#111. Användarundersökning första steget mot framtidens RSK-databas. Dags att kontrollera produktdata Samarbete mellan SEG och VVS-Information

Transkript

1 #111 Dags att kontrollera produktdata Samarbete mellan SEG och VVS-Information Användarundersökning första steget mot framtidens RSK-databas RSKdatabasen.se Allt om VVS-produkter på ett ställe

2 vvs-ledaren Så kom den då äntligen igång! Det är inte sommaren jag menar, utan användarundersökningen som VVS-information under många år har haft för avsikt att genomföra. Vi startade en resa mot bättre och bredare information i RSKdatabasen 2009 när vårt utvecklingsarbete drog igång. Vid starten konstaterades att det fanns mer att önska av kvaliteten i databasen och vi har under de två senaste åren därför jobbat intensivt med att kvalitetssäkra informationen. Vi kom, i utvecklingsarbetet, även fram till att användarnas synpunkter väger tungt. Därför genomförs just nu en undersökning där vi frågar användarna hur de utnyttjar databasen. Men kanske framför allt hur de i framtiden vill kunna använda databasen för att just deras behov skall tillgodoses. Undersökningen genomförs på två olika sätt; dels genom en öppen webbenkät på rskdatabasen.se och dels genom att VVS-information besöker företag inom grossist-, installatörs- och leverantörsleden. Även programvaruföretag inom branschen kommer att besökas. Webbenkäten kommer att vara öppen under hela maj månad och ligger tillgänglig för alla på adressen Den andra delen består av personliga besök på de företag som valts ut, och kommer att genomföras i form av djupintervjuer under försommaren. Båda dessa undersökningar har som mål att fånga upp de sätt som RSK-användarna använder databasen på idag, men framför allt hur man ser på utvecklingen och hur man vill att databasen skall se ut i framtiden. Resultaten av dessa undersökningar kommer att ligga till grund för vidareutveckling av RSK-databasen. Vi har även stora förhoppningar på att samarbetet med Svenska elgrossistförening (SEG) vad avser den gemensamma utvecklingen av det administrativa systemet. Vi hoppas detta kommer att medföra kreativa förbättringar av så väl RSK-databasen som E-nummerbanken. Detta är RSK-databasen RSK-databasen är det bästa sättet för leverantörer att nå ut med produktinformation till hela VVS-branschen. Här finns i dag drygt 80 procent av samtliga VVS-produkter i Sverige. Av de drygt produkterna är cirka så kallade aktiva artiklar som förekommer i den dagsaktuella handeln. Att en produkt utgår från leverantörens sortiment, innebär inte att den försvinner ur databasen. I databasen går det att söka även på äldre produkter, ända tillbaka till 1960-talet. Det gör det enkelt att hitta en ersättning till utgångna produkter. I RSK-databasen går det att hitta information om allt utom priset. Den är unik genom att vara tillgänglig för alla, både proffs och privatkunder. Att stå utanför RSK-databasen är i princip är som att bli osynlig. Många leverantörer som tidigare gått ur RSK-systemet har på senaste tiden valt att komma tillbaka eftersom deras produkter inte längre är sökbara i databasen. Information om VVS-branschen VVS-information Administrerar och underhåller RSK-databasen RSK-databasen Allt om VVS-produkter på ett ställe VVs-fabrikanternas råd VVS-industrins bransch organisation för leverantörer av VVS-material Svenska Rörgrossistföreningen VVS branschorgan för svenska vvs-grossister VVS Företagen bransch- och arbets givar organisation för installationsföretag inom vvs vvs-auktorisation ideell förening för auktoriseringen Säker Vatteninstallation svenskt vatten branschorganisation för Sveriges vattenoch avloppsreningsverk Jag önskar er en skön sommar! Foto: anders nilsson Ulf Jonson Vd VVS-Information VVS-Information Data AB Upplandsgatan 2B, 4 tr, Stockholm Tfn: , E-post: info@vvsinfo.se Ansvarig utgivare: Ulf Jonson Producerad av: Roxx Media Sverige, Projektledare: Micael Lindgren Texter: Håkan Hellström Layout: Örjan Folcke Omslagsfoto: Ahlsells Tryck: Printfabriken, Karlskrona,

