Critical thinking Kritiskt tänkande och omvårdnadsdiagnostik. Bedömning Assessment. Utvärdering Evaluation.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Critical thinking 2013-09-26. Kritiskt tänkande och omvårdnadsdiagnostik. Bedömning Assessment. Utvärdering Evaluation."

Transkript

1 Kritiskt tänkande och omvårdnadsdiagnostik ANNELI JÖNSSON Bedömning Assessment Utvärdering Evaluation Diagnos Diagnosis Genomförande Implementation Planering Planning Critical thinking 1

2 Critical thinking An intentional higher level reasoning process that is intellectually delinieated by one s worldview, knowledge, and experience with skills, attitudes and standards as a guide for rational judgment and action. Importantly, critical thinking is an essential component of professional accountability and quality nursing care (Zimmerman & Pilcher, 2008). (Fundamentals of Nursing, sid 163) Attityder som främjar kritiskt tänkande Oberoende (independence) Rättvis och ärlig (fair-mindedness) Insikt om sin självupptagenhet (egocentricity) Intellektuell ödmjukhet (intellectual humility) Intellektuellt mod att ifrågasätta rutiner och ritualer Integritet Uthållighet (perseverance) Självförtroende (conficence) Nyfikenhet (curiosity) (Fundamentals of nursing sid ) Kritiskt tänkande Fas i omvårdnadsprocessen Kritiskt tänkandeaktiviteter Bedömning Tillförlitliga observationer Skilja på viktig och oviktig data Validera data Organisera data Kategorisera data i relation till ett ramverk Uppmärksamma antaganden Notera luckor i data 2

3 Diagnostik av omvårdnad Omvårdnadsdiagnoser Omvårdnadsdiagnoser är vetenskapliga tolkningar av data från bedömningar som används för att vägleda sjuksköterskors planering, genomförande och utvärdering av omvårdnad. Diagnostiker är personer som tolkar data inom sitt expertområde för att ge nödvändig service. En viktig faktor vid tolkning av data är att det kan bli fel. För att bli en sjuksköterska som kan diagnostisera krävs utveckling av professionella och personliga förmågor och egenskaper. Sjuksköterskor ställer diagnoser Människors upplevelser och reaktioner på hälsoproblem och livsprocesser har specifik mening för dem och denna mening identifieras med hjälp av sjuksköterskor (människan som en meningsskapande person). Ett grundläggande antagande är att sjuksköterskor inte botar människor genom sina diagnoser. Människor bidrar med sitt eget beteende till sitt eget tillfrisknande (människan som motivstyrt, handlande subjekt). Omvårdnadsåtgärder ger ytterligare möjligheter, utöver medicinsk behandling, att främja, bevara och återställa människors hälsa. 3

4 Utveckling av diagnostisk kompetens Omvårdnadsdiagnostik kräver kompetens inom intellektuella, mellanmänskliga och tekniska domäner. Teori och begrepp Vårdrelation, bemötande, kommunikation och vårdandets etik Hälsoanamnes och fysisk undersökning, omvårdnadens teknologi, metoder, och medicinsk teknik Utveckling av diagnostisk kompetens Omvårdnadsdiagnostik kräver utveckling av personliga styrkor med tolerans för osäkerhet och användning av reflekterande praxis. Professionsetik Yrkesmässig vägledning Värderingsförmåga och kritiskt tänkande Vetenskapligt förhållningssätt Den kliniska situationen Sjuksköterskan lägger märke till tecken på diagnoser genom att tänka på vad de ser, hör, känner lukten av eller känner emotionellt. Information av betydelse för vårdtagaren övervägs i relation till sjuksköterskans kunskap om patientens hälsotillstånd eller livssituation. Information uppmärksammas på basen av etablerade idéer om vad som borde hända i olika situationer. Kunskaper som är lagrade i minnet (teori eller erfarenhet) avgör om en sjuksköterska känner igen en dataenhet som ett tecken med specifik mening 4

