Portinson Hylander; Summerton (inklusive lunch, WP2 bjuder alla deltagare)

Transkript

1 Prtinsn Hylander; Summertn MISTRA-SAMS WP-ÖVERGRIPANDE WORKSHOP - VÄLKOMNA! Datum: fredagen den 31 mars 2017 Tid: Plats: (inklusive lunch, WP2 bjuder alla deltagare) VTI:s kntr på KTH-campus, Teknikringen 10, (lkal: Wardrp) Prgram: se nedan, bilaga 1 BAKGRUND SAMS är ett prgram med starka tvärvetenskapliga ambitiner, utgångspunkter ch sammansättning. För att kunna nå SAMS högt satta mål är det angeläget att prgrammet skapar ytr där frskare ch andra från prgrammets lika delar ch kmpetensmråden kan mötas, diskutera, lära sig av varandra ch berika varandra. SAMS wrkpackage WP2 - Framing transitins t sustainable accessibility syftar till att identifiera teretiska perspektiv ch begrepp sm kan användas för att förstå förändringsprcesser både på samhälls- ch individnivå - sm kan bidra till ökad hållbar tillgänglighet. WP 2 ska ckså stimulera dialg ch utbyte mellan prgrammets frskare ch andra medverkande kring dessa perspektiv ch begrepp. Tanken med sådana utbyten är att generera gemensamma, prgramövergripande utgångspunkter sm både kan inspirera kmmande arbeten inm respektive wrkpackages ch underlätta utbyten mellan wrkpackages. Denna wrkshp är den första av två prgramövergripande SAMS wrkshps sm anrdnas av WP 2 ch sm kmmer att hållas under 2017 (höst ch vår). Eftersm syftet med dessa wrkshps är att inspirera kmmande arbete, men ckså att underlätta samarbetet ch utbytet mellan lika wrkpackages är det viktigt att samtliga frskare i prgrammets wrkpackages deltar i wrkshpen. Även andra deltagare i prgrammet är varmt välkmna att kmma ch bidra till diskussinen. UPPLÄGG Det övergripande syftet med denna wrkshp är att intrducera ch diskutera lärdmar från tidigare förändringsprcesser inm urbana transprtsystem ch deras ptentiella relevans för arbetet inm lika delar av SAMS-prgrammet. Inga förkunskaper krävs tanken är tvärtm att deltagare med lika bakgrunder ch lika typer av engagemang i prgrammet ska bidra med egna tankar ch perspektiv, lyfta fram nya dimensiner ch därmed berika varandras tänkesätt. Gruppdiskussinerna är utfrmade enligt wrld café-metdik. Denna metdik är hämtad från mötesmetdlgin Art f Hsting ch innebär att gruppdiskussinerna sker i tre faser där gruppindelningarna ch frågeställningarna byts ut för att stimulera utbyte av idéer sm syftar till gemensam reflektin.

