Universitetsstyrelsen 7 december 2017

Transkript

1 Universitetsstyrelsen 7 december 2017

2 Kallelse/dagordning Universitetsstyrelsen Tid: torsdag 7 december kl ca Kaffe serveras från kl , lunch kl Plats: Christer Bonde, Teleborgs slott, Växjö Dagordning Ärende Behandling 1 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens protokoll Gunilla Saltin föreslås 2 Fastställande av dagordning 3 Anmälan av föregående mötesprotokoll Anmälningsärenden Utveckling LNU Föredragande: Peter Aronsson Forskningsstrategi LNU Föredragande: Peter Aronsson Universitetskajen Föredragande: Bo Bergbäck, Hans Turnér Studentrekrytering Föredragande: Ingrid Persson Dataskyddsförordningen Föredragande: Elisabeth Engström Informationssystem och informationssäkerhet Föredragande: Peter Knutsson 10 Beslutsärenden Verksamhetsplan och budget Föredragande: Thorbjörn Nilsson Förslag till beslut: att fastställa Verksamhetsplan och budget (2)

3 11 12 Beslut om regler för utseende av prorektor Föredragande: Thorbjörn Nilsson Riktlinjer för internrevisionen Föredragande: Susanne Lindeberg Informationsärenden att revidera Lokala regler för utseende av prorektor enligt förslag samt att utse prorektor Catherine Legrand som rektors ställföreträdare. att fastställa Riktlinjer för internrevisionen vid Linnéuniversitetet enligt bilaga 13 Rektors information 14 Linnéstudenternas information 2 (2)

4

5

6

7

8 Missiv Ärende 6 Bo Bergbäck, Hans Turnér Universitetsstyrelsen Universitetskajen Föredragning Universitetstyrelsen beslutade att Linnéuniversitetets verksamhet i Kalmar ska samlas på Universitetskajen. Anmälning av detta ärende sker kontinuerlig vid styrelsens samtliga sammanträden. Arbetet med att utveckla Universitetskajen pågår kontinuerligt. En riskinventering för kommer att göras eftersom en stor del av verksamheten kommer att flytta till Universitetskajen samtidigt som det är en byggarbetsplats. Mer information om projektet finner ni på (1)

9 Missiv Ärende 7 Ingrid Persson Universitetsstyrelsen Information studentrekrytering och söksiffror Studentrekrytering en del av varumärkesarbetet Arbetet med studentrekrytering utgår från Linnéuniversitetets övergripande varumärkesarbete som i sin tur grundas i Linnéuniversitetets strategi, med vision och målformuleringar. Bärande budskap i studentrekryteringen har sedan etableringen av Linnéuniversitetet varit Ett universitet där allt är möjligt och som knyter an till visionen: En kreativt och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Vid uppföljningar av studentrekryteringsarbetet hos nya studenter och hos antagna studenter som tackat nej, samt i mätningar av anseendet hos allmänheten noteras bland annat att Linnéuniversitetet tidigt lyckades etablera ett nytt varumärke och dess synlighet med stor framgång, bland de som känner till Linnéuniversitetet finns en god känsla för universitetet, men man kan inte riktigt säga varför. Universitetet har i sin kommunikation uppfattats som otydlig och innehållet behöver göras mer känt. Utifrån dessa underlag har vi utvecklat konceptet till Borde inte mer vara möjligt, och där vi på ett tydligare sätt använder forskning i studentrekryterande syfte. Bred mix av kanaler Studentrekryteringen sker genom en bred mix av kanaler, både nationellt och internationellt. Digitala satsningar är grunden, där webben är navet kopplat till synlighet i sociala medier. Men även annonsering i offentliga rum, tidningar och inte minst personliga möten vid mässor och gymnasiebesök ingår i den breda mixen av studentrekryterande aktiviteter Resultat söktryck Det studentrekryterande arbetet har över tid varit mycket framgångsrikt sedan Linnéuniversitetet etablerades och trenden har varit positiv när det gäller antal sökanden. Det var tydligt fusionen ökade attraktiviteten så att 1+1 lärosäte blev mer än 2. Grunden är förstås att ha ett bra utbildningsutbud som är relevant för arbetsmarknaden och attraktivt för studenter. Här genomförs en kontinuerlig översyn och där kommunikationsavdelningen bidrar utifrån kunskap om målgruppen med inspel och stöd i paketering. Självklart har storleken på årskullar ungdomar och arbetsmarknad inverkan på söktryck. Likaså kan små förändringar i utbildningsutbud slå stort. Antalet sökande totalt har över tid visat positiv trend. Sökande till kurser är stabilt ökande medan antalet sökande till program sviktat något. Internationella studenter har ökat stadigt, och Linnéuniversitetet har varit framgångsrik när det gäller betalande studenter som ökat från 68 år 2011 till 480 betalande studenter (1)

10 Missiv Ärende 8 Elisabeth Engström Universitetsstyrelsen Den nya dataskyddsförordningen Föredragning En ny personuppgiftslagstiftning, Allmänna dataskyddsförordningen, träder i kraft den 25 maj 2018 och ersätter den nuvarande Personuppgiftslagen (PuL). Den nya lagstiftningen ställer högre krav på myndigheters och andra organisationers hantering av personuppgifter. Som en följd krävs ett aktivt arbete inom verksamheten för att säkerställa att man kan möta de ökade kraven, bland annat ett aktivt informations- och utbildningsarbete inom organisationen. Felaktig personuppgiftsbehandling kan i och med den nya lagstiftningen innebära höga sanktionsavgifter. Arbetet med att säkerställa den nya lagstiftningen förutsätter att information och utbildning av medarbetare kan ske i olika grad och på flera nivåer. Universitetet har anskaffat ett webbaserat utbildningsprogram i syfte att ge alla medarbetare en grundläggande kännedom om den nya lagstiftningen. Parallellt med allmänt informationsarbete sker fördjupade utbildningsinsatser och uppbyggnad av support och stöd via universitetsledningens kansli. 1 (1)

11 Missiv Ärende 9 Peter Knutsson Universitetsstyrelsen Informationssystem och informationssäkerhet Föredragning Universitetet har i allt större omfattning följt den gängse IT-utvecklingen och tagit hjälp av IT-baserade informationssystem i sitt arbete. Det kan röra sig om antagning av studenter, studierapportering, sammanställning av forskningsunderlag och system för ekonom, arkiv, diarium, bibliotek, tjänsteplanering, undervisningsstöd med flera, med flera genomfördes en Risk- och sårbarhetsanalys av universitetets informationssystem. Det fanns då 82 universitetsgemensamma IT-system. Dessa har idag vuxit med ytterligare en handfull IT-system. Parallellt med den ökade användningen av informationssystem har universitetet i sin myndighetsroll ansvar för att bedriva ett effektivt informationssäkerhetsarbete. Till stöd för detta arbetet finns Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har regeringens uppdrag att samordna arbetet med samhällets informationssäkerhet. I universitetet informationssäkerhetsarbete ingår bland annat att säkerställa att universitetets IT-system och dess information tillhandahåller en riktighet, är tillgängligt, tillgodoser konfidentialitet och har en spårbarhet. Ovan nämnda och återkommande risk- och sårbarhetsanalys är en viktig aktivitet för att identifiera brister och skapa en säkrare hantering av universitetets informationssystem. 1 (1)

