Styrkebaserad pedagogik och Mightifierkaraktärsstyrkor

Transkript

1 Styrkebaserad pedagogik och Mightifierkaraktärsstyrkor

2 Positiv psykologi Björns hälsningar: Under mitt korta och häftiga björnliv har jag lärt mej att goda gärningar leder till ännu bättre gärningar. Leende besvaras med leenden. Och i sällskap känns glädjen mycket bättre. Jag har märkt att om jag snubblar på en sten eller av misstag gör Tippan arg så lönar det sej inte att sparka stenen. Man lär sej av sina misstag och därför är de lika viktiga som när det lyckas. Med Tippan har vi valt en stig som först verkar helt vanlig, men om man tittar närmare ser man att den är full av visdom, kärlek, tacksamhet, självkontroll och mod. Vi har gått längs denna stig tillsammans så länge att vi även kan hjälpa din klass att märka allt fint som finns på denna stig men som kanske är lite dolt just nu. Var och en av oss har mer styrkor än vad du kan föreställa dej. Helt fantastiskt att ni kom med!

3 Mightifier-Karaktärsstyrkor Mightifier innehåller 27 karaktärsstyrkor med hjälp av vilka man ger positiv respons åt en kompis. Via den positiva responsen lär sej barnen att lyfta fram de andras styrkor och lär sej genom de andras respons att känna igen sina egna styrkor. Det finns många olika personligheter i en klass. En positiv inlärningsmiljö når man genom att ge plats åt olikheter och ta hänsyn till allas olika karaktärsdrag. Alla elevers karaktärer innehåller 27 styrkor men var och en har några särskilda styrkor som det lönar sig att vårda och utveckla. Att identifiera de centrala styrkorna hjälper barnet att förstå vad just hen är bra på. Att lägga märke till och nämna styrkor i klassen bidrar till en positiv inlärningsmiljö. Att lära karaktärsstyrkor lyfter även fram betydelsen av olika personligheter i klassen. Den elev som har de svagaste resultaten kan inse sina styrkor i en annan miljö. Detta hjälper till att frigöra sej från onödig stress och ökar garanterat trivseln i skolan. På lång sikt ökar en förstärkning av den individuella känslan av att klara av något tron på framtiden. En cirkel av positiv värdering uppstår när styrkorna uppmärksammas i klassen, och detta stöder läraren att upprätthålla en god atmosfär och arbetsro.

4 Våga överraskas av barnens skicklighet och underfundighet Det är enkelt och kul att lära sej styrkor! Barnen kommer naturligt underfund med dem när de följer kompisarnas verksamhet. Våga överraskas av barnens underfundighet! Genom diskussion, exempel och nyttan av responsen från övningarna lär sig barnen att känna igen olika styrkor. Mightifier kan även föra samman händelser hemma och i skolan. Responsen och diskussionerna kan utnyttjas även under barnens fritid och man kan fundera på saker som ligger utanför skolan och vilka styrkor där finns.

5 Diskussion av karaktärsstyrkor Vid varje Mightifier-styrka presenteras frågor kring styrkorna för diskussion med eleverna och synpunkter samt exempel som läraren kan tillämpa för att använda på lektionen. Det viktigaste inom den styrkebaserade pedagogiken är interaktionen mellan lärare och elev samt mellan barnen sinsemellan. Man lär sej under diskussioner och i interaktiva situationer då man lägger märke till styrkorna. Mightifier är ett hjälpmedel för att lära sej styrkorna och sätta ord på dem men positiv pedagogik kan fungera fullständigt bara om man i interaktiva situationer funderar på och diskuterar kring elevernas aktiviteter och exempel.

6 Undersök karaktärsstyrkorna Det rekommenderas att man börjar med att lära några karaktärsstyrkor åt gången. Börja med styrkekorten och använd exempelfrågorna som stöd i klassen. Det lönar sig att anpassa alla övningar och diskussioner till klassens vardag och sådant som är bekant för barnen i så hög grad som möjligt. Styrkor utvecklas och växer med hjälp av regelbunden positiv feedback. När du känner igen styrkorna bättre kan du be om mer detaljerade motiveringar. Klassgemenskapen är en trygg och central miljö där barnen kan utveckla sina styrkor.

