1. Kost- och vätskeregistrering vid särskilda boenden, vård och omsorg SN 2017/ Erbjuda elever från vård- och omsorgsutbildningarna på Lindesk

Transkript

1 KALLELSE TILL Socialnämnden Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Socialnämnden Tid Torsdag den 12 oktober 2017, kl 9:00 Plats Näset, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Susanne Karlsson Jessica Brogren Ordförande Sekreterare Ledamöter John Omoomian (S), v ordförande Daniel Andersson (S) Sven-Erik Larsson (M) Virosa Viberg (SD) Bo Stenberg (S) Per Carlström (-) Susanne Karlsson (C), ordförande Christina Pettersson (C) Vakant (SD) Birgitta Lind Axelsson (V) Vakant (S) Ersättare Joacim Hermansson (S) Lillemor Bodman (M) Christer Pilblad (S) Pamela Hopkins (SD) Lennart Olsson (S) Hlödur Bjarnason (KD) Tuula Marjeta (C) Mathz Eriksson (C) Dan Lindberg (SD) Annamaria Ericsson (S) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Sid Val av justerare Sekretessärenden Beslutsärenden: 1

2 1. Kost- och vätskeregistrering vid särskilda boenden, vård och omsorg SN 2017/ Erbjuda elever från vård- och omsorgsutbildningarna på Lindeskolan och Masugnen anställning och semestervikariat SN 2017/ Rapport från Birgitta Lind Axelssons (V) kontaktpolitikerbesök på Grönbodahemmet och SN 2017/ Information från verksamheterna vid beredande nämnd sept 2017 SN 2017/ Månadsuppföljning september 2017 socialnämnden SN 2017/ Delegationsordning för socialnämnden ändring st LVU SN 2017/ Sammanträdesprotokoll gemensamt arbetsutskott SN/BUN au 9-13, Skolfrånvaro nya rutiner - Rutiner externa placeringar - Hemmalösning, projektdirektiv Gemensamma resurser, budget Föräldraskapsstöd SN 2017/ Delegationsärenden Meddelanden Informationsärenden Övriga frågor 2

3 1 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltning Angelica Johansson Dnr SN / 2017/180-1 Socialnämnden Kost- och vätskeregistrering vid särskilda boenden, vård och omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att ett dygns kost- och vätskeregistrering för samtliga enskilda vid särskilda boenden inom vård och omsorg skall utföras minst en gång vartannat år. Omvårdnadspersonal antecknar då noggrant allt den enskilde äter och dricker under ett helt dygn i för ändamålet framtagen blankett. Nutritionsansvarig dietist näringsberäknar och sammanställer resultatet, på kommunnivå och enhetsnivå. Genomförandet ingår i omvårdnadspersonalens och dietistens tjänst, varför det inte medför några extra kostnader. Ärendebeskrivning För att förbättra den kostrelaterade omvårdnaden och patientsäkerheten för de enskilda vid samtliga särskilda boenden inom vård och omsorg i Lindesbergs kommun, genomfördes en kost- och vätskeregistrering under ett dygn den 22 mars En liknande undersökning genomfördes under 2014, med fokus främst på de enskildas energiintag. Resultatet visade då att 79 % av de enskilda hade ett högre energiintag än uppskattat energibehov. Då proteinintaget är särskilt viktigt för äldre lades särskilt fokus även på protein i årets kost- och vätskeregistrering. I årets undersökning hade 56 % av de enskilda ett energiintag som var högre än uppskattat energibehov, medan endast 16 % täckte sitt uppskattade proteinbehov. Bidragande orsaker till lågt proteinintag var bl a intag av proteinlåga mellanmål och drycker. Uppskattat vätskebehov täcktes endast av 4 % av de enskilda. Vätskeintag från vanlig mat är dock inte medräknat vilket påverkar resultatet. För lågt intag av energi, protein och/eller vätska kan medföra risk för undernäring hos den enskilde, med konsekvenser som bl a förlust av muskelmassa, ökad trötthet, fall, frakturer och trycksår. Nutritionsansvarig dietist håller bl a i kostombudsträffar och utbildningar för att främja att de enskildas energi- och näringsbehov tillgodoses. I det arbetet är kost- och vätskeregistrering ett sätt att bedöma intaget på gruppnivå, samtidigt som det går att jämföra serverade/uppätna måltider med de kvalitetskrav som finns för måltider på särskilt boende. Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

4 2 Ärendets beredning Medicinskt ansvarig sjuksköterska, berörda enhetschefer samt kostombud och sjuksköterskor har tagit del av resultaten. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet För att kunna bedöma om resultaten förändras till det bättre genom insatser som utbildning och interventioner vad gäller bl a nattfasta och proteinrikamellanmål, behöver kost- och vätskeregistrering utföras minst vartannat år. Konsekvenser Om energi- och näringsintaget är tillräckligt kan risken för undernäring minska. Undernäring och dess konsekvenser medför ökade kostnader genom bl a ökat behov av omvårdnad och kosttillägg (som t ex näringsdrycker). XX Förvaltningschef XX Handläggare Meddelas för åtgärd Nutritionsansvarig dietist och enhetschefer för särskilda boenden inom vård och omsorg. För kännedom Medicinskt ansvarig sjuksköterska och enhetschef för sjuksköterskor. Bilagor Sammanfattning av kost- och vätskeregistrering Kartläggning av energi-, protein- och vätskeintag mars

5 Kartläggning av energi-, protein- och vätskeintag mars 2017 Sammanställning av ett dygns intag av mat och dryck för de enskilda på särskilda boenden inom Lindesbergs kommun, vård och omsorg Bakgrund Angelica Johansson, nutritionsansvarig dietist För att förbättra nutritionsomhändertagandet och patientsäkerheten för de enskilda på samtliga särskilda boenden (vård och omsorg) i Lindesbergs kommun, genomfördes en kost- och vätskeregistrering under ett dygn den 22 mars En liknande undersökning genomfördes under 2014, med fokus främst på de enskildas energiintag. Resultatet visade då att 79 % av de enskilda hade ett högre energiintag än uppskattat energibehov. Då proteinintaget är särskilt viktigt för äldre lades särskilt fokus även på protein i årets kost- och vätskeregistrering. De kvalitetskrav som finns gällande måltider som serveras inom särskilt boende, vård och omsorg, i Lindesbergs kommun ses nedan. Tabell 1. Kvalitetskrav för måltider inom särskilt boende Måltid Tid Morgonmål Frukost Lunch Mellanmål Middag Mellanmål Nattmål Vid önskemål/behov Vid önskemål/behov Del av dagligt energiintag Energiinnehåll % ca. 30 % % ca. 20 % % kcal 600 kcal kcal 450 kcal kcal För lunchmåltider anges att de ska innehålla minst 25 g protein per maträtt i snitt per vecka och för middagar anges att de ska innehålla minst 20 g protein per vecka. Lunchen består av huvudrätt som bör innehålla 500 kcal samt efterrätt som bör innehålla 100 kcal. För frukost och mellanmål anges att hänsyn till övriga näringsämnen ska göras med särskilt fokus på innehåll av protein. I de nordiska näringsrekommendationerna från 2012 (NNR 2012) rekommenderas att utgå från 18 energiprocent (E%) protein när man planerar måltider för äldre. Utifrån denna rekommendation borde frukost och mellanmål i genomsnitt innehålla ca. 20 respektive 11 g protein. Syfte Att kartlägga energi-, protein- och vätskeintag i förhållande till uppskattade behov, samt hur intaget överensstämmer med antagna kvalitetskrav för måltider på särskilda boenden. Metod Skriftlig instruktion skickades till alla berörda enheter i god tid inför kost- och vätskeregistreringen. Kost- och vätskeregistreringarna utfördes av omvårdnadspersonalen på varje avdelning. All mat och dryck som intogs under dygnet skulle antecknas och blanketterna skickades sedan till kommunens dietist för 1 5

6 näringsberäkning och sammanställning av resultatet. Näringsberäkningar har skett med hjälp av näringsberäkningsprogrammet Dietist Net Pro. Det förutsattes att de serverade måltiderna (lunch och middag) innehöll energi och protein motsvarande tidigare beskrivna kvalitetskrav. I näringsberäkningarna har dryck och andra tillbehör som t ex smörgås inkluderats för respektive måltid, med hjälp av angivna tidpunkter. Information som skulle fyllas i på de utdelade blanketterna var: den enskildes initialer, födelseår, aktuell vikt och längd, aktivitetsnivå samt aktuell enhet och avdelning. Där vikt- och/eller längduppgift saknades har dessa inhämtats från Viva eller Senior Alerts register om möjligt (i samråd med medicinskt ansvarig sjuksköterska). Där aktivitetsnivå saknats har den lägsta energinivån, 25 kcal/kg/dag, använts. Denna energinivå valdes då den användes för samtliga enskilda som inkluderades i kost- och vätskeregistreringen För de enskilda med BMI > 25 uppskattades energibehovet utifrån BMI procent av den överskjutande vikten. För dem över 70 års ålder uppskattades energibehovet med 10 procents avdrag för åldern. För dem med undervikt lades istället 10 procent till uppskattat energibehov. Proteinbehovet har uppskattats utifrån 1,2 g protein/kg/dag, vilket är det lägsta intervallet (1,2-1,5 g/kg/dag) för äldre med undernäring eller risk för undernäring p g a akut eller kronisk sjukdom. Samma maträtter serverades den aktuella dagen, oavsett tillagningskök. Till lunch serverades 120 g fisk med 1 dl sås och 180 g kokt potatis som varmrätt. Till efterrätt 1 dl kräm eller 1 ½ dl frukt-/bärsoppa med ½ dl kaffegrädde. Till middag serverades 250 g mannagrynspudding med 1 dl saftsås. Huruvida hel eller halv portion lunch och middag serverats skulle anges, liksom om den enskilde ätit upp 100 %, 75 %, 50 %, 25 % eller 0 % av måltiderna. Ett antal kost- och vätskeregistreringar var inte tillräckligt specificerade och saknade t ex tidpunkter för måltider och intag av dryck och/eller saknade preciseringar för t ex smörgås, kaffebröd eller näringsdryck. Dessa inkluderades ändå då bortfallet annars kunde blivit väldigt stort. Resultat Antal inkluderade, könsfördelning, exklusionkriterier och medelålder Totalt inkom 258 ifyllda kost- och vätskeregistreringar. Antalet enskilda som inkluderades var 237 (n=237), varav 156 kvinnor (66 %) och 81 män (34 %). Totalt exkluderades 21 enskilda. Exklusionskriterier var enteral nutrition, avsaknad av vikt- eller längduppgifter, sjukhusbesök, måltider som ätits utanför boendet samt avböjd medverkan. Medelålder på kommunnivå: 86 år ( år). Medelålder på enhetsnivå varierar mellan 82 och 90 år. 2 6

7 Antropometriska mått, medelvärden (vikt avrundat till hela kg): Vikt 69 kg ( kg), längd 164 cm ( cm), BMI 25,5 (13,3-42,4). I tabell 2 ses antal och andel enskilda indelade i BMI- och viktklasser för åldern. Tabell 2. BMI motsvarande under-, normal- och övervikt för äldre > 70 år BMI < 22 = undervikt 186 enskilda (78 %) BMI = normalvikt 51 enskilda (22 %) BMI > 29 = övervikt 53 enskilda (22 %) Aktivitetsnivå Aktivitetsnivå var ej ifyllt för 49 enskilda (21 %) och fem avdelningar saknade helt aktivitetsnivå för sina enskilda. I tabell 3 ses fördelningen utifrån angiven aktivitetsnivå. Tabell 3. Aktivitetsnivå och uppskattat energibehov (kcal) per kg kroppsvikt och dag, kommunnivå. Aktivitetsnivå Sängliggande/stillasittande i rullstol Mycket låg fysisk aktivitet Måttlig fysisk aktivitet Förhöjt energibehov* Kcal/kg/dag Antal enskilda 102 (43 %) 45 (19 %) 66 (28 %) 24 (10 %) * på grund av t ex KOL, ofrivillig muskelaktivitet som vid Parkinsons sjukdom eller demenssjukdom med rastlöshet och vandrande beteende. Lunch, portionsstorlek Hel portion lunch serverades till 68 % av de enskilda och halv portion till 32 %. Knappt hälften, 47 %, åt upp hela portionen lunch, medan 29 % åt halv portion. Dessert, portionsstorlek Att äta hela portionen dessert var vanligare än att äta hel portion lunch. På kommunnivå åt 71 % hel portion dessert medan 16 % inte åt någon dessert alls. Middag, portionsstorlek Hel portion middag serverades till 71 % av de enskilda och halv portion till 29 %. Över hälften, 55 %, åt upp hela portionen middag, medan 22 % åt halv portion. Energibehov och intag, medelvärden Uppskattat energibehov: 1728 kcal ( kcal). Uppskattat energiintag: 1739 kcal ( kcal). När uppskattat energiintag jämförs med uppskattat energibehov är intaget i genomsnitt 12 kcal högre (-1833 kcal till kcal). Procentuellt täcker de enskilda i genomsnitt uppskattat energibehov med 103 % ( %). 132 enskilda (56 %) har ett energiintag högre än uppskattat behov, medan 105 enskilda (44 %) har ett energiintag lägre än uppskattat behov. Diagram 1 visar kommunnivå för andelen enskilda i energibalans, d v s hur många som täckte sitt uppskattade energibehov med 100 % eller mer, samt antal enskilda som ej täckte sitt uppskattade behov. 3 7

8 Diagram 1. Andel enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) energibalans, kommunnivå. ANDEL ENSKILDA I "ENERGIBALANS", % % % % 0-49 % ANDEL ENSKILDA, % Diagram 2 visar motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 2. Antal enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) energibalans, enhetsnivå POSITIV "ENERGIBALANS", ANTAL ENSKILDA NEGATIV "ENERGIBALANS", ANTAL ENSKILDA Proteinbehov och intag, medelvärden Uppskattat proteinbehov (avrundat till hela g): 78 g ( g). Proteinintag: 58 g (4-109 g). När uppskattat proteinintag jämförs med uppskattat proteinbehov är intaget i genomsnitt 20 g lägre än behovet (-98 g till +27 g). Procentuellt täcker de enskilda sitt proteinbehov med i genomsnitt 75 % (4-146 %). 39 enskilda (16 %) har ett proteinintag högre än uppskattat behov medan 189 enskilda (84 %) har ett lägre proteinintag än uppskattat behov. Diagram 3 visar kommunnivå för andelen enskilda i proteinbalans, d v s hur många som täckte sitt uppskattade proteinbehov med 100 % eller mer, samt antal enskilda som ej täckte sitt uppskattade behov. 4 8

9 Diagram 3. Andel enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) proteinbalans, kommunnivå. ANDEL ENSKILDA I "PROTEINBALANS", % KOMMUNNIVÅ % % % 0-49 % 14 0 ANDEL ENSKILDA, % Diagram 4 visar motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 4. Antal enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) proteinbalans, enhetsnivå POSITIV "PROTEINBALANS", ANTAL ENSKILDA 7 NEGATIV "PROTEINBALANS", ANTAL ENSKILDA Det vanligaste mellanmålet bestod av någon form av kaffebröd som t ex bulle, småkakor, sockerkaka eller annat bakverk. Till frukost var mjölkprodukter vanligt förekommande, medan ägg förekom mer sällan. Proteinlåga drycker som saft, nyponsoppa, juice och lättdryck var väldigt vanligt förekommande över hela dagen. Intag av näringsdrycker eller andra kosttillägg hade uppgetts för nio enskilda. Vätskebehov och intag, medelvärden Uppskattat vätskebehov:1933 ml ( ml). Vätskeintag: 1213 ml ( ml). När uppskattat vätskeintag jämförs med uppskattat vätskebehov är intaget i genomsnitt 720 ml lägre än behovet (-2209 ml till ml). Diagram 5 visar kommunnivå för andelen enskilda i vätskebalans, d v s hur många som täckte sitt uppskattade vätskebehov med 100 % eller mer, samt antal enskilda som ej täckte sitt uppskattade behov (vätskeintag från maten i sig ej medräknat). 5 9

10 Diagram 5. Andel enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) vätskebalans, kommunnivå. ANDEL ENSKILDA I "VÄTSKEBALANS", % KOMMUNNIVÅ % % % 0-49 % ANDEL ENSKILDA, % Diagram 6 visar motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 6. Antal enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) vätskebalans, enhetsnivå POSITIV "VÄTSKEBALANS", ANTAL ENSKILDA 3 3 NEGATIV "VÄTSKEBALANS", ANTAL ENSKILDA Måltidsfördelning Sena kvällsmål och tidig förfrukost var sällsynt förekommande. Energiintag per måltid I diagram 7 ses genomsnittligt energiintag per måltid (kommunnivå) jämfört med kvalitetskraven för måltider inom särskilt boende. För kvalitetskraven har genomsnittlig målnivå använts, t ex 450 kcal för frukost som bör innehålla kcal. 6 10

11 Diagram 7. Medelvärden för energiintag per måltid jämfört med kvalitetskraven, kommunnivå Frukost Lunch (inkl. dessert) Mellanmål Middag 250 KOMMUN KVALITETSKRAV Kvällsmål I diagram 8 ses motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 8. Medelvärden för energiintag per måltid jämfört med kvalitetskraven, enhetsnivå. Ågården 107 Tallåsen Solliden Källgården Grönboda Ekgården Frukost Måltider och målvärden för kcal: Lunch inkl. dessert 600 Mellanmål Middag Kvällsmål Proteinintag per måltid I diagram 9 ses genomsnittligt proteinintag per måltid jämfört med kvalitetskraven för måltider inom särskilt boende (lunch och middag) samt NNR 2012 (övriga måltider). 7 11