12 Missiv Ärende: 10 Dnr: 2017/ Thorbjörn Nilsson Universitetsstyrelsen Verksamhetsplan och budget Föredragning I juni 2017 fattade universitetsstyrelsen beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar vilket ligger till grund för Verksamhetsplan och budget Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Utifrån universitetsstyrelsens uppdrag fastställer rektor i början på året fakultetsspecifika uppdrag med särskild betydelse för hela universitets utveckling. Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning, utbildnings- och höstdialoger. Denna uppföljning bidrar till att forma planeringsförutsättningar inför kommande år. Beslutsförslag Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Verksamhetsplan och budget (1)

13 Verksamhetsplan och budget Linnéuniversitetet en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: Dnr: 2017/

14 Innehåll Några ord från rektor 3 Bakgrund 4 Verksamhetsplan 6 Utmanande utbildningar 9 Framstående forskning 14 Samhällelig drivkraft 18 Globala värden 19 Internationalisering 19 Hållbar utveckling 20 Lika villkor 21 Universitetsbiblioteket 25 Ekonomiska planeringstal Anslagsfördelning 26 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 26 Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 27 Gemensamma funktioner 28 2 (32)

15 Några ord från rektor Vårt universitet växer genom att konkretisera visionen om en kreativ kunskapsmiljö och göra den relevant för medarbetare och omvärld. Genom att utveckla kunskapsmiljöer som knyter samman utbildning, forskning och samverkan, blir universitetet attraktivt som samarbetspartner samt studie- och arbetsplats. Samhällets utmaningar, förhoppningar och vilja till samverkan förstärker och ger kraft till utveckling. Det betyder också att förmågan till gott ledarskap, mötes- och styrningsformer samt uppföljning behöver utvecklas i arbetet med utbildningskvalitet, forskningsstrategier, jämställdhetsintegrering, samhällelig drivkraft och verksamhetsstödets utveckling. På ett attraktivt universitet hänger allting ihop! Kunskapsmiljöer existerar i en kontext som involverar alla medarbetare. Universitetet blir då en kugge i hjulet som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Peter Aronsson, rektor 3 (32)

16 Bakgrund Inför 2018 införs ett par förändringar i Linnéuniversitetets verksamhetsplanering (se figur 1). Universitetsstyrelsens beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar kommer att beslutas i april istället för som tidigare juni. Anledningen till detta är bland annat att skapa ett större utrymme för arbetet med verksamhetsplanerna inför kommande år. Nytt är också att föregående år följs upp i samband med ett uppföljningssamtal i slutet av februari samtidigt som det genomförs ett avstämningssamtal innan sommaren. Dessa samtal ersätter vårdialogerna. Universitetsstyrelsens beslut ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), råd, kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för kommande år. Planeringshorisonten är tre år även om ett övervägande fokus ligger på nästkommande år. Planeringsförutsättningarna justeras under hösten beroende av exempelvis budgetpropositionen och planeringsprocessen. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel Under hösten tar fakulteterna/nlu fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas på en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Utifrån universitetsstyrelsens uppdrag fastställer rektor i början på året fakultetsspecifika uppdrag med särskild betydelse för hela universitets utveckling. 4 (32)

17 Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning och dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Uppföljningen bidrar till att forma planeringsförutsättningar inför kommande år. Genom Verksamhetsplan och budget ger universitetsstyrelsen: rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, råd, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta enligt de inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet. Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetsplan, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, Budget, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt anslagsfördelning till fakulteterna/nlu. Linnéuniversitetets Vision och strategi pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till Under 2018 initieras arbetet med en ny övergripande strategi som bör vara klar att beslutas i slutet av 2019 för implementering under En resa in i framtiden. Vision och strategi Dnr 2014/ (32)

18 Verksamhetsplan Universitetsledningen har intensifierat arbetet med att, enligt strategin, utveckla kunskapsmiljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan. En del av detta arbete har inneburit att universitetsledningen, inom ramen för intern styrning och kontroll (ISK), arbetat med att identifiera kritiska faktorer som stärker denna utveckling. Utgångspunkten är att ISK ska vara en integrerad del av universitetets verksamhet och utveckling. Kritiska faktorer Följande kritiska faktorer har identifierats: Önskvärd kompetensförsörjning Det är viktigt att universitetet lyckas rekrytera önskvärd och nödvändig kompetens samt behålla och utveckla befintlig personal. Detta är betydelsefullt inte minst för att nå målen avseende utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans och framstående forskning till nytta för samhällsutvecklingen. Linnéuniversitetet behöver utveckla arbetet med att rekrytera och meritera medarbetare med de kompetenser som behövs för att arbeta framgångsrikt med kreativa kunskapsmiljöer. Förutom vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk kompetens behöver ledarskap, samverkanskompetens och annan erfarenhetsbaserad kompetens få en tydligare plats och värdering. Därför behöver Linnéuniversitetet bli bättre på att hitta flexibla lösningar i arbetet med rekrytering och meritering samt att värdera andra kompetenser utöver de vetenskapliga och pedagogiska. Under 2018 inleds ett arbete med syftet att utveckla arbetet med rekrytering, meritering, styrdokument och processer. Fakultetsledningarna ska fortsätta driva rekryteringsarbetet, exempelvis utifrån bedömningar av hur ekonomiskt över- och underskott med anledning av strategiska rekryteringar fördelas över tid. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering, vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas. Ändamålsenliga arbetssätt och processer Att universitet har ändamålsenliga arbetssätt och processer är kritiskt i flera avseenden. Arbetssätten måste vara dynamiska och anpassas efter universitetets utveckling för att på bästa sätt stödja skapandet av kunskapsmiljöer och främja måluppfyllelsen. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar Utbildningsutbudet måste systematiskt prövas för att vara relevant. Fakulteterna har sedan tidigare ett uppdrag att anpassa utbildningsvolymen efter tilldelat ramanslag och att inom denna ram se över, utveckla och konsolidera utbudet samt utveckla utbildningarnas kvalitet, avancerad nivå, internationella kurser och koppling till kunskapsmiljöer. Utbildning på avancerad nivå är viktig för att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, men också för att stärka utbildningarnas koppling till forskning. De nationella uppföljningarna för lärosätenas kvalitetsarbete har ändrats i och med att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och lärosätena har fått nya roller. Förändringen ställer krav på nya sätt att följa upp och utveckla utbildningarnas kvalitet. Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning 6 (32)

19 Förutsättningarna för att bedriva forskning måste vara goda och forskningen måste hålla högsta kvalitet. På så sätt stärks möjligheterna för en ökad forskningsfinansiering både genom anslag och externa bidrag samt en ökad publicering med internationell spridning. Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet, Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de nya universiteten är stark betoning på professionsutbildning 2 och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också låga statliga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Det är därför positivt att Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför 2016 och med ytterligare 6 Mkr inför Under 2016 utlystes bland annat 24 nya postdok-anställningar som finansieras med det ökade forskningsanslaget. Denna satsning fortsätter bland annat genom strategiska rekryteringar av forskare som bör knytas till utveckling av kunskapsmiljöer. Vetenskaplig publicering har ökat medan andelen externfinansierad forskning minskade under 2016 från 40 till 35 procent. Denna siffra har förbättrats något avseende 2017, men andelen ligger kvar under 40 procent, minskningen förklaras delvis även av ökade anslag för forskning. Externfinansiering bör ses över flera år eftersom den fluktuerar kraftigt mellan enstaka år. Bidrag från större finansiärer har ökat vilket kommer visa sig i framtida intäkter, se avsnitt Framstående forskning. Ökningen måste fortsätta för att stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om anslag och externa forskningsmedel. Regeringens fördelning av forskningsmedel baserat på samverkan innebär att Linnéuniversitetet måste fortsätta utveckla sina höga ambitioner på detta området. Översynen av förutsättningar för att bedriva forskning 3 fortskrider i linje med de externa bedömarnas rekommendationer. Dessa rekommendationer gör redan nu avtryck och ska vävas in i verksamhetsplaneringen inför kommande år. Utveckling av det goda ledarskapet Ett gott ledarskap är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö både för medarbetare och för studenter. I en akademisk miljö som universitetet utgör är människors kunskap och engagemang av yttersta betydelse. Att ta tillvara drivkraften i kollegiet är nödvändigt för att skapa engagemang i samhällsutvecklingen samt upprätthålla och utveckla en kvalitetskultur. En viktig del av det goda ledarskapet är att tillse att det systematiska arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del i den dagliga verksamheten. Systematiskt arbetsmiljöarbete är grunden för att universitetet ska vara en attraktiv arbetsplats. Det förutsätter även att arbetsmiljöfrågor integreras i verksamhetsplanering och uppföljning och att medarbetare ges goda förutsättningar för att bidra till att universitetet kan nå sina målsättningar. Systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar organisatoriska, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden med betydelse för arbetsmiljön. Universitetets olika verksamheter ges i uppdrag att arbeta för att integrera och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sammanfattning För att utvecklas som universitet och bli en mer attraktiv samarbetspartner och studie- och arbetsplats måste kompetenser föras samman i starka kunskapsmiljöer 2 Enligt HF:s definition. 3 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/ ) 7 (32)