7 Att hitta de egna styrkorna Innan ni använder programmet diskutera med eleverna: Vad är jag bra på? Om vad får jag ofta positiv feedback? Vad gör mej glad? Vad trivs jag med att göra? Vad är mina kompisar bra på? Vilka känslor väcks i mej när Efter diskussionen kan var och en skriva eller teckna sina egna tankar. Tankarna diskuteras i par Efter diskussion i par gör man ett varv Mightifier så att barnen väljer att få feedback av det par som de diskuterat med. jag lyckas?

8 Mightifier-karaktärsstyrkorna 1. Mod 2. Entusiasm 3. Uthållighet 4. Ärlighet 5. Nyfikenhet 6. Kreativitet 7. Humor 8. Glädje att lära sig 9. Vänlighet 10. Rättvisa 11. Samarbete 12. Medkänsla 13. Förlåtelse 14. Generositet 15. Självbehärskning 16. Hopp 17. Tacksamhet 18. Uppskattning av skönhet och perfektion 19. Andlighet 20. Kärlek 21. Ödmjukhet 22. Omtänksamhet 23. Social intelligens 24. Ledarskap 25. Sköta sig själv 26. Perspektiv 27. Omdöme

9 Mod I vilka situationer krävs det mod? Ge exempel på djärvhet? När kommer du ihåg att du varit modig? Eller din kompis? Har du gjort något modigt i sociala medier? Är det skillnad på att vara modig i sociala medier och när man är öga mot öga? (Vågar du lättare säga din åsikt i sociala medier?) Att fundera på: Moraliskt mod och mod att handla rätt. Mod att försvara en åsikt även om man är i minoritet. Mod att försvara en kompis som möter mobbning eller rasism. Modet ökar med de egna styrkorna. Det är modigt att handla enligt sina egna mål och principer även om de flesta andra gör på ett annat sätt. Mod att misslyckas och visa sina svagheter samt mänsklighet.

10 Entusiasm Vilka saker får dej att bubbla av entusiasm? Händer detta ofta och när i skolan? I vilka situationer minns du att dina kompisar senast blev ivriga? Vilka saker ger energi och entusiasm åt hela klassen? Vad blir läraren ivrig av? Blir läraren och eleverna ivriga av samma saker? Entusiasm i klassrummet: Spel och lekar gör både barn och vuxna entusiastiska. Man kan göra klassrummet mer äventyrligt genom olika uppgifter och detektivarbete. Samband med nyfikenhet och ihärdighet Entusiasm har ett starkt samband med ihärdighet och nyfikenhet. Den nyfikne blir intresserad av nya saker. Med ihärdigheten för man de intressanta sakerna framåt.

11 Uthållighet Skolarbetet kräver mycket ihärdighet. Vilka ämnen kräver mest ihärdighet av dej? Hurdan ihärdighet krävs i olika hobbyer? (löpning, ridning, schack, gymnastik) Vilka målsättningar har du för skolan? För hobbyerna? Hur kan du nå dina mål? Fundera på uthålliga kändisar exempelvis idrottare. Synpunkter: Ihärdighet är att orka när det känns som att krafterna sinar. Man kan tala om i vilka situationer barnen hittat oanade krafter i sig själva. Långsiktig ihärdighet accentueras genom återhämtningen från denna verksamhet (resiliens). För att kunna vara uthållig måste man lära sig att slappna av. Lyft fram sånt som kräver ihärdighet. (läxor, hobbyer, människorelationer, att växa) Mål-Resa-Etapp-att lyckas-att nå målet.

12 Ärlighet Har du märkt att det känns frigörande och bra att vara ärlig? Tänk på en svår situation där du övervägde att berätta sanningen och du kände dej bra sen? Hur kan vi uppmuntra våra vänner att vara ärliga? Kan det ibland vara illa med ärlighet? Ska man ändå vara ärlig? Varför/Varför inte? Ärlighet och mod: Ärlighet hör nära samman med mod. En ärlig person är ofta även modig, exempelvis att berätta sanningen är både modigt och ärligt. Exempelberättelse: Kejsarens nya kläder: en klassisk berättelse om mod och ärlighet. Synpunkter: Ärlighet som en inre resurs i elevens egna tankar om samvetet. Ärlighet och mod att våga vara sig själv. Ytlig ärlighet syns i mänskorelationerna. En god vän är ärlig och pålitlig.

