Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar

Transkript

1 Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: Dnr: 2017/

2 Innehåll Bakgrund 3 Verksamhetsplan 5 Intern styrning och kontroll 8 Utmanande utbildningar 9 Framstående forskning 13 Samhällelig drivkraft 16 Globala värden 17 Internationalisering 17 Hållbar utveckling 18 Lika villkor 19 Verksamhetsstöd 20 Universitetsbiblioteket 22 Ekonomiska förutsättningar 24 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 24 Forskning och utbildning på forskarnivå 26 Gemensamma funktioner 27 2 (28)

3 Bakgrund Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess 1 (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i juni beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar för den kommande treårsperioden vilket ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för kommande år. Planeringshorisonten är tre år även om ett övervägande fokus ligger på nästkommande år. De beslutade planeringsförutsättningarna justeras under hösten beroende av exempelvis budgetpropositionen och planeringsprocessen. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel Under hösten tar fakulteterna/nlu fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas i en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning, utbildningsdialoger och vårdialoger. Inför vårdialogen sammanfattar fakulteter/nlu på vilket sätt de fullföljt tilldelade uppdrag. Denna uppföljning bidrar därefter till att forma planeringsförutsättningar inför kommande år. 1 En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (ST 2013/ ) 3 (28)

4 Genom Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättning ger universitetsstyrelsen: rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att ta fram verksamhetsplaner enligt inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet. Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetens inriktning, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, ekonomiska förutsättningar, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt anslagsfördelning till fakulteterna/nlu. Linnéuniversitetets Vision och strategi pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till Fakulteter/NLU ombeds att inför höstdialogen föreslå uppföljningsbara mål för varje uppdrag och beskriva hur dessa mål ska uppnås. 2 En resa in i framtiden. Vision och strategi Dnr 2014/ (28)

5 Verksamhetsplan Linnéuniversitetets ekonomiska planeringsförutsättningar för presenteras i tabell 1. Av tabellen framgår att anslagen för forskning ökade med 28 miljoner inför 2016 medan för utbildningsområdet handlar det om en i stort sett oförändrad ram. Samtidigt genomförs satsningar på utbildningar inom så kallade bristyrken, framförallt inom vård och lärarutbildning. Anslaget för 2018 ökar marginellt, utöver pris- och löneuppräkning. Inför vårdialogerna 2017 presenterade fakulteterna budgetplaner som sammanlagt innebär att kostnadsnivån förutsätter högre anslag 2018 och 2019 med ca 29 miljoner kronor. Det förutsätter dock att ökningen av prislapparna inom HUM/SAM bibehålls. De externa intäkterna antas öka men i blygsam nivå. Utifrån dessa förutsättningar och att pris- och löneomräkningen för 2018 antas uppgå till 1,84 procent, blir planeringsförutsättningarna enligt tabell 1. Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar i 2018 års prisnivå, tkr. Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Utfall Utfall Utfall Budget Plan Plan Plan Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Särskilda medel Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Kvalitetsbaserad resursförstärkning Kvalitetsförstärkning Summa tilldelade anslag Fakulteterna har under flera år genomfört översyner av utbildningsutbudet. Översynerna syftar till att anpassa volymen efter tilldelad ram och att inom denna ram prioritera avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden. Utbildning på avancerad nivå är viktig för att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, men också för att stärka integrationen mellan utbildning och forskning. Detta arbete ska fortsätta samtidigt som arbetet med utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet. De nationella förutsättningarna för kvalitetsarbetet har ändrats i och med att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och lärosätena har fått nya roller. Förändringen ställer krav på nya sätt att följa upp utbildningskvalitet vilket innebär ett stort utvecklingsarbete under kommande år. Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet, Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de nya universiteten är stark betoning på professionsutbildning 3 och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också låga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Det är därför positivt att Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför Under 2016 utlystes bland annat 24 postdoks som finansieras med det ökade forskningsanslaget. Linnéuniversitetet har även äskat en förstärkning av forskningsmedel om 90 Mkr 4 för de medel som uteblev i samband med fusionen. Vetenskaplig publicering har ökat i enlighet med universitetsstyrelsens intentioner medan andelen externfinansierad forskning har minskat något under 2016, från 40 3 Enligt HF:s definition. 4 Budgetunderlag , dnr 2016/ (28)