12 Diagram 9. Medelvärden för proteinintag per måltid jämfört med kvalitetskraven, kommunnivå KVALITETSKRAV/NNR ,9 3,5 Frukost KOMMUN 11 Lunch (inkl. Mellanmål dessert) Middag Kvällsmål I diagram 10 ses motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 10. Medelvärden för proteinintag per måltid jämfört med kvalitetskraven/nnr 2012, enhetsnivå. Ågården Tallåsen Solliden 5,3 3,2 Källgården 3,4 4,0 Grönboda Ekgården 12 2,8 3,0 2,7 0 Diskussion 3,1 2,7 13 7, , , Måltider och målvärden för protein (g): Frukost Lunch inkl. dessert 25 Mellanmål 11 Middag 20 Kvällsmål Att omvårdnadspersonalen uppskattat portionsstorlekar istället för att väga ingående komponenter medför att det inte går att få tillförlitliga data för näringsintaget i detalj, men är ändå den metod som bedöms vara mest ändamålsenlig. Att kost- och vätskeregistreringen pågick under endast ett dygn är en svaghet, då det kan finnas enskilda som hade ovanligt högt eller lågt intag per os just det dygnet. 8 12

13 Att kost- och vätskeregistreringar inkluderats trots vaga beskrivningar som t ex smörgås kan ha medfört felvärden för energi och/eller protein i dessa fall. Huruvida de serverade måltidernas näringsinnehåll överensstämde med kvalitetskraven är ovisst. Det vore därför bra med näringsberäknade måltider och portionsanvisningar till varje måltid för att säkerställa att måltiderna ger den energi och näring som de bör samt att omvårdnadspersonalen serverar avsedd portionsstorlek. Då aktivitetsnivå saknades för 21 % av de enskilda, medför det att det uppskattade energibehovet kan ha blivit falskt för lågt för vissa enskilda. Att så få enskilda uppgavs ha aktivitetsnivå förhöjt energibehov, förvånar något då även demensavdelningarna är inkluderade i undersökningen. Det faktiska energibehovet för de enskilda med förhöjt energibehov kan överstiga 35 kcal/kg, vilket kan medföra falskt för låga uppskattade behov. Det finns troligen även enskilda som adapterat till låga energiintag och som kan ha lägre energibehov än beräknat. Inga uppgifter om eventuell ofrivillig viktnedgång samlades in. Vissa enskilda som gått ned i vikt kan ha ett förhöjt energibehov för återhämtning, och kan ha fått ett för lågt uppskattat energibehov i undersökningen. De enskilda med väldigt låg vikt kan ha avvikande energi- och proteinbehov jämfört med de uppskattade behoven. Inga uppgifter om eventuell palliativ vård har samlats in. Särskilt de enskilda som är i terminalt skede kan ha ett lågt energiintag på grund av det, vilket kan ge något missvisande resultat. Benämningarna energibalans, proteinbalans och vätskebalans i denna sammanställning är inte säkerställda mått för intag i förhållande till behov. Balans används istället som ett begrepp för uppskattat intag vs. uppskattat behov. Med positiv energibalans avses således ett energiintag högre än uppskattat behov. Om vikten är stabil är den enskilde sannolikt i energibalans, medan viktuppgång tyder på positiv energibalans och viktnedgång på negativ energibalans. Således är regelbundna vägningar med invididanpassade intervall av yttersta vikt för att kunna bedöma vilka enskilda som får i sig för lite respektive för mycket energi. På samma sätt uttrycker proteinbalans uppskattat proteinintag jämfört med uppskattat behov. Den faktiska kvävebalansen hos varje enskild har dock inte undersökts med t ex dygnsurinmätningar. Att större andel täckte sitt uppskattade energibehov i undersökningen 2014 kan bero på att aktivitetsnivån då beräknades utifrån 25 kcal/kg/dag för samtliga inkluderade enskilda. Detta kan ha medfört falskt för lågt uppskattat energibehov hos vissa enskilda och därmed en falskt för hög andel som täckte sitt uppskattade behov. Trots att det lägsta intervallet för proteinbehov för sjuka äldre användes i uppskattningarna var det endast 16 % som hade ett högre proteinintag än uppskattat behov. Detta är väldigt bekymmersamt då ett för lågt proteinintag medför många negativa konsekvenser för den enskilde. Den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa går snabbare vid proteinbrist och i kombination med sängliggande går processen ännu snabbare. Då majoriteten enskilda uppgetts vara sängliggande/stillasittande i rullstol och kan vara i i riskzonen för proteinbrist medför det stora risker för förlust av muskelmassa. I takt med att muskelsvagheten ökar blir även risken för fall större och de 9 13

14 enskilda kan bli tröttare och mer passiva, vilket i sin tur ökar risken för trycksår. Även hjärt- och lungmuskulatur försvagas vilket kan öka risken för bl a hjärtsvikt. Bidragande orsaker till att många enskilda har ett för lågt proteintag är att ff a proteinlåga drycker intas samtidigt som samtliga intagna måltider i genomsnitt inte når upp till kvalitetskraven. Mellan- och kvällsmål ger ofta alldeles för lite protein. Att ca. hälften av de enskilda inte äter hel portion lunch och/eller middag bidrar även det till det låga proteinintaget. Trots att tillbehör och dryck inkluderats når genomsnittligt proteinintag vid lunch och middag inte upp till angiven nivå i kvalitetskraven. Detta medför att det kan bli aktuellt att se över dagens måltidssystem för att främja intaget till lunch och middag. Det skulle även kunna bli aktuellt att t ex proteinberika desserter till lunchen. Det faktiska proteinbehovet för den enskilde kan vara betydligt högre än 1,2 g/kg/dag, vilket medför att proteinunderskottet för vissa enskilda kan vara väldigt stort. I kvalitetskraven som finns för särskilda boenden finns inget uttalat mål för proteininnehåll i frukost, mellanmål och kvällsmål. För att öka fokus på proteininnehållet kan målnivåer för protein behöva inkluderas i kvalitetskraven. Åtgärder som behöver vidtas för att främja tillräckligt proteinintag för samtliga enskilda är bl a att erbjuda mer proteinrika mellanmål och kvällsmål, att erbjuda proteinrika livsmedel till frukost samt proteinrik dryck i första hand. Det kan även vara aktuellt att servera mer proteinrika efterrätter till lunchen, då majoriteten ändå äter efterrätt. Vid lågt intag eller utebliven lunch/middag kan proteinrik näringsdryck eller andra kosttillägg behövas som komplement. Det finns även proteinpulver som kan användas för berikning om energiintaget inte behöver ökas samtidigt. Ansvarig sjuksköterska ordinerar kosttillägg vid behov och har möjlighet att konsultera dietist. Att genomsnittligt energi- och proteinintag från lunch (inkl. dessert, dryck och tillbehör) respektive middag (inkl. dryck och tillbehör) ligger under kvalitetskravens nivåer kan även ses som ett argument till att införa pedagogiska måltider. Då skulle omvårdnadspersonalens närvaro och stöd kunna främja intaget och även bidra till ökad insikt om vilka enskilda som äter och dricker för lite, med ökade möjligheter att sätta in rätt åtgärder i tid. En reflektion är att de enskilda på samma avdelning ofta ätit väldigt snarlik frukost och mellanmål/kvällsmål. Huruvida detta beror på att de alla har samma preferenser eller om det är av mer praktiska skäl kan behöva utredas. Det förefaller även vara så att vissa enskilda möjligen skulle kunna äta mer om tiderna för måltiderna var mer flexibla. Dagens fasta tidpunkter för lunch och middag kan medföra att den enskilde inte är hungrig just då. Att nyttja hela dygnet för att främja ökat intag är också viktigt, med t ex förfrukost och nattmål. Data för vätskebalans är de mest osäkra siffrorna då intaget av dryck som kommer från maten i sig inte gått att mäta. Resultatet kan istället ses som indikation på att det finns enskilda som riskerar vätskebrist på grund av lågt vätskeintag i kombination med lågt energiintag. Förutsatt att matintaget är normalt, bidrar maten med ca ml vätska per dag. Att de flesta enskilda inte uppnått uppskattat vätskebehov med intagna drycker behöver därmed inte betyda att de är i riskzonen för dehydrering. Det 10 14

15 är dock viktigt att veta vilka enskilda som både äter och dricker lite och planera åtgärder utifrån det. Särskilt viktigt är det att bedöma det totala mat- och vätskeintaget i samband med varmare temperaturer på sommaren, vid kräkningar och diarréer. Det går inte att säga något säkert kring nattfasta då denna undersökning endast omfattar ett dygn. Indikationen är dock ändå att det troligen finns många enskilda som riskerar en för lång nattfasta. Att genomföra nattfastemätningar på samtliga särskilda boenden vore därför väldigt viktigt som komplement till denna undersökning

16 Resultat från kost- och vätskeregistrering vid särskilda boenden, vård och omsorg Angelica Johansson, nutritionsansvarig dietist 16

17 Antal enskilda, könsfördelning, ålder, BMI* och aktivitetsnivå 237 enskilda (21 exkluderade) 66 % kvinnor och 34 % män Medelålder 86 år (spridning år), 98 % äldre än 70 år. Medel-BMI: 25,5 78 % med BMI 22, d v s normalvikt för äldre > 70 år 22 % med BMI < 22, d v s undervikt för äldre > 70 år 22 % med BMI > 29, d v s övervikt för äldre > 70 år Aktivitetsnivå: 43 % sängliggande/stillasittande i rullstol 19 % mycket låg fysisk aktivitet 28 % måttlig fysisk aktivitet 10 % förhöjt energibehov *BMI = Body Mass Index: vikt i kg/längd i m2 17

18 Energibalans, kommunnivå 44 POSITIV E-BALANS % 56 NEGATIV E-BALANS % o Medelvärde: Energiintag motsvarande 103 % av uppskattat energibehov. o Spridning: kcal till kcal. 18

19 Proteinbalans, kommunnivå 16 POSITIV P-BALANS % NEGATIV P-BALANS % 84 o Medelvärde: Proteinintag motsvarande 75 % av uppskattat proteinbehov. o Spridning: -98 g till +27 g protein. o Medelunderskott: -20 g protein per dag. 19

20 Vätskebalans, kommunnivå 4 POSITIV V-BALANS % NEGATIV V-BALANS % 96 o Medelvärde: Vätskeintag motsvarande 64 % av uppskattat vätskebehov. o Spridning: ml till ml. o Medelunderskott: -720 ml. 20

21 Energi (kcal) per måltid jämfört med kvalitetskraven, kommunnivå KOMMUN KVALITETSKRAV Frukost Lunch (inkl. dessert) Mellanmål Middag Kvällsmål 21

22 Protein (g) per måltid jämfört med kvalitetskraven*, kommunnivå KOMMUN 13 KVALITETSKRAV ,9 5 3,5 0 Frukost Lunch (inkl. dessert) Mellanmål Middag Kvällsmål *Där kvalitetskraven ej anger proteininnehåll har målnivå 18 E % (energiprocent) protein använts. 22

23 Bidragande orsaker till resultatet Troligen lång nattfasta för många enskilda Mellanmål och kvällsmål med lågt proteininnehåll Endast drygt hälften av de enskilda åt hel portion lunch och/eller middag De vanligast förekommande dryckerna ger inget protein alls Låg förekomst av t ex näringsdrycker som kompensation för lågt intag Målnivå för proteininnehåll i frukost, mellanmål och kvällsmål finns inte med i kvalitetskraven för måltider på särskilt boende 23

24 Förbättringsförslag Ökad medvetenhet och förändringsbenägenhet bland omvårdnadspersonal Identifiera de enskilda i riskzonen för energi-, protein- och/eller vätskebrist och individanpassa åtgärder Uppdatera kvalitetskraven med målnivå för proteininnehåll i samtliga måltider öka proteininnehåll i frukost, mellanmål och kvällsmål Prioritera proteinrika drycker och uppmuntra till vätskeintag Kompensera med t ex näringsdryck eller andra kosttillägg vid behov Använda hela dygnet för att tillgodose enskildas behov Ökad teamsamverkan mellan sjuksköterska, omvårdnadspersonal och dietist Nattfastemätningar för att kartlägga antal timmar från senaste måltiden på kvällen/natten till första måltiden följande dag Kost- och vätskeregistrering upprepas minst vartannat år Eventuellt se över dagens måltidssystem fler, mindre måltider? Pedagogiska måltider (omsorgsmåltider)? 24

25 Tack för er uppmärksamhet! 25

26 Kartläggning av energi-, protein- och vätskeintag mars 2017 Sammanställning av ett dygns intag av mat och dryck för de enskilda på särskilda boenden inom Lindesbergs kommun, vård och omsorg Bakgrund Angelica Johansson, nutritionsansvarig dietist För att förbättra nutritionsomhändertagandet och patientsäkerheten för de enskilda på samtliga särskilda boenden (vård och omsorg) i Lindesbergs kommun, genomfördes en kost- och vätskeregistrering under ett dygn den 22 mars En liknande undersökning genomfördes under 2014, med fokus främst på de enskildas energiintag. Resultatet visade då att 79 % av de enskilda hade ett högre energiintag än uppskattat energibehov. Då proteinintaget är särskilt viktigt för äldre lades särskilt fokus även på protein i årets kost- och vätskeregistrering. De kvalitetskrav som finns gällande måltider som serveras inom särskilt boende, vård och omsorg, i Lindesbergs kommun ses nedan. Tabell 1. Kvalitetskrav för måltider inom särskilt boende Måltid Tid Morgonmål Frukost Lunch Mellanmål Middag Mellanmål Nattmål Vid önskemål/behov Vid önskemål/behov Del av dagligt energiintag Energiinnehåll % ca. 30 % % ca. 20 % % kcal 600 kcal kcal 450 kcal kcal För lunchmåltider anges att de ska innehålla minst 25 g protein per maträtt i snitt per vecka och för middagar anges att de ska innehålla minst 20 g protein per vecka. Lunchen består av huvudrätt som bör innehålla 500 kcal samt efterrätt som bör innehålla 100 kcal. För frukost och mellanmål anges att hänsyn till övriga näringsämnen ska göras med särskilt fokus på innehåll av protein. I de nordiska näringsrekommendationerna från 2012 (NNR 2012) rekommenderas att utgå från 18 energiprocent (E%) protein när man planerar måltider för äldre. Utifrån denna rekommendation borde frukost och mellanmål i genomsnitt innehålla ca. 20 respektive 11 g protein. Syfte Att kartlägga energi-, protein- och vätskeintag i förhållande till uppskattade behov, samt hur intaget överensstämmer med antagna kvalitetskrav för måltider på särskilda boenden. Metod Skriftlig instruktion skickades till alla berörda enheter i god tid inför kost- och vätskeregistreringen. Kost- och vätskeregistreringarna utfördes av omvårdnadspersonalen på varje avdelning. All mat och dryck som intogs under dygnet skulle antecknas och blanketterna skickades sedan till kommunens dietist för 1 26

27 näringsberäkning och sammanställning av resultatet. Näringsberäkningar har skett med hjälp av näringsberäkningsprogrammet Dietist Net Pro. Det förutsattes att de serverade måltiderna (lunch och middag) innehöll energi och protein motsvarande tidigare beskrivna kvalitetskrav. I näringsberäkningarna har dryck och andra tillbehör som t ex smörgås inkluderats för respektive måltid, med hjälp av angivna tidpunkter. Information som skulle fyllas i på de utdelade blanketterna var: den enskildes initialer, födelseår, aktuell vikt och längd, aktivitetsnivå samt aktuell enhet och avdelning. Där vikt- och/eller längduppgift saknades har dessa inhämtats från Viva eller Senior Alerts register om möjligt (i samråd med medicinskt ansvarig sjuksköterska). Där aktivitetsnivå saknats har den lägsta energinivån, 25 kcal/kg/dag, använts. Denna energinivå valdes då den användes för samtliga enskilda som inkluderades i kost- och vätskeregistreringen För de enskilda med BMI > 25 uppskattades energibehovet utifrån BMI procent av den överskjutande vikten. För dem över 70 års ålder uppskattades energibehovet med 10 procents avdrag för åldern. För dem med undervikt lades istället 10 procent till uppskattat energibehov. Proteinbehovet har uppskattats utifrån 1,2 g protein/kg/dag, vilket är det lägsta intervallet (1,2-1,5 g/kg/dag) för äldre med undernäring eller risk för undernäring p g a akut eller kronisk sjukdom. Samma maträtter serverades den aktuella dagen, oavsett tillagningskök. Till lunch serverades 120 g fisk med 1 dl sås och 180 g kokt potatis som varmrätt. Till efterrätt 1 dl kräm eller 1 ½ dl frukt-/bärsoppa med ½ dl kaffegrädde. Till middag serverades 250 g mannagrynspudding med 1 dl saftsås. Huruvida hel eller halv portion lunch och middag serverats skulle anges, liksom om den enskilde ätit upp 100 %, 75 %, 50 %, 25 % eller 0 % av måltiderna. Ett antal kost- och vätskeregistreringar var inte tillräckligt specificerade och saknade t ex tidpunkter för måltider och intag av dryck och/eller saknade preciseringar för t ex smörgås, kaffebröd eller näringsdryck. Dessa inkluderades ändå då bortfallet annars kunde blivit väldigt stort. Resultat Antal inkluderade, könsfördelning, exklusionkriterier och medelålder Totalt inkom 258 ifyllda kost- och vätskeregistreringar. Antalet enskilda som inkluderades var 237 (n=237), varav 156 kvinnor (66 %) och 81 män (34 %). Totalt exkluderades 21 enskilda. Exklusionskriterier var enteral nutrition, avsaknad av vikt- eller längduppgifter, sjukhusbesök, måltider som ätits utanför boendet samt avböjd medverkan. Medelålder på kommunnivå: 86 år ( år). Medelålder på enhetsnivå varierar mellan 82 och 90 år. 2 27

