Uppföljning och utvärdering av läsåret

Transkript

1 Uppföljning och utvärdering av läsåret Kvalitetssammanställningen är upprättad av rektor Cecilia Ferrari i juni 2016 Kalmar Waldorfskola Ståthållaregatan 50 A, KALMAR Tel: , Fax: e-post: info@kalmarwaldorfskola.se hemsida:

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Regelverk och styrdokument...3 Kvalitets- och värdegrundsarbete...3 Elevantal, fördelning i klasserna, B-form, upptagningsområde...4 Trygghet, likabehandlingsplan och studiero...5 Elevernas kunskapsutveckling och undervisningens resultat...9 Timplan och schemats upplägg...11 Elevhälsan...12 Särskilt stöd...14 Inflytande och samråd...16 Sociala och kulturella aktiviteter...19 Hållbar utveckling...19 Kompetensutveckling...20 IT i skolan...21 Skolbiblioteket...22 Medarbetarfrågor...22 Organisationsutveckling...22 Fritidshemmet...23 Förskoleklassen...24 Skolmaten...24 Skolbyggnader och utemiljö...25 Bilagor... 2

3 Inledning Denna systematiska kvalitetsredovisning omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola på Kalmar Waldorfskola och rör: planering och genomförande av undervisningen arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Kvalitetssammanställningen är upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete av rektor Cecilia Ferrari i juni Kvalitetsredovisningen vänder sig till Stiftelsen Kalmar Waldorfskolas styrelse, ledning, medarbetare, föräldrar och elever. Redovisningen grundar sig, dels på samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, dels på utvärderingar gjorda inom stadiegruppen F-9 och fritidshem, ämnesutvärderingar av lärare samt kontinuerliga avstämningar med medarbetare, föräldrar och elever i samtal och via utförda enkäter. Rektors arbete utförs i enlighet med fastställd delegationsordning från Stiftelses Styrelse. Senaste delegationsordning fastställdes Rutiner för att ta emot och utreda klagomål finns. Anvisningar hittas på skolans hemsida. Inga anmälningar till Skolinspektionen har förkommit. Regelverk och styrdokument Skolan är en idéburen, icke vinstdrivande skola som drivs av Stiftelsen Kalmar Waldorfskola. Kalmar Waldorfskola följer rådande Skollag, Grundskoleförordning och Läroplan för grundskola och särskola. Som komplement till Lgr11 har Waldorfskolornas kursplan En väg till frihet använts som referensmaterial för att fortsatt kunna vara en Waldorfskola i enlighet med ändamålsparagrafen i Stiftelsen Kalmar Waldorfskolas stadgar. Waldorfskolans pedagogik bygger på en internationellt vedertagen Waldorfkursplan med nationella variationer beroende av nationell lagstiftning. En ny reviderad Waldorfkursplan, som svarar mot de nationella kunskapsmålen i Lgr 11 är nu framtagen av Waldorfskolefederationen i samarbete med medlemsskolorna och kommer att distribueras till skolstart hösten Kalmar Waldorfskolas kollegium har aktivt deltagit i framtagandet av denna nya Waldorfkursplan. Utifrån en digital version har ett pågående granskningsarbete skett. Synpunkter har framförts till Federationen. Kvalitets och värdegrundsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på en kontinuerlig analys av verksamheten, och kan beskrivas som en cyklisk process: Att följa upp resultat och måluppfyllelse (Var är vi i processen?) Att analysera och bedöma utvecklingsbehov (Vart ska vi?) 3

4 Att planera och genomföra åtgärder (Hur gör vi?) När de planerade åtgärderna genomförts, följs resultatet åter upp och bedöms utifrån målen och vid behov planeras nya åtgärder. Det systematiska kvalitetsarbetet kräver delaktighet från alla det berör: skolans medarbetare, elever och deras föräldrar. Skolans värdegrund med likabehandlingsplan, trygghetsarbete och elevdemokrati står alltid i fokus. Ett viktigt forum för detta kontinuerliga arbete är kollegiet. Kollegiet bestående av alla skolans pedagoger träffas en gång i veckan, vid behov två gånger. Förutom ett löpande studium med en konstnärlig del, diskussion av gemensamma aktiviter, planeringar och uppföljningar, har elevhälsan en stående punkt och tid avsätts för elevfrågor. I stadie- och klasskonferenser behandlas frågor som berör sociala och pedagogiska aspekter av verksamheten utifrån aktuella händelser, elevers- och klassers utveckling och resultat. Normer, värderingar och relationer uppmärksammas och med utgångspunkt i arbetssätt och organisation vidtas åtgärder kontinuerligt. Rektor har deltagit i alla kollegiets möten, på klasskonferenser och som representant i elevhälsan. Alla möten protokollförs. Vision och mål för skolans verksamhet är: Att vi vill möta varje elev där den befinner sig i sin utveckling med det långsiktiga syftet att hos var och en skapa livslång lust till lärande genom att i undervisningen väcka nyfikenhet och förundran. Att den präglas av respekt för människors olikheter och olika förutsättningar och att varje ämne och varje undervisningssituation ska genomsyras av en ideologisk hållning som grundar sig på människans unika värde och hennes personligt präglade väg till kunskap och utveckling. Att se var och en som den är, liten som stor, och att se varandras möjligheter. Att skolmiljön präglas av trygghet och studiero. Ledorden är: Respekt och hänsyn! Många motiv i Waldorfskolans kursplan ger anledning till fördjupade samtal om värdegrund, jämlikhet och ett demokratiskt förhållningssätt. Waldorfpedagogiken bemöter dessa utmaningar exempelvis med noga utvalt berättelsestoff vilket har ett kontinuerligt värdegrundsbaserat och socialt perspektiv, anpassat efter elevernas medvetenhet och mognad. Samma klasslärare följer i möjligaste mån sin klass från klass 1 till klass 8 med avsikt att en nära och trygg relation utvecklas. Med återkommande klassöverskridande evenemang som årstidsbundna fester och temadagar, spel och friluftsdagar skapas naturliga mötesplatser. Kulturgruppens läsårsredovisning visar på ett digert utbud av olika sociala och kulturella evenemang som erbjudits under det gångna läsåret. Alla elevers delaktighet, från förskoleklass till gymnasiet bidrar till en känsla av gemenskap, en vikänsla som genererar socialt ansvar och klassövergripande kontakter. Inte sällan deltar även föräldrarna i skolans olika aktiviteter. Skolans upprop inför höstterminsstarten är exempelvis förlagt till sen eftermiddag så att även föräldrarna kan närvara. Aktiviteter där föräldrarna deltar och medansvarar skapar gemenskap som kommer hela skolan till del. Elevantal, fördelning i klasserna, B-form, upptagningsområde Till förskoleklass och till de lägre klasserna är det förhållandevis få sökande. B-form blir därför den 4