20 som knyter samman utbildning, forskning och samverkan. Samtliga fakulteter och avdelningar ges i uppdrag att stärka, möjliggöra och identifiera spirande, mogna och framstående kunskapsmiljöer. Åtgärder i relation till de kritiska faktorerna konkretiseras nedan tillsammans med övriga planeringsförutsättningar. 8 (32)

21 Utmanande utbildningar De ekonomiska planeringsförutsättningarna för presenteras i tabell 1 och baseras på budgetpropositionen för Anslaget för 2018 ökar med knappt 20 Mkr kronor, utöver pris- och löneuppräkning. Ökningen av utbildningsanslaget består främst av utbyggnad av högskoleutbildningenen och satsning på sommarkurser. Samtidigt genomförs satsningar på utbildningar inom så kallade bristyrken, framförallt inom vård och lärarutbildning. Forskningsanslaget ökar med 6 Mkr kronor baserat på prestationer avseende bibliometri (1,6 Mkr kronor), externa medel (1,1 Mkr kronor) och samverkan (3,3 Mkr kronor). Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar i 2018 års prisnivå, tkr. Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Särskilda medel Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Kvalitetsbaserad resursförstärkning Kvalitetsförstärkning Summa tilldelade anslag Linnéuniversitetets viktigaste prioritering avseende utmanande utbildning är att erbjuda utbildning av hög kvalitet och hög samhällsrelevans. Universitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud med många programutbildningar och ännu fler fristående kurser. För att nå målet att erbjuda högkvalitativa utbildningar måste fakulteterna se över utbildningsutbudet vilket är en av de rekommendationer som den externa bedömargruppen gjorde vid översynen av forskning. Fakulteterna måste göra skarpa prioriteringar och knyta utbildningar starkare och tydligare till både forskning och relevanta samhällsutmaningar. Nya utbildningar måste finansieras inom tilldelat anslag eller som uppdragsutbildningar. Planeringsförutsättningarna för utbildningsanslaget framgår av tabell 2. 9 (32)

22 Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1, tkr Takbelopp fg år Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen Tillfällig satsning på högskoleplatser Tillfällig satsning på sjuksköterskor och ingenjörsutbildningar upphör Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna Utbyggnad av speciallärarutbildning 360 Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -688 Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning Minskning för att finansiera prioriterade satsningar Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m Höjda ersättningsbelopp inom HUM/SAM Utbyggnad av lärar- och förskolelärarutbildning från Satsning på sommarkurser Utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar Pris- och löneomräkning Övrigt Takbelopp aktuellt år Förändring Varav prislapp HUM/SAM Återstår i 2018 års prisnivå. Beloppen enligt budgetpropositionen för Inför 2018 minskar anslaget för utbyggd läkar- och tandläkarutbildning. Samtidigt ökar fokuseringen på högskoleutbildning och anslag för utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen. Utbildningsanslaget ökar något 2018 utöver pris- och löneomräkning. Diagram 1. Prognos utbildningsproduktion Enligt fakulteternas budgetplaner överstiger universitetets totala produktion tilldelat takbelopp. Det kräver att fakulteterna ser över utbildningsutbudet för att anpassa utbud och kostnader utifrån anslaget. Prognosen i diagram 1 bygger på att utbudet anpassas. Linnéuniversitetet avser att göra en genomgripande analys av utbildningsutbudet under Analysen ska omfatta indikatorer såsom söktryck och genomströmning men även kvalitetsaspekter som belyser både vetenskaplig halt och relevans för studenter och samhällets utveckling. För att betona betydelsen av kunskapsmiljöer 10 (32)

23 och samhällsutmaningar ska analysen även inkludera på vilket sätt utbildningar bidrar till dessa. Resultatet av analysen ska följas upp vid höstdialogerna. UKÄ har regeringens uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. I huvudsak innebär systemet att lärosätena ges ansvaret att följa upp utbildningarnas kvalitet medan UKÄ:s uppgift blir att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Linnéuniversitetet gör systematiska uppföljningar av utbildningskvalitet enligt de nya förutsättningarna. I samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet utvärderas lärosätenas utbildningar av bedömargrupper med externa sakkunniga. Samtliga utbildningar som leder till en examen utvärderas successivt under en sexårsperiod. Modellen är beslutad av respektive rektor [1] och under 2016/2017 genomfördes en pilotomgång med huvudområden inom tre kluster. Modellen har reviderats utifrån en utvärdering av pilotomgången och i början av 2018 inleds en ny utvärderingsomgång med tre nya kluster. I universitetets uppdrag ingår att öka antalet platser inom vård- och lärarutbildningar. Fler platser inom dessa utbildningar innebär att andra utbildningar måste minska. Sjuksköterskeprogrammet samt specialistsjuksköterskeprogrammen förväntas under 2017 uppfylla ökningen av antal studieplatser, samtidigt som anslagen inte ökat i samma takt. För att kunna fortsätta driva dessa program i detta större format krävs omfördelningar eller annan finansiering. För att skapa sådana möjligheter tilldelas Fakulteteten för hälsa och livsvetenskap ett tillfälligt utökat anslag motsvarande 5 Mkr kronor under Antalet förstahandssökande till lärarprogrammen ökade 2017 med ca 13 procent jämfört med 2016, medan antalet förstahandssökande i riket som helhet minskade med drygt 4 procent. Antalet nyregistrerade lärarstudenter uppgick hösten 2017 till drygt 850, vilket motsvarar ca 9 procent fler än Efter de senaste årens utbyggnad av lärarutbildningen fylls dock inte antalet platser fullt ut (888). Därför görs särskilda satsningar på att öka utbildningarnas attraktion genom ökad verksamhetsintegrering och översyn av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En särskild utredning ska också undersöka orsaker till studieavbrott. Vidare pågår ett arbete kring nya studieupplägg i förskollärarutbildningen och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att möta utbildningsbehov från befintliga och nya målgrupper. Arbete kring VFU utomlands och på distans har lett till beslut om hantering av VFU-placeringar utomlands samt genomförande och examination av VFU-kurser. NLUs ansvarsområde gäller i första hand lärarprogrammen men berör indirekt även fristående kurser för behörighetsgivande och fortbildande behov. Om lärarutbildningens uppdrag inte når taket sker en omfördelning av medel till fristående kurser inom skolområdet och i andra hand till vårdområdet. Ett uppdrag till NLU består i att inventera fristående kurser inom skolområdet och utreda en ny ekonomisk modell för såväl stöd som uppföljning av fristående kurser. Efterfrågan på universitetets utbildningar är fortfarande hög och attraktiviteten bekräftas genom ett stort intresse från internationella studenter. Andelen studenter på avancerad nivå har dock endast ökat marginellt under senare år. Fakulteterna/NLU [1] Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern). Dnr 2016/ (32)