28 Antropometriska mått, medelvärden (vikt avrundat till hela kg): Vikt 69 kg ( kg), längd 164 cm ( cm), BMI 25,5 (13,3-42,4). I tabell 2 ses antal och andel enskilda indelade i BMI- och viktklasser för åldern. Tabell 2. BMI motsvarande under-, normal- och övervikt för äldre > 70 år BMI < 22 = undervikt 51 enskilda (22 %) BMI = normalvikt 133 enskilda (56 %) BMI > 29 = övervikt 53 enskilda (22 %) Aktivitetsnivå Aktivitetsnivå var ej ifyllt för 49 enskilda (21 %) och fem avdelningar saknade helt aktivitetsnivå för sina enskilda. I tabell 3 ses fördelningen utifrån angiven aktivitetsnivå. Tabell 3. Aktivitetsnivå och uppskattat energibehov (kcal) per kg kroppsvikt och dag, kommunnivå. Aktivitetsnivå Sängliggande/stillasittande i rullstol Mycket låg fysisk aktivitet Måttlig fysisk aktivitet Förhöjt energibehov* Kcal/kg/dag Antal enskilda 102 (43 %) 45 (19 %) 66 (28 %) 24 (10 %) * på grund av t ex KOL, ofrivillig muskelaktivitet som vid Parkinsons sjukdom eller demenssjukdom med rastlöshet och vandrande beteende. Lunch, portionsstorlek Hel portion lunch serverades till 68 % av de enskilda och halv portion till 32 %. Knappt hälften, 47 %, åt upp hela portionen lunch, medan 29 % åt halv portion. Dessert, portionsstorlek Att äta hela portionen dessert var vanligare än att äta hel portion lunch. På kommunnivå åt 71 % hel portion dessert medan 16 % inte åt någon dessert alls. Middag, portionsstorlek Hel portion middag serverades till 71 % av de enskilda och halv portion till 29 %. Över hälften, 55 %, åt upp hela portionen middag, medan 22 % åt halv portion. Energibehov och intag, medelvärden Uppskattat energibehov: 1728 kcal ( kcal). Uppskattat energiintag: 1739 kcal ( kcal). När uppskattat energiintag jämförs med uppskattat energibehov är intaget i genomsnitt 12 kcal högre (-1833 kcal till kcal). Procentuellt täcker de enskilda i genomsnitt uppskattat energibehov med 103 % ( %). 132 enskilda (56 %) har ett energiintag högre än uppskattat behov, medan 105 enskilda (44 %) har ett energiintag lägre än uppskattat behov. Diagram 1 visar kommunnivå för andelen enskilda i energibalans, d v s hur många som täckte sitt uppskattade energibehov med 100 % eller mer, samt antal enskilda som ej täckte sitt uppskattade behov. 3 28

29 Diagram 1. Andel enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) energibalans, kommunnivå. ANDEL ENSKILDA I "ENERGIBALANS", % % % % 0-49 % ANDEL ENSKILDA, % Diagram 2 visar motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 2. Antal enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) energibalans, enhetsnivå POSITIV "ENERGIBALANS", ANTAL ENSKILDA NEGATIV "ENERGIBALANS", ANTAL ENSKILDA Proteinbehov och intag, medelvärden Uppskattat proteinbehov (avrundat till hela g): 78 g ( g). Proteinintag: 58 g (4-109 g). När uppskattat proteinintag jämförs med uppskattat proteinbehov är intaget i genomsnitt 20 g lägre än behovet (-98 g till +27 g). Procentuellt täcker de enskilda sitt proteinbehov med i genomsnitt 75 % (4-146 %). 39 enskilda (16 %) har ett proteinintag högre än uppskattat behov medan 189 enskilda (84 %) har ett lägre proteinintag än uppskattat behov. Diagram 3 visar kommunnivå för andelen enskilda i proteinbalans, d v s hur många som täckte sitt uppskattade proteinbehov med 100 % eller mer, samt antal enskilda som ej täckte sitt uppskattade behov. 4 29

30 Diagram 3. Andel enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) proteinbalans, kommunnivå. ANDEL ENSKILDA I "PROTEINBALANS", % KOMMUNNIVÅ % % % 0-49 % 14 0 ANDEL ENSKILDA, % Diagram 4 visar motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 4. Antal enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) proteinbalans, enhetsnivå POSITIV "PROTEINBALANS", ANTAL ENSKILDA 7 NEGATIV "PROTEINBALANS", ANTAL ENSKILDA Det vanligaste mellanmålet bestod av någon form av kaffebröd som t ex bulle, småkakor, sockerkaka eller annat bakverk. Till frukost var mjölkprodukter vanligt förekommande, medan ägg förekom mer sällan. Proteinlåga drycker som saft, nyponsoppa, juice och lättdryck var väldigt vanligt förekommande över hela dagen. Intag av näringsdrycker eller andra kosttillägg hade uppgetts för nio enskilda. Vätskebehov och intag, medelvärden Uppskattat vätskebehov:1933 ml ( ml). Vätskeintag: 1213 ml ( ml). När uppskattat vätskeintag jämförs med uppskattat vätskebehov är intaget i genomsnitt 720 ml lägre än behovet (-2209 ml till ml). Diagram 5 visar kommunnivå för andelen enskilda i vätskebalans, d v s hur många som täckte sitt uppskattade vätskebehov med 100 % eller mer, samt antal enskilda som ej täckte sitt uppskattade behov (vätskeintag från maten i sig ej medräknat). 5 30

31 Diagram 5. Andel enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) vätskebalans, kommunnivå. ANDEL ENSKILDA I "VÄTSKEBALANS", % KOMMUNNIVÅ % % % 0-49 % ANDEL ENSKILDA, % Diagram 6 visar motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 6. Antal enskilda i positiv ( 100 %) respektive negativ (<100 %) vätskebalans, enhetsnivå POSITIV "VÄTSKEBALANS", ANTAL ENSKILDA 3 3 NEGATIV "VÄTSKEBALANS", ANTAL ENSKILDA Måltidsfördelning Sena kvällsmål och tidig förfrukost var sällsynt förekommande. Energiintag per måltid I diagram 7 ses genomsnittligt energiintag per måltid (kommunnivå) jämfört med kvalitetskraven för måltider inom särskilt boende. För kvalitetskraven har genomsnittlig målnivå använts, t ex 450 kcal för frukost som bör innehålla kcal. 6 31

32 Diagram 7. Medelvärden för energiintag per måltid jämfört med kvalitetskraven, kommunnivå Frukost Lunch (inkl. dessert) Mellanmål Middag 250 KOMMUN KVALITETSKRAV Kvällsmål I diagram 8 ses motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 8. Medelvärden för energiintag per måltid jämfört med kvalitetskraven, enhetsnivå. Ågården 107 Tallåsen Solliden Källgården Grönboda Ekgården Frukost Måltider och målvärden för kcal: Lunch inkl. dessert 600 Mellanmål Middag Kvällsmål Proteinintag per måltid I diagram 9 ses genomsnittligt proteinintag per måltid jämfört med kvalitetskraven för måltider inom särskilt boende (lunch och middag) samt NNR 2012 (övriga måltider). 7 32

33 Diagram 9. Medelvärden för proteinintag per måltid jämfört med kvalitetskraven, kommunnivå KVALITETSKRAV/NNR ,9 3,5 Frukost KOMMUN 11 Lunch (inkl. Mellanmål dessert) Middag Kvällsmål I diagram 10 ses motsvarande resultat på enhetsnivå. Diagram 10. Medelvärden för proteinintag per måltid jämfört med kvalitetskraven/nnr 2012, enhetsnivå. Ågården Tallåsen Solliden 5,3 3,2 Källgården 3,4 4,0 Grönboda Ekgården 12 2,8 3,0 2,7 0 Diskussion 3,1 2,7 13 7, , , Måltider och målvärden för protein (g): Frukost Lunch inkl. dessert 25 Mellanmål 11 Middag 20 Kvällsmål Att omvårdnadspersonalen uppskattat portionsstorlekar istället för att väga ingående komponenter medför att det inte går att få tillförlitliga data för näringsintaget i detalj, men är ändå den metod som bedöms vara mest ändamålsenlig. Att kost- och vätskeregistreringen pågick under endast ett dygn är en svaghet, då det kan finnas enskilda som hade ovanligt högt eller lågt intag per os just det dygnet. 8 33

34 Att kost- och vätskeregistreringar inkluderats trots vaga beskrivningar som t ex smörgås kan ha medfört felvärden för energi och/eller protein i dessa fall. Huruvida de serverade måltidernas näringsinnehåll överensstämde med kvalitetskraven är ovisst. Det vore därför bra med näringsberäknade måltider och portionsanvisningar till varje måltid för att säkerställa att måltiderna ger den energi och näring som de bör samt att omvårdnadspersonalen serverar avsedd portionsstorlek. Då aktivitetsnivå saknades för 21 % av de enskilda, medför det att det uppskattade energibehovet kan ha blivit falskt för lågt för vissa enskilda. Att så få enskilda uppgavs ha aktivitetsnivå förhöjt energibehov, förvånar något då även demensavdelningarna är inkluderade i undersökningen. Det faktiska energibehovet för de enskilda med förhöjt energibehov kan överstiga 35 kcal/kg, vilket kan medföra falskt för låga uppskattade behov. Det finns troligen även enskilda som adapterat till låga energiintag och som kan ha lägre energibehov än beräknat. Inga uppgifter om eventuell ofrivillig viktnedgång samlades in. Vissa enskilda som gått ned i vikt kan ha ett förhöjt energibehov för återhämtning, och kan ha fått ett för lågt uppskattat energibehov i undersökningen. De enskilda med väldigt låg vikt kan ha avvikande energi- och proteinbehov jämfört med de uppskattade behoven. Inga uppgifter om eventuell palliativ vård har samlats in. Särskilt de enskilda som är i terminalt skede kan ha ett lågt energiintag på grund av det, vilket kan ge något missvisande resultat. Benämningarna energibalans, proteinbalans och vätskebalans i denna sammanställning är inte säkerställda mått för intag i förhållande till behov. Balans används istället som ett begrepp för uppskattat intag vs. uppskattat behov. Med positiv energibalans avses således ett energiintag högre än uppskattat behov. Om vikten är stabil är den enskilde sannolikt i energibalans, medan viktuppgång tyder på positiv energibalans och viktnedgång på negativ energibalans. Således är regelbundna vägningar med invididanpassade intervall av yttersta vikt för att kunna bedöma vilka enskilda som får i sig för lite respektive för mycket energi. På samma sätt uttrycker proteinbalans uppskattat proteinintag jämfört med uppskattat behov. Den faktiska kvävebalansen hos varje enskild har dock inte undersökts med t ex dygnsurinmätningar. Att större andel täckte sitt uppskattade energibehov i undersökningen 2014 kan bero på att aktivitetsnivån då beräknades utifrån 25 kcal/kg/dag för samtliga inkluderade enskilda. Detta kan ha medfört falskt för lågt uppskattat energibehov hos vissa enskilda och därmed en falskt för hög andel som täckte sitt uppskattade behov. Trots att det lägsta intervallet för proteinbehov för sjuka äldre användes i uppskattningarna var det endast 16 % som hade ett högre proteinintag än uppskattat behov. Detta är väldigt bekymmersamt då ett för lågt proteinintag medför många negativa konsekvenser för den enskilde. Den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa går snabbare vid proteinbrist och i kombination med sängliggande går processen ännu snabbare. Då majoriteten enskilda uppgetts vara sängliggande/stillasittande i rullstol och kan vara i i riskzonen för proteinbrist medför det stora risker för förlust av muskelmassa. I takt med att muskelsvagheten ökar blir även risken för fall större och de 9 34

35 enskilda kan bli tröttare och mer passiva, vilket i sin tur ökar risken för trycksår. Även hjärt- och lungmuskulatur försvagas vilket kan öka risken för bl a hjärtsvikt. Bidragande orsaker till att många enskilda har ett för lågt proteintag är att ff a proteinlåga drycker intas samtidigt som samtliga intagna måltider i genomsnitt inte når upp till kvalitetskraven. Mellan- och kvällsmål ger ofta alldeles för lite protein. Att ca. hälften av de enskilda inte äter hel portion lunch och/eller middag bidrar även det till det låga proteinintaget. Trots att tillbehör och dryck inkluderats når genomsnittligt proteinintag vid lunch och middag inte upp till angiven nivå i kvalitetskraven. Detta medför att det kan bli aktuellt att se över dagens måltidssystem för att främja intaget till lunch och middag. Det skulle även kunna bli aktuellt att t ex proteinberika desserter till lunchen. Det faktiska proteinbehovet för den enskilde kan vara betydligt högre än 1,2 g/kg/dag, vilket medför att proteinunderskottet för vissa enskilda kan vara väldigt stort. I kvalitetskraven som finns för särskilda boenden finns inget uttalat mål för proteininnehåll i frukost, mellanmål och kvällsmål. För att öka fokus på proteininnehållet kan målnivåer för protein behöva inkluderas i kvalitetskraven. Åtgärder som behöver vidtas för att främja tillräckligt proteinintag för samtliga enskilda är bl a att erbjuda mer proteinrika mellanmål och kvällsmål, att erbjuda proteinrika livsmedel till frukost samt proteinrik dryck i första hand. Det kan även vara aktuellt att servera mer proteinrika efterrätter till lunchen, då majoriteten ändå äter efterrätt. Vid lågt intag eller utebliven lunch/middag kan proteinrik näringsdryck eller andra kosttillägg behövas som komplement. Det finns även proteinpulver som kan användas för berikning om energiintaget inte behöver ökas samtidigt. Ansvarig sjuksköterska ordinerar kosttillägg vid behov och har möjlighet att konsultera dietist. Att genomsnittligt energi- och proteinintag från lunch (inkl. dessert, dryck och tillbehör) respektive middag (inkl. dryck och tillbehör) ligger under kvalitetskravens nivåer kan även ses som ett argument till att införa pedagogiska måltider. Då skulle omvårdnadspersonalens närvaro och stöd kunna främja intaget och även bidra till ökad insikt om vilka enskilda som äter och dricker för lite, med ökade möjligheter att sätta in rätt åtgärder i tid. En reflektion är att de enskilda på samma avdelning ofta ätit väldigt snarlik frukost och mellanmål/kvällsmål. Huruvida detta beror på att de alla har samma preferenser eller om det är av mer praktiska skäl kan behöva utredas. Det förefaller även vara så att vissa enskilda möjligen skulle kunna äta mer om tiderna för måltiderna var mer flexibla. Dagens fasta tidpunkter för lunch och middag kan medföra att den enskilde inte är hungrig just då. Att nyttja hela dygnet för att främja ökat intag är också viktigt, med t ex förfrukost och nattmål. Data för vätskebalans är de mest osäkra siffrorna då intaget av dryck som kommer från maten i sig inte gått att mäta. Resultatet kan istället ses som indikation på att det finns enskilda som riskerar vätskebrist på grund av lågt vätskeintag i kombination med lågt energiintag. Förutsatt att matintaget är normalt, bidrar maten med ca ml vätska per dag. Att de flesta enskilda inte uppnått uppskattat vätskebehov med intagna drycker behöver därmed inte betyda att de är i riskzonen för dehydrering. Det 10 35

36 är dock viktigt att veta vilka enskilda som både äter och dricker lite och planera åtgärder utifrån det. Särskilt viktigt är det att bedöma det totala mat- och vätskeintaget i samband med varmare temperaturer på sommaren, vid kräkningar och diarréer. Det går inte att säga något säkert kring nattfasta då denna undersökning endast omfattar ett dygn. Indikationen är dock ändå att det troligen finns många enskilda som riskerar en för lång nattfasta. Att genomföra nattfastemätningar på samtliga särskilda boenden vore därför väldigt viktigt som komplement till denna undersökning

37 Resultat från kost- och vätskeregistrering vid särskilda boenden, vård och omsorg Angelica Johansson, nutritionsansvarig dietist 37

38 Antal enskilda, könsfördelning, ålder, BMI* och aktivitetsnivå 237 enskilda (21 exkluderade) 66 % kvinnor och 34 % män Medelålder 86 år (spridning år), 98 % äldre än 70 år. Medel-BMI: 25,5 56 % med BMI 22-29, d v s normalvikt för äldre > 70 år 22 % med BMI < 22, d v s undervikt för äldre > 70 år 22 % med BMI > 29, d v s övervikt för äldre > 70 år Aktivitetsnivå: 43 % sängliggande/stillasittande i rullstol 19 % mycket låg fysisk aktivitet 28 % måttlig fysisk aktivitet 10 % förhöjt energibehov *BMI = Body Mass Index: vikt i kg/längd i m2 38

39 Energibalans, kommunnivå 44 POSITIV E-BALANS % 56 NEGATIV E-BALANS % o Medelvärde: Energiintag motsvarande 103 % av uppskattat energibehov. o Spridning: kcal till kcal. 39

40 Proteinbalans, kommunnivå 16 POSITIV P-BALANS % NEGATIV P-BALANS % 84 o Medelvärde: Proteinintag motsvarande 75 % av uppskattat proteinbehov. o Spridning: -98 g till +27 g protein. o Medelunderskott: -20 g protein per dag. 40

41 Vätskebalans, kommunnivå 4 POSITIV V-BALANS % NEGATIV V-BALANS % 96 o Medelvärde: Vätskeintag motsvarande 64 % av uppskattat vätskebehov. o Spridning: ml till ml. o Medelunderskott: -720 ml. 41

42 Energi (kcal) per måltid jämfört med kvalitetskraven, kommunnivå KOMMUN KVALITETSKRAV Frukost Lunch (inkl. dessert) Mellanmål Middag Kvällsmål 42