2 Wrkshpen kmmer att rganiseras på följande sätt: För att skapa en gemensam utgångspunkt för diskussiner inleder Anders Gullberg (KTH) ch Karlina Isakssn (VTI/KTH) med två krtare presentatiner sm ger lika perspektiv på urban mbilitet ch institutinell förändring. Anders bidrar med erfarenheter från tidigare tekniska ch industriella revlutiner inm urbana transprter, medan Karlina presenterar sina erfarenheter av samtida förändringsprcesser utifrån främst plitiska ch institutinella dimensiner. Efter presentatinerna kmmer vi att frtsätta i ett gruppdiskussinsfrmat där alla får möjlighet att i mindre grupper ch i flera rundr tillsammans reflektera över ch gärna kmplettera de perspektiv sm Anders ch Karlina presenterat. Exempel på övergripande frågr sm vi kmmer att ställa ss är hur kan de synsätt ch begrepp från Anders ch Karlinas inlägg berika mitt eget perspektiv i mitt kmmande arbete inm SAMS samt hur kan våra lika perspektiv kppas ihp för att berika varandra? Efter diskussinerna återsamlas gruppen avslutningsvis för en gemensam reflektin ch för att wrkshpledarna ska kunna samla ihp den kllektiva kunskapen på bästa sätt. Upplägget för wrkshpen kmmer att presenteras i större detalj i intrduktinen till dagen. För det översiktliga prgrammet, se bilaga 1. Sm förberedelse till wrkshpen översänder vi ckså ett krt läsmaterial (drygt fyra sidr), sm vi vill att alla läser i förväg, se bilaga 2. Det finns ckså fördjupningsmaterial (en frskningsartikel) för den sm mer i detalj vill bekanta sig med wrkshpens kunskapsmråde, se separat dkument i samma epst sm denna inbjudan. Anmälan görs på (lenata@kth.se) snarast möjligt men senast Anmäla eventuella matpreferenser eller - restriktiner till Olena Tatarchenk på inf@sams.kth.se. Mderatr för wrkshpen är fil mag Jens Prtinsn Hylander, VTI. Om du har några frågr rörande upplägget eller wrkshpen generellt, kntakta Jane Summertn på jane.summertn@vti.se. Varmt välkmna! Jane Summertn Prfessr, VTI Ledare, SAMS WP2 Jens Prtinsn Hylander Fil mag, VTI Wrkshp mderatr

3 Bilaga 1 Prgram 9.15 Välkmna ch intrduktin Prfessr Jane Summertn; fil mag Jens Prtinsn Hylander, både VTI Krta presentatiner: 9.30 Att förstå systemförändringar över tid, Adj prfessr Anders Gullberg, KTH Krta frågr 9.50 Att driva förändring i urban trafikplitik: reflektiner från införandet av trängselskatt i Stckhlm, Adj prfessr Karlina Isakssn, VTI ch KTH Kaffe Krta frågr Wrkshpsdiskussiner i syfte att mötas ch lära av varandra samt att identifiera perspektiv sm tar ss vidare inm SAMS Avslutande reflektiner (alla) Lunch på restaurang Syster ch Brr (bs bindande anmälan!) Lunchen avslutas

4 SAMS WP 2 Wrkshp läsmaterial Bilaga 2 1) Att förstå systemförändringar över tid bakgrundsmaterial till Anders Gullbergs föreläsning Krt intrduktin till stra tekniska system ch innvatinssystem sm frskningsperspektiv (krt sammandrag av Geels 2005, se referens nedan). Vid transitiner av övergripande samhällsfunktiner sm transprt, kmmunikatin, bstäder, hälsvård, energi- ch annan resursförsörjning spelar tekniken en viktig rll, men artefakter kan endast fylla sina funktiner i förening med mänskligt handlande ch sciala strukturer. Inm studiet av vetenskap ch teknik finns frskning sm tittar på stra tekniska system, LTS (efter engelskans Large Technical Systems) med exempel sm elnät, järnvägsnät, telefnsystem ch Internet. Scitekniska system består av ett kluster av faktrer, inklusive teknlgi, reglering, användarkmpetens, marknader, kulturell mening, infrastruktur, underhåll nätverk ch försörjningsnät. Övergångar/transitiner på samhällsnivå innebär en förändring från ett scitekniskt system till ett annat. Teknikhistrikern Hughes, sm anses ha grundat frskningen m LTS, myntade metafren en sömlös väv (seamless web ) för att peka på hur fysiska föremål, rganisatiner, naturresurser, vetenskapligt element ch lagstiftning måste kmbineras eller sammankpplas för att kunna uppfylla lika funktiner LTS-frskningen belyser hur nya tekniska system växer fram genm en gradvis sammankppling ch anpassning av hetergena element sm har betydelse för systemets framväxt ch utveckling. I tidiga stadierna i utvecklingen är dessa system instabila, men allt eftersm fler element binds samman blir systemet mer rbust ch expansivt. Denna frskning har dck begränsningen att främst vara inriktad på uppkmsten ch utvecklingen av stra tekniska system. Mycket mindre uppmärksamhet har ägnats övergången från ett system till ett annat.