5 vanligaste undervisningsformen. Tillströmningen av elever blir tydligast i de sk stadieövergångarna, till år 4 och 7. De vanligaste skälen till att man byter till Kalmar Waldorfskola är pedagogiken och/eller att man söker en lugnare miljö på en mindre skola än den som eleven går på. Skolans läge med goda kommunikationer möjliggör ett stort upptagningsområde över kommungränserna. Vid höstterminens början, i augusti 2015 var 87 elever inskrivna i grundskolan, 1 elev i grundsärskolan, 30 på fritidshemmet. Vid vårterminen slut, i maj 2016 var elevantalet i grundskolan 99, i grundsärskolan 1 och på fritidshemmet var 36 elever inskrivna. Elevantal i respektive klass VT-2016 F-klass: 8 elever Klass 1: 6 elever Klass 2: 13 elever Klass 3: 4 elever Klass 4: 13 elever Klass 5: 13 elever Klass 6: 6 elever Klass 7: 11 elever Klass 8: 17 elever Klass 9: 9 elever varav 1 elev inskriven i grundsärskolan och 2 elever har deltagit i undervisningen efter individuellt studieprogram Läsåret 2015/1016 har klasserna 1-2 och 3-4 till största del undervisats i B-form, klasserna 5-6 har haft en gemensam klasstillhörighet med en klasslärare men undervisats separat i de flesta morgonperioderna samt i engelska och svenska. I idrott och hälsa och i slöjdämnena har klass 6 samläst med klass 7. Under våren delades klasserna 1 och 2 under vissa morgonperioder för att än mer kunna tillgodose uppläget i den åldersadekvata waldorfkursplanen. I stort har upplägget med B-form fungerat väl men målsättningen kvarstår, att på sikt ha ett tillräckligt stort elevunderlag för att kunna ha bärighet i rena klasser. Inte sällan är de elever som söker ett tryggare alternativ för sin fortsatta skolgång i behov av någon form av särskilt stöd, de har bristande skolunderbyggnad med kunskapsluckor och dålig självbild. Varje elev som behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling uppmärksammas och ges genom anpassningar i ordinarie undervisning eller genom särskilda åtgärder förutsättningar för en positiv kunskapsutveckling med måluppfyllelse. Trygghet, likabehandling och studiero Att skapa goda förutsättningar för lärande förutsätter att barn och elever känner sig trygga. Likabehandlingsplan upprättas, såsom lagstiftningen påbjuder, årligen. Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutiner för det åtgärdande arbete ( upptäcka, utreda, och åtgärda) återspeglas i skolans likabehandlingsplan. För att förhindra uppkomsten av diskriminering eller annan kränkande behandling ska alla verksamma i skolan fortlöpande i sin dagliga verksamhet arbeta målinriktat i enlighet med likabehandlingsplanens intentioner och skolans värdegrund: Att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet i en trygg och jämlik miljö. Alla på skolan ska föregå med gott exempel genom att vara goda förebilder, ett förhållningssätt som ska gå som en röd tråd genom verksamheten och som ska vägleda och främja eleverna i deras sociala utveckling. 5

6 Likabehandlingsplanen har reviderats Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Elevhälsan med handledning av skolans kurator och befintlig Likabehandlingsplan har uppdaterats under VT-16. Likabehandlingsplanens tillgänglighet och tillämpning Likabehandlingsplanen har funnits tillgänglig i alla verksamheter inom Stiftelsen Kalmar Waldorfskola, på skolans hemsida, på anslagstavlor, i klasspärmarna, på kansli, hos skolsköterska, rektor, i kök och vaktmästeri. På hemsidan/schoolsoft finns blanketter för anmälan om kränkande behandling och incidentrapportering. Medarbetare, elever och föräldrar har informerats om innehållet i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen diskuteras och implementeras i kollegiet/på stadiemötena redan under förberedelsedagarna inför höstterminsstart för att sedan presenteras för eleverna i klasserna, i elevråden och för föräldrarna på första föräldramötet och på ett allmänt informationsmöte som hålls i börja av höstterminen, för både nya och gamla föräldrar där skolans medarbetare liksom skolans organisation och verksamhet presenteras. Inte sällan närvarar då även elever. Likabehandlingsplanen har reviderats under våren. Ny uppdaterad version föreligger. Målsättningen är att likabehandlingsplanen är överskådlig, lättillgänglig med tydliga rutiner och konkreta, utvärderingsbara mål. Vi ser också att behovet av att sammanställa en lightvariant av likabehandlingsplanen kvarstår med syfte att göra den mer lättillgänglig. Rektor har under läsåret besökt några klasser och deltagit i arbetet med att få en fördjupad förståelse av Likabehandlingsplanen genom att visa tydliggörande sammanfattande material och utifrån detta diskutera innehåll och innebörd. Utvärdering visar att man kan inte vara nog så tydlig med vad skolans likabehandlingsarbete innebär. Tätare uppföljningar klassvis måste göras till rutin. En fortlöpande diskussion i kollegiearbetet har varit hur vi i en ämnesintegration kan uppmärksamma olika kulturer och värderingar, liksom likheter och olikheter i religioner och trosuppfattningar, exempelvis i ämnet svenska i kombination med SO-ämnena och med de mer praktiska-estetiska verksamheterna. Dokumentation av otrygghet och incidenter. Skolan har upparbetat fungerande rutiner gällande incidentrapporteringen. Det finns ett underlag för rapportering med tydliga anvisningar vad som ska dokumenteras, vilka åtgärder som vidtagits, uppföljning och utvärdering. Incidentrapportering har varit en stående punkt på huvudmannen stiftelsestyrelsens möten en gång i månaden. Inkomna anmälningar till rektor/elevhälsan har omhändertagits omedelbart. I år har incidentrapportering och åtgärdande arbete varit koncentrerat kring enskilda elever på lågstadiet, en gruppkonstellation på mellanstadiet och en klassituation på högstadiet. Fortlöpande arbete i elevhälsan, rektor och kurator involverade, regelbundna avstämningar med berörda elever, lärare och tät föräldrakontakt har gett positiva resultat. I ett fall har disciplinära åtgärder krävts och ärendet har omhändertagits med hjälp av polis och sociala myndigheter. Föräldrasynpunkter angående en undervisningssituation på högstadiet har omhändertagits av rektor i samarbete med Medarbetargruppen. Återkoppling till berörda har skett fortlöpande. Vid genomgång av likabehandlingsplanen behöver vi i kollegiet diskutera definitioner och vilka rutinerna som gäller vid incidentrapportering. Mindre incidenter som bedöms som engångsföreteelser kan omhändertas av respektive lärare men krav på incidentrapportering och uppföljning kvarstår. Rapporten lämnas till rektor. Gäller ärendet konkret eller misstänkt kränkning, mobbning eller diskriminering ska anmälan göras omedelbart till rektor. En ny blankett Anmälan om diskriminering och kränkande behandling har framtagits. 6