43 Protein (g) per måltid jämfört med kvalitetskraven*, kommunnivå KOMMUN KVALITETSKRAV ,9 5 3,5 0 Frukost Lunch (inkl. dessert) Mellanmål Middag Kvällsmål *Där kvalitetskraven ej anger proteininnehåll har målnivå 18 E % (energiprocent) protein använts. 43

44 Bidragande orsaker till resultatet Troligen lång nattfasta för många enskilda Mellanmål och kvällsmål med lågt proteininnehåll Endast drygt hälften av de enskilda åt hel portion lunch och/eller middag De vanligast förekommande dryckerna ger inget protein alls Låg förekomst av t ex näringsdrycker som kompensation för lågt intag Målnivå för proteininnehåll i frukost, mellanmål och kvällsmål finns inte med i kvalitetskraven för måltider på särskilt boende 44

45 Förbättringsförslag Ökad medvetenhet och förändringsbenägenhet bland omvårdnadspersonal Identifiera de enskilda i riskzonen för energi-, protein- och/eller vätskebrist och individanpassa åtgärder Uppdatera kvalitetskraven med målnivå för proteininnehåll i samtliga måltider öka proteininnehåll i frukost, mellanmål och kvällsmål Prioritera proteinrika drycker och uppmuntra till vätskeintag Kompensera med t ex näringsdryck eller andra kosttillägg vid behov Använda hela dygnet för att tillgodose enskildas behov Ökad teamsamverkan mellan sjuksköterska, omvårdnadspersonal och dietist Nattfastemätningar för att kartlägga antal timmar från senaste måltiden på kvällen/natten till första måltiden följande dag Kost- och vätskeregistrering upprepas minst vartannat år Eventuellt se över dagens måltidssystem fler, mindre måltider? Pedagogiska måltider (omsorgsmåltider)? 45

46 Tack för er uppmärksamhet! 46

47 2 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SN 2017/186-1 Socialförvaltningen Lena Uvhagen Tfn: Socialnämnd Erbjuda elever från vård- och omsorgsutbildningarna på Lindeskolan och Masugnen anställning och semestervikariat Förslag till beslut - Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att erbjuda alla elever som utexamineras från vård- och omsorgsutbildningarna på Lindeskolan och Masugnen anställning i Lindesbergs kommun, förutsatt att de har godkända betyg och körkort. - Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till att garantera elever som studerar på vård- och omsorgsutbildningarna på Lindeskolan öch Masugnen semestervikariat under sin studietid. Ärendebeskrivning Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning vård och omsorgsutbildade idag och i framtiden visar att den starkast växande åldersgruppen i Sverige är personer över 65 år och äldre. Efterfrågan på personal inom äldreomsorgen beräknas öka kraftigt särskilt efter år 2020 när den mer vårdbehövande åldersgruppen (personer 80 år och äldre) blir allt större. Detta kommer innebära en ökad efterfrågan på undersköterskor. Samtidigt visar statistik från SCB och Arbetsförmedlingen att intresset för vård- och omsorgsutbildningen har minskat och att bristen på personer med vård- och omsorgsutbildning kommer att bli än större framöver valde 6,8 procent av kvinnorna och 1,6 procent av männen att påbörja utbildningen hade dessa andelar sjunkit till 5,4 respektive 1,1 procent. Det totala antalet som påbörjade utbildningen minskade från (2008), till (2013). Lindeskolans vård- och omsorgsprogram har 25 platser. Tabellen nedan visar hur många elever som antagits sedan Således har Lindeskolans vård- och omsorgprogram inte kunnat fylla platserna de fem senaste åren. År Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax Antal antagna elever E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

48 2 Pensionsavgångar uppges för undersökterskor bli stora de kommande åren samtidigt som behovet av undersköterskor succesivt kommer att öka. Lindesbergs kommuns personalekonomiska bokslut 2016 visar att 191 anställda undersköterskor och övrig personal inom vård och omsorg och funktionsstöd (sjuksköterskor ej medräknade) år 2026 gått i pension, förutsatt att de går året de fyller 65. Varav 60 % av vårdbiträden gått i pension. Ett sätt att göra vård- och omsorgsutbildningarna mer attraktiva kan vara att Lindesbergs kommun garanterar de elever som fullföljer vård- och omsorgsutbildningarna på Lindeskolan och Masugnen med godkända betyg, och som innehar körkort, en tillsvidareanställning på heltid. Tillsvidareanställningen kan eventuellt föregås av en provanställning, vilket avgörs i det individuella fallet. Ett annat sätt att göra vård- och omsorgsutbildningen mer attraktiv kan vara att garantera de elever som studerar på Lindeskolan och Masugnen semestervikariat under sin studietid. På gymnasiet bidrar detta även till att öka elevernas arbetslivserfarenhet och därmed även göra eleverna bättre rustade när de sedan kommer ut på arbetsmarknaden. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Med bakgrunden att relativt få elever väljer vård- och omsorgsprogrammet på Lindeskolan samtidigt som vi står inför stora pensionsavgångar i kommunen, vill socialförvaltningen bidra till att göra vård- och omsorgsutbildningarna mer attraktiva. Att erbjuda semestervikariat och anställning efter avslutade studier kan vara ett sätt att uppnå detta. Konsekvenser I dagsläget kan förvaltningen inte se några negativa konsekvenser av förslaget, men vidare utredning får visa om det finns risk för detta. Ärendets beredning Ärendet är handlagt av socialförvaltningens utvecklingsstrateger och verksamhetscheferna för vård och omsorg och funktionsstöd. Dialog har förts med personalenheten. Madde Gustavsson Förvaltningschef Lena Uvhagen Utvecklingsstrateg Meddelas för åtgärd: Verksamhetschef vård och omsorg Verksamhetschef funktionsstöd Utvecklingsstrateg För kännedom: Skolchef och rektor på Lindeskolan Rektor Masugnen 48

49 3 49

50 50

51 4 51

52 52

53 53

54 54

55 SN 2017/

56 SN 2017/ Delegationsordning socialnämnden Socialnämnden Strategi Plan/program» Riktlinje Regler och instruktioner 56

57 Fastställt av: Socialnämnden Datum: , rev För revidering ansvarar: Socialförvaltningen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialförvaltningen Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen Dokumentet gäller till och med: Revideras vid behov 2 57

58 Innehåll Förkortningar... 4 Delegation från socialnämnden... 5 Individ och familjeomsorgen... 7 Försörjningsstöd... 7 Barn och unga... 8 Övriga barn och unga ärenden Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Familjerätt, föräldrabalken Vuxna Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Övrigt vuxen Dödsbo Vård och omsorg Funktionsstöd Myndighetsenheten Övrigt funktionsstöd Avgifter mm funktionsstöd Anmälan till överförmyndarnämnden Medicinskt ansvarig sjuksköterskas delegation Polisanmälan Överflyttning av ärende Lex Sarah Tillsynsärenden Ansökan, anmälan, yttrande mm Överklagan med mera Ombud Sekretess och utlämnande av allmän handling Övrigt Lagen om offentlig upphandling Personaldelegation för socialförvaltningen Vård och Omsorg Funktionsstöd Individ och Familj Allmänt för förvaltningen Övrig personaldelegation Allmänna försäkringskassefrågor MBL samråd (se lokalt samverkansavtal)

59 Förkortningar AB AFL AML AO BrB FB FS FvL HSL HVB IoF IVO KL LAS LOU LUL LVM LVU LSS MAR MAS OSL PA PSL SFB SiS SKL SN SNAU SoL SoF SOSFS TF VoO Allmänna bestämmelser Lag om allmän försäkring Arbetsmiljölag Arbetsordning Brottsbalk Föräldrabalk Funktionsstöd Förvaltningslag Hälso- och sjukvårdslag Hem för vård eller boende Individ och familj Inspektionen för vård och omsorg Kommunallag Lagen om anställningsskydd Lag om offentlig upphandling Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Lag om vård av missbrukare i vissa fall Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Medicinskt ansvarig för rehabilitering Medicinskt ansvar sjuksköterska Offentlighets- och sekretesslag Personalavdelningen Patientsäkerhetslag Socialförsäkringsbalken Statens institutionsstyrelse Sveriges Kommuner och Landsting Socialnämnden Socialnämndens arbetsutskott Socialtjänstlag Socialtjänstförordning Socialstyrelsens författningssamling Tryckfrihetsförordning Vård och omsorg 4 59

60 Delegation från socialnämnden Enligt kommunallagen 6 kap får en nämnd eller styrelse uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens/styrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegation innebär medgivande att annan person får fatta beslut i nämndens ställe. Detta förutsätter ett förtroendeförhållande mellan nämnden och delegaten. Delegaten måste därför försäkra sig om att det beslut som denne ämnar fatta står i överensstämmelse med den allmänna inriktningen som nämnden kan ha gett uttryck för. Nämnden kan när som helst återkalla delegering. Det kan göras generellt men det kan också göras i ett särskilt ärende. Socialnämnden är oförhindrad att fatta beslut i alla till sociala utskottets delegerade ärenden som är slutligt utredda eller i övrigt färdigberedda inför ett sammanträde med nämnden. Om en ärendetyp inte finns med i delegationsordningen innebär det att beslut fattas av nämnden. Om inte annat anges omfattar delegationen såväl beslut om bifall, beslut om avslag som upphörande av insats. Delegationen anges med lägsta delegat. När beslut av delegaten inte kan avvaktas har överordnad rätt att fatta beslut i delegats ställe. Rätt att fatta beslut på delegation innebär inte att delegaten är skyldig att fatta beslut. Om delegaten anser ärendet svårbedömt eller av annan orsak inte vill besluta i ärendet kan ärendet överlämas till överordnad eller till nämnd för beslut. Endast en person kan vara beslutsfattare. Beslut, yttranden och andra ärenden enligt delegationsordning ska därför undertecknas endast av delegaten. Besluten i denna delegationsordning får vidaredelegeras om inte annat anges. I beslut om vidaredelegation ska det anges vem som beslutar vid förfall för ordinarie delegat, om inte återgår delegationen till huvuddelegaten. Enligt 6 kap. 37 kommunallagen ska beslut som fattats med stöd av vidaredelegation anmälas till huvuddelegaten. Huvuddelegaten anmäler samtliga beslut som fattats med stöd av denna delegationsordning till socialnämnden. Undantaget är personalfrågor som regleras i kapitel 5. Personalfrågor kommunövergripande, då beslutet anmäls till respektive anställningsmyndighet, det vill säga respektive nämnd eller styrelse. Delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen eller anställningsmyndigheten vid närmast följande sammanträde. Kommunledningsstabens chefer (ekonomichef, personalchef samt näringslivschef) likställs med förvaltningschef. Den som utses till tillförordnad förvaltningschef har även rätt att fatta delegationsbeslut. Samma delegation som för delegat gäller för den som är tillförordnad eller vikarierar på den tjänst som delegationen avser. 5 60

61 Gemensamma bestämmelser för delegation inom socialnämndens verksamhetsområden Följande bestämmelser gäller: att alla befattningshavare över den i rutinen angivna tjänstemannanivån inom verksamhetsområdet har samma delegationsrätt som underställd personal har, dock endast vid förfall för delegaten, att ställföreträdare har samma beslutanderätt som den ställföreträdde skulle haft, att socialnämnden kan återta delegats beslutanderätt, att socialchef har rätt att vidaredelegera ärenden i vilka han/hon har erhållit delegation från Socialnämnden eller Kommunfullmäktige, att redovisning med konsekvensbeskrivning skall rapporteras till socialnämnden när anslag är förbrukat, att endast en delegat kan fatta beslut i ett ärende, att delegat endast har beslutanderätt inom tilldelat (arbetsområde) ärende, samt att beslut av principiell karaktär aldrig kan fattas av delegat, utan alltid av socialnämnden, att alla beslut som fattats enligt s.k. kompletterande beslutanderätt (beslutanderätt enligt lag) skall anmälas till socialnämnden Ordförande, viceordförande eller annan ledamot nämnden har utsett, har rätt att besluta på Socialnämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inta kan avvaktas, 6 kap. 36 KL Brådskande beslut enligt LVU och LVM. Se kompletterande beslutanderätt, bilaga 1. Utredning kan göras i samverkan med annan avdelning på Socialförvaltningen. Punkterna som märkts med AO (arbetsordning) är verkställighetsbeslut som ska fattas enligt arbetsordning. Dessa beslut ska ej redovisas för nämnden. 6 61

62 Individ och familjeomsorgen Försörjningsstöd Ärende Beslut i ärenden om Försörjningsstöd - Enl norm och riktlinjer - Över norm och riktlinjer - (högre försörjningsstöd) Beslut om bistånd i form av egna medel Hyresskulder mer än tre månader Övriga skulder - Under 30% av prisbasbeloppet - 30% och över av prisbasbeloppet Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i anslutning till dödsfallet Med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärder Vägrande av eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL och 4 a kap 1 SoL Lagrum Delegat 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL Socialsekreterare Enhetschef SNAU Enhetschef Se anm. Under punkt 1 Se anm. Under punkt 1 SNAU Enhetschef 4 kap 4 SoL 4 kap 5 SoL 9 kap.1 och 9 kap 2 SoL 9 kap 1,2 SoL Socialsekreterare Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL som utgått obehörigen eller med för högt belopp Beslut att föra talan i förvaltningsdomstol om återkrav enligt 9 kap 1,2 SoL 9 kap 1 SoL SNAU 9 kap 3 SoL Enhetschef Bistånd i form av bostad med andrahandskontrakt 4 kap 1 SoL Verksamhetschef Bistånd i form av jourlägenhet 4 kap. 1 SoL 17 kap 1 AFL 9 kap 2 SoL Socialsekreterare Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden ska uppbära ersättning enligt 17 kap 1 AFL Pröva alltid enligt 4:1 Om det ej finns skäl att tillstyrka enligt norm och riktlinjer kan man i undantagsfall bevilja enligt 4 kap 2 SoL Socialsekreterare 4 kap 1 SoL Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 SoL Anmärkning Oftast utfaller försäkring senare. Man kan använda SoL 4 kap 1 med villkor om återkrav Socialsekreterare Socialsekreterare Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de skäl som utgör grund för återbetalning SNAU Återkrav får endast göras om biståndet getts under villkor om återbetalning Utskottet beslutar om eventuell polisanmälan vid misstanke om bidragsbrott enligt Bidragsbrottslagen Utskottet beslutar om eventuell polisanmälan vid misstanke om bidragsbrott enligt Bidragsbrottslagen Se anm. Under punkt 1.1 Genomförandeplan erfordras, koll hemförsäkring Socialsekreterare 7 62

63 Barn och unga Ärende Beslut om enskild tillhör bestämmelsens personkrets (skyddsbehov) Beslut om öppenvårdsinsatser i intern verksamhet för barn, ungdom och familjer Beslut om öppenvårdsinsatser i extern verksamhet för barn, ungdom och familjer - öppenvård med tillhörande stödboende - stödboende för barn och unga Beslut om öppenvårdsinsatser i extern verksamhet för familjer - Vid hemtjänst upp till 3 mån - därutöver Beslut om praktiskt stöd i föräldrarollen Beslut om kontaktperson/familj samt förordnande och entledigande av kontaktperson/familj Beslut om särskilt kvalificerad kontaktperson för person under 21 år Beslut om tillfällig vård och fostran av barn/ungdom i jourhem annat enskilt hem Beslut om tillfällig vård och fostran av ensamkommande asylsökande barn i form i jourhem eller i annat enskilt hem Beslut om stadigvarande vård och fostran av barn i familjehem Beslut om vård av barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende (HVB) - ordinarie placering - akuta placeringar i avvaktan på SNAU beslut upp till tre månader Beslut om bistånd till barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende i kommunens egen regi - upp till fyra månader Lagrum Delegat 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 4 kap 1 SoL Enhetschef 2 a kap 8 SoL Enhetschef Anmärkning I samråd med verksamhetschef SNAU SNAU 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 3 kap 6 b SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL Enhetschef SNAU SNAU I samråd med verksamhetschef IoF och VoO Socialsekreterare OBS avtal med uppsägningstid ska tecknas Uppföljning av insats görs minst var 6:e månad Samordnare inom myndighetsutövnining Enhetschef Enhetschef Avser samordnare för utredande socialsekreterare familjeenheten och enhetschef enheten för ensamkommande barn 4 kap 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL SNAU SNAU Enhetschef 4 kap 1 SoL Insatsen kräver samtycke av vårdnadshavaren både vad gäller placeringen och godkännande av HVB-hem. Ordförande ska alltid kontaktas innan beslut fattas. Avser både med eller utan ramavtal Avser endast placering i kommunens boende för ensamkommande barn/unga. Socialsekreterare SNAU 8 63

64 - därutöver Beslut vid våld i nära relation om bistånd i form av skyddat boende - upp till tre månader - därutöver Beslut vid våld i nära relation om öppenvårdsinsatser i intern verksamhet 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL Beslut vid våld i nära relation om tillfälligt boende i kommunens jourlägenhet Beslut vid våld i nära relation om tillfälligt boende i extern verksamhet inom ramavtal - tre månader - mer än tre månader Beslut vid våld i nära relation om tillfälligt boende i extern verksamhet utanför ramavtal - tre månader - mer än tre månader Medgivande att barn tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdaden om barnet (privatplacering) Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas Överväga om det finns skäl att påbörja utredning om att flytta över vårdnaden till familjehemsföräldrarna 4 kap 1 SoL Enhetschef SNAU Socialsekreterare Enhetschef 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 6 kap 6 SoL Enhetschef SNAU Enhetschef SNAU SNAU Ett beslut att bereda en underårig vård i ett visst familjehem är att betrakta som medgivande enligt 6 kap 6 SoL. Utredning av familjehemmet ska alltid ske. (gäller även vid privatplacering) 6 kap 8 1 st. SoL SNAU Övervägande är en rapport till nämnden, som ska göras minst en gång var 6:e månad. Gäller även vid privatplacering 6 kap 8 2 st SoL SNAU Övervägandet görs då barnet varit placerat enligt SoL i samma familjehem i tre år, därefter bör förnyade överväganden göras var 6:e månad Beslut om uppföljning efter det att placering i familjehem eller hem för vård eller boende har upphört Beslut att inleda barnavårdsutredning efter anmälan 11 kap 4 b SoL Samordnare inom myndighetsutövning Enhetschef Socialsekreterare Avser samordnare för utredande socialsekreterare familjeenheten och enhetschef enheten för ensamkommande barn Beslut att ej inleda barnavårdsutredning 11 kap 1 SoL 11 kap 1 SoL Samordnare inom myndighetsutövning Enhetschef Nämndens skyldigheter och befogenheter regleras i 11 kap 2 SoL Bedömning ska ske omedelbart i samband med inkommen anmälan. Beslut att inleda utredning ska fattas inom 14 dagar efter inkommen anmälan Bedömningen ska alltid dokumenteras. Bedömning ska ske omedelbart i samband med inkommen anmälan. Beslut att ej inleda utredning ska fattas inom 14 dagar efter inkommen anmälan 9 64