13 Nyfikenhet Vad blir du lättast intresserad av? På vilket sätt blir man bäst bekant med en ny kompis? Hur får du en kompis att bli intresserad av något du vill tala om? Hur kan du berätta detta så att din kompis brinner av iver? Var tycker du att gränsen för nyfikenhet går Läraren väcker nyfikenheten: Nyfikenhet väcker barnens intresse på många sätt. Genom att poängtera styrkan i uppgifterna kan man motivera barnen bättre. Exempelvis inled ett undervisningstema med en spännande historia. Detektivarbete kring ett tema Uppgifter där barnen på nåt vis kan inverka på resultatet. Hur kan läraren belöna nyfikenhet? (att lära barnen att nyfikenheten är en styrka som väcker kunskapstörsten) Lärare, din nyfikenhet för barnens språkbruk och värld gör dialogen med dem mer äkta och hjälper dej att bättre förstå barnen

14 Kreativitet Hurdan kreativitet har du märkt hos dina klasskompisar? Vilka egenartade handlingar och idéer har de? Hurdana kreativa sysslor njuter du av? (konst, matematik, sudoku) Vilka besynnerliga saker gillar du? När har du behövt improvisera? Improvisation: Improvisation och tillförlitlighet i olika situationer hjälper till att utnyttja den egna kreativiteten Kreativ verksamhet och improvisationsförmåga gör en mer flexibel och kan således minska nervositet och stress i sociala situationer. Kreativitet i grupparbete: En ny grupp förutsätter att eleverna anpassar sina kommunikationsfärdigheter kreativt. Kreativitet kräver avslappning och en trygg omgivning. Om man är rädd eller nervös för att gå i skolan och det orsakar stress är kreativitet omöjligt. Rädsla för att misslyckas är kreativitetens värsta fiende. Positiv pedagogik omfattar även tanken om att en tabbe är en gåva. Alltså ska man stöda eleverna så att de inser att man lär sej av sina misstag.

15 Humor Vad är det som får vår klass att gapskratta? Passar humor i alla sociala situationer? I vilka situationer bidrar humor och en bättre stämning till att man lyckas? Hur kan man förstärka humorn? Eller kan man? Vilka kul grejer / situationer minns du från klassen? Humor och Kreativitet: Humor hör till kreativiteten. Hjärnan kopplar snabbt samman sådant som inte andra så lätt ser Humor i sociala situationer: Humor gör sociala situationer mer avslappnade och befriar stämningen. En bra stämning bidrar till äkta vänskapliga möten och ökar kunskapstörsten. Humor är att snabbt reagera i sociala situationer (skillnaden mellan att vara clown och en lämplig dos humor). Här kan man lyfta fram elever som naturligt bidrar med glädje och humor i skolan. De kanske inte vet om att de skapar en positiv atmosfär i klassen (vikten av informell verksamhet i klassen). Björn och Tippan i Mightifiers värld innehåller massor av humor vilket bidrar till mer kul i klassen.

16 Glädje att lära sig Hur känns det att lära sej nåt nytt? I vilka undervisningssituationer upplever du att du lyckas och njuter av att lära dej? Hur kan du hjälpa en kompis att lära sej nåt nytt? När har du lagt märke till klasskompisars kunskapstörst? Vilka ämnen gillar du mest? varför? Synpunkter: Glädje att lära sig är en viktig styrka som för skolarbetet framåt och även hela det livslånga lärandet. Att identifiera styrkor och ge positiv respons bidrar till att uppleva glädje genom att lära sig. Positiv respons höjer självkänslan och minskar rädslan för att misslyckas. Hur kan man väcka och bibehålla glädjen att lära sig? Med hjälp av kreativitet blir man intresserad av nytt och med ihärdighet och självkontroll når man målen.