7 Rutinerna för diarieföring har setts över. Trivsel- och ordningsregler I skollagen regleras kravet på ordningsregler och möjligheten för skolan att vidta disciplinära åtgärder när så krävs. Gemensamma och mer generella trivsel- och ordningsregler finns tillgängliga för alla, på skolans hemsida, i klasspärmarna, på anslagstavlor, i klassrummen och i gemensamma utrymmen. Föräldrarna informeras genom respektive klassansvarig. Varje arbetsenhet, korridorvis, klasserna F-4, 5-9 och eftermiddagshem har tillsammans med eleverna arbetar fram mer specifika trivsel- och ordningsregler gällande de olika stadierna/ verksamheten för att passa den åldersgrupp de är avsedda för. Fastställandet av skolans regler sker i samarbetet med elevrådet och i samråd med rektor. Förra läsårets förbud mot mobilanvändning i de lokaler där klasserna F till 9 har sin hemvist råder fortfarande. Skolans trivsel- och ordningsregler utformade i samverkan med eleverna, korridorsvis har fungerat väl. Eleverna är bekanta med skolans ledord : respekt och hänsyn. Skolan har varit tydlig med vad som gäller gällande studiero i en trygg miljö. Där så behövts har extra personalresurser satts in för att upprätthålla detta. Skolans mobilregler har i stort respekterats, eleverna tycker att de umgås mer nu t ex som att spela rundpingis på rasterna eller spela kort. I utvärderingen har några elever framför allt på högstadiet gruffat över detta mobilförbud medan de föräldrar som hört av sig, till fullo bejakat skolans beslut. Vid behov finns mobilerna tillgängliga för eleverna. De ligger i tryggt förvar på kansliet, i egna små numrerade plastlådor. Synpunkter på att inte alla lärare är konsekventa vad gäller bestämda ordningsregler föranleder att skolans vedertagna ordningsregler kontinuerligt måste aktualiseras: Att alla vuxna vet och är överens om vad som gäller, att samma budskap ges av alla, inte minst gällande mobilerna. Rasterna Eleverna ska erbjudas trygg och meningsfull sysselsättning under rasttid. Rastvaktschemat aktualiseras och upprättas vid kollegiets förberedelsedagar innan terminsstart. Vi eftersträvar god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn och elever befinner sig. Rastvakterna har specifika ansvarsområden både inne och ute. Rastvaktschemat utvärderas kontinuerligt och uppgraderas vid behov. Klasslärarna för de yngre barnen/eleverna är alltid med sin klass ute på rasterna, inte sällan för att inspirera till gemensamma aktiviteter i lekens form. Fler vuxna är nu ute samtidigt, minst två pedagoger ute på skolgården och rastvakter finns även inomhus med speciella ansvarsområden, tillgängliga i hallar, korridorer och uppehållsrum. Vikarier måste informeras om eventuell rastvakt. Föräldrar på fritids har uppmärksammat att fritidsbarnen rör sig på ett allt för stort område för att personalen ska kunna ha klar uppsikt varför fritidshemmets rutiner måste ses över. Faddersystemet Elever från de äldre klasserna är faddrar för de yngre eleverna. Varje ny första klass hälsas välkommen till skolan av sin fadderklass. Redan under vårterminen har förskoleklassen och den blivande fadderklassen knutit an till varandra genom gemensamma aktiviteter som exempelvis utflykter. Eftersträvansvärt är att de äldre eleverna i fadderklassen bryr sig om de yngre på raster och kan vara till hjälp och förebild i vissa undervisningssituationer som exempelvis då klass 1 lär sig sticka. Systemet med faddrar är välfungerande och mötet med de äldre eleverna skapar trygghet hos de 7

8 yngre. De har under läsåret gjort flera aktiviteter tillsammans. Vid skolstartens upprop hälsades årets blivande förstaklasserna välkomna av sina faddrar med ståtliga solrosor, lika långa som de små nybörjarna själva! Som skolans tradition bjuder var det klass 1 som krönte studenterna med blomsterkransar på examensdagen! Trivsel- och Trygghetsenkät Skolan genomför regelbundet kartläggning av elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta görs kontinuerligt i klasserna och på elevråd men också genom enkäter och för de yngre barnen genom s.k trygghetskartor. Utifrån denna kartläggningen formulerar skolan konkreta och uppföljningsbara mål för det fortsatta trygghetsarbetet. Trivsel- och trygghetsenkät genomfördes under vårterminen -16 (april-maj) Alla elever klasserna F till 9 genomförde trivselenkäter/trygghetskartor. Enkäterna i år var åldersanpassade: F till 4 och fritidshemmet hade en egen variant. Dessa klasser gjorde även trygghetskartor. Klasserna 5 till 9 besvarade en annan typ av enkät. Klasserna 7 till 9 fick dessutom svara på ytterligare en med fördjupade frågeställningar rörande upplevd studiero och delaktighet. F-klass till klass 4 och fritidshemmet I de lägre klasserna, F-klass till klass 4, för klassläraren klass-samtal med eleverna och sammanställer svaren. Enkäten inbegriper även skolans fritidshem. De yngre eleverna har ritat trygghetskartor över de miljöer de vistas i, både inne och ute och noterat genom att färglägga med grönt de platser där de känner sig trygga och med rött där de känner sig otrygga. Sammanställningen visar att eleverna över lag trivs och känner sig trygga på sin skola och i dess omgivningar. Rasterna är jätteroliga och att det finns mycket aktiviteter att välja på som att bygga koja, vara i lekhusen, att leka häst i närheten av labyrinten, spela fotboll, bandy, basket. Upplevelsen är att alla får vara med, i alla fall för det mesta och att det alltid finns vuxna som man kan vända sig till om det uppstår en situation som ska lösas. Flera nämner utflykterna till skogen som bäst. Någon påtalar även gemensamma aktiviteter som brännbollsturneringen där alla skolans elever deltar, från lågstadiet till gymnasiet. Denna sammanställning kommer att diskuteras på stadiemötena och ligga till grund för åtgärder. Skolan har inte helt kunnat uppfylla planen för meningsfulla aktiviteter under rasterna. Aktivt arbete med att skapa en säker och kreativ utemiljö pågår: Föräldrarna har på eget initiativ anordnat utemiljödagar, en höst- och en vårlördag för att tillsammans med barnen och skolans medarbetare förbättra- och försköna elevernas utevistelse. Bänkar, sålådor, bollplank, trädjur, mosaikutsmyckningar är några synliga resultat. I samråd med elevrådet har olika lek- och aktiveringsredskap införskaffats så som pingisbord, basket- och fotbollar, bandymål och klubbor. Ansökan om statliga medel från Boverket för att utveckla elevernas vistelsemiljö görs i samarbete med fastighetsförvaltningen: Rikshem. Klasserna 5 till 9 Antal elever som deltog i enkätsvaren 51 av 54. Sammanställning: Se grafisk sammanställning som bilaga Sammanställningen visar att man över lag i alla klasser tycker att det är en bra stämning mellan eleverna på skolan och att lärarna bemöter eleverna på ett bra sätt, att man är delaktig och lyssnad på. På frågan om man är rädd för något på skolan har 36 elever svarat aldrig, 14 elever sällan, 8