6 till 35 procent. Externfinansiering sträcker sig ofta över flera år och årlig uppföljning kan därför variera. Samtidigt har bidrag från större finansiärer ökat vilket resulterar i framtida intäkter. Denna ökning måste fortsätta för att stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om anslag och externa forskningsmedel. Regeringens intentioner om att fördela medel baserat på samverkan måste Linnéuniversitetet ha en beredskap för. Översynen av förutsättningar 5 för att bedriva forskning på Linnéuniversitetet ska slutföras och ska resultera i en rapport från de externa bedömarna. Syftet med översynen är att skapa förutsättningar för att ytterligare utveckla universitetets forskning. Under hösten ska de externa bedömarnas rekommendationer vävas in i verksamhetsplaneringen inför kommande år. Linnéuniversitetets satsningar på internationalisering har varit framgångsrika avseende inresande utländska studenter 6. Insatserna ska fortsätta för att ytterligare öka universitets attraktivitet för internationella studenter. Ansträngningar måste även göras för öka antalet utresande studenter samtidigt som den internationella miljön på hemmaplan ska stärkas. Kommande satsningar ska utgå från genomlysningen av universitetets internationaliseringsarbete som gjordes med hjälp av externa bedömare under För att Linnéuniversitetet ska nå sina höga ambitioner med utbildning och forskning måste universitetet lyckas rekrytera och behålla framgångsrika medarbetare. Det är därför väsentligt att arbetet med strategiska rekryteringar blir uthålligt, att fler professorer kan anställas och att det skapas fler forskningsmiljöer med förmåga att dra till sig både kompetens och externa medel. Verksamhetsstödet ansvarar för att tillsammans med fakulteterna utveckla rekryteringsprocessen och dess genomförande. Linnéuniversitetet har utvecklat det strategiska och långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning. Fakultetsledningarna måste fortsätta driva rekryteringsarbetet, exempelvis utifrån bedömningar av hur över- och underskott med anledning av strategiska rekryteringar fördelas över tid. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering, vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas. Universitetets ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare där arbetet med kompetensförsörjning är hållbart och långsiktigt. Det är viktigt att lärare, forskare och administratörer ges goda möjligheter att bidra till universitetets utveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det omfattar organisatoriska, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden med betydelse för arbetsmiljön. Det förutsätter att arbetsmiljöfrågor integreras i verksamhetsplanering/uppföljning. En del i detta är att följa de direktiv som är framskrivna i Linnéuniversitetets beslutsstödsmodell 8. En ny arbetsmiljöpolicy med anknytning till den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö 9 ska tas fram av arbetsgivaren i samverkan med personalorganisationerna. 5 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/ ) 6 Antalet inresande helårsstudenter har ökat från till 979 år Report on Linnaeus University s International Peer Review 8 Beslutsstödsmodell reflektion i beredningsprocessen (Dnr 2015/ ) 9 AFS Arbetsmiljöverkets föreskrifter om det systematiska arbetsmiljöarbetet 6 (28)