17 Vänlighet Vad betyder en vänlig blick för dej? En gest? (t.ex. att låna pennan åt en kompis) Med vilka små medel kan du pigga upp atmosfären i din klass? I vilka situationer vill du öka samarbetet i klassen (lekar på rasten, grupparbete, tävlingar) Hur kan man öka samarbetet? Vilka vänliga gester/handlingar kan du visa mot dina klasskompisar? Vänlighet höjer klassandan: En positiv attityd bidrar till god stämning och vänlighet i hela klassen. Surpuppan attityden drar lätt med hela gruppen i ond cirkel av negativa tankar och handlingar. Vänlighet har ett starkt samband med medkänsla. En handling av medkänsla är även ett tecken på vänlighet. Alla förtjänar att behandlas vänligt (klassens sociala ansvar).

18 Rättvisa På vilket sätt har dina klasskompisar varit rättvisa mot dej? Hur ser vi till att ingen i klassen ska känna sej utanför? Hur ser vi till att arbetet fördelas jämnt i grupparbeten? Med vilka små medel kan man öka på rättvisan i klassen? Synpunkter: Äkta rättvisa vs. påtryckning Det där är inte schysst. Till rättvisa hör även att tala snällt åt andra. Rättiviselöfte (man kan även bestämma sej för att uppträda rättvist mot en kompis exempelvis på rasten). Det är schysst att vara rättvis mot andra mänskor. Diskutera eventuellt med eleverna om moraliska frågor. Exempelvis om det är rättvist att ett pris/lön för arbete delas jämnt eller om det ska delas enligt vars och ens insats?

19 Samarbete Vilka gemensamma mål har vår klass? Hur kan jag använda mina egna styrkor för att nå gemensamma mål? Hur kan du motivera dina klasskompisar? Vad har du för råd för att alla ska komma bra överens? Hur gör vi i klassen för att bli ense om något? Vilka färdigheter tycker du att behövs för ett lyckat grupparbete? Att utveckla styrkan med ord och handlingar: Nämn färdigheter som behövs i vår klass dagligen (tala vänligt, visa hänsyn, egen satsning för gruppen, att motivera och uppmuntra andra). När man identifierar egna och andras styrkor utvecklar man samtidigt samarbetsförmågan. Åt de äldre eleverna kan man berätta att samarbetsförmåga är en central färdighet i skolan men framförallt senare i arbetslivet.

20 Medkänsla Hur har dina klasskompisar visat medkänsla mot dig? Hur skulle du vilja att dina klasskompisar skulle bemöta dej? Med vad behöver du mer stöd? Hur kan du öka medkänslan i din klass? I vilka situationer har du blivit glad för din kompis framgång och berättat åt hen hur ivrig du blev av detta? Medkänslan stärker klassgemenskapen: t.ex. den gyllene regeln vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem, som finns i många religioner och filosofier. En styrka som förstärker klassgemenskapen och bidrar till att komma ur en ond cirkel. Medkänsla hör starkt ihop med delad glädje, att barnen ska kunna dela varandras framgångar och bli glada för dem. Medkänslan hör alltså inte bara till negativa känslor! Att visa medkänsla när man misslyckas hjälper barnen att inse att de får stöd även när de inte lyckas.

21 Förlåtelse Hur kan man lära sej förlåtelse när det känns svårt? Hur reder vi ut det som vi är oense om i klassen? Har du lätt för att förlåta? Eller att be om förlåtelse? Kommer du på en situation där du insåg betydelsen förlåtelse? Tycker du att du är förlåtande? Varför är det viktigt att förlåta? Synpunkter och exempel: Förlåtelsen som styrka är en djup och äkta förlåtelse, inte bara upprepning av ett beteendemönster. Fundera tillsammans på situationer där man ofta behöver förlåtelse. Samband med vänlighet och medkänsla. Förlåtelse är inte möjligt utan en erfarenhet av medmänsklighet. T.ex. Anna och Elsa i Frozen förlåter varandra.

22 Generositet Hur kan du med dina handlingar eller genom att dela med dig sprida glädje? I vilken situation tyckte du att din vän var generös? Känner du nån särskilt generös person? Hur syns det? Har du märkt den goda känslan av generositet? (att ge en gåva, donera eller välgörenhet åt dem som saknar det man själv har) Koppling till övriga styrkor: Generositet är starkt sammankopplat med tacksamhet och vänlighet. Generositet har även samband med rättvisa. Är man generös mot en kompis eller klassen är man samtidigt även rättvis. Generositetsprojekt: Klassen kan ha generositets t.ex. på alla hjärtans dag eller till jul. Övningen lär en att märka hur man kan göra någon behövande glad genom generositet.

23 Självbehärskning I vilka dagliga situationer i skolan måste du behärska dej själv? Vad gör du om en kompis jämt är störande? Hur kan du hjälpa en kompis som känner stress med läxorna och skolan? Kanske inte så lätt att se hur det hör ihop med självkontroll? I vilka livssituationer måste du utveckla din självkontroll som styrka? Vad innebär en god självkontroll med tanke på framtiden? Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet Olika koncentrations- och avslappningsövningar understöder ökningen av självkontrollen som styrka. Har ni provat på mindfulness i klassen? Att behålla en hemlis när man allra helst skulle vilja avslöja den (överraskningskalas). Börja jobba även om du inte har lust. Koncentrera dej på sysslan även om det känns svårt. Håll dej lugn när någonting är upprörande Lyssna vad någon har att säga och tala sedan. Respektera även dem som beter sej retsamt.

24 Exempel på Självbehärskning som styrka: Det klassiska skumgodistestet vid Stanford I Det klassiska Stanford skumgodistestet sattes en fyraåring ensam i ett rum utan inspiration med ett stycke skumgodis. Man lovade att barnet skulle få mera skumgodis om hen orkade vänta en kvart. Om barnet inte orkade vänta fick hen bara ett godis. Endast 30 % av barnen orkade vänta en kvart för att få mer skumgodis. Syftet med testet var att reda ut varför somliga har mer tålamod än andra. De barn som klarade sej bra i testet verkade ha större framgång som vuxna. Senare märkte testets upphovsman Walter Mischel att de barn vilka som 4-åringar orkade vänta på godiset oftare än de andra i testet kom in på universitetet. Dessutom hade den otåliga gruppen märkbart fler problem med observation och beteende, både hemma och i skolan. De otåliga hade även som vuxna svårt att bibehålla vänskaper och klara sej under press. Walter Mischel anser att resultatet visar på att det snarare är tålamodet som avgör framgången och inte ren intelligens. Tålmodiga barn hittade på annat att göra, såsom att säga ramsor, för att inte tänka på godiset.

25 Hopp Vilka bra saker tror du att händer i framtiden? Fantiserar du ofta? Om vad? Hur försöker du nå dina mål? Hur hjälper hoppet dej att orka i vardagen? Ser du optimistiskt eller pessimistiskt på framtiden? Klassens gemensamma drömmar? Synpunkter och exempel på styrkan Stark tro på att önskningarna förverkligas och en känsla av att man med sina egna handlingar också kan påverka framtiden. Drömmar om att uppnå mål. Man kan öva fantiserandet genom att måla upp drömbilder, eller visualisering. Kreativa övningar kan även förtydliga oklar hoppfullhet. Hoppfullheten ökar tron på att nåt bra ska hända. Man kan diskutera önskningar som gått i uppfyllelse, kolla läget för drömmarna och fundera över betydelsen av att tro på sina drömmar.

26 Tacksamhet Vad är du tacksam för? (familj, vänner, husdjur, hemmet) Hur ofta kommer du ihåg att visa tacksamhet med ord eller handlingar? Hur kan vi som klass visa tacksamhet? Tänk ut en plats eller situation där du kan återkalla händelser under en vecka eller månad vilka du är tacksam över. Varför är det nyttigt att vara tacksam? Synpunkter och exempel på styrkan i handling: En bra klassanda är ingen självklarhet. Att ge positiv respons åt en annan är att visa tacksamhet för att den andra är med en i skolan. Tacksamhet även för de egna misstagen eftersom man lär sej av dem! Tacksamhet är också att värdesätta. Tacksamhet är inte bara en inre känsla utan även att värdesätta andra med ord och handlingar. Tacksamhetsdagbok som läxa. Tacksamhetsburk i klassrummet dit man sätter lappar om sånt som man är tacksam för