5 Definition - Omvårdnadsdiagnos En omvårdnadsdiagnos sammanfattar patientens omvårdnadsproblem. Den behandlar mänskliga fenomen och omfattar dagligt liv och funktionellt hälsostatus som de relateras till varandra. (D. Carnevali 1990) NANDA:s definition Nursing diagnosis are clinical judgements about individual, family or community responses to actual or potential health problems/life processes. Nursing diagnosis provide the basis for selection of nursing intervention to achieve outcomes for which the nurse is accountable. (Carpenito-Moyet 2004) Bedömning risk för skada i samband med läge under operation Bedöm tidigare riskfaktorer Medicinska tillstånd: hjärtkärl sjukdom, njuroch eller leversjukdom, osteoporos, anemi, perifera skador i kärl, cancer, tidigare DVT, diabetes, tidigare stroke Nedsatt immunförsvar: kemoterapi, strålning, cancer, HIV-AIDS, transplanterad Bedöm tidigare riskfaktorer Påverkad vävnadsperfusion: fetma, ascites, dehydrering, hypotermi, ödem, graviditet, rökning Påverkad mobilitet: RA, Polio, Övrigt: barn, gammal, proteser, implantat, stomi, skör hud 5

6 Bedömning risk för skada i samband med läge under Objektiv data Huden: temperatur, färg, sår Bilaterala pulsar Nervskador Ödem Kapilärfyllnad Rörelsehastighet Omvårdnadsdiagnosens olika delar Diagnos och definition Aktivitetsintolerans Otillräcklig fysiologisk eller mental energi för att genomföra eller uthärda önskvärda aktiviteter i dagligt liv. Relaterade faktorer Sängläge eller immobilisering Allmänt svag Otillräcklig syresättning Stillasittande livsstil Egenskaper Berättar om trötthet eller svaghet Onormal puls och BT vid aktivitet EKG visar arytmi eller ischemi Ansträngningsdyspné Omvårdnadsdiagnos med olika etiologi Diagnos Patient Etiologi Förstoppning Kalle Långvarigt bruk av laxantia. Stina Inaktiv och otillräckligt vätskeintag. Ångest Lena Hot mot den fysiologiska integriteten: väntar på cancerbesked Olga Konsekvenser av åldrande: nedsatt hörsel, nedsatt syn, sämre rörlighet 6

7 Omvårdnadsdiagnos v.s. medicinsk diagnos Exempel Beskrivning OVD Aktivitetsintolerans r.t. minskad hjärt-minutvolym Beskriver individens svar på en sjukdomsprocess eller ett hälsoproblem. Består av en, två eller tre delar inkl. problem och etiologi Medicins diagnos Hjärtinfarkt Beskriver sjukdom och patologi, inte individens reaktion. Oftast inte mer än tre ord. Orientering och ansvar Omvårdnadsfokus Omvårdnadsåtgärd Individorienterad. Sjuksköterskans ansvar Behandla och förebygga Oberoende Patologiorienterad. Läkarens ansvar Utföra medicinska ordinationer. Monitorera status Beroende (främst) Varaktighet Ändras frekvent Samma så länge sjukdomen kvarstår Klassifikation Finns, men är inte allmänt accepterat Väl utvecklade och accepterade system Omvårdnadsdiagnosens olika delar Diagnos och definition Aktivitetsintolerans Otillräcklig fysiologisk eller mental energi för att genomföra eller uthärda önskvärda aktiviteter i dagligt liv. Relaterade faktorer Sängläge eller immobilisering Allmänt svag Otillräcklig syresättning Stillasittande livsstil Egenskaper Berättar om trötthet eller svaghet Onormal puls och BT vid aktivitet EKG visar arytmi eller ischemi Ansträningsdyspné Tvådelad diagnos Problem Relaterat till Etiologi Förstoppning relaterat till (r.t.) Långvarigt bruk av laxantia Allvarlig ångest relaterat till (r.t.) Hot mot den fysiologiska integriteten: väntar på cancerbesked 7

