Resursstöd för elever med autism och autismliknande tillstånd

Transkript

1 RAPPORT Anita Olofsson Resursstöd för elever med autism och autismliknande tillstånd I april 2005 redovisades en rapport i nämnden om särskolans framtida utveckling och hur Täby ska hantera frågan om inkludering av särskolans elever. Rapporten innehöll också en sammanfattning av förslagen i Carlbeckkommitténs slutbetänkande och vilka konsekvenser de kan få i Täby kommun. Barn- och grundskolenämnden fattade beslut om en förändring av elevers rätt till särskolepeng, om en kompetenshöjning för personal inom grundskola och särskola kring elever med utvecklingsstörning, samt att ge verksamhetschefen i uppdrag att göra en kartläggning hur behovet av resursstöd för elever med autism och autismliknande tillstånd kan tillgodoses inom grundskolan. Enligt nuvarande lagstiftning bedöms barn med autism eller autismliknande tillstånd som inte beräknas kunna uppnå grundskolans mål ha rätt till mottagande i särskola även om de inte har en utvecklingsstörning. Enligt Carlbeck- kommitténs förslag ska dessa elever i fortsättningen tas emot i särskola bara om de också har en utvecklingsstörning. I Täby finns en fristående skola som är specialanpassad för barn med autism och där personalen har hög kompetens. Skolan tar emot elever med autism och autismliknande tillstånd både med och utan utvecklingsstörning. Elever med autism och utvecklingsstörning på låg träningsskolenivå tas på samma sätt emot i en särskild grupp, som organisatoriskt tillhör Erikslundsskolan men är lokaliserad i anslutning till Täby gymnasiesärskola. Elever med autism har omfattande behov av resursstöd för att klara sin skolgång. Enligt Carlbeck- kommitténs förslag ska elever med autism utan utvecklingsstörning inte tillhöra särskolans personkrets och blir därmed inte heller berättigade till ersättning enligt särskolans ersättningssystem (särskolepeng). Kommunen behöver planera för hur dessa elevers behov ska tillgodoses pedagogiskt inom grundskolan och följa de ekonomiska konsekvenserna av en sådan förändring.

2 2(7) Våren 2006 har regeringen presenterat en skrivelse Kvalitet och samverkan om utbildningen för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning (Skr. 2005/06:151). Där bekräftas de förslag och de tankar som har behandlats av Carlbeck - kommittén (För oss tillsammans om utveckling och utvecklingsstörning SOU 2004:98), och de förslag som lagts av Skollagskommittén (Skollag för kvalitet och likvärdighet SOU 2002:121). I skrivelsen framhålls att den förändring som föreslås angående elever med autism kommer att ställa krav på grundskolan att tillhandahålla en lärmiljö som är anpassad till behov och förutsättningar hos dessa elever. Det måste också finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolverket kommer att få i uppdrag att utvärdera hur behoven för elever med autism tillgodoses inom grundskolans ram i anslutning till att reformen genomförs. Vad är autism? Autism kopplas ibland endast till oförmåga att tala och till grav utvecklingsstörning, men störningar inom autismspektrumet förekommer bland personer med olika begåvningsmässiga förutsättningar. Den kommunikativa störning som alltid finns på ett eller annat sätt betyder inte bristande intresse för kontakt och kommunikation. Det är autismen i sig som är orsaken till oförmågan och det förmodat bristande intresset. Det som saknas är en förståelse för vitsen med kommunikation. Tankestrukturerna gör att våra försök till kommunikation på vanliga sätt blir fullständigt obegripliga. Det kan jämföras med att stå ensam på ett torg där alla talar ett helt främmande språk, känna att de vill något och du måste försöka förstå vad som förväntas av dig. Tidigare ansågs att grunden till autism var brister i relationen mellan det nyfödda barnet och dess vårdare (mamman). Den amerikanske läkaren Leo Kanner som var verksam på 40-talet myntade begreppet kylskåpsmödrar. Barn med autism benämndes med Kanners syndrom eller Infantil Autism och bedömdes som kraftigt mentalt retarderade. Samtida med Kanner verkade den österrikiske psykiatern Hans Asperger, som studerat Kanners teorier om autism. Han fann att ett antal pojkar som han arbetade med på barnhem uppvisade den kontakt- och kommunikationsstörning som Kanner talade om, men de var inte mentalt retarderade. Hans Asperger publicerade en artikel om sin upptäckt i en medicinsk tidskrift. Artikeln föll i glömska tills på femtitalet då den upptäcktes av Lorna Wing, en engelsk barnpsykiater. Genom henne fick Hans Aspergers upptäckt stor betydelse för ett nytt perspektiv på autismens gåta. Kombinationen autism och normal till hög begåvning fick namnet Asperger syndrom. Man känner idag inte till något sätt att bota autism. Autism är ett livslångt funktionshinder som kännetecknas av allvarliga och genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden: ömsesidigt socialt samspel, kommunikation, samt beteende- och föreställningsförmåga.