24 måste fortsätta prioritera arbetet för att öka denna andel inte minst för att främja forskningsöverbyggnaden. Linnéuniversitetets ambition är att erbjuda bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala utgångspunkter. I ambitionen ingår även att göra studenter väl rustade för arbetslivet. Utbildningsdepartementet ställer krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten och ett led i denna satsning är en alumnundersökning vars syfte är att undersöka hur före detta programstudenter bedömer och uppfattar utbildningen. Alumnundersökningen genomförs var tredje år och skickades ut senhösten En viktig del i att förbereda studenter för arbetslivet är digitalt lärande. Därför ska en strategi för digitalt lärande implementeras under Strategin omfattar utbildning, forskning och samverkan samt ge förslag på organisatoriska konsekvenser, till exempel pedagogiskt utvecklingsarbete, kompetensförstärkning och IT-infrastruktur. Uppdragsutbildning ska främja utveckling av demokrati, kunskapsutveckling och tillväxt samt en god utbildning och forskning. Linnéuniversitetets ambition är att öka uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning. För att uppnå denna ambition måste arbetet med uppdragsutbildning utvecklas avseende övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar men även planering på fakultetsoch institutionsnivå. Inte minst gäller det de verksamheter som bedriver utbildning och forskning med stor relevans för det omgivande samhället. Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare och andelen har ökat från 55 procent (2011) till 69 procent (2016) 4. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar. Samtidigt behöver Linnéuniversitetets utbildningar lärare med professionsrelaterad men även kompetens avseende samverkan och internationalisering. För att betona betydelsen av att lärare ska besitta olika kompetenser har rektor beslutat om en översyn av processer och principer för såväl rekrytering som meritering. Resultatet av översynen redovisas under Under 2018 ska samordning av högskolepedagogiska frågor avseende organisation och verksamhet implementeras. Under 2017 genomfördes doktorandbarometern. Resultatet ledde till ett uppdrag till samtliga fakulteter att visa hur de säkerställer att samtliga doktorander får en god introduktion, har en god arbetsmiljö, att individuella studieplaner följs upp regelbundet och att doktoranderna erbjuds ett adekvat kursutbud. Uppdraget följs upp under Även forskarhandledningsstödet ska utvecklas under Under 2018 genomgår universitetets organisation några förändringar. Kvalitetsrådet ersätts av ett utbildningsråd och ett forskningsråd. Samtidigt ses uppdragen till samtliga råd och kommittéer över. Inom utmanande utbildningar ska följande uppdrag prioriteras under 2018: 4 Avser årsarbetskrafter. 12 (32)

25 Universitetsnivå: implementera instruktioner för översyn av utbildningsutbudet samordna högskolepedagogiska frågor implementera en strategi för digitalt lärande implementera kvalitetssäkringssystem för utbildning följa upp resultatet från alumnundersökningen utveckla processer och principer för strategisk rekrytering och meritering. Fakultetsnivå: anpassa utbildningsverksamheten och dess kostnader efter tilldelat anslag genomföra en översyn av utbildningsutbudet genom att utveckla och konsolidera utbudet, prioritera kvalitetsarbete, avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer. delta i implementeringen av det interna kvalitetssäkringssystemet genomföra förbättringsarbete inom utbildning på forskarnivå öka andelen studenter på avancerad nivå öka andelen disputerade lärare och professorer öka omfattningen på uppdragsutbildning. 13 (32)

26 Framstående forskning En primär fråga är att Linnéuniversitetet erhåller ett forskningsanslag som är förtjänat. Då förutsättningarna skiljer sig mellan lärosäten försvåras möjligheterna att konkurrera på lika villkor. Höjda förväntningar på breddat deltagande, hög kvalitet och önskan att få mer nytta av forskning och undervisning till samhällsutmaningarna aktualiserar frågan om ökat forskningsanslag ytterligare. Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför och med 6 Mkr inför Även om tillskotten är välkomna behöver Linnéuniversitets forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i jämförbara nivåer med övriga lärosäten. Linnéuniversitetet begärde ett tillskott på 90 Mkr hos utbildningsdepartementet 6 inför budget Tillskottet uteblev dock i den omfattning som äskades. Tabell 3. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 1, tkr Basanslag fg år Nya medel Omfördelning Pris- och löneomräkning Övrigt Takbelopp aktuellt år Översynen av förutsättningar för att bedriva forskning 7 fortskrider i linje med de externa bedömarnas rekommendationer. Dessa rekommendationer gör redan nu avtryck och ska vävas in i verksamhetsplaneringen inför kommande år. Översynen innebär ett större fokus på omvärldsbevakning, inte minst i relation till de nya universiteten. En central rekommendation var att röra sig från en premiering av individer till att stärka skapandet av forskningsmiljöer. Övriga förbättringsområden var bland annat behov av ökad forskningsvolym, inte bara genom ökad publicering och externfinansiering, utan även personellt, rekrytering, principer för fördelning av forskningsanslaget, profilering och verksamhetsstöd. Det innebär att Linnéuniversitetet måste prioritera, förstärka och arbeta strategiskt på alla nivåer för att skapa starka kunskapsmiljöer. Förstärkningen av forskningsmedel inför 2018 ska i huvudsak gå till en sådan satsning. Fakulteterna redovisade inför höstdialogerna 2017 hur medlen använts och ska användas. Fakulteternas satsningar har huvudsakligen varit fokuserade till nya postdok-tjänster i linje med universitetsstyrelsens ambition. Medel har också använts på forskare med potential att bygga upp forskningsverksamheter, till etablerade och framgångsrika forskare/miljöer samt forskare/miljöer med god utvecklingspotential. För att stärka förutsättningarna för forskning inrättades under 2017 en forskningsberedningsgrupp. Beredningen består av aktiva forskare med uppdrag att diskutera förutsättningarna för att bedriva forskning och att lämna 5 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel. 6 Budgetunderlag , dnr 2016/ En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/ ) 14 (32)

27 förbättringsförslag. Beredningsgruppens arbete har hittills tagit avstamp i den externa granskningen av forskningens förutsättningar som genomfördes under Universitetet har under flera år satsat på att öka forskningens externfinansiering och antalet vetenskapliga publiceringar. En utgångspunkt har varit att fakulteterna fördelar forskningsanslagen på individnivå med fokus på publikationer och externa medel 8. Principerna för fördelning av forskningsmedel ses över i relation till arbetet med kunskapsmiljöer men även i förhållande till plan för jämställdhetsintegrering. För att kompensera ett lågt forskningsanslag är universitetets mål att forskningens externfinansiering ska vara lika hög som forskningsanslaget. Intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 19 procent mellan 2012 och Dock har externfinansieringen minskat de två senaste åren. I jämförelse med andra svenska lärosäten är andelen forskning som bedrivs med externa medel fortfarande låg. Fakulteterna ges i uppdrag att vinnlägga sig om att öka de externa intäkterna samt att arbeta för att omsätta erhållna externa medel i forskningsprestationer. Många ansökningar har lämnats in till vetenskapsrådet och familjen Kamprads stiftelse under perioden. Beviljandegraden är dock inte så hög. Hos KK-stiftelsen är beviljandegraden däremot högre, liksom hos Formas, Crafoordska stiftelsen, Riksbankens jubileumsfond, Forte och Vinnova. Familjen Kamprads stiftelse är en viktig finansiär, som står för i snitt nästan 30 procent av de beviljade medlen. Finansiären har utlysningar en till två gånger per år. Valet av inriktningar är viktigt för den framtida forskningsfinansieringen. I diagram 2 visar en trendutdragning av utfallet att beviljade medel ökar vilket dels beror på fler projektansökningar hos dessa finansiärer, dels att de beviljade projekten ger mer medel per projekt. Då Familjen Kamprads stiftelse står för en stor del av beviljade medel i tabellen nedan och dessutom en positiv trend, är universitetet beroende av vilka utlysningar stiftelsen har framöver. Beviljade medel från Vetenskapsrådet visar en negativ trend, vilken borde kunna motverkas genom att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap fortsätter söka medel i högre grad. Flertalet av finansiärerna nedan beviljar medel för flera år åt gången (vanligast två till fyra år), vilket gör att det kan vara svårt att dra slutsatser över utvecklingen på så få år. Diagram 2. Beviljade forskningsmedel 8 Regleras genom rektorsbeslut ST 2013/ Av de totala intäkterna avseende forskning och utbildning på forskarnivå har andelen externa intäkter ökat från 34 procent (2011) till 40 procent (2015). 15 (32)

28 Miljoner kr Beviljade forskningsmedel LNU Vetenskapsrådet Familjen Kamprads stiftelse EU Horizon 2020, FP7 KK-stiftelsen FORMAS Crafoordska stiftelsen Respektive fakultet uppmanas planera för externa ansökningar. Fakulteterna måste göra avsättningar för att kunna stödja externfinansierad verksamhet i form av samfinansiering. Linnéuniversitetet har i relation till KK-stiftelsen gjort ansträngningar för att förbättra möjligheterna till ökad finansiering. Ansträngningarna ska följas upp och leda till flera ansökningar under Fakulteterna ska i samverkan med universitetsförvaltningen arbeta strategiskt i förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond för att uppnå högre andel externfinansiering inte minst inom humaniora/samhällsvetenskap. Under 2018 ska möjligheterna för ett mer systematiskt arbete med fundraising 10 undersökas. Antalet vetenskapliga publikationer har ökat och uppgick 2016 till 792 publikationer (jmf 2013: 634 publikationer). Publiceringspoängen för publiceringsåren 2011 till 2015 har ökat med 16 procent i jämförelse med åren 2010 till Publikationer registreras i publikationsdatabasen Diva vilket bildar underlag för fakulteternas interna anslagsfördelning. Även om antalet vetenskapliga publikationer ökat under senare år måste de öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter. Stödet för Open Access (OA) ska utvecklas för att stärka spridning och tillgängliggörande av publikationer. Ett system för att följa upp kostnaderna för författaravgifter ska utformas liksom rutiner för att kunna följa utvecklingen på området genom särredovisning i vilken mån publicering skett med OA. Linnéuniversitetet har anslutits till Nationell arkivdatabas för att möta kraven på OA. Universitetet behöver delta aktivt i tillhandahållande och nyttjande av forskningsinfrastruktur. För kommande år ska universitetet ingå i det konsortium som stödjer driften av MAXIV För att bidra till forskares internationella erfarenheter avsätts medel för längre utlandsvistelser. Satsningen startade 2016 och ska, i första hand, pågå i tre år. Syftet är att ge forskare möjligheter att tillbringa ett antal månader vid universitet utomlands. Programmet finansierades tidigare gemensamt av berörd fakultet och 10 penninginsamling 16 (32)

29 rektor där medlen fördelades till individer. Från och med 2018 ska internationaliseringskommittén och berörd fakultet finansiera satsningen. Möjligheten att söka medel för internationella konferenser med lyskraft för universitetet kvarstår hos rektor. Gällande framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras under 2018: Universitetsnivå: undersöka möjligheter för systematiskt arbete med fundraising utveckla kompetens för att söka externa medel utveckla förutsättningarna för att bedriva forskning se över allmänna principer för fördelning av forskningsanslag ge stöd till längre utlandsvistelser för forskare föreslå stödsystem för att dokumentera samverkan inom forskningen presentera ett system som stödjer publicering via Open Access. Fakultet/NLU: förbereda för och utveckla en fördelningsmodell som utgår från individuella forskningsprestationer, men som ska stärka kunskapsmiljöer uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt öka forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år öka den vetenskapliga publiceringen delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare. 17 (32)

30 Samhällelig drivkraft I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av kunskap och forskning. Denna ambition uttrycks i regeringens forskningspolitiska proposition hösten Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft, vilket bekräftades av Vinnovas utvärdering av samverkan under 2016, där Linnéuniversitetet fick högsta betyg. Givet att samhällelig drivkraft är högt prioriterat och en viktig framgångsfaktor är det viktigt att vidareutveckla området, med en ambitionsnivå att förbli ledande på nationell nivå. För att integrera forskning och utbildning som samhällelig drivkraft har rektor utlyst strategiska medel för att tillsammans med minst tre fakulteter bilda strategiska plattformar som initierar eller stödjer kunskapsmiljöer med stor potential. I ett första steg inrättas två-tre plattformar som får ekonomiskt stöd för tre år. Gällande samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras under 2018: Universitetsnivå: koppla samverkan till den framväxande forskningsstrategin och modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet utveckla stabila plattformar för samhällelig drivkraft, med speciellt fokus på fakultetsövergripande ansatser utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan vidareutveckla det centrala stödet för uppdragsutbildning, alumnarbete, integration samt projektledning utveckla kommunikationen av aktiviteter inom samhällelig drivkraft. Fakultet/NLU: säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/nlu prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning. 18 (32)

31 Globala värden Internationalisering Internationaliseringspolicyn för framhåller internationalisering som medel för att uppnå hög kvalitet i verksamhetens olika delar. Konceptet vidgas från lärar- och studentutbyten till att definieras som hela den process som integrerar en internationell dimension i hela universitetet. Detta omfattar ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både fysisk och digital kunskapsmiljö. Det vidgade konceptet har stöd i Sveriges nationella hållning och av regeringens utredningsdirektiv för Ökad internationalisering av universitet och högskolor vilket initierades Internationaliseringsarbetet förstärks genom målsättningen att alla studenter ska möta ett internationellt perspektiv i sin utbildning genom lärare och studenter från andra länder eller genom fysiska eller digitala utbyten. De internationella perspektiven ska förstärka utbildningarnas kvalitet och bidra till att öka studenternas lärande. Programansvariga är nyckelpersoner i denna ambition och fortsatt utveckling av lärarnas kompetens är en nyckelfaktor. Internationell rekrytering av forskare och lärare bidrar också till universitetets kvalitet och fortsatta utveckling och profilering i enlighet med den framväxande forskningsstrategin. Antalet utresande utbytesstudenter är stabilt och har inte ökat men fler av universitetets studenter bör förlägga sin utbildning vid ett lärosäte utomlands. Universitet ambition är att på lång sikt dubblera antalet utresande studenter. En tydligare koppling mellan programutbildningar och partnerlärosäten är önskvärd och konkreta åtgärder krävs om målet ska uppnås. Antalet inresande studenter väntas fortsätta öka och aktiviteter för utveckling av rekrytering, mottagande, kvalitetssäkring och finansiering är nödvändiga. Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras under 2018: Universitetsnivån: tydligt koppla internationalisering till modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet samt till forskningsstrategin stärka stödet för internationell rekrytering av anställda och mottagandet av dessa rekryteringar vidareutveckla lärares kompetensförstärkning inom språk och interkulturell kommunikation vidareutveckla verksamhetsstödet till internationalisering för mobilitet och internationell studentrekrytering. Fakultet/NLU: öka antalet utresande studenter öka internationell rekrytering skapa tydliga förutsättningar för lärares kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar granska internationella samarbetsavtal med utgångspunkten att kvaliteten i utbildning och forskning ska ökas. 19 (32)

32 Hållbar utveckling I Linnéuniversitetets Vision och strategi fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. I Policyn för hållbar utveckling understryks detta genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling. FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för Linnéuniversitetets arbete med hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande. Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar Linnéuniversitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete. Hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet innefattar allt ifrån verksamhetens direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i utbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Kommittén för hållbar framtid formulerar universitetets ambitioner och arbete inom hållbarhetsområdet i en treårig hållbarhetsagenda. Kommittén för hållbar framtid arbetar med en bred definition av hållbarhet och inkluderar frågor som tidigare hamnat under området lika villkor. I och med arbetet med en gemensam hållbarhetsagenda integreras de tidigare områdena hållbar utveckling och lika villkor. Strategier för att nå övergripande mål baseras på delaktighet, uppföljning och utveckling, och kan ge upphov till stor variation av konkreta åtgärder. Som ett led i att ständigt förbättra Linnéuniversitetets miljöarbete arbetar universitetet för att bli miljöcertifierat enligt ISO-standard. Vid certifieringsrevisionen i oktober 2017 framkom det att universitetet har en bit kvar för att nå ISO-certifieringen. Linnéuniversitetet har skapat goda förutsättningar genom de interna miljörevisionerna och genom programmet med universitetsgemensamma hållbarhetsmål. När det gäller medvetenhet, implementering och uppföljning på samtliga nivåer i organisationen, uppfylls ännu inte kraven i ISO-standarden, men målet är att detta ska åtgärdas under Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras under Universitetsnivå: formulera mål och handlingsplan för som knyter an till agenda 2030 och som integrerar hållbar utveckling med lika villkor implementera miljöledningssystemet på universitetsövergripande nivå. Fakultet/NLU: uppnå hållbarhetsmålen genom att bryta ner dessa i konkreta aktiviteter på institutionsnivå implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå. 20 (32)

33 Lika villkor Lika villkorsarbetet bedrivs med målsättningen att universitetet ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet finns i första hand i diskrimineringslag, föräldraledighetslag och arbetsmiljölagen, men även i nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska mål. Arbetet med lika villkor är nära knutet till värdegrundsarbete, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete. Under perioden har alla statliga lärosäten fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet är att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Poängen med jämställdhetsintegrering är att motverka att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet. Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio problemområden, bland annat karriärvägar inom akademin, könsbundna studieval samt bristande och varierade kunskap om genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv. Under hösten 2017 formuleras planer avseende ansvariga, genomförande och uppföljning för respektive problemområde. Inom problemområdet brist på kunskap kring genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv har planeringen och arbetet på flera avdelningar inom universitetet redan börjat. Studerandeavdelningen har under hösten 2017 genomgått en HBTQ-diplomering. Från och med den 1 januari 2017 har diskrimineringslagen utvidgats och en skärpning av kraven på aktiva åtgärder har trätt i kraft. Reglerna innehåller anvisningar om hur arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta löpande i fyra steg undersöka, analysera, åtgärda och följa upp inom fem områden. Den nya lagstiftningen ger också i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Institutioner och berörda avdelningar ska arbeta med aktiva åtgärder för studenter med stöd av arbetsbeskrivningar, så kallade Guide för lika rättigheter och möjligheter. Regeringen har beslutat att ge myndigheter i uppdrag att under ordna praktikplatser för nyanlända arbetssökande samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Avdelningen för Human Resources är sammanhållande i arbetet via kontakter med Arbetsförmedling i Kalmar och Växjö, Arbetsgivarverket och Statskontoret. Linnéuniversitetet satsar på att validera nyanländas kunskaper och kompetens. Studerandeavdelningen har tagit fram en metod och ett administrativt stöd för validering. Linnéuniversitetet har även initierat och startat upp ett lärosätesövergripande nätverk för validering av högre utbildning. Därutöver har Linnéuniversitetet skapat praktikplatser för nyanlända och funktionshindrade samt uppdrags- och kompletteringsutbildningar. Universitetet har fått ett uppdrag avseende kompletteringsutbildning för sjuksköterskor. Målsättningen är att kunna erbjuda 20 platser i Kalmar från våren Gällande lika villkor ska följande uppdrag prioriteras under 2018: Universitetsnivå: ta fram handlingsplaner för genomförande av Plan för jämställdhetsintegrering stödja införandet av aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen 21 (32)

34 öppna upp för ytterligare praktikplatser. Fakultet/NLU: delta i genomförandet av jämställdhetsintegrering arbeta med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. 22 (32)

35 Verksamhetsstöd Verksamhetsstödet ska ständigt söka kvalitetsförbättringar inom fastställda ramar. Detta ansvar vilar på samtliga medarbetare, arbetsgrupper, sektioner och avdelningar liksom för hela verksamhetsstödet. Verksamhetsstödet ska stödja Linnéuniversitetets utveckling inom utbildning och forskning samt anpassa arbetssätten för arbetet med kunskapsmiljöer. Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektor ger universitetsdirektören mandat att leda ett kontinuerligt utvecklingsarbete i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning. Arbetsprocesser ska löpa smidigt och effektivt över organisatoriska gränser. För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses processer, områden och funktioner kontinuerligt över. Översynen ska samla kompetenser, utveckla professioner, öka rättssäkerhet och skapa delaktighet för att förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Fakultetskanslier finansieras genom fakultetens anslag och universitetsförvaltning av den ram universitetsstyrelsen beslutar om. För 2018 föreslås ramen för universitetsgemensamma funktioner bli 323 Mkr, vilket innebär att ramen från 2017 i princip räknas upp med pris- och löneomräkningen. Kostnadsandelen för universitetsgemensamma funktioner i förhållande till totala kostnader är oförändrad, vilket innebär att nya satsningar görs genom omfördelning inom given ram. För fortsatt utveckling av verksamhetsstödet gäller att skapa tydligare kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar samt mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna. Utvecklingsområden med påverkan på verksamhetsstödet kommande år är exempelvis stöd för ökad uppdragsutbildning, EU-finansiering, e-lärande och ett nytt kvalitetssystem. Därutöver sker verksamhetsutveckling avseende miljöcertifiering, jämställdhetsintegrering och resultatet av den externa bedömningen av internationaliseringsområdet. Inför 2018 är utvecklingen av förutsättningar för att bedriva forskning av betydelse liksom införandet av en ny version av det studieadministrativa systemet Ladok. Universitetsförvaltningen samordnar projektet universitetskajen, vars syfte är att samlokalisera universitetets delar i Kalmar och består av en rad delprojekt. I arbetet med intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag. I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå analys av konsekvenser bland annat för de kritiska faktorerna. En annan del av arbetet är att återkommande gå igenom intern kontroll med chefer inom verksamhetsstödet. Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras under 2018: föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna 23 (32)

36 fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna för att hitta kommunikativa, verksamhetsnyttiga och rättssäkra processer bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete inom anvisade ekonomiska ramar genomföra föreslaget arbetssätt avseende intern styrning och kontroll och knyta detta till de identifierade kritiska faktorerna utveckla arbetet med uppföljning kopplat till verksamhetsplanering, utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal och uppföljningar. 24 (32)