8 Risk för perioperativ lägesskada r.t Patofysiologi Behandling Ökad sårbarhet sekundärt till: Kronisk sjukdom, nedsatt immunförsvar Cancer, strålning, infektion, tunn hud Försämrad genomblödning i vävnader Existerande kontrakturer eller funktionshinder, muskelsvaghet Förvirring Ödem Anestesi (sensorisk eller perceptuell störning) Operationstid > 2 timmar Inplantat såsom pace-maker Situation/Miljö Personlig utveckling Påverkad cirkulation sekundärt till Fetma alt. avmagring Graviditet Tobaksrökning Ökad sårbarhet sekundärt till Åldrad, Nyfödd eller barn i utvecklingsålder Tredelad diagnos Problem Situationsbunden låg självkänsla Relaterat till r.t. Etiologi Känner sig bortstött av sin make Visar sig som (v.s.s.) L/T Som visar sig som (as manifested by) Tecken och symtom Överkänslig mot kritik. Stöter bort positiv feedback Ont i magen r.t Patofysiologi Behandling Situation/Miljö Personlig utveckling Ulcerös colit Leversvikt Njursvikt Diabetes mellitus UVI Appendicit Obstipation Antibiotikabehandling Analgetikabehandling l.t. Bukdränage Studiestress Mobbning Föräldrars skilsmässa Skolbyte Missbruk inom familjen Våld inom familjen Sörjer att inte vara liten längre. Inträde i puberteten Blivit storebror/storasyster. Frekventa besök hos skolsköterskan. Viktnedgång. Uppspänd buk. Kräks x flera. Petar i maten och säger att han/hon inte är hungrig. Leker inte med kompisar utan är mest på sitt rum. Är alltid med kompisar. Vill inte vara hemma. 8

9 Analys Data (ledtråd) Patienten Normen Avviker från normalvärden Utvecklingsförsening Förändrat hälsostatus Dysfunktionellt beteende Förändringar från det vanliga beteendet Längd 158 Kvinna Vikt 109 kg 17 mån barn som inte försöker prata. Skrattar högt. Tappat 13 kg på 3 mån. Jag är inte hungrig nu för tiden Lisa, 16 år har inte lämnat rummet på två dagar. Går inte till skolan. Undviker sociala kontakter Hustrun rapporterar att maken verkar spänd, blir lätt arg, skriker åt hunden. Idealvikt för en kvinna 158 cm är kg. Ett barn börjar normalt prata vid mån. Patienten äter vanligtvis 3 mål/dag. Vuxna brukar ha stabil vikt. Tonåringar vill normalt vara som alla andra. Gruppen är viktig och man går i skolan. Är normalt en avslappnad och vänlig person. Älskar sina husdjur. Riktlinjer för att skriva en omvårdnadsdiagnos 1. Ange diagnosen i form av ett problem, inte ett behov. 2. Uttryck diagnosen så att den är juridiskt hållbar (risk för trycksår r.t. Immobilisering jmf. risk för trycksår r.t. felaktig positionering) 3. Använd icke-värderande språk 4. Se till att de olika leden i diagnosen inte säger samma sak. 5. Försäkra dig om att orsak och effekt är korrekt angivna. 6. Ange diagnosen precist och specifikt så att den styr planeringen av åtgärderna. 7. Använd omvårdandstermer för att beskriva patientens reaktion (risk för ineffektivt andningsmönster r.t. slemansamling i lungorna jmf. Risk för lunginflammation= medicinskt 8. Använd omvårdnadstermer för att beskriva den troliga orsaken. Vikten av att ha ett mål! Jag måste vidare bråttom,bråttom!!! Om man inte vet vart man vill, spelar det inte heller någon roll vart man går Ur Alice i Underlandet 9