65 Beslut att barnavårdsutredning ska avslutas 11 kap 1 SoL Beslut att barnavårdsutredning rörande - misshandel ska avslutas utan insats - sexuellt utnyttjande ska avslutas utan insats Beslut att vid särskilda skäl förlänga utredningstiden i barnavårdsutredningar 11 kap 1 och 2 SoL 11 kap 2 SoL Enhetschef Efter samråd med verksamhetschef Beslut om uppföljning efter det att barnavårdsutredning avslutats utan beslut om insats 11 kap 4 a SoL Avser samordnare för utredande socialsekreterare familjeenheten och enhetschef enheten för ensamkommande barn Beslut om uppföljning efter det att placering i familjehem eller hem för vård eller boende har upphört. Underrättelse till åklagaren när någon som dömts till ungdomsvård eller ungdomstjänst - i väsentlig grad underlåter att göra vad som åligger honom eller henne - den planerade vården inte kommer till stånd - vården kommit att i väsentlig grad avvika från vad som planerats Beslut att ärendet avvisas 11 kap 4 b SoL Samordnare inom myndighetsutövning Enhetschef Samordnare Enhetschef 12 kap 8 SoL Socialsekreterare Fältkurator Samordnare inom myndighetsutövning Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Beslut att ärendet avskrivs Enhetschef Avser samordnare för utredande socialsekreterare familjeenheten och enhetschef enheten för ensamkommande barn Rutiner gällande samråd på Barnahuset ska alltid följas. Utredning avseende misshandel och sexuella övergrepp avslutas i samråd med verksamhetschef Ärendet kan inte prövas då den sökande inte har behörighet eller befogenhet att ansöka Ansökan har återkallats, den sökande har avlidit eller ärendet har på annat sätt förlorat aktualitet Övriga barn och unga ärenden Ärende Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder - inom SKL:s rekommendation - utöver Beslut om ekonomiskt bistånd åt barn och ungdom i samband med placering, omplacering eller Lagrum 6 kap 11 SoL Delegat Enhetschef 4 kap 1 SoL SNAU Anmärkning Avtal bör ingås mellan nämnden och de nya vårdnadshavarna enligt rekommendationer från SKL. Placerande kommun ska fortsätta ge familjen råd och stöd. Kan vara enligt kommunens riktlinjer eller utöver 10 65

66 flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende - upp till 30% av prisbasbeloppet - över 30% av prisbasbeloppet Särskilda kostnader under tid som familjehemsplacering pågår - upp till 15 % av prisbasbeloppet - över 15% av prisbasbeloppet Särskilda kostnader föranledda av skada i familjehem orsakad av placerat barn och som ej täcks av annan försäkring - upp till 30% av prisbasbeloppet - över 30% av prisbasbeloppet Beslut om individuellt behovsprövade stödinsatser i barnomsorg och skola vid placering i annan kommun Beslut att förälder i skälig utsträckning ska bidra till kommunens kostnader vid vård i HVB eller familjehem för barn Beslut att föra talan i förvaltningsrätt för kostnader enligt 8 kap 1 2st. SoL som förälder inte erlagt Beslut om eftergift för förälder att bidra till kommunens kostnader vid vård i hem för vård eller boende eller i familjehem för barn Begäran till Försäkringskassan att barnbidrag ska utbetalas till: - Familjehem eller till kommunen - För ensamkommande barn Beslut om framställning till försäkringskassa om ändring av betalningsmottagare av underhållsstöd - För ensamkommande barn Ansökan till CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp, när barnet är placerat utom hemmet Enhetschef SNAU 4 kap 1 SoL Se kommunens riktlinjer Enhetschef SNAU 4 kap 1 SoL Kontakt ska alltid tas med kommunens försäkringsombud Enhetschef SNAU 4 kap 1 SoL SNAU Se 2 a kap 8 kap 1 2 st SoL Socialsekreterare Se cirkulär från SKL 1997:128 I samråd med enhetschef 9 kap 3 SoL Enhetschef 9 kap 4 SoL Samordnare inom myndighetsutövning 106 kap 6 SFB Administrativ handläggare IoF Ersättare assistent inom Familjeenheten Socialutredare Administrativ handläggare IoF Ersättare assistent inom Familjeenheten Socialutredare Administrativ handläggare IoF Ersättare assistent inom 18 kap 19 SFB 2 kap 33 Studiestöds- 4 SoL I samråd med enhetschef Avser samordnare för utredande socialsekreterare enheten för ensamkommande barn och familjeenheten 11 66

67 - För ensamkommande barn Underrättelse till försäkringskassa om att barn som uppbär underhållsstöd placerats i: Familjehem eller HVB respektive återflyttats till boförälder - för ensamkommande barn Ansökan till migrationsverket om ersättning för mottagande av ensamkommande barn Ansökan till migrationsverket om ersättning enligt lag för asylsökande och personer med permanent uppehållstillstånd eller tillfälligt uppehållstillstånd Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig förordn. Familjeenheten Socialutredare Administrativ handläggare IoF 2 förordn. om underhållsstöd jfr 1 Ersättare assistent Lag om inom underhålls Familjeenheten stöd. socialutredare Ekonom vid ekonomienheten Ekonom vid ekonomienheten 5 kap 2 SoF Socialsekreterare Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Ärende Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år Beslut om ansökan hos förvaltningsrätten om vård enl. LVU Begäran hos förvaltningsrätten om medgivande till förlängd tid, för utredning eller annan särskild omständighet, för ansökan om vård Beslut att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra Lagrum Delegat 4 LVU SNAU 8 LVU Enhetschef 9 3 st LVU SN:s ordförande Vice ordförande Annan namngiven ledamot nämnden utsett SNAU 6 LVU SNAU Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 1 st LVU 11 2 st LVU SNAU Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas 13 1 st LVU SNAU Anmärkning För brådskande ärenden Se kompletterande beslutanderätt bil.1 11 kap 8 och 9 ska beaktas För brådskande ärenden Se kompletterande beslutanderätt bil.1 För brådskande ärenden Se kompletterande beslutanderätt bil.1 Övervägande är inget beslut, ska övervägas minst var 6:e månad 12 67

68 Prövning av om vård med stöd av 3 LVU ska upphöra 13 2 st LVU SNAU Särskilt överväga om det finns skäl att påbörja en utredning om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap 8 FB 13 3 st LVU SNAU Beslut om hur den unges umgänge ska utövas med vårdnadshavare och med föräldrar som har ungängesrätt reglerad genom dom, beslut eller avtal 14 2 st 1 p LVU Enhetschef SNAU Beslut om den unges vistelseort inte ska röjas för föräldern eller vårdnadshavaren 14 2 st 2 p LVU Snau Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enl st 1 och 2 p fortfarande behövs Beslut att vården ska upphöra 14 3 st LVU SNAU 21 LVU SNAU Beslut om förebyggande insats i form av -regelbunden kontakt med särskild utsedd kontaktperson - behandling i öppna former Prövning av om förebyggande insats ska upphöra att gälla 22 1 st LVU SNAU 22 3 st LVU SNAU Beslut om att förebyggande insats enligt 22 1 st LVU ska upphöra Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs Beslut att flyttningsförbud ska upphöra 22 3 st LVU SNAU 24 LVU SNAU 26 1 st LVU SNAU 26 2 st LVU SNAU Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 LVU SNAU Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 LVU ska upphöra Beslut om den unges umgänge 30 2 st LVU SNAU 31 LVU Enhetschef (begränsning av umgänge) (hemlighållande av vistelseort) Omprövning ska ske inom 6 mån från verkställighet av vårdbeslutet därefter fortlöpande inom 6 månader från senaste omprövning Ska ske när barnet varit placerat i samma familjehem i tre år från det att placeringen verkställdes, därefter vid varje övervägande och prövning enligt 13 2 och 3 st LVU I brådskande fall socialnämndens ordförande, viceordförande eller annan av nämnden utsedd ledamot. I brådskande fall socialnämndens ordförande, vice ordförande eller annan av nämnden utsedd ledamot Övervägande minst en (1) gång var 3:e månad Prövning sker inom 6 mån. från nämndens beslut därefter fortlöpande inom 6 mån. från senaste prövning Övervägande är en rapport till nämnden som ska göras minst en gång var 3:e månad För brådskande ärenden Se kompletterande beslutanderätt bil

69 med vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt reglerad genom dom eller avtal, efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 32 1 st LVU Enhetschef Beslut att begära polishandräckning för att bereda en läkare tillträde till den unges hem eller för att föra den unge till läkarundersökning på plats nämnden beslutat - vid brådskande ärenden 43 1 p LVU SNAU Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 43 2 p LVU 5 kap 2 SoF socialnämndens ordförande eller vice ordförande SNAU För brådskande ärende Se kompletterande beslutanderätt bil. 1. Socialsekreterare Familjerätt, föräldrabalken Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6 kap 13 SoL SNAU Beslut om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap 14 SoL Beslut att inte ge samtycke till fortsatt adoptionsförfarande Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande - vid samtycke 6 kap 14 SoL 6 kap 14 SoL Socialsekreterare familjerätt Enhetschef SNAU Medgivandet för adoption ska återkallas om förutsättningarna för ett godkännande inte längre finns. Kan även återkallas när barnet tagits emot Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adopteras Beslut att återkalla medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adopteras - ej samtycke 6 kap 12 SoL SNAU Socialsekreterare familjerätt SNAU Se sv. Kf. Cirkulär 1997:79 ändringar vad gäller interna adoptioner. Det förutsätts att nämnden eller den ansvarige tjänstemannen vid tvekan angående de rättsliga förutsättningarna för adoptionens genomförande konsulterar den förmedlande adoptionsorganisationen och statens nämnd för 14 69

70 adoptionsfrågor (NIA) Ärende Godkännande av bekräftelse av faderskap där parterna är sammanboende överens och inga tveksamheter finns (protokoll S) Godkännande av föräldraskap Beslut att inleda utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas Beslut om att återuppta nedlagd utredning om fastställande av faderskap Beslut att inleda utredning när någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet eller om en kvinna ska anses som barnets förälder Beslut om att väcka och föra talan i mål om faderskap/föräldraskap Beslut att godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge Beslut att ej godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge Beslut att inleda utredning om barns möjlighet till umgänge med närstående Yttrande till Tingsrätten angående umgängesstöd Beslut att utse en viss person att medverka vid umgänge efter rättens beslut om umgängesstöd Beslut att utse utredare i mål Lagrum Delegat Anmärkning 1 kap 4 och 9 FB Socialsekreterare familjerätt Assistent inom IoF 2 kap 1 FB Socialsekreterare familjerätt Avser endast där behandling skett i Sverige på klinik och där underskriven samtyckesblankett finns. Av blanketten ska framgå att den är underskriven innan påbörjad beh. Blankett ska medfölja vid godkännandet 2 kap 1 FB Socialsekreterare familjerätt 2 kap 9 1 st FB Socialsekreterare familjerätt 3 kap 5 2 st och 6 2 st FB 6 kap 6 2 st, 14 a 2 st, 15 a 3 st FB 6 kap 6 2 st, 14 a 2 st, 15 a 3 st FB 6 kap 15 a 2 st FB 6 kap 15 c 2 st FB 6 kap 15 c 3 st FB 6 kap Socialsekreterare familjerätt 1 kap 4 FB Socialsekreterare familjerätt Assistent inom IoF Beslut att inte påbörja utredning eller lägga ned en påbörjad utredning ligger på SN Socialsekreterare familjerätt Se även SKL Cirkulär 1998:174 Enhetschef Beslutet kan inte överklagas Socialsekreterare familjerätten Socialsekreterare familjerätten Socialsekreterare familjerätt Enhetschef 15 70

71 och ärenden rörande vårdnad, boende och umgänge Lämna upplysningar till tingsrätt i mål eller ärenden om vårdnad-, boende eller umgänge Utredning om vårdnad, boende och umgänge Lämna upplysningar i mål eller inför interimistiskt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad-, boende eller umgänge Godkänna avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre tid än tre månader 19 FB Verksamhetschef 6 kap 19 2 st FB 6 kap st. FB 6 kap 20 FB Socialsekreterare familjerätt 7 kap7 2 st FB Socialsekreterare familjerätt Socialsekreterare familjerätt Socialsekreterare familjerätt Se kommunförb. (SKL) cirkulär 1996:167 ang. kommunernas uppgifter med anledning av ny lagstiftning om underhållsstöd till barn m.m. Avtal el. dom om underhåll kommer endast att ha betydelse om underhållet kommer att överstiga underhållsstödet och i de fall föräldrarna själva är överens om underhållet och inte kommer att söka underhållsstöd samt i de fall när förlängt underhållsstöd inte utgår. Detta gäller barn till såväl gifta som ogifta föräldrar. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser i fråga om SN:s rätt att föra talan för barnet. Beslut om DNA test Yttrande och upplysningar till länsstyrelsen angående äktenskapsdispens Yttrande till domstol angående namnbyte 2 kap 6 FB 15 kap 1 äktenskapsbalken 44 och 46 namnlagen Socialsekreterare familjerätt Socialsekreterare familjerätt Socialsekreterare familjerätt Vuxna Ärende Beslut om enskild tillhör bestämmelsens personkrets (skyddsbehov) Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsats intern verksamhet Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsats i extern verksamhet Beslut om bistånd i form av extern öppenvårdvårdsplats inklusive transportkostnad Beslut vid våld i nära relation, om öppenvårds insats i intern verksamhet Beslut vid våld i nära relation om Lagrum Delegat Anmärkning 4 kap 1 SoL Socialsekreterare Avser kontakt med alkohol och narkotikagruppen (ANG) 4 kap 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 4 kap 1 Enhetschef 2 a kap 8 SoL Enhetschef I samråd med verksamhetschef 16 71

72 tillfälligt boende i kommunens jourlägenhet Beslut vid våld i nära relation om tillfälligt boende i extern verksamhet inom ramavtal - tre månader - mer än tre månader Beslut vid våld i nära relation om tillfälligt boende i extern verksamhet utanför ramavtal - tre månader - mer än tre månader Beslut om bistånd för vuxen i form av vård (placering/ omplacering) i hem för vård eller boende eller i familjehem. Vårdvistelse max en månad - vid akuta placeringar i avvaktan på SNAU:s beslut med ramavtal tre månader - Utan ramavtal två månader Beslut vid våld i nära relation om tillfälligt skyddat boende i extern verksamhet - Med ramavtal - Utan ramavtal Beslut om bistånd i form av kontaktperson/familj samt förordnande och entledigande av kontaktperson/familj Beslut om bistånd i form av särskilt kvalificerad kontaktperson för person under 21 år Beslut att inleda utredning av vad som kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden Beslut att inledd utredning ska avslutas Beslut att inte inleda utredning enligt kap 11 1 SoL Beslut att ärendet avvisas SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL - Enhetschef SNAU Enhetschef SNAU SNAU Enhetschef Enhetschef Enhetschef 4 kap 1 SoL Enhetschef Enhetschef Enhetschef Socialsekreterare 4 kap 1 SoL 3 kap 6 b SoL 4 kap 1 Socialsekreterare SoL 11 kap 1 SoL Socialsekreterare 11 kap 1 SoL Socialsekreterare Enhetschef Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lagrum I samråd med enhetschef OBS avtal med uppsägningstid ska tecknas Uppföljning av insats görs minst var 6:e månad I samråd med enhetschef Enhetschef Enhetschef Beslut att ärendet avskrivs Ärende Punkten gäller ej tillnyktring Delegat Ärendet kan inte prövas då den sökande inte har behörighet eller befogenhet att ansöka Ansökan har återkallats, den sökande har avlidit eller ärendet har på annat sätt förlorat aktualitet Anmärkning 17 72

73 Beslut att inleda utredning vid kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård Beslut att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap 1 SoL Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen Beslut att ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVM Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare Beslut om upphörande av omedelbart omhändertagande Beslut att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till beslutad läkarundersökning Beslut att begära polishandräckning för att föra den som ska beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen till ett LVM hem eller sjukhus Yttrande till åklagare vid åtalsprövning Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM- vård 7 LVM Socialsekreterare 7 LVM Enhetschef 9 LVM Socialsekreterare 11 LVM SNAU 13 LVM SNAU 18 b LVM 45 1 p LVM Enhetschef 45 2 LVM Socialsekreterare 46 LVM 31 kap 2 1 st Brb Enhetschef Lagrum Delegat 9 kap 3 SoL Enhetschef 9 kap 4 SoL Enhetschef 106 kap 13 SFB Socialsekreterare Beslut om läkarundersökning ska fattas om sådan inte är uppenbart obehövlig För brådskande ärenden se kompletterande beslutanderätt, bil. 1 Socialsekreterare enhetschef Övrigt vuxen Ärende Beslut att ta ut ersättning för uppehälle vid vård, i hem för vård eller boende eller familjehem Beslut att föra talan i förvaltningsrätten för kostnader för uppehälle enligt 8 kap 1,1 st SoL som den enskilde inte erlagt Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 8 kap 1 1 st SoL Begäran till försäkringskassa om att nämnden ska uppbära del av sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för vård och 8 kap 1 1 st SoL Socialsekreterare Anmärkning 6 kap 1 SoF om den ersättning kommunen får ta ut Avser även missbruksplacering 18 73