9 ett elevsvar saknas, inget svar på ganska ofta eller mycket ofta. En, ibland två elever ger en mer negativ upplevelse av sin skolsituation utifrån enkätens påståenden. I fritext har någon av de yngre eleverna gett uttryck för att det känns läskigt att vara granne med psyk och någon annan påtalar obehag av att de som bor på det närbelägna asylboendet röker och kastar fimpar och skräp på skolgården. De flesta vet vem man ska vända sig till vid behov och tycker att de vuxna på skolan har omhändertagit incidenter på ett bra och tryggt sätt. Man är över lag nöjd med studieron och tycker sig veta vad man behöver för att nå målen i olika ämnen. Likabehandlingsplanen är känd av de allra flesta och de äldre eleverna kan ge exempel på hur de är en del av likabehandlingsarbetet på skolan, svårare är att se på vilket sätt eleverna varit delaktiga i planens upprättande. Några elevröster: Alla vill ju bli behandlade lika, jag som elev är ju framför allt människa, hur jag beter mig påverkar andra, på Waldorf får man vara ifred om man behöver, man kan, får och vågar vara sig själv. Målet är att alla ska känna sig helt trygga, alltid sedda och lyssnade till och alla ska veta vem man kan vända sig till. Någon enstaka elevs upplevelse av att det finns de som mobbar kan inte avfärdas utan måste tas på största allvar. Vi måste även fortsättningsvis aktivt arbeta för att hitta former för att öka elevernas delaktighet i upprättandet av likabehandlingsplanen. Elevernas kunskapsutveckling och undervisningens resultat För att säkerställa elevernas kunskapsutveckling hålls klasskonferenser minst en gång per termin. Vid dessa närvarar alla undervisande lärare, elevhälsan och rektor och konferensen dokumenteras. Varje elevs kunskapsutveckling diskuteras liksom eventuella åtgärder för att eleven ska få rätt förutsättningar att nå så långt som möjligt, genom stöd, extra uppgifter eller fördjupning. Inför varje terminsstart, redan på förberedelsedagarna informerar Elevhälsan alla berörda lärare och övrig personal om elever i behov av någon form av särskilt stöd, i sin kunskapsutveckling som i sociala sammanhang. Anpassningar i undervisningen kan på så sätt göras direkt och onödiga missförstånd undvikas. Elevhälsan har även en stående punkt på kollegiet och tid avsätts varje vecka för elevfrågor. Elevers- och klassers utveckling och resultat behandlas även i stadiemötena. Dokumentation För dokumentation av elevernas kunskapsresultat använder skolan sedan några år tillbaka Schoolsoft. Ämnesmatriserna där visar elevernas kunskapsutveckling och utgör underlag vid utvecklingssamtal och skrivandet av individuella studieplaner, IUP och omdömesskriving. De muntliga utvecklingssamtalen som hålls varje termin med elev och deras målsman utgör en viktig del vad gäller uppföljning av elevens kunskapsutveckling och upplevda sociala situation. Förutom dessa utvecklingssamtal sker täta och kontinuerliga avstämningar med klassansvarig lärare. De äldre eleverna erbjuds även samtal med respektive ämneslärare. För elever som är i behov av särskilt stöd eller andra åtgärder, görs en pedagogisk utredning innan åtgärdsprogram skrivs tillsammans med elev och målsman. Insatta åtgärder följs upp och utvärderas kontinuerligt. Skriftliga omdömen och sk läsårsbrev ges vid läsårets slut till alla elever i alla klasser, i klass 9 som komplement till gängse betygsskala A-F. 9

10 Schoolsoft ger en bra överblick av elevernas kunskapsutveckling och underlättar dokumentation och arkivering. Ämnesmatriserna har uppdaterats under höstlovsveckan v. 44 och under sportlovet veckan v. 8. I år har ämneslärarsamtalen erbjudits redan från klass 7 och uppskattats av elever och målsman. Ett arbete pågår i Waldorfsskolefederationen för en gemensam policy kring hur skriftliga omdömen och läsårsbreven ska utformas i Waldorfskolorna i Sverige. Kunskapsbedömning, betyg Enligt undantag för Waldorfskolor ges betyg först i klass 9, vid slutet av höstterminen samt slutbetyg. För elever som ej når kunskapskraven i ett ämne ges ett skriftligt omdöme där det framgår vilka moment som eleven arbetat med. Ämnesprov utförs regelbundet från klass 4 efter avslutat kursmoment. Redovisningsformerna varierar från ämne till ämne och med hänsyn till gruppsammansättning och elevernas ålder. Återkommande moment i Waldorfpedagogiken är elevernas återberättande, att exempelvis muntligt tillsammans i klassen återge delar av berättelsestoffet från gårdagens morgonperiod. Nationella prov har genomförts i klasserna 3, 6 och 9 Resultaten redovisas som bilaga Underlaget för jämförelser är litet då de aktuella klasserna läsåret haft få elever: När 1 elev av 4 i åk 4 ej deltagit på del av prov resulterar detta således i 25% av hela klassen. Åk 3: 4 elever I svenska har kravnivån uppnåtts till 100% av de 3 elever som deltog i alla delprov. I matematik har 3 av 4 elever deltagit. 1 elev uppnådde kravnivån i alla delmoment. 2 elever uppnådde inte kravnivån i 2 av delproven. Åk 6: 6 elever I svenska visar de 4 elever som deltagit i alla delprov på goda resultat. I matematik är det allt för många som inte deltagit i alla delprov varför endast 2 elever ges ett slutgiltigt provresultat. I engelska är provresultaten inte tillfredställande. Åtgärder för elever med F var redan insatta sedan tidigare, innan de nationella proven genomfördes. Åk 9: 9 elever 7 har genomfört nationella proven i svenska och engelska, 5 elever genomförde proven i matematik. 6 elever genomförde proven i religionskunskap. Elever som ej deltagit har haft giltiga skäl av medicinsk och/eller psykosocial karaktär, inskriven i särskolan eller följt individuellt studieprogram. Svenska: I ämnet visade eleverna god måluppfyllelse. 3 elever erhöll provbetyg B, 2 elever C och 2 elever D. Engelska: 4 elever uppnådde provbetyg D, 1 elev A, 1 elev B och 1 elev F. Matematik: 3 elever erhöll provbetyg D, 2 elever E. Religionskunskap: 3 elever erhöll provbetyg D, 3 elever F Eleverna i åk 3 saknar provvana och proven tar mycket tid i anspråk på bekostnad av annan undervisning, speciellt morgonperioden drabbas och undervisningsrytmen rubbas. Deltagande kunde vara bättre, alla delprov har inte utförts av alla. Vi måste kommunicera vikten av de nationella proven till alla berörda, lärare, elever, föräldrar. De nationella proven ska ses som ett stöd för läraren och en del av lärarens samlade information om 10