10 Det yttersta målet för omvårdnad! att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död. (SOSFS 1993:17) Konkret målformuleringen Realistiskt Tidsangivet MÅL Mätbart Förutsättningar Målformulering Patientens situation Sjuksköterskans åtgärder Beskriv ett tillstånd Beskriv en handling 10

11 Målformulering F Ge smärtlindrande inför förflyttning. R Vara tillräckligt smärtlindrad före förflyttning. VAS< 3 F Lära patienten att komponera en diabetesmåltid. R Uppnå kunskap om och förståelse för hur en diabetesmåltid bör komponeras. F Motivera patienten till fysisk aktivitet. R Få förståelse för vikten av regelbunden träning. Resultat och utvärdering Registrering av resultat är nödvändigt för utvärdering av omvårdnaden. Resultatet visar på måluppfyllelsen. Resultatet i sig är neutralt. Först vid jämförelse med målet kan man bedöma dvs utvärdera om resultatet är gott eller dåligt. 11

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student

Läs mer

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen (2005) Omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsprocessen

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen (2005) Omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsprocessen Omvårdnadsprocessen ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA, UNIV.ADJUNKT, DOKTORAND Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen (2005) Sjuksköterskan ska ha förmåga att: självständigt tillämpa

Läs mer

NANDA pedagogiskt instrument i specialistutbildningen. Teresa Sörö Högskoleadjunkt, Kursansvarig Intensivvårdsutbildningen Röda Korsets Högskola

NANDA pedagogiskt instrument i specialistutbildningen. Teresa Sörö Högskoleadjunkt, Kursansvarig Intensivvårdsutbildningen Röda Korsets Högskola NANDA pedagogiskt instrument i specialistutbildningen Teresa Sörö Högskoleadjunkt, Kursansvarig Intensivvårdsutbildningen Röda Korsets Högskola Uppdrag från SLL Specialistutbildning inom intensivvård 30-40

Läs mer

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården 18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning

Läs mer

Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking

Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking Omvårdnadsdiagnostik 160121 Josefin Wiking Definition nursing : Vad är omvårdnad? Nursing encompasses autonomous and collaborative care of individuals of all ages, families, groups and communities, sick

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil

Läs mer

Nationella IT-strategin. Föreläsare Cecilia Hane Persson Kopiering får endast ske efter överenskommelse med CHP

Nationella IT-strategin. Föreläsare Cecilia Hane Persson Kopiering får endast ske efter överenskommelse med CHP Diagnostik och dokumentation inom omvårdnad del II Våren 2011 Föreläsare Cecilia Hane Persson Kopiering får endast ske efter överenskommelse med CHP Nationella IT-strategin ett regerings-uppdrag SYFTE

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Sektor Stöd och omsorg

Sektor Stöd och omsorg 0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:

Läs mer

Psykiatrisk omvårdnad

Psykiatrisk omvårdnad Psykiatrisk omvårdnad Nya omvårdnadsdelar i vårdprogrammen Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, Fil. Mag. Doktorand, Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet och

Läs mer

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning och gällde från och med

Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning och gällde från och med Medicinska fakulteten SJSE15, Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa, 26,5 högskolepoäng Person-centered Care and Patient Learning in Relation to Symptoms and Signs of Illness,

Läs mer

Omvårdnadsprocessen

Omvårdnadsprocessen Figure 11-2 The five overlapping phases of the nursing process. Each phase depends on the accuracy of the other phases. Each phase involves critical thinking. Omvårdnadsprocessen ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA,

Läs mer

Underlag som stöd vid bedömningssamtal. Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1.

Underlag som stöd vid bedömningssamtal. Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1. Bedömnings -kriterium: Kunskap och förståelse Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1. 1 1 Studenten har gett utrymme för patienten att

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård Konferens i Malmö 13-14 december 2017 Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. ideell förening

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION OCH VETENSKAP, HT-12 ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA, UNIV.ADJUNKT, DOKTORAND

SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION OCH VETENSKAP, HT-12 ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA, UNIV.ADJUNKT, DOKTORAND Omvårdnadsprocessen: Bedömning Assessment SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION OCH VETENSKAP, HT-12 ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA, UNIV.ADJUNKT, DOKTORAND Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen 25 okt 2018 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 3 VAE211 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används vid Sjuksköterskeprogrammets

Läs mer

OBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på.

OBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på. Medicinska fakulteten Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Anna Ekwall Tentamen, SJSE15 Omtentamen I Datum: 2014-04-05 Tid: kl. 09.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: Häftet med

Läs mer

Metoder i omvårdnadsarbete

Metoder i omvårdnadsarbete Metoder i omvårdnadsarbete - en portfölj för färdighetsträning inom verksamhetsförlagd utbildning Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Namn:.. Sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Medicinska fakulteten SJSG15, Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa, 26,5 högskolepoäng Person-Centered Care and Patient Learning in Relation to Symptoms and Signs of Illness,

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Nyckelord VIPS / NANDA

Nyckelord VIPS / NANDA Nyckelord VIPS / NANDA Ingår i: MeSH Aktivitet? Aktivitetsintolerans Allergisk reaktion på latex Amning Andlig frustration Andligt välbefinnande Andligt/Kulturellt? Andning/Cirkulation Andningsmönster

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg Sjuksköterskeprogrammet HT 2016 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2016-04-21 Tid 8.15 12.00 Lärare: Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg INDIVIDUELL

Läs mer

Allmän omvårdnad. Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik

Allmän omvårdnad. Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK09 TentamensKod: Tentamensdatum: 10/11-2012

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK16h TentamensKod: Tentamensdatum: 180112 Tid: 09.00-13-00 Hjälpmedel: Inga tillåtna Totalt

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

2012-11-01. Lund, 29/10 2012 1. NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos

2012-11-01. Lund, 29/10 2012 1. NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos NUTRITIONSDIAGNOS och PES Lena Martin Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos en är inte detsamma som medicinsk diagnos (ICD) Lund, 29/10 2012 1 Diabetes

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR

Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk kod Autonomi Klassiska professioner:

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Omvårdnadsdiagnoser : definitioner och klassifikationer PDF ladda ner

Omvårdnadsdiagnoser : definitioner och klassifikationer PDF ladda ner Omvårdnadsdiagnoser : definitioner och klassifikationer 2015-2017 PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. Omvårdnadsdiagnoser: Definitioner och klassifikation är en tydlig guide till omvårdnadsdiagnoser

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Riktlinje Dokumentation HSL

Riktlinje Dokumentation HSL 1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar

Läs mer

Lära om diabetes eller lära för livet

Lära om diabetes eller lära för livet Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg

Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad Inst. CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm Presentation VP system, Web-SP http://websp.dsv.su.se:8180/websp/

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Avancerad nivå Utbildning

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Medicinsk vetenskap GR (B), Vård vid ohälsa och sjukdom I, 7,5 hp

Medicinsk vetenskap GR (B), Vård vid ohälsa och sjukdom I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap GR (B), Vård vid ohälsa och sjukdom I, 7,5 hp Medical Science BA (B) Care within ill-health and disease I, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr 1 Utmaningar & strategier för sköra och äldre GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr Hud & slemhinna en barriär 2 Barriär som skyddar den underliggande vävnaden och blodcirkulationen Mekaniska skador Kemiska

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad

Läs mer

8SKG32. Omvårdnad vid ohälsa I, 30 hp Nursing in Illness I, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2017

8SKG32. Omvårdnad vid ohälsa I, 30 hp Nursing in Illness I, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2017 1(6) 8SKG32 Omvårdnad vid ohälsa I, 30 hp Nursing in Illness I, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2017 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,. Diagnostik IOM (Institue of Medicine, U.S.) kom 1999 med rapporten To err is human. 2015 Improvning diagnosis in health care. Diagnostiska fel: Att inte

Läs mer

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer