruppen hade otur med vädret. Det var kallt och en del elever var alldeles för tunnklädda. När eleverna redovisade för varandra tog det väldigt lång tid och en del elever orkade inte fokusera på redovisningarna. Det hade varit bättre om eleverna hade fått redovisa i smågrupper. Lektion 4 Vi gick igenom signalementkorten och förklarade hur man använder dessa. Eleverna delades in i grupper, två och två och fick ett papper där de kunde dokumentera sina iakttagelser om hur blad, kronblad och stjälkar ser ut. Med sig hade de en flora för att se vilka växter de hade hittat. Det var en fin dag för eleverna i årskurs 3. De var riktigt motiverade för uppgiften. De kunde välja att artinventera i en skog eller på en äng. Eleverna var flitiga, vissa frågade och vissa förstod inte men fick hjälp av oss vuxna med att komma igång. Eleverna var bra på att inventera och förstå vad de skulle titta på. Några hade inte tittat på bladen och då blev det lite svårare att bestämma vilken ört det var. När tiden var slut så fick eleverna titta i floran för att leta upp växten som de hade beskrivit. Det blev mycket samtal om det verkligen kunde vara den blomman. Bladen stämde inte överens med kronbladen o.s.v. Men till slut kunde de enas om vilka blommor de hade hittat. Innan dagen var slut frågade vi vad eleverna hade lärt sig och svaret var att de visste vilka delar de skulle titta på för att se vad det var för en art. De visste också mer om hur de skulle leta i en flora. Eleverna tyckte att dagen varit givande, det hade varit roligt att göra artinventeringen. I årskurs 2 var tillgången på växter något begränsat eftersom de var på skolgården. Det var svårt för vissa av eleverna att utförligt beskriva växten, de glömde bort att beskriva vissa signalement. En del av eleverna blev distraherade av att det var andra elever ute på skolgården. Eleverna behövde mycket hjälp när de använde floran. Vi vuxna fick hjälpa några av grupperna att hitta sina blommor. När alla var klara gick vi in till klassrummet och eleverna fick berätta för varandra vad de hade skrivit ner. Eleverna fick efter varje redovisning ge varandra feedback på hur redovisningen genomfördes. Eleverna kunde själva upptäcka att de hade glömt att ta med vissa kännetecken när de redovisade för varandra. En grupp hade en lila tulpan som de inte kunde namnge även fast vi har pratat om tulpaner innan. Detta kunde bero på att färgen förvillade eleverna. När de kom in i klassrummet hittade de tulpanen i en av våra böcker eftersom den inte kunde hitta den i floran. Eleverna i årskurs 3 arbetade på mer fokuserat med uppgiften än eleverna i årskurs 2. Anledningen till detta kan vara val av plats som de genomförde lektionen på och även åldern på eleverna. Lektion 5 Vi började med att skriva en starter på tavlan: näringskedja. Eleverna fick fundera i några minuter och tänka på vad ordet kunde betyda. Eleverna kände inte igen ordet utan gissade på många olika förslag. Vi delade ordet i näring och kedja. Det kom upp flera händer och någon 10

11 elev menade att näring är mat. Vi diskuterade vad näring är och flera elever menade att det är sådant man behöver för att kunna leva. Vi diskuterade även vilka som behöver näring är det endast människor? Eleverna kunde då ge förslag på andra individer som behöver näring. De nämnde däremot inte växter. Eleverna tyckte att en kedja är något som sitter ihop. En elev brukar ha en kedja i sina byxor och på gungorna finns det kedjor. Efter detta fick eleverna arbeta i grupper. De fick småbilder på orm, blåbärsris, igelkott, mus, bladlus, blad, nyckelpiga, ko, sparvhök, sparv, rådjur, kvist, gräs och en människa. De hade ett vitt papper och lim till hjälp. Elevernas uppgift var att gruppera organismerna i olika näringskedjor och limma på dem på pappret. Det blev stora diskussioner i grupperna, alla var inte överens men de fick lite stöd av oss vuxna. När samtliga var klara satte vi upp papperna och alla grupperna fick förklara hur de hade tänkt. Gruppernas resultat skiftade, en del klarade av det ganska bra medan en del klarade av det mindre bra. För eleverna var det inte självklart vad en ko och ett rådjur äter. En del trodde att rådjur äter ormar och möss. Det var inte helt självklart för alla elever att en näringskedja alltid börjar med en växt. Lektion 6 och 7 Vi började med att repetera begreppen som hör till uppgiften näringskedjan. En del av barnen kom ihåg att det hette producent och konsument men inte alla. Vi förklarade hur uppgiften skulle genomföras. Eleverna skulle bygga en näringskedja av material som de själva skulle välja. Vi hade delat in eleverna i grupper med tre eller fyra elever i var grupp. I årskurs 2 tog eleverna sig an uppgiften med skiftande resultat. En grupp satte igång direkt medan någon grupp inte kunde enas om vad de skulle ha med i sin näringskedja. Hur långt de kom under lektionen innan det var dags för rast var lite skiftande beroende på grupp. Efter rasten arbetat eleverna med stor entusiasm och de hade fördelat arbetat i grupperna. De material de använde sig av var papper, tyg, lock, kork, piprensare, flirtkulor och vadd. Limpistolen användes flitigt under byggandet. På ett dekorerat bord i klassrummet kommer näringskedjorna ställas ut. I årskurs 3 föreslår en elev att de måste göra en skiss och bestämma vilket material de ska använda. Eleverna och läraren diskuterade hur vi kan göra det hållbart och hur kan vi foga samman för att det inte ska gå i sönder. Förslag som kommer fram är hönsnät, lim, tidningar, limpistol, kartonger mm. Eleverna delades in i fem grupper. De tog ut bra bilder (nätet) på djuren som de ska bygga. Eleverna jobbade aktivt och hade många idéer, de skissade och funderade. Vissa idéer som kom upp var mindre bra tyckte kompisarna. Innan vi avslutade lektionen diskuterade vi hur det hade gått i grupperna. Det var lätt att välja en näringskedja men betydligt svårare att hitta material som är hållbart. Eleverna var aktiva och motiverade för uppgiften. De känner sig säkra på enkla näringskedjor och de älskar att arbeta med djur. Konstruktionerna var enkla men hållbara. Det tog lång tid att färdigställa konstruktionerna och med facit i hand skulle vi haft längre tid på oss att bygga. En grupp i årskurs 2 samarbetade mindre bra och då fick vi lärare hjälpa till så att de skulle kunna slutföra projektet. Tillgången på material var något begränsat i årskurs 2 för där är mycket nedpackat eftersom skolan ska flytta. I årskurs 3 har ekonomin begränsat 11