11 en elevs samlade kunskaper. Nationella proven ger underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls och vilka kunskaper som eleven genom undervisningen behöver utveckla mer. Resultaten av de nationella proven kan också ses som ett utslag på hur undervisningen fungerat och hur den kan utvecklas för ökad måluppfyllelse för eleverna. Timplan och schemats upplägg Kalmar Waldorfskola följer en timplan som garanterar att eleverna får minst lagstadgade antal undervisningstimmar i alla ämnen. Vid schemaläggningen eftersträvar vi att elevernas skoldag följer en bestämd rytm där upplägget tar hänsyn till att det är hela människan som går i skolan, både tanke, känsla och vilja och där en konstnärlig impuls ska genomsyra alla ämnen. Ända upp i de högre klasserna börjar dagen med någon form av fysisk aktivitet. Genom att tillgodose elevernas rörelsebehov blir det förhoppningsvis lättare för dem sen att arbeta koncentrerat i klassrummet. Morgonperiodens mer teoretiska teman förenas och bearbetas genom övningsämnen som språk, matematik och musik som vi schematekniskt försöker lägga mitt på dagen för att sen låta skoldagen klinga ut i eftermiddagens pass med mer praktiskt-konstnärligt arbete som i hantverksämnena, hemkunskap och idrott. Efter en lång skoldag, när eleverna kanske är som tröttast, försöker vi att undvika ett mer teoretiskt krävande ämne som exempelvis matematik. Den lokala timplanen ger utrymme för mer Waldorfspecifika aktiviteter så som eurytmi i alla klasser en gång i veckan, dramaperioden i klass 8 och geologiresa till Soleggen. Schemaläggning underlättas genom Schoolsoft och medarbetare, elever och föräldrar kan snabbt nås av information vid ev schemaförändringar eller schemabrytande aktiviteter. Vår sträva är att aldrig låta eleverna ha håltimmar. Interna lösningar är inte optimala vid längre sjukfrånvaro och vikariesituationen bör ses över. Språkval Från klass 1 undervisas eleverna i ett främmande språk, engelska, minst en gång i veckan. Innan språkvalet i klass 6, av ytterligare ett modernt språk, får eleverna pröva på tyska och spanska. Om eleverna inte vill läsa något av dessa språk, erbjuds de fördjupning i svenska och/eller engelska. Modersmål och svenska som andra språk finns också som språkval om det organisatoriskt är möjligt att ordna en grupp. Vid språkvalet informeras elev och förälder om språkvalets betydelse för ett framtida gymnasieoch högskoleval med hänseende på de extra meritpoäng ett betyg i moderna språk kan ge. Eleverna i åk 6-9 har övervägande valt spanska som modernt språk. Två elever från åk 8 resp åk 9 samläste kursen i tyska. Eleven i åk 9 gick ut med slutbetyg. Modersmålsundervisning har getts i tyska, persika, polska och finska. Svenska som andra språk, en elev på lågstadiet. Övriga elever med annat modersmål, extra stöd. Elevens val Eleverna klasserna 1-9 har under läsåret 2015/16 valt ämnen inom ramen för två temaveckor: Hantverk inför den årliga julbasaren och Hållbar utvecklings-projekt under vårterminen. Eleverna på en Waldorfskola har mer undervisning i de estetiska/praktiska skolämnena än lagstadgat minimum. De har textilslöjd från klass 1 och träslöjd från klass 5. I åk 9 väljer eleverna att fördjupa sig i ett av dessa ämnen. Dramaperioden i klass 8 förutsätter en ämnesintegrering mellan många av skolämnena och eleverna 11

12 väljer vad de vill fokusera på. Här några exempel: Svenska: textbearbetning, Bild: scengestaltning, Träslöjd: kulissbygge, Textilslöjd: kostymtillverkning, Teknik: ljus och ljud. Årets klass 8 satte upp Dr Jekyll och Mr Hyde i egen bearbetning och regi. För högstadiets elever har Musik, Bild och Hemkunskap varit valbara alternativ under vissa perioder, liksom bearbetningstid av aktuellt kunskapsstoff i framför allt No- ämnena. Under tema-veckorna har eleverna möts i åldersblandade grupper, korridorsvis: 1-4 och 5-9. Utvärdering visar att elevens val är mycket uppskattat hos eleverna. Speciellt upplägget Hållbar utveckling för klasserna 5 till 9 gav positiv respons. Valmöjligheterna var många: Göra alternativa rengöringsmedel och salvor, virka disktrasor, fläta mattor av trasor, göra odlingskrukor av tidningspapper och petflaskor, bygga instrument av återvinningsmaterial, konstruera en pall av tidningspapper, bygga Bee Hives, hus till vildbina, arbeta med lera och prova på yoga. Eleverna blev mycket inspirerade och kom med förslag på andra aktiviteter inför nästa läsår. Klass 8 hade redan arbetat med temat Hållbar utveckling, ett samarbetsprojekt tillsammans med två italienska Waldorfskoleklasser på besök. Utgångspunkt var: 50 olika sätt att förändra din vardag. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning har skett genom en kompetent medarbetare i samarbete med Kalmarsunds Gymnasieförbunds handläggare. Extern SY:vare har anlitats inför gymnasievalen, information för elever och föräldrar och för individuell konsultation vid behov. Årskurs 9 deltar i Gymnasiemässan och besöker olika gymnasieskolors Öppet Hus. Orientering om olika yrken förekommer inom en rad skolämnen och undervisningsmoment genom hela grundskoletiden exempelvis integrerat i historia och samhällskunskap samt vid prao-perioderna i åk 8 och i åk 9. I åk 8 anknyter en två veckors prao-perioden till det kursinnehåll som lägger an tonen för detta läsår: Den industriella revolutionen under ämnet ekonomisk historia. Det handlar om hur vår omgivning har gett människan olika förutsättningar på olika platser på vår jord och hur man har handskats med detta under historiens gång. Utifrån sina förutsättningar har människan skapat sina kulturer, från jordbrukssamhälle till stegrande utveckling inom urbanisering, teknik, kommunikation och handel. För många elever är det första gången som de kommer i kontakt med yrkeslivet. Kontakten med arbetslivet och andra vuxna ser vi som en möjlighet för eleven att utvidga sin värld och att få en praktisk förståelse för de livsområden som omger eleven men som kanske varit främmande tidigare. Eleverna erbjuds härmed en mer praktisk förståelse av världen genom handling. Deras skolkunskaper utvidgas till livskunskaper! I åk 9 anknyter ytterligare en tvåveckors prao-perioden till kunskapsstoff i ekologiperioden. Eleverna får genom att praktiskt delta i exempelvis en gårds arbetsrytm uppleva människans och djurens plats i ett större kretslopp. En mer konkret plan bör fastställas med utgångspunkt i kursplanen, hur skolan ska arbeta från klass 1 till klass 9 med frågor rörande arbetsliv och studier och hur dessa frågor kan integreras i andra ämnen. Elevhälsan Elevhälsans uppgift är att främja lärande och undanröja hinder för elevers lust och möjligheter att lära och utvecklas. Ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola är en förutsättning. 12

13 Skolan följer den nationella planen för elevhälsan. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Elevhälsan med handledning av skolans kurator och befintlig Likabehandlingsplan har uppdaterats under VT-16. Skolans elevhälsoteam, EHT har under läsåret bestått av rektor, grundskolan med specialpedagogisk kompetens, rektor, gymnasiet tillika läkeeurytmist, stödlärare med grund i läkepedagogiken, resurslärare/klasslärare under utbildning på WLH i specialpedagogik, skolsköterska och vid behov kurator, psykolog och en skolläkare med inblick även i antroposofiskt orienterad medicin. Skolsköterskan finns på skolan två dagar i veckan, torsdagar och fredagar. Elevhälsan har fast mötestid varje torsdag. Ytterligare tid avsätts vid behov. Kuratorn har funnits tillgänglig vid behov och har regelbundet medverkat i elevhälsoteamets arbete. Avstämning med skolläkaren sker ca 1 gång/mån. Tidsbokning till läkaren sker genom skolsköterskan. Vid behov anlitas psykolog som extern konsult för psykologiska utredningar och rådgivning. Kontakten förmedlas genom Elevhäsan. EHT har under året samarbetat med BUP, socialtjänsten och polisen. Elevhälsan har vid ett par tillfällen kallats till SIP-möte, samordningsmöten, initierade av socialtjänsten. Skolans pedagoger har i något enstaka fall fått handledning av BUP s psykolog. Elevhälsan har utarbetat klara rutiner för sitt arbete och framtagit manualer: (Utdrag följer) Elevärenden som ska tas upp anmäls skriftligen på avsedd blankett och lämnas till elevhälsan: Blankett: Anmälan till Elevhälsateamet (EHT) Blanketterna som ska användas laddas ner på: Schoolsoft/ Startsida/ Filer och länkar Elevvårdskonferens gällande enskilt barn/elev görs alltid i samråd med förälder/vårdnadshavare. Elevhälsan kallar till möte. Vid elevvårdskonferensen deltar elevhälsoteamet och ansvarig rektor, klasslärare/klassföreståndare och andra berörda pedagoger. Vissa beslut kan fattas av elevvårdskonferensen. Elevvårdskonferensens möten ska protokollföras och protokoll förvaras hos skolsköterska eller rektor beroende av ärendets karaktär. Varje termin genomförs en elevhälogenomgång där EHT träffar alla berörda klasslärare. Inför terminsstart informerar Elevhälsan alla berörda lärare och övriga som exempelvis personal på fritid och i kök, om elever i behov av någon form av särskilt stöd, i sin kunskapsutveckling och/eller i sociala sammanhang. Anpassningar i undervisningen kan på så sätt göras direkt och onödiga missförstånd undvikas. Elevhälsan har en stående punkt på kollegiet och tid avsätts varje vecka för elevfrågor. Representanter från Elevhäloteamet är närvarande på stadiemötena. Där kan samtal kring situationer och /eller svårigheter på grupp och /eller organisationsnivå föras. Representater från Elevhälsoteamet närvarar på klasskonferenserna och vid önskemål även vid andra möten exempelvis i förskolan och vid antagning av nya elever. 13

14 Åtgärdsprogram ska upprättas när speciella åtgärder ska vidtas, utöver de extra anpassningar som görs i ordinarie undervisningssituation. * pedagogisk kartläggning och/eller * utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd Det kan handla om en funktionsnedsättning, medicinsk/psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter, upprepad och lång frånvaro. Klasslärare/ mentorer ansvarar ur elevhälsosynpunkt för att *alla berörda har en god bild över elevens skolsituation *uppmärksamma att en elev inte når målen för sin utbildning *kartlägga situationen genom att införskaffa och vidarebefordra relevant information *diskutera förslag till åtgärder på individ, grupp och organisationsnivå *elevhälsan kontaktas *tidigare åtgärdsprogram utvärderas/ nytt skrivs Genomförande av åtgärdsprogram Åtgärdsprogram skrivs tillsammans med berörd/berörda lärare i elevens och målsmans närvaro. I åtgärdsprogrammet ska det tydligt framgå vilka överenskommelser som gjorts och vem som ansvarar för vad. Åtgärdsprogrammet undertecknas av elev, målsman, ansvariga lärare och rektor. Den ansvarige pedagogen ser till att information om åtgärdsprogrammet når berörd personal. Kopia lämnas till Elevhälsan. Åtgärdsprogrammet ska sparas hos rektor under elevens hela skoltid. Frånvaro Elevernas närvara administreras genom Schoolsoft. Frånvarorapporterna blir tydliga både för skola och hem. Vid frånvaro kontaktas hemmet och vid behov kallar EH till ett möte. Är frånvaron oroväckande hög kopplas de social myndigheterna in. Upparbetade rutiner i EH har fungerat väl. Inför nytt läsår presenterade EH en manual att använda vid behov av pedagogisk kartläggning. Nya blanketter utformades efter Skolverkets anvisningar och ersatte de som använts tidigare. Samarbetet med BUP och Socialtjänst är väletablerat. Skolan är respekterad för sitt arbete, för snabb handläggning av ärenden som berör flera inblandade parter. Särskilt stöd Sammanlagda har skolans resurser för stödundervisning varit drygt 2 tjänster under läsåret. Det särskilda stödet har getts dels som enskilt stöd, dels i mindre undervisningsgrupper med 2-3 elever eller som stöd i klassrummet. Skolan har 2 stödlärare med adekvat utbildning. Dessutom har flera lärare med ämneskunskap, undervisat elever i behov av stöd. Därutöver fanns under perioden 5 resurspedagoger/elevassistenter vars stöd särskilt riktades till elever med omfattande stödbehov. En av assistenterna har följt med till fritidshemmet. I F-klassen har medarbetare från fritidshemmet funnits som extra resurs, vid samlingarna, utelek och skogsutflykterna. Stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen ligger helt i linje med skoalns strävan, att i möjligaste mån inkludera alla elever i klassens vanliga undervisning. Ca 30% av grundskolas elever har kunnat tillgodogöra sig någon form av extra anpassningar i sin 14