3 3(7) Autism beror på en mängd olika kända och okända, biologiskt grundade hjärnfunktionsstörningar som påverkar den utvecklande hjärnans sätt att hantera information. I flertalet fall är autism medfödd och har en genetisk komponent. De flesta med autism är pojkar. Graden av autism varierar från svår till lätt och begåvningsnivån kan variera från grav utvecklingsstörning till en mycket hög begåvning. En person kan t.ex. ha autism tillsammans med en måttlig eller svår utvecklingsstörning och andra tilläggshandikapp och därmed vara maximalt funktionshindrad eller ha en lättare grad av autism och vara högt begåvad. Personer med högfungerande autism/ Asperger syndrom är alltid normaltill välbegåvade. De har ofta specialintressen inom smala och ibland lite udda områden där de har expertkunskap men de kan pga. sin autism ha stora svårigheter att omsätta sina kunskaper till konkret användning. Sådana personer kan ha hög akademisk/teoretisk kunskap, men sakna förmåga att omsätta den i daglig livsföring. Ett exempel är en person med autism som kan alla busslinjer och alla tidtabeller utantill, men är helt oförmögen att ensam åka buss från hemmet till skolan. Det är svårt att få fram exakta uppgifter, men på grundval av de studier som gjorts går det att göra en bedömning hur många barn som har autism eller något annat syndrom inom autismspektrumet. Bedömningen är att 1-2 barn per tusen har autism, vilket innebär att det föds ett hundratal sådana barn per år. Ser man till hela autismspektrumet beräknas antalet till ca 1800 barn och ungdomar mellan 4 och 17 år i Stockholms län, och i Sverige totalt ca Nuvarande stöd till elever i Täby grundskolor med autism Många elever med normalbegåvning går i vanlig klass med den anpassning som möjliggörs inom ramen för en vanlig klass. För dessa elever finns oftast en personalförstärkning i form av elevassistent. Elever med olika grad av autism finns också i specialverksamheter i form av SUG (Särskild Undervisnings Grupp) inom ramen för kommunal grundskola eller i specialanpassad fristående skola. Gruppen barn i skolåldern med autism och stora beteendestörningar tycks vara på väg att minska. Kommunens verksamhet för elever med autism på låg utvecklingsnivå inte har fått något nystillskott de senaste åren. Det kan möjligen vara ett resultat av att barnen numera diagnostiseras tidigt och familjen får stöd och behandling och därmed en mindre konfliktfylld livssituation.

4 4(7) Elever med autism i Täby grundskolor Vårterminen 2006 fanns 66 elever med autism i Täby grundskolor (kommunala och fristående), som gick i olika klasser och skolor enligt följande: Vanlig klass 32 Särskild undervisningsgrupp 10 Skarpängsskolan, Aspergerklass 11 Myrängen, tal- och språkklass 6 Kristinaskolan 7 Ingridskolan, spec.skola för elever med Asp 1 I särskola gick vårterminen elever med autism. Kristinaskolan 13 Byängsskolan 1 Östavallabrinksskolan 3 Näsbydalsskolan 3 Hägernässkolan 1 I skolor utanför kommunen: Vasaskolan 5 Rinkebyskolan Sthlm 1 Svedenskolan 3 Barn med autism inom förskolan I förskolan fanns våren barn med autism. Födda år Födda år Födda år De som är födda år 2000 går i förskoleklass läsåret 2006/07. Fem av de barnen är utredda, har en utvecklingsstörning och är mottagna i särskolan, tre går i specialskola och två barn går i vanlig förskoleklass. Av barnen födda år 2001 går åtta i vanlig förskola med resursstöd och en i specialförskola. Av dem som är födda 2002 går tre i vanlig förskola med resursstöd och en i specialförskola. Tidigare år har endast några enstaka förskolebarn varje år fått diagnosen autism. Tio barn som fått diagnosen 2006 är det hittills högsta antalet. Barn fångas upp, utreds och diagnostiseras tidigt inom landstinget och bland barnen födda 2002 kommer antalet med diagnosen autism sannolikt att öka. Autismcenter för små barn uppger att det i juni 2006 fanns 17 barn i Täby kommun födda , med diagnosen Asperger syndrom, autism/autismsyndrom eller autismliknande tillstånd. En utvecklingsbedömning är svår att göra när det gäller de små barnen, varför det är svårt att säga om några av de minsta har en utvecklingsstörning. De som arbetar med barn med autism och har lång erfarenhet är av uppfattningen ökningen av antalet barn är en tydlig trend både bland barn med och utan utvecklingsstörning. Autismcenter för små barn uppger att bättre