7 Regeringen har gett samtliga universitet och högskolor i uppdrag att ta fram planer för hur lärosätet ska arbeta med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering ska bidra till att universitetet når de jämställdhetspolitiska målen. Linnéuniversitet har tagit fram en plan 10 som innehåller probleminventering, mål och aktiviteter som universitetet ska genomföra under perioden Jämställdhet ska integreras i universitetets ordinarie verksamhet. Planen pekar ut 10 utvecklingsområden och ger förslag på hur dessa områden bör utvecklas. Under hösten 2017 formuleras planer avseende ansvariga, genomförande och uppföljning för respektive område. Samverkan är en viktig del av Linnéuniversitetet verksamhet och under kommande år ska förmågan att dokumentera och beskriva samverkan utvecklas. Linnéuniversitetet gör en särskild satsning på att validera nyanländas kunskaper och kompetens. Studerandeavdelningen har tagit fram en metod och ett administrativt stöd för validering. Linnéuniversitetet har även initierat och startat upp ett lärosätesövergripande nätverk för validering av högre utbildning. Därutöver har Linnéuniversitetet skapat praktikplatser för nyanlända samt uppdrags- och kompletteringsutbildningar. Universitetet har fått ett uppdrag avseende kompletteringsutbildning för sjuksköterskor. Målsättningen är att kunna erbjuda 25 platser i Kalmar från våren Sammantaget pekas följande prioriterade områden ut i planeringsförutsättningarna inför kommande år: utbildningskvalitet förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning kompetensförsörjning. De prioriterade områdena konkretiseras nedan tillsammans med övriga planeringsförutsättningar. 10 Plan för jämställdhetsintegrering vid Linnéuniversitetet (Dnr 2017/ ) 7 (28)

8 Intern styrning och kontroll Med utgångspunkt i Linnéuniversitetets vision och strategi påbörjades 2014 ett utvecklingsarbete av intern styrning och kontroll (ISK). Detta arbete resulterade bland annat i en ny policy. Utgångspunkten är att ISK ska vara en integrerad del av universitetets verksamhet och utveckling. Universitetsledningen har tillsammans med fakultetsledningarna identifierat ett antal kritiska faktorer för att uppnå Linnéuniversitetets mål. I kritiska faktorer ingår både risker och möjligheter. Utifrån universitetsstyrelsens beslut om inriktning för 2018 till 2020 ska rektorsgruppen identifiera och värdera kritiska faktorer på universitetsövergripande nivå (intern styrning). Dessa faktorer med åtgärder redovisas i Linnéuniversitetets verksamhetsplan och budget 2018 till 2020 som beslutas i december Även fakulteter och avdelningar ska identifiera och värdera kritiska faktorer för att nå sina mål samt beskriva hur kritiska faktorer ska hanteras inom sina respektive verksamheter. 8 (28)

9 Utmanande utbildningar Planeringsförutsättningarna för Linnéuniversitetets utbildningsanslag framgår av tabell 2. Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1, tkr Takbelopp fg år Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen Tillfällig satsning på högskoleplatser Tillfällig satsning på sjuksköterskor och ingenjörsutbildningar upphör Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna Utbyggnad av speciallärarutbildning 360 Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -688 Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning Minskning för att finansiera prioriterade satsningar Utbyggnad av högskoleutbildningen Höjda ersättningsbelopp inom HUM/SAM Utbyggnad av lärar- och förskolelärarutbildning från Pris- och löneomräkning (preliminär) Övrigt Takbelopp aktuellt år Förändring Varav prislapp HUM/SAM Återstår i 2018 års prisnivå. Beloppen enligt budgetpropositionen för Inför 2018 minskar anslaget för utbyggd läkar- och tandläkarutbildning vilket kompenseras av ökad fokusering på högskoleutbildningen och anslag för utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen. Utbildningsanslaget ökar något 2018 utöver pris- och löneomräkning. Nya utbildningar måste finansieras inom tilldelat anslag och genom att befintliga utbildningar minskar eller läggs ned. Diagram 1. Prognos utbildningsproduktion Enligt fakulteternas budgetplaner kommer universitetets totala produktion överstiga tilldelat takbelopp. Det kräver att fakulteterna ser över utbildningsutbudet för att anpassa utbud och kostnader utifrån anslaget. Prognosen i diagram 1 bygger på att utbudet anpassas. Uppföljningarna ska ligga till grund för strategiska överväganden för hur utbildningsuppdraget fördelas. 9 (28)