15 undervisning under läsåret. Där dessa stödinsatser inte ansetts vara tillräckliga för att eleven ska kunna nå kunskapskraven, har ett åtgärdsprogram utarbetats efter sedvanlig pedagogisk kartläggning och efter beslut av rektor, särskilt stöd satts in. Rektor har beslutat om anpassad studiegång för 2 elever där medicinska och psykosociala skäl förelåg. Utvärdering/ Åtgärder: Knappt 10% av eleverna har haft ett åtgärdsprogram under detta läsår, förhoppningsvis en effekt av väl fungerande extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lärarnas kompetens och Waldorfkursplanen ger förutsättningar för ett integrerande arbetssätt. Har eleven fått stöd i forma av extra anpassningar har detta dokumenterats i elevens skriftliga utvecklingsplan. Stadsbidraget för hjälp med läxor gav också möjlighet till extra bearbetningstid. Vikariefrågan vid stödlärares frånvaro måste ses över. För elever med behov av extra stimulans och fördjupning Waldorfpedagogiken erbjuder många möjligheter inte minst genom upplägget i periodundervisningen, Den längre s.k. periodläsningen ger eleven ett fördjupat förhållande till det studerande ämnet. Arbetssätt och redovisningsformer varierar men utgår i de högre klasserna oftast från elevens egna producerade texter och illustrationer sammanställda i de sk periodhäftena. Framställandet av de egna arbetsböckerna är ett effektivt sätt att befästa elevens kunskaper på. Eleverna blir aktiva och delaktiga i sitt kunskapsinhämtande, de uppmanas till både kreativt och kritiskt tänkande vilket leder till en förmåga till självständig problemlösning och initiativrikedom. Det självständiga arbetet med periodhäftena och det tematiska kursinnehållet inbjuder till ämnesintegrering där både teoretiska som mer praktiskt- estetiska ämne kan befrukta varandra. Eleverna får individuell handledning och har tillgång till fackbibliotek och datorer för faktasökning. Stadsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete Det beviljade Stadsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete har möjliggjort att elever på mellan och högstadiet under vårterminen 2016 getts extra lärarledd bearbetningstid i ämnen inom NO-blocket: Matematik, Fysik och Teknik men även i Engelska. Satsningen med extra läxhjälp har utfallit med gott resultat framför allt för de elever som för att uppnå kunskapsmålen varit i behov av anpassningar i ordinarie undervisning. Inför höstterminens planering måste dock schemaläggningen ses över om vi ska kunna motivera även de fåtal elever som kanske är i störst behov av denna extra läxhjälp för att kunna utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande. Det har visat sig svårt att fånga dessa elever till skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. Integrerad särskoleelev Kalmar Waldorfskola har sedan oktober 2012 tillstånd att bedriva undervisning enligt särskolans läroplan. Läsåren 2014/15 och 2015/16 har en elev varit inskriven som integrerad särskoleelev med tillhörighet i ordinarie grundskoleklass. Eleven har nu gått ut åk 9 (VT-16). Eleven hade från sin tidigare skolgång en tvärtomupplevelse. Eleven hade då ännu inte tagits emot i särskolan men var hänvisad till undervisningen som bedrevs i särskolan. På Kalmar Waldorfskola har elevens utbildning omfattat både grundsärskolans och grundskolans kursplaner beroende av ämnen. Eleven har tillgodogjort sig de flesta av de mer praktiskt-estetiska ämnena enligt grundskolans kursplaner och här erhållit slutbetyg i enlighet med grundskolans bedömningsgrunder. I övriga ämnen har bedömning gjorts enligt särskolans kunskapskrav. Under våren kunde eleven erbjudas praktikplats två dagar i veckan. Elevens önskemål i enlighet med uttalat intresse och sökt inriktning i gymnasieskolan kunde tillgodoses. 15

16 I utvärderingssamtal var eleven mycket nöjd över sin skoltid på Waldorf. Eleven tyckte att hen lärt mycket och utvecklats som människa, att hen kunnat vara sig själv och känt sig trygg och accepterad för den hen är. Hen har varit en del av klassen. Hen har varit nöjd med det stöd hen fått, med upplägg och med sina lärare. I ordinarie klassituation har eleven haft tillgång till extra lärarresurs, närvarande under de flesta lektionspassen. Vid upprepade tillfällen har elevhälsan/rektor aktualiserat elevens situation som integrerad särskoleelev. En lärare som undervisar en grupp där det ingår en integrerad elev behöver vara väl insatt i vad som gäller båda skolformerna för att kunna möta elevens förutsättningar och behov. Erfarenheter att ta med i ett utvecklingsarbete. Inflytande och samråd På skolan finns flera forum för samråd med elever, föräldrar, medarbetare. Redan vid ett första antagningsmötet berättar ansvariga i antagningsgruppen för föräldrar och de äldre sökande eleverna om skolans organisationsform och vad som gäller i frågor om inflytande och samråd, och där allas aktiva deltagande och medinflytande är en av verksamhetens byggstenar. Se dokumentet: Om skolans organisation Vart vänder jag mig? Samarbete hem och skola Föräldramöten och föräldrakontakter Allmänt föräldramöte, gemensamt för alla föräldrar, hålls någon vecka efter skolstart. Där presenteras skolans medarbetare och hur skolan är organiserad. Presentation av olika mandat- och arbetsgrupper, som elevhälsan, styrelsen och föräldraföreningen och vart man kan vända sig med sina frågor. Användandet av Schoolsoft har föranlett en introduktion, inte minst med tanke på nya familjer. I alla klasser hålls minst ett föräldramöte per termin, oftast flera. Täta föräldramöten eftersträvas för att gemensamt kunna stämma av vad som just då lever i klassen, vad klassen arbetar med och hur det sociala klimatet är. Föräldramötena är också ett tillfälle att diskutera undervisningen och synliggöra den Waldorfpedagogiska impulsen. De allra flesta av de klassansvariga lärarna på lågstadiet informerar dessutom föräldrarna kontinuerligt om vad som är på gång i klasserna, via veckobrev per mail eller i pappersform. Alla föräldrar har tillgång till Schoolsoft, en snabb kommunikationsväg om något särskilt ska uppmärksammas. Familjer som saknar dator informeras på annat sätt. Klassansvariga är den viktigaste informationskällan. Skolans ledning skickar via e-post/ Schoolsoft ut Inter Nos, information inför kommande vecka med matsedel och kalendarium för föräldramöten, gemensamma aktiviteter, och andra värdefulla tips men också vad som hänt den gångna veckan, ibland i både text och bild! Alla elever erbjuds minst ett utvecklingssamtal per termin. De muntliga utvecklingssamtalen där även föräldrarna närvarar utgör en viktig del för uppföljning av elevens kunskapsutveckling och upplevda sociala situation. För dokumentation av elevernas kunskapsresultat använder skolan sedan några år tillbaka Schoolsoft. Genom ämnesmatriserna kan eleverna själva tillsammans med föräldrar följa sin kunskapsutveckling. Dessa ämnesmatriser ligger till grund för individuella studieplanen, IUP och skriftliga omdömen. De äldre eleverna erbjuds även samtal med respektive ämneslärare. Utöver utvecklingssamtalen sker ett stort antal möten kring elever med behov av särskilt stöd och där elev och vårdnadshavare är medverkande i upprättande eller revidering av ett åtgärdsprogram. 16