5 5(7) diagnosmetoder utvecklats och att diagnos därför kan ställas tidigare och med större säkerhet. Det faktiska antalet barn med autism har sannolikt inte ökat de senaste 5-10 åren, men antalet diagnostiserade barn har ökat. När barnen diagnostiserats får föräldrarna remiss till Autismcenter för små barn inom landstinget. Där får föräldrarna utbildning och stöd och hjälp i att besluta om fortsatt behandling för sitt barn. Det är viktigt att föräldrarna sedan kan få fortsatt tillgång till hjälp, stöd och behandling i förskolan och senare i grundskolan. Pedagogisk verksamhet för elever med autism Många barn med autism utvecklas avsevärt med tidiga, välplanerade och individuellt anpassade pedagogiska insatser i en tillrättalagd miljö. Förmågan till det sociala och kulturella samspelet som barn vanligtvis tillägnar sig genom samspel med andra barn måste barn med autism få möjlighet att lära sig via sina kognitiva förutsättningar. Inlärning av det sociala samspelet måste ske på samma sätt som när man ex lär in multiplikationstabellen Det annorlunda sättet att hantera information, t.ex. när det gäller att ta in, bearbeta och tolka information, lära nytt och att bete sig på ett ändamålsenligt sätt ställer stora krav på en anpassad pedagogisk miljö för att inte leda till beteendeavvikelser som annars kan bli resultatet. Autism innebär ett annat sätt att tänka och förhålla sig till andras tänkande. Det krävs därför en speciell pedagogik och ett individanpassat arbetssätt som ger trygghet genom rutiner, förutsägbarhet och som i långsam takt bygger vidare på de kunskaper och erfarenheter som redan finns hos individen. I en pedagogisk verksamhet för elever med autism, oavsett utvecklingsnivå, är det först och främst de autistiska svårigheterna som måste kartläggas och ligga till grund för graden av anpassning. Den intellektuella utvecklingsnivån är viktig för utformningen, men en elev med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning och autism kan inte tillgodogöra sig undervisningen i en vanlig särskoleklass där enbart utvecklingsstörning ligger som grund för pedagogiken Två pedagogiska huvudinriktningar TEACCH ( Treatment and Education of Autistic and related Communiction handicapped Children )dvs. undervisning av barn, ungdomar och vuxna med autism och autismliknande tillstånd. TEACCH-programmet accepterar att det är skillnader mellan personer med autism och andra. Därför är programmets målsättning att förstå konsekvenserna av de kognitiva brister personer med autism har och att använda denna kunskap till att minska gapet mellan deras sätt att tänka och det som krävs för att kunna fungera tillfredsställande i världen. Nyckelbegreppen är tolerans, kompromiss, accepterande och personlig utveckling snarare än normalisering. Pedagogiken tydliggör begrepp som ger svar på frågorna Var? Vad? När? Vem? Hur? Vad händer sedan? Genom tydliga fysiska och visuella avgränsningar kan pedagogiken ge elever med autism en tydlig bild av vad som förväntas i olika rum/miljöer. Ett schema visar vilka aktiviteter som