3 Installatörer Grossister Fabrikanter Övriga Djupintervju Webbenkät Workshop Rapport Hur ska framtidens RSK-databas se ut? Under 2011 genomför VVS-Information en stor användarundersökning med fabrikanter, grossister, installatörer och andra aktörer på VVS-marknaden. Undersökningens resultat ska ligga till grund för RSK-databasens framtida utveckling. Det är viktigt för oss att RSK-databasens användare får delta mer aktivt i utvecklingen av databasen, säger Ulf Jonson, vd på VVS-Information. Användarundersökningen genomförs av VVS- Information tillsammans med konsulten Hans Petter Hoel. Man kan säga att syftet med användarundersökningen är att förbereda oss för framtida krav på RSK-databasen, säger Ulf Jonson. Vi inser att samhällets utveckling under de kommande fem åren kommer att ställa nya krav på databasen när det gäller tillgänglighet, sökmöjligheter och informationskvalitet. Vi hoppas att undersökningen hjälper oss att välja utvecklingsvägar som motsvarar användarnas krav, inte bara i dag utan även i framtiden. Samtidigt är det viktigt att påpeka att VVS-Information redan har genomfört ett antal åtgärder för att höja både användarvänlighet och informationskvalitet i RSK-databasen. Det har gjort det möjligt för oss att gå vidare med detta ambitiösa utvecklingsprojekt. Flerstegsraket I början av maj inleddes ett av de viktigaste stegen i användarundersökningen, då arbetet med att genomföra ett antal djupintervjuer med såväl RSK-innehavare som RSK-användare påbörjades. Vi har valt ut ett antal installatörer, grossister och fabrikanter för intervjuerna, men också representanter från konsult- och programföretag, berättar Ulf Jonson. Svaren från djupintervjuerna kommer att analyseras och sedan ligga till grund för ett antal workshops som ska anordnas i början av sommaren. I djupintervjuerna vill vi till exempel ta reda på hur framtidens användarmönster kan komma att se ut, berättar Hans Petter Hoel. En hypotes är att de personer som arbetar i VVS-branschen om fem år kommer att ha en helt annan vana av att söka information på nätet och ha andra och större krav på tillgänglighet. Sökvägarna är också intressanta att titta på, säger han. Styrs kanske sökvägarna av hur RSKdatabasen är uppbyggd och inte av vad användarna tycker är mest praktiskt? I dag visar statistiken att sökningar på det fullständiga sjusiffriga RSK-numret det vanligaste söksättet. Varför är det så? Kan det vara så att dessa sökningar är en följd av länkningar från exempelvis grossisternas webbplatser där man egentligen har använt sig av helt andra sökvägar? Undersökningen ska hjälpa oss att se om våra hypoteser stämmer med verkligheten eller inte, säger Hans Petter Hoel. Workshop och webbenkät Efter att VVS-Information sammanställt resultaten av intervjuerna planerar man att använda den insamlade informationen för ett antal workshops. Vi kommer att bjuda in fler personer till workshoparna än de som deltog i djupintervjuerna, detta för att få ett så stort urval som möjligt, säger Ulf Jonson. Även resultaten från dessa workshops kommer att analyseras och därefter gå tillbaka till deltagarna, som genom en webbenkät kommer att få reflektera över sammanställningen. Samtidigt kommer VVS-Information att ha en webbenkät tillgänglig på vår webbplats som är öppen för alla under hela projekttiden, säger Ulf Jonson. Detta för att ge alla chansen att komma med synpunkter. Stöd för att ta rätt väg Därefter sker det viktiga arbetet med att sammanställa och analysera resultaten från intervjuer, workshops och webbenkäter, säger Ulf Jonson. Det ska resultera i en rapport till sommaren, där vi kommer med ett förslag på hur RSK-databasen kan utvecklas i framtiden. Hela projektet syftar till att hjälpa oss att göra rätt saker när vi utvecklar databasen, säger han. Förhoppningsvis får vi en mer fullständig bild av de framtida behoven och kraven på databasen. Vill du veta mer om användarundersökningen, kontakta Ulf Jonson på eller ulf.jonson@vvsinfo.se. 3