17 Schoolsoft ger en bra överblick av elevernas kunskapsutveckling och underlättar dokumentationen. I år har ämneslärarsamtalen erbjudits redan från klass 7 och uppskattats av elever och föräldrar. Under ledning av rektor hölls ett flertal elevvårdskonferenser med berörda elever, föräldrar, lärare och representanter från elevhälsan närvarande. Föräldraföreningen På skolan finns en föräldraförening som har egna protokollförda möten. Kalmar Waldorfförening är öppen för Kalmar Waldorfskolas och förskolornas föräldrar samt övriga intresserade som vill främja Waldorfpedagogisk verksamhet. Waldorföreningen vill på olika sätt stödja föräldrars engagemang inom skolan och förskolan och ansvarar tillsammans med skolans medarbetare för den årliga julmarknaden. Med de insamlade medlen kan Waldorfföreningen sponsra olika skolprojekt som exempelvis klassresor. Föreningen har exempelvis, i samarbete med Folkuniversitetet, satsat på öppen föreläsningsverksamhet och föräldrautbildning i Waldorfpedagogik. Andra aktiviteter är att tillhandahålla litteratur, både att köpa och att låna. Som medlem i Kalmar Waldorfförening har man tidigare fått På väg, tidskrift för Waldorfpedagogik 4 gånger/år. Den har det sista året delats ut gratis till alla familjer på skolan, oavsett om man är medlem eller ej. Information om Föräldraföreningens olika pågående projekten får föräldrarna via skolans informationskanaler: Internos, Schoolsoft, hemsidan samt via e-post eller brevledes direkt från Waldorfföreningens styrelse. I anslutning till en av kollegiets studiedagar höll Charlotte Kranz senare på kvällen en öppen kurs i eurytmi för föräldrar och andra intresserade. Denna kurs sponsrades av Föräldraföreningen. Julmarknaden i år blev mycket lyckad, stämningsfull och vackert gestaltad och det fanns många aktiviteter för de yngre barnen. Klassföräldrar och föräldraråd Föräldrarna uppmuntras till delaktighet och gemenskap genom att aktivt delta i skolans aktiviteter och ta ansvar för så väl den yttre som den inre miljön. I varje klass finns valda klassföräldrar som ansvarar för informationsflödet mellan klassen och övriga instanser i verksamheten, som exempelvis representanter på Stiftelseråden som hålls minst en gång /termin och där styrelsen, kollegiet och elevråden är representerade. Periodvis har föräldrarepresentanterna även träffats i ett Föräldraråd. Det är nu vilande. Kalmar Waldofskola är en stiftelse med en styrelse som huvudman där valda ledamöter till hälften består av föräldrarepresentanter, övriga är medarbetare. Styrelsen är sammankallande till stiftelseråden. I år har Utemiljödagar ersatt stiftelseråden både höst och vår. Utifrån ett föräldrainitiatv har skolans rabatter och lekytor fått ett välbehövligt lyft. Föräldrauppslutningen är alltid stor vid de större evenemangen. På senare år har vi dock kunnat se en tendens, att färre besöker föräldramötena, så viktiga med tanke på Waldorfpedagogikens grundidé med allas delaktighet. En diskussion har påbörjats i kollegiet om hur vi framöver ska gestalta våra föräldramöten för att göra dem mer attraktiva. Elevinflytande och ansvar Klassråd och elevråd Skolans mål är att eleverna efter ålder och mognad tar ansvar för sin utveckling och sitt lärande. 17

18 Genom klassråd och elevråd får eleverna ett formaliserat sätt att utöva inflytande. Ett välfungerande, aktivt elevråd med fasta mötestider har eftersträvats. Elevrådet ses som en viktig kanal för att få en mångsidig bild av verksamheten. I elevrådet diskuteras t ex undervisningen, brister i informationsflödet eller i schemaläggningen, synpunkter som förs till kollegiet för bearbetning och uppföljning. Klassråd och elevråd har genomförts regelbundet, på schemalagd mötestid. Klassråden hålls på den sk klasstimman. Här tas frågor upp som exempelvis handlar om undervisningen och det sociala samspelet i klassen. En fråga som tagits upp på klasstimman kan sedan tas vidare till elevrådet av de representanter som klassen valt ska representera klassen där. Elevrådet kan i sin tur lyfta aktuella frågor i kollegiet eller i skolans styrelse. De yngre eleverna, i klasserna 1-4, lyfter sina synpunkter via sin klasslärare på kollegiet. Vid höstterminens första elevråd diskuteras likabehandlingsplanen; ansvarig för detta är den medarbetare som är sammankallande till respektive elevråd. I april utvärderar elevråden likabehandlingsplanen och föreslår förbättringsområden, synpunkter som lämnas till skolans kollegium och blir underlag för nästa läsårs plan. Under elevrådsmötena har även skolans ordningsregler behandlats. Återkommande är frågor rörande utvecklingen av skolområdet och skolmaten. Alla möten protokollförs. Elevrådet väljer själva ordförande och sekreterare. Elevrådsrepresentanterna är inte sällan även matrådsrepresentanter med uppdrag att delta i och framföra gemensamma synpunkter med förbättringsförslag angående skolmaten. Skolan har två valda elevskyddsombud, en från högstadiet och en från gymnasiet. Utvärdering/ Åtgärder: Under detta läsår har elevrådet klasserna 5 till 8 träffats varannan, var tredje vecka. Till elevrådsmötena har en lärare varit sammankallande, ibland har rektor deltagit. Elevrådet har under våren initierat en skoltidning. Elevrådet har tagit initiativ till att nya bandymål och klubbor införskaffats och att nya basket- och fotbollar köpts in. Det har varit dålig uppslutning från klass 9 på elevrådet Vid kartläggning framkom att klassrepresentanterna inte kände sig bekväma med att tillhöra samma elevråd som gymnasieeleverna. Eftersträvansvärt är att elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud genomgår lokala och/eller åker på rikstäckande möten/utbildningar. Elevrådets äldre representanter har möjlighet att åka på fortbildning rörande elevrådens gestaltande, tillsammans med andra Waldorfskolor i landet. I år tog ingen skola på sig värdskapet. Elevinflytande och delaktighet i planeringen av undervisningen Elevernas inflytande och möjlighet att påverka undervisningen är en viktig faktor för elevernas motivation och engagemang. Möjligheterna till inflytande är många i Waldorfskolans kursupplägg och varierar beroende av elevernas ålder och mognad och ämnenas kunskapskrav. Utformningen av periodhäftena, redovisningsformer, fördjupningar är några exempel på områden med stora variationsmöjligheter. Utvärdering/ Åtgärder: I utvärdering uppger en majoritet av eleverna att de kan påverka undervisningen, att de blir lyssnade på och att det finns tid för samtal och diskussioner. Ett utvecklingsområde är att hitta konkreta former för att belysa och medvetandegöra det reella elevinflytande och deltagande som faktiskt sker kontinuerligt i exempelvis planeringen av undervisningen. En bankett som stöd och dokumentation har använts av facklärarna. Den håller nu på att revideras. 18