5 Undersökningar av innvatinssystem på lika analytiska nivåer (t.ex. natinella, sektrs ch reginala innvatinssystem) ger kmpletterande tankeredskap: Tekniska innvatiner växer fram genm samverkan mellan företag, universitet, frskningsinstitut, beslutsfattare ch användare. En viktig insikt är betningen på kpplingar mellan element ch så kallade c-evlutinära prcesser. Tyngdpunkten ligger på systems funktinssätt Hur går det till när nya sektrsvisa system dyker upp, ch hur ser kpplingen ut till det tidigare systemet Viktiga begrepp är stigberende ch inlåsning ( lck in ). Med dessa begrepp menas att när en innvatin - av tillfälligheter eller slump - får en ledning sm ger förmåner från en ökad avkastning/användning kan den snabbt blir dminerande. Evlutinära eknmi har visat att stigberende spelar en viktig rll när två nya tekniker knkurrera. Ett exempel på stigberende är utvecklingen av bensinmtrn. När bensinmtrn hade utvecklats till att var överlägsen ånga eller elektriska mtrer, blev det slöseri att investera tid ch resurser för att främja dessa tekniker. Det har påståtts att m tärningskastet i histriens början hade fallit på annat sätt hade vi idag kunnat ha ång- eller elbilar. Det är visserligen sant att histriska tillfälligheter spelade str rll för vilket hur bilismen utvecklades sm system. Samtidigt kan tärningstesen kritiseras för att försumma vissa bredare scitekniska sammanhang sm gynnade förbränningsmtrn. Det finns flera skäl till varför befintliga scitekniska system kännetecknas av stabilitet ch inlåsning. Ofta finns ckså stra investeringar i infrastruktur, maskiner, färdigheter ch kunskaper sm de aktörer sm bidragit till dessa faktrer inte vill se förlra i värde. Det handlar ckså m rättsligt bindande kntrakt samt rutiner ch tänkesätt hs t ex prducenter, ingenjörer, designers ch knsumenter sm bara sker i en vissa riktning. Med andra rd: de tekniska systemen stabiliseras just eftersm de är inbäddade i samhället. Människr anpassar sin livsstil till dem, gynnsamma institutinella arrangemang ch frmella regler skapas, ch tillhörande infrastruktur sätts upp. Sammanlänkningen ch samspelet mellan dessa element leder till tekniska mmentum, dvs en innebende tröghet. Den stra utmaningen för ss i MISTRA-SAMS är hur vi ska förstå ch kunna främja upplåsningen ( lck-ut ) av dagens transprtsystem för att ersätta det

6 med ett mer effektivt, hållbart ch rättvist system för prduktin av tillgänglighet. Referens Geels, F.W., (2005) Dynamisk transitin av scitekniska system: En analys av flernivåövergångar från hästdragna vagnar till bilar ( ).