4 Informationsflytten avklarad Dags för kontroll av produktdata Vi tar en närmare titt på ansökningsformulärets benämningselement och vad som gömmer sig bakom rubrikerna. 1. LEVERANTÖR Leverantörens företagsnamn som även kan anges i kortform, till exempel Aktiebolaget Gasaccumulator skrivas som AGA. Ett tips för den som ansöker om RSK-nummer är att fylla i namnet (eventuellt i kortform) i rutan Alias under Företagsuppgifter, då kommer det automatiskt upp i elementet vid nyregistrering. Arbetet med att flytta över informationen för aktiva artiklar till RSK-databasens nya benämningselement slutfördes i början av året. Nu inleds nästa steg i arbetet: Kontroll av alla överförda uppgifter. Nu har alla leverantörer chansen att kontrollera att alla produktdata i RSK-databasen stämmer, säger Ulf Jonson, vd på VVS-Information. Det är nödvändigt för att säkerställa kvaliteten på informationen. Benämningselementen innebär en klar kvalitetshöjning av databasen, under förutsättning att information är uppdaterad och korrekt, säger Ulf Jonson. VVS-Information har manuellt flyttat över data från de gamla benämningsraderna till de nya benämningselementen, men det är leverantörernas ansvar att kontrollera alla data. All överflyttad information måste dessutom godkännas av innehavaren av RSK-numret. Benämningselement Benämningselementen ersätter de två tidigare benämningsraderna som omfattade 35 tecken vardera. Förändringen gör att produktinformationen blir mer lättillgänglig och minskar risken för bristfällig eller avsaknad data. Benämningselementen gör det enklare att både lägga in och hämta data om varje produkt, säger Ulf Jonson. En viktig detalj är att vi kommer bort från de förkortningar som försvårade sökningarna i databasen. Förkortningarna var ju knappast enhetliga, vilket gjorde det svårt att tillgodogöra sig informationen i databasen. Lättare att söka Nu kan vi få en mer enhetlig och överskådlig information som är lättare att söka i. Ju bättre information som finns om artiklarna, desto bättre resultat får man av sökningarna. Vi strävar efter standardisera så mycket som möjligt, till exempel att dimensioner och storlekar ska beskrivas på samma sätt. Allt detta syftar till att höja kvaliteten på databasen. 2. PRODUKT 3. PRODUKTNAMN 4. DIMENSION 5. STORLEK Typ av produkt som det handlar om, till exempel Cirkulationspump, Nippel eller Ventil. Uppgiften är obligatorisk, inleds alltid med stor bokstav (versal). Produktens egennamn (eventuellt även modellnamn) om det finns ett sådant, till exempel Ballofix, Vatette eller STA-D. Produktens dimension, angiven i DN, mm eller liknande. Storleken kan handla om bredd x djup x höjd (BxDxH), om volym, till exempel för varmvattenberedare, 300L, eller om längd på ett rör, L=5m. Normalt anges längdmått under en meter i millimeter (mm), däröver i meter (m). 8. FUNKTION 9. UTFÖRANDE 10. FÄRG 11. YTBEHANDLING foto: anders nilsson En funktion kan till exempel för svetsning eller till golvbrunn. Ett tips för den som ska ansöka om RSK-nummer är att funktion oftast är sådant som man sätta för eller till framför. Anger vilket utförande eller variant av produkten som avses, till exempel med utvändig gänga eller utan bottenventil. Ett tips för den som ska ansöka om RSK-nummer är utförande eller variant ofta är sådant som man kan sätta med eller utan framför. Produktens färg, till exempel vit eller krom. Finns produkten enbart i en färg kan den ändå anges här. Produktens ytbehandling, till exempel förkromad, lackad eller varmförzinkad. 4

5 Nära samarbete stärker utvecklingen av databasen Just nu pågår ett samarbetsprojekt mellan VVS- Information och Sveriges Elgrossister, SEG, för utveckling av både RSK-databasen och E-nummerbanken. Samarbetet innebär fördelar både för VVS-Information och för oss, främst genom att det funktionella behovet till stora delar är gemensamt, men också genom delade kostnader och ett ökat kunskapsutbyte, säger Hans Karlsson på SEG. I samband med en uppgradering av sin administrationsplattform ville SEG samtidigt genomföra en översyn av sin produktdatahantering. SEG har haft ett egenutvecklat system för sin produktdatabas. Vi ville genomföra ett flertal förändringar och sökte efter en lämplig samarbetspartner i både Sverige, Norge och Finland, säger Hans Karlsson som är projektledare för projektet. Vi fastnade för VVS-Information, främst på grund av att de hade ett automatiserat flöde för ansökningsprocessen och dessutom var mogna som part för att inleda ett samarbete med oss. Nu kan vi få en mer enhetlig och överskådlig information som är lättare att söka i. Ju bättre information som finns om artiklarna, desto bättre resultat får man av sökningarna, säger Ulf Jonson, vd på VVS-Information. 