74 boende eller familjehem inom socialtjänsten som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika Dödsbo Ärende Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader Beslut om återkrav av beviljat bistånd till begravningskostnader Beslut om eftergift av den ersättningsskyldighet som avses i 9 kap 2 1 st SoL Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till dödsbodelägare Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till Allmänna arvsfonden Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till god man för bortavarande Beslut om provisorisk förvaltning Beslut att föranstalta om bouppteckning Beslut att göra dödsboanmälan till Skatteverket Lagrum 4 kap 1 SoL 9 kap 2 1 st Delegat Anmärkning Enhetschef Återkrav får endast ske om biståndet getts under villkor om återbetalning Enhetschef 9 kap 4 SoL Enhetschef 18 kap 1 ÄB Utredningssekreterare 18 kap 1 ÄB Utredningssekreterare 18 kap 1 ÄB Utredningssekreterare 18 kap 2 ÄB 20 kap 2 2 st ÄB 20 kap 8 a ÄB Utredningssekreterare Utredningssekreterare Utredningssekreterare Beslut att inte göra dödsboanmälan till Skatteverket 20 kap 8 a ÄB Utredningssekreterare Beslut att ordna gravsättning 5 kap 2 begravningslagen Utredningssekreterare Beslut att förvalta och avveckla dödsboet Beslut att ärendet avvisas Beslut att ärendet avskrivs Utredningssekreterare Utredningssekreterare Utredningssekreterare Folkbokföringsmyndighet ska underrättas om vem som är delegat Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna av dödsboet Ärendet kan inte prövas då den sökande inte har behörighet eller befogenhet att ansöka Ärendet har återkallats, den sökande har avlidit eller ärendet har på annat sätt förlorat sin aktualitet Vård och omsorg Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 19 74

75 Beslut om anvisning av permanent plats på särskilt boende som disponeras av socialnämnden Beslut om anvisning av plats på korttidsvård Beslut om köp av korttidsplats eller boende i annan kommun eller hos annan vårdgivare - I brådskande fall Beslut att använda platser som korttidsvård på institution där intagningsstopp gäller Beslut om nedskrivning eller befrielse från skuld avseende debiterad avgift inom äldrehandikappområdet enl. riktlinjer - Beslut upp till ett halvt prisbasbelopp - Beslut över ett halvt prisbasbelopp Beslut om återbetalning av hyran Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada som förorsakats av personal i upp till ett värde - Av 10% av prisbasbeloppet - Över 10% av prisbasbeloppet Korta tidsbegränsade beslut vid utskrivning Enhetschef 4 kap 1 SoL 4 kap. 1 SoL Utsedd enhetschef SNAU SN:S ordf eller annan ledamot SN förordnat Verksamhetschef 9 kap 4 SoL I samråd med borådet SN Obs! lagen om offentlig upphandling SNAU beslutar om intagningsstopp på särskilda boenden AO Se anm under punkt 1.1 Verksamhetschef SNAU Verksamhetschef 3 kap. 2 skadeståndslagen Avser för mycket inbetald hyra vid utflyttning Verksamhetschef SNAU 4 kap. 1 SoL Utskrivningsteamet Gäller ej särskilt boende Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om bistånd i form av särskild boendeform Beslut med anledning av ansökan enligt 2 a kap. 8 SoL om insatser enligt 4 kap 1 SoL 4 kap. 1 SoL 2 a kap. 8 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap. 1 SoL Handläggare Funktionsstöd Myndighetsenheten Beslut om bistånd i form av hemtjänst Beslut om vård i form av korttidsplats 4 kap. 1 SoL Handläggare Handläggare Beslut om hälso-sjukvårdsinsatser ges med stöd av HSL och är inte överklagningsbara I samråd med enhetschef/ verksamhetschef Handläggare 20 75

76 Beslut om bistånd i form av plats i dagverksamhet - Dagvård med demensinriktning Beslut om mattjänst Beslut om trygghetslarm Beslut om ledsagning Övriga biståndsinsatser utöver ovan Beslut om kontaktperson samt förordnande och entledigande av kontaktperson Samtliga beslut rörande vård och omsorgs taxa 4 kap. 1 SoL 4 kap. 1 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 3 kap 6 b SoL 8 kap 2-9 SoL Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Bistånd utan biståndsbeslut beviljas för personer över 80 år Handläggare Handläggare Avgiftshandläggare med särskilda uppgifter rörande taxan Avgiftshandläggare med särskilda uppgifter rörande taxan Handläggare Jämkning av avgift för beviljade insatser samt hyra vid dubbel bosättning 9 kap 4 SoL Beslut att inleda och att avsluta utredning 11 kap 1 SoL Beslut om bistånd i form av sysselsättning för psykiskt funktionsnedsatta Beslut om bistånd i form av boendestöd Beslut om bistånd i form av kontaktperson för personer med psykisk funktionsnedsättning - Samt förordnande och entledigande av kontaktperson 4 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL Handläggare 3 kap. 6 b SoL Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson - Enligt norm och riktlinjer Avser beslut enligt SoL Enhetschef boendestöd Enhetschef LSSinsatser - Utöver norm och riktlinjer Beslut om köp av plats i annan kommun eller av annan vårdgivare 4 kap 1 SoL Handläggare Enhetschef/ samordnare externa insatser Verksamhetschef SNAU Avser personer 65 och äldre. OBS avtal med uppsägningstid ska tecknas Uppföljning av insats görs minst var 6:e månad Enligt fastställd maxtaxa Regeleras via 8 kap. 2-9 SoL Utredning inleds per automatik vid ansökan Se riktlinje för boendestöd antagen av nämnd Se aktuellt cirkulär från SKL och SN:s riktlinjer I brådskande ärenden SN:s ordf., vice ordf eller annan ledamot nämnden utser. Beslutet avser personer med långvarig funktionsnedsättning. Se även 2 kap 5 SoL, att sluta avtal 21 76

77 Beslut om ersättning i samband med ledsagning enligt LSS Beslut om upphörande av insats enligt SoL 4 kap 2 SoL Enhetchef/ handläggare Handläggare Enligt riktlinje Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om biträde av personlig assistans 7 och 9 2p LSS Beslut om personkretstillhörighet - Upp till max 20 tim/ vecka i max tre månader - Över 20 tim/ vecka i max 12 månader Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistans vid tillfälligt utökade behov - upp till ett halvt prisbasbelopp - över ett halvt prisbasbelopp Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans (utöver assistansersättningen enligt lagen 1993:389 om assistansersättning) Beslut om ledsagarservice Beslut om biträde av kontaktperson - Samt förordnande och entledigande av kontaktperson Arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner enligt SKL:s rekommendationer och Lindesbergs kommuns riktlinjer - utöver norm och riktlinjer Beslut om avlösarservice i hemmet - upp till 25 timmar/månad - mer än 25 timmar/månad Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet dagar per månad - Mer än 14 dagar per månad Beslut om boende i familjehem 1 o 7 LSS Handläggare Handläggare SNAU 7 och 9 2p LSS 7 och 9 2p LSS Verksamhetschef SNAU SNAU 7 och 9 3p LSS 7 och 9 4 p LSS Handläggare Avser beslut enligt LSS Enhetschef LSSinsatser 7 och 9 5p LSS 7 och 9 6p LSS 7 och Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt utan är en del av beslut om insats enligt 9 LSS. Vid anställning eller köp av p-ass tjänster får ersättning ej överskrida ers. från FK. Ibland ska lägre ers. utbet. enl. sn:s beslut. Vid brådskande ärenden sn:s ordf eller annan ledamot sn förordnat. Handläggare Enhetschef LSSinsatser Se aktuellt cirkulär från SKL och sn:s riktlinjer Verksamhetschef Handläggare SNAU Handläggare SNAU SNAU Uppföljning redovisas i SNAU var 22 77

78 eller i bostad med särskild service för barn och ungdom 9 8p LSS Beslut om ersättning till familjehem (arvode/ omkostnadsersättning) - Enligt norm och riktlinjer - Utöver norm och riktlinjer Beslut om boende för vuxna i bostad med särskild service. - Inom kommunens boenden - Inom boenden som drivs av annan (externa placeringar) Beslut om anvisning av plats på boende för vuxna i bostad med särskild service som disponeras av socialnämnden Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte är i utbildning Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt vid lov Beslut att utbetala assistansersättningen till annan än den person som enl. 9 2 LSS är berättigad till insatsen Beslut om upphörande av insats enligt LSS Beslut om återbetalning av ekonomiskt stöd som kommunen beviljat enligt 9 2 p LSS Förhandsbesked om rätt till insats enligt 9 8 eller 9 p LSS till person som inte är bosatt i kommunen Förhandsbesked om rätt till andra insatser enligt 9 LSS och den enskilde ordnar eget boende 7 och 9 9p LSS 6:e månad. I de fall familjehem är aktuellt ska samverkan ske med IoF. Se aktuellt cirkulär SKL och SN:s antagen norm Enhetschef LSSinsatser Verksamhetschef Handläggare SNAU Verksamhetschef 7 och 9 10 p LSS Handläggare 7 och 9 7p LSS Handläggare 11 LSS SNAU OBS LOU I samråd med boråd Handläggare 12 LSS Verksamhetschef 16 1 p LSS SNAU 16 2 p LSS SNAU Beslut om att utreda akut behov för enskild på tillfälligt besök i kommunen samt besluta om akuta insatser enligt LSS Beslut om att ingå avtal med annan vårdgivare och att denne utför insatsen 16 4 st LSS Handläggare 17 LSS SNAU Beslut att verkställa beslut enligt 9 8 eller 9 p LSS i annan 16 c LSS SNAU I samråd med förvaltningschef OBS LOU 23 78

79 kommun Information till berörd kommun om beslut enligt 9 8 eller 9 p verkställs i annan kommun Beslut om avgift/ avgiftsbefrielse från förälder vars barn är under 18 år och får omvårdnad i annat hem än det egna Underrättelse till försäkringskassan att barn som uppbär underhållsstöd har placerats i: -Familjehem vid placering i kommunens familjehem -Kommunen vid placering vid kommunens interna HVB -Familjehem vid placering i konsulentstödda familjehem -Kommunen vid placering i externa HVB. Beslut att anmäla behov av, eller förändring av ersättning för personlig assistans till försäkringskassan Beslut att anmäla till försäkringskassan om det finns skäl att anta att assistansersättningen enl. SFB används till annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personlig assistans Beslut att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg det finns anledning att anta att tillståndshavares lämplighet att bedriva personlig assistans kan ifrågasättas Beslut att anmäla till överförmyndare dels när en person som omfattas av 1 LSS kan antas vara i behov av förmyndare, godman eller förvaltare. Beslut att anmäla när förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap kan upphöra 17 LSS Enhetschef LSSinsatser 20 LSS, 5 LSSförordningen, 6 kap 2 SoF 2 förordningen om underhålls stöd Enhetschef LSSinsatser 15 8 och 9 p LSS Handläggare/ enhetschef p LSS Handläggare/ enhetschef p LSS Verksamhetschef 15 6 p LSS Handläggare Enhetschef Avgiftsbefrielse i samråd med verksamhetschef Enhetschef LSSinsatser Information till SNAU 24 79

80 Övrigt funktionsstöd Ärende Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada som förorsakats av personal i upp till ett värde - Av 10% av prisbasbeloppet - Över 10% av prisbasbeloppet Lagrum 3 kap. 2 skadeståndslagen Delegat Anmärkning Verksamhetschef SNAU Avgifter mm funktionsstöd Ärende Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap 1 och 2 SoL och 8 kap 1 SoL Beslut om ersättning från den enskilde för vård i form av plats i hem för vård eller boende (HVB) Beslut om avgifter för bostad, fritid mm. Lagrum Delegat Anmärkning 8 kap. 1 SoL 6 kap 1 SoF 19 LSS Enhetschef för extern insatser Vid köp av plats Enhetschef för externa insatser Se även taxa för matkostnader antagna av nämnd och KF. Beakta även 7 LSS 9 kap 4 SoL Verksamhetschef Anmälan till överförmyndarnämnden Ärende Anmälan till överförmyndarnämnden om behov av god man/förvaltare Lagrum 5 kap 3 1p SoF Delegat Enhetschef Handläggare inom myndighetsenheten Socialsekreterare inom IoF Anmälan till överförmyndarnämnden om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap 3 2 p SoF Enhetschef Handläggare inom myndighetsenheten Socialsekreterare inom IoF Anmälan till överförmyndarnämnden att förhållanden talar för att en förälder inte kommer förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt Framställan till överförmyndarnämnden eller ansökan hos domstol om att åtgärd behöver vidtas 5 kap 3 3p SoF Enhetschef Handläggare inom myndighetsenheten Socialsekreterare inom IoF 5 kap 2 SoF Socialnämnd Anmärkning 25 80

81 beträffande vårdnad, förmyndarskap eller godmanskap för underårig Ansökan till överförmyndarnämnden om god man för ensamkommande barn 3 lagen om god man för ensamkom. barn Socialsekreterare inom individ och familj. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas delegation Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om rutiner för en säker och ändamålsenligt hälso- och sjukvård inom kommunens ansvarsområden Lex Maria anmälan till socialstyrelsen (anmälan avser risk för, eller allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning. Gäller även avlidna) Anmälan till berörd tillverkare och till läkemedelsverket vid olycka eller tillbud med medicintekniska hjälpmedel Beslut om utlämnande av kommunjournal Patientsäkerhetsför ordningen 2010:1369 MAS/ MAR 24 HSL SOSFS 2005:28 MAS/ MAR MAS/MAR beslutar om riktlinjer utifrån krav på rutiner i författningar. Riktlinjerna ska antas av nämnd. Anmälan till SN SOSFS 2001:1 MAS/ MAR Patientdatalagen 2008:355 SOSFS 2010: p MAS/ MAR MAS Förvaltningschefen överlåter uppgiften till MAS Lagrum Delegat Anmärkning 12 kap. 10 SoL 10 kap 22 OSL Enhetschef IoF Verksamhetschef FS Beslut om nödsändare Riktlinjer för omedelbar underrättelse av närstående när en patient avlider eller om tillståndet avsevärt försämras SOSFS 1997:16 MAS I samråd med biståndshandläggare Anmälan till SN Polisanmälan Ärende Beslut att polisanmäla brott som riktar sig mot underårig samt vissa grövre brott (gäller brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid, sexualbrott samt könsstympning av kvinnor) Beslut att till åklagar- eller polismyndighet lämna uppgift som angår misstanke om brott som innefattar - överlåtelse eller anskaffning av narkotika, 12 kap. 10 SoL 10 kap 21 OSL Enhetschef IoF Verksamhetschef FS 26 81

82 dopingsmedel olovlig försäljning av alkoholdrycker av inte ringa fall till någon som inte har fyllt 18 år Beslut att till åklagar -eller polismyndighet lämna uppgift som angår misstanke om vissa brott vilka inte är föreskrivet - lindrigare straff än fängelse i ett år - försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år Beslut om polisanmälan angående brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, - avgifter m.m) Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet (hot, missshandel mot tjänsteman,m.m) 12 kap. 10 SoL 10 kap 23 OSL Enhetschef IoF Verksamhetschef FS 12 kap 10 SoL 10 kap 2 OSL 12 kap 10 SoL 10 kap 2 OSL SNAU Vid brådskande ärende arbetsledning Närmaste chef Överflyttning av ärende Ärende Lagrum Meddelande till annan kommun att ta emot ett ärende 2 a kap. 10 SoL Meddelande till annan kommun att inte ta emot ett ärende 2 a kap. 10 SoL Ansökan hos Inspektionen för Vård och omsorg om överflyttning av ärende till annan kommun Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg gällande överflytt av ärende 2 a kap 11 SoL 2 a Kap 11 SoL Verksamhetschef Överklagan och svaromål till förvaltningsdomstolarna 16 kap. 4 5 st. SoL Verksamhetschef Lagrum Delegat Begäran om överflytt av ärende till annan kommun 2 a kap. 10 SoL Delegat Enhetschef IoF Verksamhetschef inom FS och VoO Verksamhetschef FS och VoO Enhetschef IoF Anmärkning Avser även ärenden enligt LVU och LVM Verksamhetschef FS och VoO Enhetschef IoF Verksamhetschef FS och VoO Enhetschef IoF Lex Sarah Ärende Beslut i utredning enligt Lex 14 kap Verksamhetschef Anmärkning Enligt socialnämndens riktlinjer 27 82