37 Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket (UB) har ett övergripande uppdrag 11 som sammanfattas i fyra huvudområden. Det första området är att tillhandahålla relevanta informationsresurser. Området innebär utmaningar dels vad gäller prisökningar på licenser för databaser och andra medier, dels kring en komplex informationsförsörjningsvärld där information återfinns i nya sammanhang och format. Risken för inlåsningseffekter, där medieresurser blir mindre tillgängliga trots digitala format, har uppmärksammats både nationellt och internationellt och här pågår omfattande arbete både inom EU och i Sverige. Det andra området är publiceringsverksamheten. Lärare och forskare måste förhålla sig till en komplex verklighet i arbetet med att sprida publikationer och forskningsdata. Meriteringssystemet är knutet till publicering i tidskrifter med hög impact. Vetenskapsrådet, tillsammans med Kungliga biblioteket, verkar för att all offentligt finansierad forskning ska publiceras fritt från och med Även kraven på att publicera forskningsdata med öppen tillgång ökar. Linnéuniversitetet ingår i det nätverk som, under ledning av Svensk Nationell Datatjänst och VR, bygger upp lokala stödenheter (Data Access Units) på respektive lärosäten. Arbetet med att stödja omställningen till Open Access måste intensifieras under kommande år. Det tredje området gäller stöd och samarbete kring utbildning och forskning. I UB:s Vision och strategi lyfts det fram att UB vill vara en partner på alla nivåer och bidra till universitetets framgångar i de sammanhang där UB:s kompetens och engagemang kan göra skillnad. Fokus ligger på att utveckla relevanta tjänster i samverkan med studenter, lärare och forskare. Det sker genom digitalt stöd, exempelvis instruktionsfilmer och enkla gränssnitt till tjänster, som är tillgängliga dygnet runt, men även genom samarbeten med lärare och forskargrupper. Samarbeten på undervisningssidan fortsätter med ett helhetsperspektiv på sök- och skrivprocessen. Ambitionen är att samarbetet med forskningen ska öka. Där finns en viktig roll för att nyttiggöra bibliotekariekompetensen inom forskningsprojekt för att synliggöra och tillgängliggöra forskningsdata samt andra områden med relevans för forskningen. Stödet till forskare och forskarstuderande vid systematiska litteraturöversikter bör fortsätta. Bibliotekariekompetens inom metadata ska också stödja universitetsgemensamma system/webbkanaler. Systeminnehåll ska göras sökbart och tillgängligt på ett mer effektivt sätt för att på så sätt sprida forskning och utbildning. Det fjärde området gäller fysiska och digitala lärmiljöer. Studenter ska erbjudas attraktiva och kreativa lärmiljöer. Det samlas in synpunkter på fysiska och digitala lärmiljöer och ett ständig förbättrings- och utvecklingsarbete pågår. Ett stort åtagande är att i samarbete med studenterna skapa ändamålsenliga och kreativa lärmiljöer i de nya lokalerna i Kalmar. Under perioden bör även en utveckling av det offentliga rummet för möten mellan allmänhet och universitetets verksamhet påbörjas. I en allt mer digital tid ökar behoven av fysiska mötesplatser och biblioteksrummet bör vara en arena för dessa möten på ett mer målmedvetet sätt. Parallellt fortsätter utvecklingen av digitala lärmiljöer. LnuPlay används allt mer och innehåller en ansenlig mängd filmer främst för undervisningsbruk. För att ytterligare öka kvaliteten på inspelade filmer spelar samarbetet med den nya Medieproduktionsenheten en viktig roll (32)

38 Ekonomiska planeringstal Anslagsfördelning Nedanstående tabeller visar planerad utveckling uttryckt i ekonomiska termer för åren Alla belopp är i respektive års prisnivå fram till och med För gäller 2018 års prisnivå. Pris- och löneuppräkningen är 1,84 procent för Planeringstalen för bygger på tidigare års förutsättningar och ska ses som preliminära. Den definitiva anslagsfördelningen för kommer att beslutas under verksamhetsplaneringen för respektive år. Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå I avsnittet Utmanande utbildningar sammanfattas bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna för Linnéuniversitetets anslagstilldelning för Tabell 4 visar fördelning mellan strategiska satsningar och omfördelningar medan tabell 5 visar fördelningen av basanslag mellan fakulteterna/nlu. Tabell 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr i 2018 års prisnivå, tkr Medel att disponera Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar Utfall Utfall Utall Prognos Budget Plan Plan Medel att fördela till fakulteter Medel att disponera Tabell 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, specifikation av medelstilldelningen 2018, tkr. Brutto. Specifikation av medelstilldelningen FEH FHL FKH FSV FTK NLU Övrigt Summa Tilldelning Återföring från Aviserat av regeringen Utökning av högskoleplatser fr o m Utbyggnad av lärarutbildningen Utökning av högskoleplatser fr o m Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen fr o m Satsning på sommarkurser Utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar Riktade anslag Utökning av sjuksköterskeutbildning Reducering mht tidigare underproduktion Pris- och löneomräkning Proportionell utjämning Preliminärt tilldelat belopp 2018, nationella prislappar Avgår Strategiska medel Språkstöd Vått/torrt Summa avgår Netto tilldelning efter avdrag Tillkommer Språkstöd Vått/torrt Summa tillkommer Netto tilldelning före strategiska medel Netto tilldelning före strategiska medel 2017 Förändring Fakulteterna/NLU tilldelas netto tkr vilka initialt fördelas med fördelningen för 2017 som bas. Fördelningen justeras sedan med anledning av förändringar som aviserats i budgetpropositionen och universitetsledningens prioriteringar. Följande förändringar gäller för 2018: (32)

39 1. Återföring av medel som 2017 ej tilldelades direkt. 2. I regeringens anslag ingår en utökning av vård- och lärarutbildning samt andra utbildningar för bristyrken Mkr omfördelas till FHL för den utökade sjuksköterskeutbildningen, omfördelningen gäller under FTK har de senaste åren inte nått sitt interna takbelopp och i de budgetförutsättningar som beslöts i juni minskade fakultetens tilldelning med 5 Mkr. Då FTK enligt prognos kommer att nå sitt takbelopp 2017 har minskningen tillsvidare återförts, men uppföljning kommer att ske. 4. Pris- och löneomräkningen blir 1,84 procent Summan av tilldelningar och omfördelningar är mindre än ökningen av tillgängliga medel och denna utjämning fördelas proportionellt till fakulteterna. Medel för strategiska satsningar, språkstöd och omfördelning mellan så kallat våta och torra prislappar omfördelas enligt samma principer som tidigare år. Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar för 2018 föreslås uppgå till tkr, vilket motsvarar drygt 3 procent av takbeloppet. Tabell 6. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska satsningar, tkr Universitetsövergripande strategiska satsningar Projekt utveckling och kvalité i utbildning Utall Prognos Budget Plan Plan Utbildningskvalité Internationalisering Samhällelig drivkraft Hållbar framtid Det entreprenöriella universitetet Det kulturella universitetet Universitetsgemensamma projekt Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut Medel att fördela senare/strategisk resurs Civilingenjörsutbildning Totalt strategiska satsningar Inkl Global classroom 2 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna 3 Preliminärt belopp i avvaktan på ansökan. Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå I avsnittet Framstående forskning ges bakgrunden till ekonomiska förutsättningar för anslagstilldelningen Fördelningen av medel för strategiska satsningar, Linnaeus University Centres (Lnuc) och basanslag till fakulteter/nlu görs i ungefär samma proportioner som tidigare. Avsättningen till Lnuc ökar dock eftersom en av miljöerna fortfarande är under uppbyggnad. 27 (32)