5. TRYCK Produktens tryckklass, till exempel PN16, SN8 eller T MaterIAL Produktens huvudsakliga tillverkningsmaterial, till exempel PP, mässing eller syrafast stål. 6. EFFEKT/ELData Skriv in effekt eller elektriska data om produkten, till exempel 20kW, 400V eller 2-fas. 13. STANDARD Om produkten uppfyller en särskild standard eller materialkvalitet, till exempel SS2343, AISI 316, A2 eller SDR11. Mer innehåll till lägre kostnad Vi inledde en studie tillsammans med VVS-Information för att utforska vårt utvecklingsbehov, säger Hans Karlsson. De visade sig att vissa delar av samarbetet krävde anpassning från bådas sidor, andra delar var en grund för gemensam utveckling och ytterligare delar kom på köpet genom samarbetet så att säga. Det gäller till exempel funktioner för fakturering och leverantörsadministration av produktuppgifter som VVS-Information redan hade och vi efterfrågade. I den nya databasen kommer SEG att kunna hantera en betydligt större mängd information om varje produkt och på så sätt ge en bättre service till medlemmarna, säger Hans Karlsson. Delar utvecklingskostanderna Målet är att de nyutvecklade systemen ska vara i drift senare i höst hos både SEG och VVS-Information. Vi kommer att ha två helt skilda databaser med identisk struktur, där vi samarbetar kring utveckling men samtidigt behåller respektive nummersystems unikhet. säger Hans Karlsson. För både SEG och VVS- Information innebär samarbetet att vi kan dela utvecklingskostnaderna och i stort sett halvera driftskostnaderna, vilket är en stor fördel för båda parter. foto: anders nilsson SEG och VVS-Infomation kommer att samarbeta kring utvecklingen av RSKdatabasen och E-nummerbanken. 5

6 Personlig inloggning underlättar administrationen Tid att skicka in Samarbetsavtalet Före årsskiftet skickade VVS-Information ut ett nytt Samarbetsavtal till samtliga RSK-innehavare i RSK-databasen. Har du ännu inte skickat in ditt Samarbetsavtal till VVS-Information är det hög tid att skicka in det. Det är viktigt för oss att alla är medvetna om vilka skyldigheter och rättigheter som gäller, därför ska avtalet skrivas under och skickas tillbaka till oss, säger Ulf Jonson. Sedan kommer innehavaren att kunna redigera produktuppgifterna i RSKdatabasens administrationsverktyg VVS-in, där de kan godkänna eller själva ändra i sina aktiva artiklars benämningselement. För att kvaliteten i RSK-databasen ska säkerställas ska informationen om varje artikel godkännas innan vi lägger upp dem skarpt i databasen, säger Ulf. Nu får innehavarna möjlighet att själva gå igenom och godkänna varje artikel. På så vis får de möjlighet att lägga till information som tidigare inte fick plats i benämningsraderna. De artiklar som ännu inte gåtts igenom av innehavaren kommer att vara tydligt utmärkta i databasen med texten Benämningselementen ännu ej godkända av leverantören, till dess att de har godkänts. Varje enskild användare av administrationssidorna i VVS-in i RSK-databasen får en personlig inloggningskod. Tidigare fanns en gemensam kod för ett helt företag. En personlig kod kommer att kvalitetssäkra arbetet för användarna, säger Jonas Ahlberg på VVS-Information. Med den personliga inloggningskoden kan användaren enbart se de ansökningar som han eller hon själv har gjort, i stället för att behöva söka igenom alla ansökningar från företaget. Det förenklar, till exempel om användaren arbetar med en enda produktgrupp, säger Jonas Ahlberg. Det är enbart den huvudansvarige hos leverantören som har behörighet att ändra data, till exempel att lägga till nya användare. Det ger leverantören mer kontroll över vem på företaget som kan administrera RSK-databasen; inte ens VVS-Information kan gå in och ändra de här uppgifterna. Enkelt att hämta Den som loggar in på administrationssidorna i VVS-in kommer att mötas av en meddelanderuta där man uppmanas att hämta det nya lösenordet. Varje person hämtar sitt eget lösenord genom att klicka sig vidare och följa instruktionerna. Det finns ingen tidsgräns för att hämta lösenordet, säger Jonas Ahlberg. Det är relativt enkelt att hämta de nya inloggningsuppgifterna och tar inte