6 6(7) ska ske och i vilken ordning de kommer. Schemat anpassas till elevens förmåga att förstå och kan bestå av allt från föremål, tecknade bilder, foton eller text. Pedagogiken bygger på individualisering alla är unika och arbetssättet måsta anpassas efter det. Arbetet enligt TEACCH bedrivs ofta i en en-till-en situation och i en stimulifattig och avskalad miljö. Besökare i en skola med detta arbetssätt kan uppleva miljön som isolerande och att arbetssättet begränsar möjligheter till kamratkontakt. Föräldrar till de elever som har tillgång till arbetssättet ser framsteg hos sina barn och är mycket nöjda Kognitiv Beteende Terapi På senare år har en pedagogisk modell som bygger på Lovaas- metoden, en form av KBT ( Kognitiv Beteende Terapi) blivit alltmer efterfrågad av föräldrar till barn med autism. Behandlingen har en beteendemässig tyngdpunkt. KBT innebär att barnet förutom den ordinarie förskolepersonalen har en egen tränare som arbetar enskilt med barnet för att träna de färdigheter och beteenden man kommit överens om att träna. Föräldrarna tränar på samma sak i hemmet och man brukar säga att den sammantagna träningstiden bör vara 30 timmar/vecka. Personal och föräldrar träffas regelbundet och får handledning av en specialutbildad psykolog. I samband med dessa möten görs utvärdering av den gångna perioden och planering av nästa. Allt arbete dokumenteras mycket noggrant. Det som tilltalar föräldrar i denna metod är att barnet kan ingå i en vanlig verksamhet och har tillgång till vanlig skola allt efter förmåga. Metoden kräver stor insats och engagemang från familjen. Med den här metoden kan man också nå framgång i arbetet med elever på mycket låg utvecklingsnivå och med oönskade beteenden. Det finns även specialskolor som arbetar enligt metoden. Eftersom en av grunderna i KBT-metoden är att barnen med autism ska vistas i vanlig verksamhet överensstämmer det väl med tanken på inkludering om att alla barn oavsett skolform ska kunna vara i skolor i sitt närområde följa sina kamrater i närmiljön även när de börjar skolan. Faktauppgifterna om autism och de olika pedagogiska riktningarna är i huvudsak hämtade från Riksföreningen Autism och Autismforum Sammanfattning och slutsatser Av rapporten framgår vikten att tillhandahålla en lärmiljö för elever med autism som är anpassad till deras behov och förutsättningar. Det måste också finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolverket kommer senare att få i uppdrag att utvärdera hur behoven för elever med autism tillgodoses inom grundskolans ram. För att ett inkluderande arbetssätt ska kunna genomföras krävs att alla lärare har tillräckliga baskunskaper om autism för att kunna möta eleverna och förstå deras svårigheter. Specialpedagoger behöver ha utbildning för att kunna undervisa eleverna och för att bistå och handleda andra lärare. Föräldrar behöver få information om olika metoder och hjälp att kunna välja den pedagogik som man bedömer vara det bästa för sitt barn.

7 7(7) I allt större utsträckning diagnostiseras barnen numera tidigt inom landstinget och därefter erbjuds föräldrarna stöd inom Autismcentrum för små barn. Föräldrar kan bl.a. välja insatser i form av Kognitiv Beteende Terapi (KBT) under förskoleåren t.o.m det år barnet blir 6 år. När barnet börjar i grundskolan vill föräldrarna fortsätta med samma metod. Efterfrågan på KBT-verksamhet har därför ökat. Det senaste året har ökningen av yngre barn till särskolan nästan enbart varit 6-åringar och elever till skolår ett vars föräldrar önskat KBT-verksamhet. I och med att föräldrar redan när barnen är små kan få stöd och kan göra val av olika metoder bör också förskolan och skolan följa upp behovet genom att kunna erbjuda stöd och olika pedagogiska inriktningar. Inom förskolan kan behovet tillgodoses genom plats i mindre grupp eller i specialförskola. Landstinget kan också bidra med utbildning och handledning i Kognitiv Beteende Terapi (KBT). Landstinget står för dessa kostnader och kommunen bidrar med elevassistent. Inom grundskolan är Teacch- metoden tillgodosedd genom att en fristående skola i kommunen arbetar enligt metoden. Även en fristående skola för elever med funktionshinder använder metoden vid behov. Behovet av Kognitiv Beteende Terapi (KBT) har hittills tillgodosetts genom att köpa platser i specialskolor med god kompetens i andra kommuner. Sådana skolor finns i Vallentuna (Ikasus, fristående grundskola), Danderyd ( Vasaskolan/Vasaborg, kommunal grundskola) och Sollentuna (Rösjöskolan, kommunal grundskola). I en fristående skola i Täby finns beredskap för att arbeta enligt metoden. Grundtanken med Kognitiv Beteende Terapi (KBT) är att eleven ska behålla sin tillhörighet i grundskolan. Om kompetens byggs upp inom Täby kommun med möjlighet till utbildning av pedagogisk personal och handledare, stämmer det väl med tänkandet kring inkludering. Familjer får större möjligheter att välja skola och det är troligt att kostnaderna kan bli lägre när barnens behov kan tillgodoses inom kommunen i den vanliga grundskolan. Lisbeth Sämå Barn- och grundskolechef