27 Uppskattning av skönhet och perfektion Ser du något vackert och perfekt dagligen exempelvis i naturen, byggnader/arkitektur, mänskor, fordon under skolvägen? Vilka platser eller miljöer tycker du att är vackra? Varför? Vilka känslor väcker dessa? Vilka världar eller helheter brinner du för och du vill fördjupa dej i dem helt och hållet? (seriernas värld, fysik, matematik, kemi, handarbete, spelvärldar, hobbyer) Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet: Viktigt att poängtera att detta är en mångsidig styrka. Fysisk skönhet och perfektion och moralisk skönhet och perfektion, sådant som hör ihop med färdigheter. (viljan att bli bättre, en älskvärd mänska som skapar positivitet omkring sig) Använd även bilder som stöd för diskussionen. Exempelvis Finlands natur under årstiderna. Diskutera gärna den stereotypa skönhetsbild som förmedlas via film och reklam.

28 Andlighet Frågor att diskutera Vad tycker du att andlighet är? På vilket sätt har du märkt andlighet i kompisarna? Vilka andliga saker ger dej kraft? (meditation, bön, tankar kring de egna styrkorna) Kan en icke-troende ha andliga styrkor? Vilka? Synpunkter: Andlighet är ofta något mycket intimt varför det är bäst att börja diskussionen först när klassen har lärt känna varann ordentligt. Många grubblar över på livets mening. Frågan om att hitta sin egen plats leder till djup kontemplation. Inte samma sak som religiositet (obs! Religionerna har ändå ofta andligt innehåll) Andliga värden(t.ex. uppriktighet, äkthet) viktiga på ett nytt sätt under digiåldern

29 Kärlek Vilka saker eller handlingar binder klassen samman på lång sikt? Hur visar vi att vi bryr oss? Vad tycker vår klass att är betydelsefullt? Hur kan du trösta en kompis om det har hänt något tråkigt? På vilka olika sätt kan man ge och få kärlek? Vilka olika former av kärlek finns det? Jämför kärlek till kompisar, till föräldrar och romantisk kärlek. Synpunkter och exempel: Universellt är kärleken något härligt som varar livet ut. Kärleksfulla handlingar mot en vän och modet att ta emot andras känslor. Diskutera även kärlek inom familjen om det är lämpligt (t.ex. syskonkärlek). Kärlek är t.ex. att dela förtroende, godkännande och röst. Av dessa kan man hittaexempel i klassens verksamhet men det är viktigt att poängtera skillnaden mellan romantisk kärlek och kärlek till nästan eller en klasskompis. Kärleken omfattar många olika former.

30 Ödmjukhet Frågor att diskutera Vilka handlingar är ödmjuka? I vilka situationer har du märkt att dina vänner är ödmjuka? När behövs ödmjukhet? Hur inverkar ödmjukhet på vänskaper? ödmjukhet är även anspråkslöshet. När tycker du att det är lämpligt att vara anspråkslös? Ödmjukhet i förhållande till andra styrkor: Ödmjukhet i relation till ledarskap den ödmjuke tar inte bara äran åt sej själv utan lyfter även fram andra och ställer sej själv på samma nivå. Sambandet mellan ödmjukhet och självkontroll kommer fram exempelvis i att den ödmjukes inställning till uppgifter bidrar till att reglera sin egen energi. Ödmjukhet som resurs: ödmjukhet är ofta en resurs vid problemlösning. Ödmjukhet hjälper en att hitta en lösning till slut och se på en uppgift från olika perspektiv eftersom ödmjukheten också innebär en insikt om att man kanske inte genast har rätt.

31 Omtänksamhet När tycker du att du har handlat med omtanke? Fick du respons för det och hur var det, t.ex. av förälder eller lärare? Vad har man för nytta av att tänka efter före? I vilka situationer är det särskilt bra att tänka efter ordentligt? Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet: Försiktighet och omtanke är även vishet (t.ex. att spela schack). Fundera på följderna av att inte tänka efter före man talar. Förhållandet mellan omtanke och mod. Omtanken hjälper en att använda sitt mod vettigt och inte vara dumdristig.