40 Tabell 7. Forskningsanslag att disponera, tkr i 2018 års prisnivå. Forskningsanslag att disponera Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar Lnuc Medel att fördela till fakulteter Medel att disponera Fördelning av anslag till fakulteter/nlu görs med fördelningen för 2017 som bas. Liksom tidigare år omfördelas 2,5 procent av anslaget baserat på bibliometriska mått och lika mycket baserat på extern finansiering. Avdrag görs för finansiering av Lnuc. Avsättningen till strategiska medel uppgår till drygt 3 procent, det vill säga samma nivå som tidigare år. För 2018 räcker inte avsättningen för beslutade och planerade satsningar, främst beroende på ökade insatser för strategisk kompetensförsörjning. Insatserna är av strategisk betydelse och finansieringen, i den mån den inte kan täckas av andra medel som ej utnyttjas, föreslås delvis ske genom att myndighetskapitalet tas i anspråk. Tabell 8. Forskning och utbildning på forskarnivå: medel att fördela till fakulteter/nlu 2018, tkr Specifikation av medelstilldelning FEH FHL FKH FSV FTK NLU Fördelas senare Summa Tilldelning Återförs ,5 % + 2,5 % för omfördelning Utifrån bibliometri Utifrån externfinansiering Utifrån samverkan Proporitonell utjämning S:a tilldelat belopp (exkl. strategiska satsningar) Strategiska medel inriktas på åtgärder enligt förslag i tabell 9. Tabell 9. Forskning och utbildning på forskarnivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr Universitetövergripande strategiska satsningar Utall Prognos Budget Plan Plan Strategiskt kompetensförsörjningsarbete Forskningssamordnare 300 Forskningsrådgivare 785 Strategiska plattformar Stimulans internationaliseringsarbete Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut Universitetsgemensamma projekt Medel att fördela senare/strategisk resurs Summa Ur myndighetskapitalet Ingår från 2018 i medel att fördelas senare. 2 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner består av ledning, universitetsbibliotek och universitetsgemensam förvaltning. Kostnader för gemensamma funktioner fördelas på fakulteterna enligt en beslutad grundmodell som följer den så kallade SUHFmodellen. Kostnaderna delas upp på stöd för utbildning respektive forskning och fördelas som ett pålägg med direkt lön som bas. Ramen för gemensamma funktioner föreslås vara föregående års ram uppräknad med pris- och löneomräkning och viss 28 (32)

41 kompensation förökad internhyra. Fördelning av ramen beslutas av rektor med förbehåll att internrevisionen ska tilldelas en budget på 1,6 Mkr kronor. Tabell 10. Universitetsgemensamma funktioner, tkr ) Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan Ledning och övrigt 1) Universitetsbibliotek Universitetsförvaltning 2) Utfall/Budget /Plan Procent av kostnader 3) 18,0% 18,2% 17,2% 16,9% 17,3% 16,7% 16,1% 15,8% Ram Procent av kostnader 3) 18,5% 18,2% 17,9% 17,7% 17,3% 16,7% 16,1% 15,8% 1) Styrelse, rektor, internrevision, universitetsdirektör och studentkår 2) Universitetsledningens kansli, studerandeavdelning, ekonomiavdelning, avdelning för externa relationer, lokal- och serviceavdelning, IT-avdelning, kommunikationsavdelning och HR-avdelning. 3) Kostnader 2017 enl. prognos och enl budget och plan. 4) Fr o m 2016 ingår allt kommunikationsstöd i kommunikationsavdelningen. Det innebär att ca 8 Mkr flyttats från fakultetsnivån till central nivå. Linnéuniversitetets ekonomiska utveckling Budget 2018 Med planeringsförutsättningarna som grund föreslås följande totalbudget för Linnéuniversitetet 2018 (se tabell 11-14). Föreslagen budget är en rambudget för universitetet och budgetar för respektive fakultet och andra enheter ska beslutas av rektor. Budgetförslaget bygger på de budgetar som föreslagits av fakulteter och övriga enheter och är baserade på de planeringsförutsättningar som universitetsstyrelsen beslutat om och de tillkommande anslag som framgår av årets budgetproposition. Den föreslagna budgeten visar ett underskott på 16 Mkr kronor. Underskottet består i grunden av de speciella projekt som finansieras genom myndighetskapitalet. Underskottet består av: Fakulteterna -9,7 Finansnetto -2,9 Projekt som finansieras mot myndighetskapitalet -15,9 Ej allokerade anslag 12,2 Interna elimineringar 0,3 Underskott -16,0 Fakulteternas underskott beror delvis på att alla anslag inte är fördelade. Fördelning av resterande anslag kommer successivt att ske till fakulteter och/eller andra enheter efter beslut av rektor. Detta innebär viss flexibilitet vid ändrade förutsättningar. Finansnettot beräknas även 2018 vara negativt beroende på antagande om fortsatt negativ ränta på inlåningen hos Riksgälden. Projekt med finansiering ur myndighetskapitalet budgeteras att liksom 2016 och 2017 för det löpande projektarbetet med Universitetskajen och projektet för utveckling av uppdragsutbildningar som bedrivs på avdelningen för externa relationer. Därutöver har en post avsatts för risken av att den bostadsgaranti som lämnas till utländska studenter är underfinansierad. 29 (32)

42 Plan I arbetet med verksamhetsplanen har ökat fokus lagts på att planera den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. Därför ska fakulteterna utarbeta treårsplaner och beskriva kommande förändringar och deras ekonomiska konsekvenser. Fakulteternas förslag kommer att analyseras närmare och vara underlag för kommande dialoger mellan universitetsledningen och fakulteterna. Ett förslag till helhetsbudget för universitetet har arbetats fram. Helhetsbudgeten ska utgöra planeringsram för de kommande dialogerna med fakulteterna. Planeringsramen visar på underskott även åren 2019 och Orsakerna är dels det fortsatta projektarbetet med Universitetskajen. Vidare så kommer lokalkostnaderna att öka när nya lokaler vid Universitetskajen och på campus i Växjö tas i bruk samt att räntenivån förväntas stiga under de närmaste åren. Kostnadsökningen beräknas inte bli högre än vad som kalkylerades inför beslutet om nybyggnationen på Universitetskajen, det vill säga att lokalkostnadernas andel av omsättningen ska vara under 13 procent vilket är den nivå lokalkostnaderna låg på ett antal år tillbaka, se diagram 2. Diagram 2. Omsättning och lokalkostnader De senaste åren har lokalkostnaderna varit osedvanligt låga beroende på begränsade investeringar i avvaktan på nybyggnationer och låg räntenivå. Stigande lokalkostnader kommer att mötas av ökade intäkter, men bedömningen är att det är rimligt att verksamheten får ett par år på sig för att anpassa sig till den nya kostnadsnivån. Med hänsyn till att myndighetskapitalet sedan 2013 har ökat finns inget behov av en forcerad anpassning till den högre lokalkostnadsnivån utan istället föreslås en något underbalanserad budget. Från 2021 och framåt är bedömningen att budgeten ska vara i balans. Föreslagen planeringsram i ett treårsperspektiv framgår av följande tabeller. Beloppen är i respektive års prisnivå förutom åren som är i 2018 års prisnivå. När det gäller anslagen så är bedömningen att anslagen kommer att öka med ca 2 procent per år utöver pris- och löneomräkning. Bedömningen baseras på historisk erfarenhet. Övriga intäkter och kostnader bygger på fakulteternas föreslagna treårsplaner. 30 (32)