83 Sarah 6 SoL, 24 e LSS 14 kap 7 SoL 24 f LSS Förvaltningschef Ärende Lagrum Delegat Yttrande till IVO i samband med verksamhetstillsyn 13 kap 2 SoL 26 c LSS Verksamhetschef inom IoF, VoO och FS Anmälan av Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg Yttrande till IVO Lex Sarah Enligt socialnämndens riktlinjer Lex Sarah Verksamhetschef Tillsynsärenden Yttrande till IVO i individ ärenden 13 kap 2 SoL 26 c LSS Enhetschef inom IoF Verksamhetschef inom FS och VoO Anmärkning Tillsynsmyndighet är Inspektionen för vård och omsorg, länsstyrelsen i resp län. i första hand bör nämnden avge yttrande som är av principiell betydelse. Svar ska alltid delges SN Ansökan, anmälan, yttrande mm. Ärende Lagrum Yttrande till tingsrätten i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare 11 kap st. FB Yttrande till allmän domstol i brottmål när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård Yttrande till allmän domstol i brottmål om överlämnande till särskild vård av unga Yttrande för personutredning till undersökningsledare eller åklagare vid åtalsprövning 31 kap.2 1st BrB Enhetschef inom VoO och FS assistent inom IoF Handläggare inom myndighetsenheten Socialsekreterare inom IoF Enhetschef 32 kap 1 BrB Enhetschef 11 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) 6 lagen om särskild personutredning i brottmål 11 fängelseförordningen Socialsekreterare Fältkurator Yttrande till IVO i ärenden avseende ej verkställda beslut Yttrande till tingsrätt, åklagare eller Kriminalvård i ärendens om avser brottmål Yttrande till kriminalvården angående tillstånd för en intagen i anstalt, att hon får ha sitt spädbarn hos sig 16 kap 6a SoL 28 g LSS Delegat Anmärkning Socialsekreterare Enhetschef 28 83

84 Yttrande till kriminalvårdsanstalt Yttrande till åklagare vid åtalsprövning Yttrande till åklagarmyndigheten Ansökan om offentligt biträde Yttrande över ansökan om offentligt biträde Yttrande till förvaltningsdomstol över kostnadsberäkningen från offentligt biträde Yttrande till Transportstyrelsen i körkortsärende Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande Upplysningar till polisen i vapenärenden 11 kap 8 SoL Enhetschef 46 LVM Enhetschef 11 LVU Enhetschef 3 lagen om offentligt biträde 3 förordningen om offentligt biträde 7 förordningen om offentligt biträde Socialsekreterare 3 kap. 8 och 5 kap. 2 körkortsförordningen 3 2 st. Passförordningen Socialsekreterare Handläggare Anmälan till smittskyddsläkare att den smittade inte följer meddelande förhållningsregler Utlämnande av uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, på begäran av polismyndighet, säkerhetspolisen, Migrationsverket, en Migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige, för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning eller när fråga uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt Yttrande till Försvarsmakten om tjänstgöring som hemvärnsman 6 kap 12 smittskyddslagen Enhetschef 17 kap 1 utlänningslagen Socialsekreterare Socialsekreterare Se 39 LVU och 43 LVM Enhetschef Enhetschef Socialsekreterare handläggare Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde samtyckt till det (JO 1983/84 s 188 f.) 5 Förvaltningschef hemvärnsförordningen 29 84

85 Överklagan med mera Ärende Prövning av att överklagan kommit in i rätt tid Avvisning av för sent inkommen överklagan Omprövning av beslut Lagrum 27 FvL 24 FvL 27 FvL Delegat Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Svaromål och yttrande till förvaltningsdomstol med anledning av överklagat beslut Delegaten i ursprungsbeslutet Ursprungsbeslut fattat av socialsekreterare Handläggare på myndighetsenheten Enhetschef IoF Ursprungsbeslutet fattat av utredningssekreterare Överklagan av dom av förvaltningsdomstol till högre instans och yrkande om inhibition Enhetschef Ursprungsbeslut fattat av socialsekreterare/ Handläggare på myndighetsenheten Enhetschef IoF Enhetschef myndighetsenheten Ursprungsbeslutet fattat av utredningssekreterare Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsdomstol i SoL, LVU och LVM ärenden Enhetschef Anmärkning Före ev. ändring ska samråd ske med närmast högre överordnad Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt (jfr RÅ 1994 ref 67) Enhetschef myndighetsenheten Delegaten i ursprungsbeslutet 10 kap 1 och 2 SoL, 6 kap 36 KL Verksamhetschef Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsdomstol i LSS ärenden 27 LSS 6 kap 36 KL Verksamhetschef Överklagan och yttrande till Överklagandenämnden för studiestöd i samband med ändring av betalningsmottagare Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till 2 kap. 33 Delegaten i studiestödsförordningen ursprungsbeslutet Verksamhetschef Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt (jfr RÅ 1994 ref 67) Beslutet fattat av nämnd eller utskott men brådska råder eller SN/ SNAU sammanträde kan inte avvaktas, yttrandet skrivs och lämnas in, Protokoll från SN/SNAU lämnas in i efterhand enligt överenskommelse med domstol Beslutet fattat av nämnd eller utskott men brådska råder eller SN/ SNAU sammanträde kan inte avvaktas yttrandet skrivs och lämnas in, Protokoll från SN/SNAU lämnas in i efterhand enligt överenskommelse med domstol Efter samråd med ekonom 30 85

86 förvaltningsdomstol av statsbidrag från migrationsverket Överklagan och yttrande till kammarrätt av annan myndighets beslut i ärende om utlämnande av allmän handling Svaromål och yttrande till kammarätt och Högsta förvaltningsdomstolen i ärenden om utlämnande av allmän handling Svaromål och yttrande till förvaltningsrätt i ärenden om särskild avgift 2 kap.15 TF Enhetschef Enhetschef 16 kap.6 a SoL Verksamhetschef Ombud Ärende Avvisande av ombud eller biträde Beslut att utse ombud samt utfärda fullmakt för att föra nämndens talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol Lagrum Delegat 10 kap 2 SoL Verksamhetschef 9 FvL SNAU Anmärkning Beslutet är överklagningsbart Sekretess och utlämnande av allmän handling Ärende Lagrum Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet Förvaltningschef 2 kap. 14 TF 6 kap. 2,3 och 4 OSL 10 kap 4,7,9,13 och 14 Beslut om utlämnande av allmän handling samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande av allmän handling 2 kap 14 TF, 10 kap. 3,4,13,14 OSL 12 kap 2,3 OSL 26 kap 1,5 OSL Delegat Verksamhetschef Enhetschef Anmärkning Aktuell handläggare prövar om utlämning kan ske enligt 26 kap 1 OSL 31 86

87 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter för forskningsändamål Beslut att sekretessbelägga uppgifter rörande underårig gentemot vårdnadshavare OSL 12 kap 6 SoL Förvaltningschef 12 kap 3 OSL Verksamhetschef Enhetschef Betydande men måste befaras för barnet om uppgifter röjs. Hänsyn tas även till barnets ålder. OBS hänsyn måste tas till vårdnadshavarens rättigheter och skyldigheter enligt 6 kap 11 FB Beslutet är överklagningsbart. Övrigt Ärende Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till 10 % av prisbasbeloppet Begäran om utdrag från belastnings- och misstanke register Rätt att teckna avtal avseende externa HVB samt konsulentstödda familjehem Rätt att teckna avtal vid en årskostnad som understiger 2 basbelopp/år Lagrum Delegat 11 8p. förordningen om belastningsregister 4 7 och 10 p förordningen om misstankeregister. Verksamhetschef Enhetschef Socialsekreterare Assistent inom IoF 3 kap. 2 skadeståndslagen Anmärkning Enhetschef Verksamhetschef resp Verksamhetschef - hyresavtal - serviceavtal - övriga fall Domar där SN/ SNAU fattat det ursprungliga beslutet ska alltid redovisas till SN Redovisning av domar av speciellt intresse resp Verksamhetschef enl. reglemente Nämndsekreterare Resp. verksamhetschef (Förvaltningschef och ordf. i föreningen) Nämnd sekr. tillser att domar mm finns i pärm. AO AO Lagen om offentlig upphandling Ärende Lagrum Inköpsbeslut - under 1 basbelopp LOU Anskaffningsbeslut (avrop inom gällande avtal) Delegat Attestant Anmärkning Beslut att anskaffa vara inom ramen för budget och verksamhetens mål efter hörande av inköpsansvarig Attestant 32 87

88 över 1 basbelopp enstaka anbud - enstaka anbud över 1 basbelopp - sluta ramavtal över 1 basbelopp - entrepenader Att teckna avtal och överenskommelse om att köpa, leasa och hyra varor och tjänster inom förvaltningens verksamhetsområde och som är av principiell betydelse. Resp.verksamhetschef Ska handla på de avtal som - finns Inköpsansvarig Inköpsansvarig 6 kap 33 KL Efter genomfört anbudsförfarande SN Förvaltningschef Personaldelegation för socialförvaltningen Anställningar och entlediganden FÖR SAMTLIGA DELEGATER INKLUDERAS FÖLJANDE INOM ANSTÄLLNINGSRÄTTENS RAM 1. prövning av tjänstbarhetsintyg 2. anställningsavtal 3. entledigande på egen begäran 4. avkortad uppsägningstid 5. utfärdande av intyg och betyg 6. lönesättning 7. beviljande av semester, kompensationsledighet eller annan lagstadgad eller avtalsbunden ledighet. Anses som arbetsordning (AO) Ärende Anställning/ entledigande av - Förvaltningschef - Verksamhetschef - Stabspersonal - Utvecklingsstrateg Lagrum Delegat Anmärkning Kommunstyrelsen Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef I samråd med SN Vård och Omsorg Ärende Anställning/ entledigande av - Enhetschef - Övrig personal Lagrum Delegat Anmärkning Verksamhetschef Enhetschef Funktionsstöd Ärende Anställning/entledigande av - Enhetschef - Övrig personal Lagrum Delegat Anmärkning Verksamhetschef Enhetschef 33 88

89 Individ och Familj Ärende Anställning/ entledigande av - Enhetschef - Övrig personal Lagrum Delegat Anmärkning Verksamhetschef Enhetschef Allmänt för förvaltningen Ärende Kurs och/eller konferens inom Sverige - Övriga - Kostnaden överstiger budgetanslag - För socialnämndens ledamöter Annan tjänstledighet utan lön under 6 mån (ej lag och avtal) Lagrum Delegat Attestantansvarig Anmärkning Förvaltningschef SNAU SN:s ordf Samma delegat som vid tillsvidareanställning SN:s ordf Förvaltningschef Förvaltningschef Verksamhetschef - Socialchef - Verksamhetschef - Stabspersonal - Övrig personal Annan tjänstledighet över 6 mån utan lön - Verksamhetschef/ stabspersonal - Övrig personal Visstidsanställning kortare än 6 månader - Verksamhetschef - Utvecklingsstrateg - Enhetschef - Övrig personal Beslutande om attesträtt inom socialförvaltningen Förvaltningschef Enligt riktlinjer Verksamhetschef Enligt riktlinjer Anses vara verkställighetsbeslut och anmäls därmed inte till socialnämnden. Förvaltningschef Förvaltningschef Verksamhetschef Enhetschef Förvaltningschef Övrig personaldelegation Ärende Disciplinåtgärd och avstängning Arbetsfördelning inklusive förflyttning inom egen förvaltning Uppsägning pg arbetsbrist Pensionsförmåner enligt avtal Kvarstående i tjänst efter uppnådd pensionsålder Uppsägning pga personliga skäl Lagrum Delegat Förvaltningschef Förvaltningschef Anmärkning Förvaltningschef Pensionshandläggare på personal avdelningen Förvaltningschef I samråd med PA-konsult Förvaltningschef I samråd med PA-konsult I samråd med PA-konsult 34 89

90 Ledighet för fackliga uppdrag - Ledigheten - Löneförmån Resp arbetsledare Personalchef Allmänna försäkringskassefrågor Ärende AFL- begäran om läkarintyg via FK tidigare än 8:e dygnet av sjukdomen - Samtlig personal Lagrum Delegat Samma delegat som vid tillsvidareanställning Anmärkning Efter samråd med resp verksamhetschef eller socialchefen MBL samråd (se lokalt samverkansavtal) Ärende Ansvar samverkan - Övergripande - Avdelningsvis - Enhetsvis Jämställdhetsfrågor - Övergripande - Övrigt Arbetsmiljöfrågor Lagrum Delegat Anmärkning Förvaltningschef Verksamhetschef Enhetschef Förvaltningschef Verksamhetschef Respektive arbetsledare Se vidare kompendium för systematiskt miljöarbete (LinNet) 35 90

91 7 91

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 8,9 Delegationsärenden Yttrande över IVO:s sammanställning av de ärenden IVO granskat, dnr / Justerarens rapport till socialnämnden Delegationsbeslut om anställande av personal Delegationsrapport beslut fattade Delegationsbeslut lottade ärenden Meddelanden Beslut i Förvaltningsrätten målnr om fastställande av underordnade beslut i socialnämnden om omedelbart omhändertagande av unga med stöd av 6 LVU Beslut i Inspektionen för vård och omsorg (IVO) dnr /2016 om att ge Resiliens Örebro AB tillstånd att bedriva stödboende enligt socialtjänstlagen Sammanträde Dom i Kammarrätten målnr om överklagad dom i Förvaltningsrätten målnr om beredande av vård av unga - avslag för klagande Beslut i Förvaltningsrätten målnr om fastställande av underordnat beslut i socialnämnden om omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU Dom i Förvaltningsrätten målnr om fastställande av socialnämndens beslut om omedelbart omhändertagande med stöd av 6 LVU Dom i Förvaltningsrätten målnr om överklagat beslut i socialnämnden om ekonomiskt bistånd - avslag för klagande Bedömning av Lex Sarah om stöld från boende på Frövi hemtjänst Beslut i Förvaltningsrätten målnr om inhibering av socialnämndens beslut om Ledsagarservice Socialförvaltningens samverkansmöte Dom i Kammarrätten målnr om upphävande av förvaltningsrättens dom målnr och fastställande av socialnämndens beslut om ekonomiskt bistånd - bifall för klagande socialnämnden Dom i Förvaltningsrätten målnr om överklagat beslut i socialnämnden om särskilt boende enligt socialtjänstlagen - bifall för klagande 99

100 Meddelande om kommunicering med möjlighet för socialnämnden att yttra sig över IVO:s sammanställning av de ärenden IVO granskat, dnr / KS 85 Kommunstyrelsens månadsrapport april 2017 IVO begär handlingar inför inspektion på HVB Vågen Bedömning av Lex Sarah om inbrott Frövi hemtjänst Bedömning av lex Sarah anmälan - åtgärder har vidtagits och ärendet avslutas Önskemål om fler TV-kanaler på äldreboendet Ekgården, exempelvis TV-kanaler som erbjuder sport och djurprogram Synpunkt på bemötande vid Myndighetsenheten Svar från enhetschef Anela Dzanic på synpunkt om bemötande vid Myndighetsenheten Svar på synpunkter på socialnämnens hantering av ärende enligt Lagen om vård av unga (LVU) Meddelande om registrerade uppgifter som kan användas vid planering av kommande tillsyner, gällande socialtjänsten i Lindesbergs kommun, dnr / Meddelande om registrerade uppgifter som kan användas vid planering av kommande tillsyner, gällande socialtjänsten i Lindesbergs kommun, dnr / Tillsyn lex Maria år 2017, IVO dnr / Begäran om handlingar inför inspektion Svar på förslag om att samla fler dagliga verksamheter på Kullgatan Svar på synpunkt om Källgården angående namnskyltar på personalen - svar på frågor om matkostnad lämnas av enhetschef Louise Auer, Måltidsenheten Klagomål från boende på Tallåsen, avdelning Lupinen, på mat, omvårdnad och rutiner Svar på klagomål från boende på Tallåsen, avdelning Lupinen, på mat, omvårdnad och rutiner - med uppföljningsrapport från utvecklingsstrateg Lena Uvhagen och svar på rapport

101 31 oktober Kl: 09:00 16:30 City konferens Klostergatan 23 Förmiddags- och eftermiddagsfika ingår. Hur vi kan samverka för att motverka Människohandel och Prostitution Inom Polisområdet Bergslagen har det under de senaste åren uppmärksammat allt mer att människohandel och prostitution existerar. I två uppmärksammade brottsmål har det framkommit att samverkan mellan myndigheter är oerhört viktigt. Dels för att upptäcka brotten. Men inte minst viktigt hur vi tillsammans sedan ger stöd till brottsoffer. Den här konferensen, som arrangeras av de tre Länsstyrelserna inom polisregionen, ger oss ökad kunskap om hur människohandel och prostitution verkar i våra län. Finns det ett samband mellan detta och flyktingbarn som försvinner? Polisen har byggt upp en ny organisation för att komma åt brottsligheten. Arbetat inom socialtjänsten är viktigt för att utgöra ett stöd för både polis, åklagare och, inte minst, för brottsoffer i människohandelsärenden. Hur kan vi samverka mer? Detta kommer dagens konferens att handla om. att motverka Föreläsare och målgrupp för konferensen Föreläser gör Patrik Cederlöv från Nationella samordnaren mot människohandel och prostitution, Anna Lagerdahl gruppchef inom polisens arbete mot människohandel, Märta Johansson från Örebro universitet som bland annat genomfört kartläggningar om barn utsatta för människohandel, Regionkoordinatorn Mia Schyberg som ger stöd till både utsatta och socialtjänsten, samt Nationella samordnaren angående Barn som försvinner, Amir Hashemi-Nik. människohandel med barn förutsätter erfarenhet både av människohandel och av barn Målgrupp för konferensen är handläggare, politiker och andra beslutsfattare inom socialtjänsten. Handläggare och chefer inom polis, åklagare och Migrationsverket och andra myndigheter samt ni från frivilligorganisationer som på olika sätt kommer i kontakt med frågan är särskilt välkomna. Anmälan Mer information och anmälan: Länsstyrelsens webbplats/kalender senast den 26 september 101

102 Preliminärt program :15 Välkommen till konferensen Nationell samordnare mot prostitution och människohandel Patrik Cederlöv 10: Fika och mingel Polisens organisation, arbete och önskemål Anna Lagerdahl Regionkoordinatorn om socialtjänstens ansvar Maria Schyberg Lunchmingel (Länsstyrelserna bjuder på sopplunch) Nationell samordnare Barn som försvinner Amir Hashemi-Nik Nationell kartläggning Barn utsatta för människohandel Märta Johansson Örebro universitet Fika och mingel Samtal mellan publiken och dagens föreläsare Avslut av dagen Kontakt Tomas Wetterberg Isabel Persson Länsstyrelsen i Örebro län Länssamordnare Mäns våld mot kvinnor ska upphöra tomas.wetterberg@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Värmlands län Samordnare Kvinnofrid isabel.persson@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, Örebro orebro@lansstyrelsen.se 102