lång tid. Dessutom kan du enkelt byta ditt personliga lösenord när du är inloggad i VVS-in. Många RSK-användare saknar nyttjanderättsavtal foto: VVS-information, Marcel Hol Alla användare av RSK-nummer ska också teckna ett nyttjanderättsavtal med VVS-Information. Avtalet reglerar hur informationen får användas. Många användare är inte medvetna om att de måste ha ett nyttjanderättsavtal för att få använda informationen i RSK-databasen och att de måste betala för nyttjandet, säger Ulf Jonson, vd på VVS-Information. En RSK-användare är den som på något sätt använder ett RSK-nummer i sin verksamhet, till exempel i en produktkatalog, i trycksaker eller i webbshopar. Det är alltså inte den som har egna artiklar i RSK-databasen (det vill säga en RSK-innehavare) utan i stället den som säljer produkter genom andras RSK-nummer. Det är viktigt att påpeka att RSK-numret ägs att VVS-Information. Det får inte kopieras, över låtas eller missbrukas på något sätt. Den information, bilder och dokument som tillhör RSK-innehavare och finns i RSK-databasen får inte kopieras och användas av andra parter om det inte överenskommits med RSK-innehavaren, vilket i vårt fall oftast är fabrikanter, agenturer och grossister med egna produkter, Det är viktigt att alla som nyttjar RSKdatabasen är med och betalar för dess drift, säger Ulf Jonson. RSK-användaren betalar en årsavgift, där storleken bland annat beror på om användaren är medlem i någon av VVS-Informations ägarföreningar eller inte. Priset påverkas också av hur ofta artikelinformationen uppdateras, allt ifrån månadsvis till realtid, och hur mycket av informationen som användaren vill utnyttja. Det är användarens egna val som avgör kostnaden. Sökningar i den publika databasen, rskdatabasen.se, berörs inte av detta. 6

7 Kostnadsaktor Gamla prismodellen Nya prismodellen Prismodellen för RSKinnehavare går från trappstegmodell till en jämnare kurva. Ju fler artiklar en innehavare har i RSK-databasen desto mindre betalar man per RSK-nummer. Volym Administrationsavgift betalas vid varje ansökan av nya RSK-nummer Inför 2011 infördes en ny prismodell för RSK-databasens avgifter, där även en administrationskostnad infördes vid ansökan av nya RSK-nummer. I stället för att man betalar hela kostnaden för registrering av nya RSK-nummer en gång om året så betalar man nu vid varje ny ansökan, säger Ulf Jonson, vd på VVS-Information. Ju fler nummer som man ansöker om samtidigt, desto lägre pris betalar man per nummer. VVS-Information bär helt och hållet sina egna kostnader och RSK-databasens avgifter finansierar verksamheten. De nya prismodellerna infördes för att göra prissättningen för RSK-innehavare mer logisk och rättvis. Tidigare betalade de som har artiklar med RSK-nummer i databasen enligt en så kallad trappstegsmodell. Det innebar att en enda ny artikel i databasen kunde medföra en kraftig kostnadsökning som var svår att förutse för innehavaren. Den nya prismodellen har däremot en betydligt jämnare kurva och priset per artikel anpassas i en jämn takt. Statistik från databasen RSK-databasen innehåller i maj 2011: Antal RSK-nummer: Antal aktiva RSK-nummer: Artiklar med logistikuppgifter: GTIN-märkta artiklar: Artiklar med bild: Artiklar med monteringsanvisningar: CE-märkta artiklar: Artiklar med produktblad: Artiklar med byggvarudeklaration: Artiklar med drift/skötselanvisning: Antal medlemmar/leverantörer: 381 Vi vill också skapa betalningsrutiner som bättre svarar mot vad som händer i RSK-databasen för varje enskild RSKinnehavare, säger Ulf Jonson. Den administrativa kostnaden för att ansöka om nya RSK-nummer baseras på antalet samtidiga ansökningar. Avgifterna kommer att debiteras månaden efter ansökningarna görs. En RSK-innehavare är den som har artiklar med RSK-nummer i databasen, i princip motsvarar det de som kallas fab rikanter och agenturer, samt grossister med egna produkter. Fotnot: GTIN (Global Trade Item Number) kallades tidigare EAN (European Article Number), men streckkoderna (till exempel GTIN-14 i stället för EAN-14) är uppbyggda på samma sätt. Organisationen EAN bytte namn till GS1 när den slog sig samman med de amerikanska och kanadensiska motsvarigheterna. När Christer Nordemo inte sitter