7 2) Att driva förändring i urban trafikplitik bakgrundsmaterial till Karlina Isakssns föreläsning General intrductin t the cncept f sustainability transitins as a research perspective Transitins = large scale and fundamental changes/shifts in sciety. Transitins are nrmally lng term prcesses (40-50 years ) and understd t be relatively rare (which indicates the need t cntextualize/integrate histrical dimensins in transitin studies). (Geels, Kemp, Dudley and Lyns, 2012, se referens nedan) Transitins are never just abut technical develpments but encmpass scial aspects, embeddedness in gvernance systems, lifestyle-dimensins etc (ibid 2012) Change prcesses wrk alngside pwerful frces f system stability. In ther wrds - there is a need t understand bth stability and change and the interactins between different types f change (ibid 2012, p 3) A transitins perspective aims t integrate varius kinds f knwledge: This perspective helps t put specific dynamics int a brader cntext which pays attentin t lateral and unexpected develpment / /, redefinitin f gals and interests and knck-n effects, as well as inertia. / / T The transitin perspective has develped a specific way f lking at these dynamics that recgnizes recurring patterns, fr example, f regimes resisting change, the rle f special (lcal) niches fr the explratin f transfrmative chance and cnditins under which these changes can spread t regimes and scietal landscapes. (Ibid 2012, p 5) This apprach t knwledge is the mtivatin t the fcus in the SAMS WP2 wrkshp n specific case studies f regins that illustrate different kinds f transitins. The cases are different but taken tgether can cntribute t mre general knwledge n m transitin/disruptive innvatin för green grwth and sustainable reginal develpment. Key features f the transitins apprach as a scientific perspective: C-evlutinary and systemic view n transprt (r ther issue). Mutually aligned elements: technlgy, industry, markets, cnsumer behavir, plicy, infrastructure, spatial arrangements and cultural meaning (Geels, 2004). Actr-based apprach fcused n framing, strategies, perceptins, actins and interactins between e.g. users, planners, industry, public pinin Fcuses n bth stability and change, that is: it encmpasses bth dynamic stability and incremental change + radical innvatins and system change.

8 Cmplex dynamics. Sees change nt as a linear cause-effect relatinship. Instead, emphasis is n mutually reinfrcing develpments, c-evlutin etc. The multi-level perspective (MLP) is a specific analytic tl fr describing and analyzing transitin prcesses (Geels 2010) The MLP perspective identifies three analytical dimensins that are essential in the analysis f transitin prcesses: regimes, niches and landscapes. The landscape level = slwly changing external factrs that cannt usually be directly influenced by individual actrs (Kern, 2012; Whitmarsh, 2012). The landscape dimensin has been described as the surrundings f a particular scietal system under study, where ne sees trends with a relatively slw prgress and/r develpments with a high autnmus character (Avelin & Rtmans, 2009). The regime level refers t a dminant cnfiguratin f actrs, structures and practices that preserves the functining f a scietal system (ibid., p. 545). In ther wrds, the regime level is used t describe the institutinal setting which usually prvides stability but which may als cause a lck-in by defending the status qu. Fr a transitin prcess t becme successful, it always needs t invlve a transfrmatin f the regime (ibid., cf. Kern, 2012). The niche level = a space where nn-cnfrmism and innvatin can develp (ibid., p. 545). Niches are prtected spaces where (radical) innvatin ccurs, evlves and eventually starts t affect the dminant regime and, in the end, perhaps even verturn it (Kern, 2012; Whitmarsh, 2012). Frm an MLP perspective, transitins are dependent n develpments n all three levels. There are als descriptins abut the interactin f the three levels at specific phases f transitin (Kern, 2012; Rip & Kemp, 1998; Avelin & Rtmans 2009). References Avelin, F. & Rtmans, J. (2009). Pwer in Transitin: An Interdisciplinary Framewrk t Study Pwer in Relatin t Structural Change. Eurpean Jurnal f Scial Thery. 12: di: / Geels, Kemp, Dudley and Lyns (2012) Autmbility in Transitin? A Sci-Technical Analysis f Sustainable Transprt. Rutledge. Geels (2004) Frm sectral systems f innvatin t sci-technical systems Insights abut dynamics and change frm scilgy and institutinal thery. Research Plicy 33 (2004)

9 Geels, F. W. (2010). Ontlgies, sci-technical transitins (t sustainability), and the multi-level perspective. Research Plicy 39. Kern, F. (2012). Using the multi-level perspective n sci-technical transitins t assess innvatin plicy. Technlgical Frecasting & Scial Change 79, di: /j.techfre Rip, A., Kemp, R., Technlgical change. In Rayner, S., Malne, E. (Eds.), Human Chice and Climate Change, Vl. 2, Resurces and technlgy (pp ), Clumbus, Ohi: Battelle Press. Whitmarsh, L. (2012). Hw useful is the Multi-Level Perspective fr transprt and sustainability research? Jurnal f Transprt Gegraphy 24 (2012) /j.jtrange