12 inköp av material. Nationella proven har legat i anslutning till projektarbetet och tagit mycket tid för eleverna i årskurs 3. Lektion 8 Som en sista uppgift fick eleverna skriva ner två exempel på näringskedjor enligt DiNO. I årskurs 2 var det hälften av eleverna som endast kunde ange en korrekt näringskedja. Det var sju elever som kunde ange två. I årskurs 3 var det 16 av eleverna som kunde ange korrekta näringskedjor. En elev kunde göra en korrekt näringskedja. I båda klasserna var det elever borta vid lektionstillfället. Resultatet visar att eleverna har fått en större förståelse för vad en näringskedja är för någonting. Det är en större del av eleverna som vet att kedjan alltid börjar med en växt. Diskussion Vi bestämde oss tidigt för att arbeta med växter men våren kom sent och vi fick ont om tid att genomföra lektionerna. Vissa lektioner fick genomföras i dåligt väder och resultatet blev sämre eftersom vissa elever hade bristande klädsel. De yngre eleverna behöver mer tid på sig att genomföra lektionerna, alla har inte kommit lika långt i sin skrivutveckling och sociala utveckling. Undervisningens innehåll har vi varvat med teori och praktiskt arbete. Eleverna har arbetat tillsamman och lärt sig av varandra. Eleverna ska få möjlighet att pröva egna idéer och lösa problem såväl självständigt som tillsammans med andra.(skolverket, 2011, s. 9) Enligt Dewey stimuleras lärande av att eleverna får möjlighet att arbeta med uppgifter som kräver samarbete ( Bjurulf, 2011 s.39). Det praktiska och kreativa arbetet har fungerat bra eftersom eleverna har upplevt detta arbete som roligt och motiverande. Eleverna har också fått teoretiska kunskaper och begrepp som har blivit mer kända för dem i sitt sammanhang. Det räcker inte med att förstå betydelsen av enskilda termer, man måste också förstå hur dessa termer relaterar till varandra och till andra termer och begrepp inom denna språkvärld (Helldén et al. 2011, s.28). Att använda andras ord, även om de till en början är tveksamt förstådda, kan ha stor betydelse för framtiden. I utvecklingen av språket ligger en stor del av potentialen för fortsatt lärande (Helldén et al. 2011, s.29). Gruppkonstellationerna har inte alltid fungerat bra eftersom inte alla elever varit lika delaktiga i arbetet. Eleverna tyckte att det var roligt att arbeta med näringskedjorna när de fick arbeta praktiskt både med att göra näringskedjor med bilder och med att bygga en kedja. Den sista uppgiften vi gjorde med eleverna var att de skulle beskriva två näringskedjor. Resultatet från DINO diagnosen visade att eleverna i årskurs 3 kunde, förutom en, beskriva två korrekta näringskedjor. Det var sju elever i årskurs 2 som kunde beskriva två korrekta kedjor. Skillnaden i resultatet mellan de två klasserna kan bero på elevernas ålder. De flesta eleverna tyckte om att vistas ute och att arbeta i grupper. Barnens förmåga att läsa naturen utvecklas också bättre om de regelbundet får undersöka växter och djur i närbelägen 12

13 natur (Helldén et al. 2011, s.184). För att konkretisera naturvetenskapliga begrepp och företeelser behöver barnen erfarenhet av naturen (Helldén et al. 2011, s.188). Eleverna fick inte själva välja att bygga en näringskedja utan vi valde att ge eleverna ett problem att lösa. Bjurulf (2011) menar att om läraren motiverar problemet genom att sätta in det i ett sammanhang så finns det Möjligheterna att eleven utvecklar sin kreativitet med anknytning till reella händelser och problem är således goda (Bjurulf, 2011, s.44) De äldre eleverna hade många idéer om vilket material de skulle kunna använda för att bygga sina näringskedjor. Något som man ska ta med i framtiden är att det ska finnas fler och mer varierande material att välja mellan för att bygga. Man bör också tänka på att förlägga arbete i tiden så att de arter man tänker arbeta med finns i naturen. Referenser Andersson, Björn (2011). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i skolan. Lund: Studentlitteratur Bjurulf, Veronica (2011). Teknik-didaktik. Stockholm: Liber Bråten, Ivar (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur Helldén, Gustav; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger och Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Libers förlag Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet Stockholm: Skolverket Internet sidor hämtad 29/ hämtad 29/