103 SN Äldremottagning på vårdcentral tankar, planer och erfarenheter 103 Individen i centrum - ny lag om samverkan och SIP

104 En utveckling som ligger i tiden Demografiska utvecklingen Mycket ny kunskap Stjernstedts utredningar 2015 och 2016 Akutsjukhusvård (ofta) inte optimal vårdform för sköra äldre 104 Individen i centrum - ny lag om samverkan och SIP

105 Några har gått före Region Skåne politiskt beslut 2014: Stimulansmedel och bestämda kriterier samt uppföljning och jämförelser. Stockholms läns landsting: äldremottagning på samtliga 67 vårdcentraler. Trygghet, tillgänglighet och kontinuitet. Capio: målet bättre livskvalitet för den äldre. Region Kronoberg, Sörmland, Jönköping och Östergötland, Dalarna med flera på gång. 105 Individen i centrum - ny lag om samverkan och SIP

106 Vad händer i norra Örebro län? Äldremottagning inom befintlig budget finns på Lindesbergs vårdcentral. Vi har tittat på vad andra gör. Beslut i Ledningsgruppen för ONN att ta fram förslag till en gemensam modell för äldremottagning på våra vårdcentraler. Krav: modellen ska bygga på en utökad samverkan mellan vårdcentralerna och kommunerna samt Kliniken för medicin och geriatrik på lasarettet. 106 Individen i centrum - ny lag om samverkan och SIP

107 Äldremottagningen på Lindesbergs vårdcentral verksamhetschef Annki Olsson 107 Individen i centrum - ny lag om samverkan och SIP

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 För frågor och förtydligande av bilder m.m. Välkommen att kontakta Verksamhetschef Annki Olsson, Individen i centrum - ny lag om samverkan och SIP

115 Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun & primärvård

116 Inskrivningsmeddelande Behandlande läkare skall inom 24 timmar efter inskrivning skicka ett inskrivningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla en bedömning av när patienten är utskrivningsklar. 116

117 GRÖNT SPÅR Generellt meddelande, med bilaga vid utskrivning ingen SIP 117

118 Helga / Helmer Att efter hemkomst från sjukhusvistelse få stöd av kommunen utifrån socialmedicinska insatser. (HSL beslut) Tillsammans planerar man in den hjälp som behövs i ett kort perspektiv. Vårdtagaren får prova sig fram medan vi uppmuntrar och stödjer. Arbetsterapeut eller sjuksköterska är ansvarig för den samordnade planeringen i kommunen och är den som, tillsammans med vårdtagaren planerar insatserna två veckor framåt. Formellt biståndsbeslut efter 14 dagar 118

119 Hällefors vårdcentral Cecilia ansvarar för meddix. Till det har Cecilia avsatt ½ timme måndag, onsdag och fredag. Tisdagar och torsdag deltar hon på vårdplanering på distans och har avsatt tid mellan Dokumentationen i meddix har Cecilia funderat lite kring som det ser ut idag skriver hon endast att hon tagit del av informationen. Skulle någon behöva läkarbesök eller sjukgymnast lämnar hon informationen om det vidare till berörda. Cecilia 119

120 Kommunen Lena Koordinatorn (SSK) Kollar Meddix minst 3 ggr/dag Dokumentation i Meddix Ringer utsk. ssk för planering av SIP SIP på distans 2 ggr/v (fasta tider) Dokumenterar i omvårdnadssystem (OAS/VP) H/H beställning till planerarna (insatsen) Teamträffar Kortidsmöte Detta för att få ett flöde på platser Boråd Ersättare för koordinatorn utsedd Utökning av korttidsplatser Arbetsmodell i hemtjänst H/H (pat, anh, ssk, at, sg, vp,) 120

121 Kommunens korttidsmöte En bra planering och ett optimalt samarbete i omsorgens vårdteam. En förutsättning för att klara av det ökade vårdtyngden av sjuka inom kommunens verksamhet. Rutinförändring kring ärendehantering har gjorts ett flertal gånger och revidering sker fortlöpande. Det är viktigt att identifiera utvecklingsområden 121

122 Samordnad planering på distans Här deltar vårdtagaren, sjukhusets personal, anhöriga, biståndshandläggare, Sjuksköterska, arbetsterapeut och naturligtvis koordinatorn 122

123 Utskrivning Så snart som möjligt efter att patient är utskrivningsklar Planering inför utskrivning ska påbörjas vid inskrivningen på sjukhus Vårdplan ersätts av SIP Fast vårdkontakt utses i öppenvård 123

124 Primärvård Utsett fast vårdkontakt (ssk) Kollar Meddix 2 ggr/dag Dokumentarar i Meddix SIP på distans 2 ggr/v (fasta tider) Dokumenterar i journal Direkt kontakt med läkare 124

125 Lindesbergs lasarett Utskrivningssjuksköterskor Bevakar inskrivnings meddelande Bevakar meddelande om utskrivningsklar Dokumentarar i Meddix Planerar SIP tid på distans Telefonkontakt med patient efter hemgång 125

126 Hur har sommaren sett ut? 29 vårdtillfällen Maj 126

127 Juni 27 vårdtillfällen 127

128 Juli 32 vårdtillfällen 128

129 2. Kallelse till vårdplanering 13/6 Frågeställning? Räknas dagarna 1-3 (12 d) eller som överenskommelsen är mellan 2-3 (6 d) 1. Utskrivningsklar 30/5 3. Utskriven 19/6 129

130 Inskrivning 19/7 Inskrivningsmeddelande skickat 24/7 130

131 Inskrivningsmeddelande skickat 24/7 Något måste ha hänt, inskrivningsmed delandet skickat efter utskrivningsklar Fråga: Hur räknas dagarna? Utskrivnings klar 23/7 Kallelse till vårdplanering skickad 24/7 131

132 Inskrivning och hemgång 2017 Maj Juni Juli Antal Inskrivningsmeddelanden Inom 24 timmar 24 (82%) 16 (59%) 23 (72%) Framgår inskrivningsorsak 19 (66%) 18 (67%) 15 (47%) Meddelande om preliminärt utskrivningsklar Statusmeddelande finns 15 (65%) 16 (77%) 14 (64%) Okänd för kommunen Grönt spår Grönt spår med bilaga Kallelse till vårdplanering Kortidsplats Avbruten/återtagen 1 6 Återinskrivning inom 14 dagar 3 1 Antal dagar i genomsnitt / vpl 132

133 Utskrivning från sjukhus 2017 Jan Feb Mars Juni Antal Inskrivningsmeddelande inom 24 timmar Grönt spår Avbryten vårdplan 1 2 Inget meddelande om utskrivningsklar SIP på distans ? Vpl H/H ? Återinskrivning inom 14 dagar 0 1 (ny diagnos) 0 3 Antal dagar 2,05 2,31 2,42 3,

134 Olika resultat Resultatportal juni Utskrivningsklar 59 dagar Antal vårdtillfällen 6 Genomsnitt utskrivningsklara dagar 9,83 Manuell kontroll, statistik via Meddix Utskrivningsklar 34 dagar Antal vårdtillfällen 27 Genomsnitt utskrivningsklara dagar 2,42 134

135 Frågeställningar Daniel Hur säkerställs läkarstödet till patienten som vårdas inom kommunal verksamhet? På vilket sätt är läkaren delaktig? På vilket sätt medverkar primärvården när det gäller SIP i det egna hemmet? Cecilia Vad upplever du som det svåraste med ditt uppdrag? Vilka förbättringsområden ser du gällande din roll? Lena Vad upplever du som svårast med ditt uppdrag? Vilka förbättringsområden ser du gällande din roll? Utskrivningssköterska Finns det en plan för att hantera inskrivningsmeddelanden utifrån nämnda lagförslag (preliminärt datum för utskrivningsklar) 135

136 Kommentarer från experterna Cecilias kommentarer (VC koordinator) Tydlig uppdragsbeskrivning Avsatt tid Ersättare Utsedd ansvarig läkare Lenas kommentarer (Kommunens koordinator) Det tar mycket tid med dokumentationen Stor förhoppning till Life Care, allt samlat och strukturerat, med almanackan, det känns så i alla fall. Vårdplanering på distans är suverän, vi spar tid på resor. 136

137 Utvecklingsområden Utskrivningsplaneringen börjar vid inskrivningen Komma igång med Life Care (gemensam dokumentation) Bättre förutsättning inför planering Säkerställa den fortsatta vården utanför sjukhus Öka läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg Fungerande rutiner och riktlinjer Proaktiv primärvård Uppdatera statusmeddelande Planering, dygnet runt i Kommunen Fast vårdkontakt (primärvård) Resultatprotalen 137

138 Fokus på att lösa uppgiften 138

139 SIP på 3 minuter 139

140 Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en individuell plan upprättas. 140

141 Målet 141

142 Vad krävs för att göra SIP? Mod Träna/Stöd Redskap Göra 142

143 SIP för vem? Alla som har behov av samordnade insatser Äldre Barn & ungdomar Psykiatri Mitt i livet SIP skapar trygghet för den enskilde och verksamheten Alla vet vem som gör vad 143

144 SIP - Hur? SIP-möte, SIP-planen skrivs och mötet dokumenteras. Planering och kallelse till SIPmöte. Ser ett behov av SIP. Få samtycke från den enskilde. Boka uppföljning. 144

145 När ska man göra en Samordnad individuell plan (SIP)? 145

146 / 146

147 Bli proffs på SIP! 147

148 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari

149 Gemensam målbild och syfte Åstadkomma en god vård, utifrån den enskilde där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas. 149

150 Större fokus i den nya lagen på att tre parter måste vara aktiva i samverkan Slutenvård Öppenvård Kommun 150

151 Samverkan och överenskommelser Huvudmännen ska komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan Det ska vara obligatoriskt för huvudmännen att komma överens om när kommunernas betalningsansvar inträder, vilket belopp som ska gälla Uppfylls inte detta inträder den sk backuplösningen i lagen Betalningsansvar efter 3 kalenderdagar från utskrivningsklar datum! 4 kalenderdagar om meddelande skickas efter 12:00 151

152 Vad ska gälla för Psykiatrin? Nytt förslag från Socialdepartementet En ny övergångsbestämmelse som innebär att den nya lagen om samverkan vid utskrivning ska träda i kraft fr.o.m. januari 2018 även för patienter som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård. Med det undantaget att kommunens betalningsansvar för dessa patienter ska inträda 30 kalenderdagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats, om inte huvudmännen kommit överens om att betalningsansvaret ska inträda vid en annan tidpunkt. Fr.o.m. 1 januari 2019 ska samma regler gälla för patienter som skrivs ut från den psykiatriska vården som den somatiska om inte huvudmännen kommer överens om annat. 152

153 Vårdplaneringsprocessen idag Betalningsansvar 5 vardagar (30 psykiatri) efter Kallelse till samordnad planering Inskrivningsmeddelande Kallelse samordnad planering UtskrivningsUtskrivningsklar klar Vårdplan Vårdplan Patienten kan vara utskrivningsklar när som helst under vårdtiden Utskrivnings meddelande Utskrivning 153

154 HSL- resp endast SOL-insatser efter sjukhusvistelsen Om insatser behövs från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska även den landstingsfinansierade öppna vården delta i den samordnade individuella planeringen Vid endast insatser enligt SoL genomför de kommunala enheter som blir aktuella för insatser planering tillsammans med patienten och dennes närstående. Även för dessa patientgrupper kan betalningsansvar komma att utfalla 154

155 Vårdplaneringsprocessen med ny lag HSL-insatser Betalningsansvar 3/30 kalenderdagar efter Utskrivningsklar Inskrivnings meddelande till kommun och öppenvård Inom 24 h, prel utskrivningsdatum Fast vårdkontakt i öppenvård utses innan utskrivning Utskrivningsklar meddelande till kommun o öppenvård Kallelse till SIP från öppenvård Inom 3 dagar Hemgångsklar Utskrivning SIP när och där det är bäst för den enskilde 155

156 Vårdplaneringsprocessen med ny lag Endast SOL-insatser Betalningsansvar 3 kalenderdagar efter Utskrivningsklar Inskrivnings meddelande till kommun Utskrivnings klar meddelande till kommun Utskrivning SOL-insatser enlig kommunens planering 156

157 Om behov av fortsatt kommunal hälso- och sjukvård Vårdplan ersätts av SIP (samordad individuell plan) Fast vårdkontakt ska utses av öppenvården Den fasta vårdkontakten kallar till SIP SIP genomförs när och där det är bäst för patienten, oftast ett par veckor efter hemgång 157

158 Fast vårdkontakt En namngiven person som utses av verksamhetschefen inom den öppna vården en fast vårdkontakt kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen eller någon ur den administrativa personalen patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten ska tillgodoses så långt det är möjligt den fasta vårdkontakten kan behöva vara en läkare för vissa sjukdomstillstånd, se Örebro läns regelverk för medicinskt ansvar och fast vårdkontakt 158

159 Information till patienten vid utskrivning Patienten ska få en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden Om information finns tillgänglig, vem som är patientens fasta vårdkontakt tidpunkt för samordnad individuell planering uppgifter om befintliga planer för vård och omsorg efter utskrivningen. 159

160 Samordnad individuell plan (SIP) SIP får upprättas om patienten samtycker till det Arbetet ska organiseras så att SIP i huvudsak kan utföras i hemmet och inte på sjukhus I särskilda fall kan samtliga parter initiera att en SIP genomförs under sjukhusvistelsen 160

161 Överenskommelse för hela länet 161

162 Överenskommelse i Örebro län Målgruppen är personer, i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från socialtjänsten och/eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården En trygg och säker utskrivning från sjukhuset börjar redan vid inskrivning 162

163 Syfte att säkra den enskildes rätt till trygghet, delaktighet och inflytande när vård, omsorg och stöd planeras och genomförs att genom tillitsfull samverkan åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt samt en säker utskrivning från sluten vård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst 163

164 Mål genomsnittligt antal dagar i sluten vård efter utskrivningsklar ska inte överskrida tre kalenderdagar antalet dagar för kommunalt betalningsansvar ska vara noll undvikbar sluten vård ska minska eller motsvara satt målvärde oplanerade återinläggningar ska minska eller motsvara satt målvärde 164

165 Överenskommelser avseende vissa patientgrupper Palliativ vård Vård av barn och unga Psykiatrisk vård 165

166 Processen kring trygg och effektiv utskrivning ViSammodellen

167 Process enligt ViSam modellen med ny lag Inskrivning Utskrivning Uppföljning i hemmet Ev SIP Utskrivningsplanering Initiativ SIP Utskrivning SIP i hemmet Utskrivningsplanering Initiativ SIP SIP Utskrivning Uppföljning SIP 167

168 Hemgångsklar Lagens krav på ansvar, process och information är tillgodosedda Hjälpmedel och medicinteknisk utrustning som Regionen ansvarar finns tillgängliga för patienten Läkemedelsbehandling i den fortsatta vården ska säkras enligt fastställda rutiner 168

169 Parternas ansvar - Sluten vård Inskrivningsmeddelande Bedöma utskrivningsklar och skicka meddelande Säkra hemgångsklar Informera patienten och nästa vårdgivare 169

170 Parternas ansvar - Öppen vård Ta kontakt och påbörja planering när inskrivningsmeddelandet är mottaget Utse fast vårdkontakt Kalla till SIP 170

171 Parternas ansvar - Kommunerna Ta kontakt och påbörja planering när inskrivningsmeddelandet är mottaget Utskrivningsplanering Säkra första tiden hemma Delta i SIP 171

172 Antal vårdtillfällen

173 Resultatportal utskrivningsklara 173

174 Ekonomisk reglering i Örebro län Bygger på ömsesidig tillit Betalningsansvar baseras på genomsnittligt antal utskrivningsklara dygn per vårdtillfälle jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 Dagar/tillfälle 3,3 3,5 3,2 3,5 Kostnad kr maj-16 3,0 0 jun-16 2,6 0 jul-16 2,7 0 aug-16 sep-16 3,0 3, Betalning retroaktivt på individnivå för föregående månad om genomsnittet överstiger 3 kalenderdagar per vårdtillfälle för patienter som skrivs ut från somatisk vård respektive 15 kalenderdagar för psykiatrisk vård under okt-16 2,9 0

175 Tidsplan överenskommelse April 2017 Förankrad i chefsgrupp för samverkan Maj 2017 Politisk beredning i Specifika samverkansrådet för välfärd och folkhälsa September 2017 Politiskt beslut i Regionalt samverkansråd Höst 2017 Beslut regionstyrelse och kommunstyrelser 175

176 Och nu börjar arbetet.. Länsgemensamt projekt Revidering av ViSam SIP Revidera överenskommelser Säkerställa korrekt statistik Bilda partsgemensam uppföljningsgrupp Utbildningsinsatser Anpassning av LifeCare Utveckla Visam för psykiatri 176

177 Respektive huvudman Effektiva planeringsprocesser Säkra kontaktvägar och informationsöverföring (Röda dagar) Omfördelning av resurser 177

178 Uppföljning av överenskommelsen Uppföljning av överenskommelsen ska följa särskild plan Representanter från varje kommun och regionen ska månatligen kontrollera måluppfyllelse i samband med ekonomisk uppföljning. Länsgemensamma målvärden för undvikbar sluten vård och återinläggningar ska fastställas årligen av Chefsgruppen för social välfärd och vård 178

179 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Länk: SFS 2017:

180 Kontaktuppgifter Kristina Andersson Jan Sundelius 180

181 Lifecare Samordnad planering 19 september införs Lifecare! 181

182 182