vid skrivbordet på VVS-Information seglar han bland annat, här susar han fram på Oslofjordens vatten. Christer är ny på VVS-Information Sedan den 15 april jobbar Christer Nordemo på VVS-Information. Han har tidigare bland annat arbetat som rörmontör och ansvarig arbetsledare. Han kommer närmast från en tjänst som journalist på branschtidningen VVS-Forum. Jag ska främst arbeta med driften av RSK-databasen och se till att det är ordning och reda, säger Christer Nordemo. Christer Nordemo har en bred bakgrund inom VVS-branschen, först som rörmontör i sju år och sedan som ansvarig arbetsledare i lika många år på ett installationsföretag. Under åren på installationsföretaget deltog jag också i styrelsearbetet för några av VVS-Installatörernas arbetsgrupper, som Fastig hetsgruppen och Servicegruppen, säger han. Viktig resurs Sedan kom jag till VVS-Forum närmast av en slump, bland annat efter att ha arbetat som katalogredaktör på den gamla R-prislistan och på Katalogtjänst, säger han. Jag ser fram emot att få arbeta med RSK-databasen, den är en viktig resurs för hela branschen. På VVS-Information ska jag bland annat gå igenom och godkänna ansökningarna av RSK-nummer, säger Christer Nordemo. Jag ska också fungera som en konsultresurs för de kunder som behöver hjälp med administration eller andra kundanpassade tjänster. foto: jennifer nemie, privat 7

8 Returadress: VVS-Information Data AB Upplandsgatan 2B, 4 tr Stockholm Ekodesigndirektivet ställer krav på att cirkulationspumpar som säljs och levereras från och med 2013 ska vara A-klassade. Stor outnyttjad besparingspotential med A-klassade cirkulationspumpar Det finns stora besparingar att göra genom att byta ut alla cirkulationspumpar till A-klassade cirkulationspumpar. Det säger Roland Jonsson, energichef på HSB: Det finns ingen anledning att invänta de nya reglerna som träder i kraft 2013, säger han. foto: Jens Edbladh (Thermotech), hsb Jag uppmanar både installatörer och grossister att redan nu erbjuda A-klassade cirkulationspumpar till konsumenterna, säger Roland Jonsson. De nya regler han nämner är ekodesigndirektivet, som ställer krav på att cirkulationspumpar som säljs och levereras från och med 2013 ska vara A-klassade. Efter ytterligare två år omfattas även inbyggda cirkulationspumpar, till exempel i värmepumpar, av kravet på A-klassning. Jag uppmanar både installatörer och grossister att redan nu erbjuda A-klassade cirkulationspumpar till konsumenterna, säger Roland Jonsson, som innan han blev energichef på HSB var energiexpert på VVS-Företagen. Enligt Energimyndighetens beräkningar sparar man kronor per år i ett normalt flerfamiljhus på 52 lägenheter om man byter till en A-klassad cirkulationspump. En ny pump kostar cirka kronor inklusive moms och montage, så det går relativt snabbt att tjäna in investeringen. Det kan sig löna sig att byta ut även en relativt ny, fungerande men energislösande cirkulationspump till en A-klassad. Stor besparingspotential Många är inte medvetna om vilken besparingspotential som kan uppnås genom att byta cirkulationspump, bland såväl konsumenter som installatörer, säger Roland Jonsson. VVS-branschen borde ta ett större ansvar, det gäller även grossisterna. Det finns A-klassade alternativ till i stort sett alla typer av cirkulationspumpar i dag, så det finns ingen anledning till att grossisterna inte skulle kunna marknadsföra dessa bättre. Installatörerna borde bli modigare och alltid föreslå att konsumenten investerar i en A-klassad cirkulationspump. Man tänker generellt sett alldeles för lite på driftskostnaden när man ska göra den här typen av investering, i stället ser man bara på inköpskostnaden. Ser man till kundnyttan finns det ingen anledning att rekommendera något annat än A-klassade cirkulationspumpar till konsumenterna, det är ju de som går miste om besparingen. Att spara kronor på inköpspriset och förlora på en ökad driftskostnad. Hur tänker man då? Troligen inte alls! På andra europeiska marknader, som Tyskland och Danmark, har man kommit betydligt längre än i Sverige, säger Roland Jonsson. Inom hela EU beräknas ekodesignregleringen av cirkulationspumpar spara 23 TWh fram till Det motsvarar energiproduktionen från 2500 vindkraftverk. 8