32 Social intelligens Hur kan du ta hänsyn till andras livssituation? (en kompis har varit sjuk/fått en ny hundvalp, prov som gått dåligt) Vilka oskrivna regler kring sociala färdigheter har ni i skolan för olika situationer? (vänta på sin tur, festtraditioner, ny elev i klassen) Hur kan du ta hänsyn till folk från olika kulturer? Du har lovat gå på två vänners födelsedagskalas och du märker att de år på samma dag samtidigt. Vad borde du göra då? Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet: En styrka som man övar i de rätta sociala situationerna och funderar på sitt beteende efteråt. Diskutera med mänskor om deras känslor i olika situationer för att utveckla den egna sociala intelligensen. Social intelligens kräver att barnet är empatiskt och kan reflektera över sina egna tankar.

33 Ledarskap Frågor att diskutera Vilka olika former av ledarskap identifierar du i klassen? (grupparbete, sport, organisation, konst) Hur fattas beslut i din klass? Vem bestämmer och varför? Hur vet du vem som är ledare i en situation? Kan det finnas flera olika ledare? På vilka sätt kan man uppmuntra andra? Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet: Olika ledarskapssituationer i skolan (läraren som ledare, bland kompisarna, på fritiden). Vad innebär organisering inom klassen? Vilka exempel på ledarskap finns i omgivningen? (lärare, rektor, föräldrar, elevkårsordförande). Världsledare: diskutera hurdana ledare det finns och deras ledarskap. Vilka egenskaper som ledare har de? Meningen med ledarskap - vägvisare, organisation och inge förtroende.

34 Sköta sig själv Frågor att diskutera Hur tar du hand om dej själv i vardagen? Vad hjälper en att orka? Hur tar andra hand om dej? Hur hjälper du en vän att orka i skolan? Varför är det viktigt att ta hand om sej? Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet: Hur beaktar man livets olika delområden i skolan (göra läxorna i tid, tillräckligt med vila, energigivande vänskaper, sköta om hälsan). Nåd mot sej själv och medkänsla för sin egen ork. Handlingar som stöder en att ta hand om sej själv till vardags kan man gå igenom konkret, eftersom barnen har mycket olika bakgrund.

35 Perspektiv Av vem frågar du råd i kvistiga situationer? Varför just av hen? I vilka situationer har du funderat ur en annan mänskas synvinkel? Hur var det? Varför och hur lönar det sej att beakta andras synpunkter i grupparbete? Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet: Tänk på något ur flera olika elevers synpunkt. Förmåga att lyssna, att utveckla denna. Kan övas med rollspel och berättelser där man lever sig in i olika karaktärer. Det är möjligt att ett problem eller en uppgift bara kan lösas om man beaktar olika synpunkter.

36 Perspektiv- exempel Fundera tillsammans ur barnens olika synvinklar vad Lisa borde göra? Lisas katt har klättrat upp i trädet och den vågar inte komma ner själv. Lisa kunde klättra upp men pappa har sagt att man inte får klättra i träd. Katten hänger hjälplös i trädet och jamar högt. Lisa har dessutom bråttom till baletten. Dit ska hon gå med Ella och hon vet att Ella och hennes mamma redan väntar på Lisa, redo att åka iväg. Lisa undrar hur hon skulle kunna få ner katten. Om hon klättrar upp i trädet blir papa arg. Om katten blir kvar kan den falla ner. Om hon ber brandkåren eller Ellas mamma om hjälp blir de försenade till baletten och läraren blir arg. Vad tycker du att Lisa ska göra?

37 Omdöme Vilka saker överväger du när du ska fatta beslut? Hur bedömer du situationer och hur motiverar du dina beslut? Vilka förutfattade meningar och handlingsmönster har du i samband med skolgången? T.ex. om att göra läxor? Fundera på en situation där du har motiveringar och förutfattade meningar. I vilka situationer har du använt din omdömesförmåga i skolan? Hemma? Synpunkter och exempel på styrkan som verksamhet; Informationshantering, motiveringar och argumentation är centrala i skolan. Omdömesförmåga behövs och används många sociala situationer men man tänker inte alltid på det efteråt. Mediekunskap och mediekritik kan övas med olika informationssökningsuppgifter. Man kan också fundera på hur man ska bete sej i olika sociala medier. Riktigheten i förhållande till medmänskorna. Konsten att använda omdömet etiskt.