10 Linnéuniversitetet avser att genomföra en riskanalys av utbildningsutbudet och ett förslag på genomförande diskuterades med fakultetsledningarna under vårdialogerna. Slutsatsen blev att verktygen för att genomföra riskanalysen behöver utvecklas och preciseras. Ett förslag tas fram under hösten 2017 inför en genomgripande riskanalys under I universitetets uppdrag ingår att öka antalet platser inom vård- och lärarutbildningar. Fler platser inom dessa utbildningar innebär att andra utbildningar måste minska. Sjuksköterskeprogrammet samt specialistsjuksköterskeprogrammen förväntas under 2017 uppfylla ökningen av antal studieplatser, samtidigt som anslagen inte ökat i samma takt. För att kunna fortsätta driva dessa program i detta större format krävs omfördelningar eller annan finansiering. För att skapa sådana möjligheter utökas utbildningsanslaget för Fakulteteten för hälsa och livsvetenskap med 5 miljoner kronor under Antalet förstahandssökande till Linnéuniversitetets lärarprogram ökade 2017 med 12,9 procent jämfört med 2016 medan antalet förstahandssökande i riket som helhet minskade med 4,6 procent. Ökningen gäller de flesta program men i synnerhet specialpedagogprogrammet och yrkeslärarprogrammet. En kontinuerlig översyn av söktryck, avhopp och examensuttag genomförs och ingår som en av flera parametrar vid beslut om utbud och platser. Ett långsiktigt utvecklingsarbete pågår kring nya studieupplägg i förskollärarutbildningen och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att möta utbildningsbehovet. Arbete kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands och på distans har lett till beslut om såväl hantering av VFU-placeringar utomlands som genomförande och examination av VFU-kurser. Under 2017 utreds hur ökad verksamhetsintegrering och flexibilitet kan ge fler personer möjlighet att studera till lärare. Platser som inte fylls inom lärarutbildningen omfördelas under innevarande år till fort- och vidareutbildning inom skolområdet. Nämnden för lärarutbildning ska under 2017 föreslå en ny modell för omfördelning av studieplatser. Efterfrågan på universitetets utbildningar är fortfarande hög och attraktiviteten bekräftas genom ett stort intresse från internationella studenter. Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år och fakulteterna/nlu måste fortsätta prioritera arbetet för att öka denna andel. Linnéuniversitetets ambition är att erbjuda studenter bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala utgångspunkter. I ambitionen ingår även att ge utbildningar som gör studenter väl rustade för arbetslivet. Utbildningsdepartementet ställer krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten och ett led i denna satsning är en alumnundersökning vars syfte är att undersöka hur före detta programstudenter bedömer och uppfattar utbildningen och kunskapsmiljön. Frågorna omfattar även deras position på arbetsmarknaden, med särskild tonvikt vid regional påverkan och utveckling. Alumnundersökningen genomförs var tredje år och skickas ut under senhösten Under 2017 läggs även fokus på att etablera ett nytt CRM-system som är ett stöd för att utveckla och stärka kommunikationen med 10 (28)

11 alumnnätverket. I arbetet ingår att fortlöpande informera alumner och bjuda in dem till aktiviteter och möten. En viktig del i att förbereda studenter för arbetslivet är digitalt lärande. För att stärka Linnéuniversitetet inom detta område ska en strategi för digitalt lärande presenteras under hösten Strategin ska omfatta utbildning, forskning och samverkan samt ge förslag på organisatoriska konsekvenser, till exempel pedagogiskt utvecklingsarbete, kompetensförstärkning och IT-infrastruktur. Uppdragsutbildning ska främja utveckling av demokrati, kunskapsutveckling och tillväxt samt en god utbildning och forskning. Linnéuniversitetets ambition är att öka uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning. För uppnå denna ambition måste arbetet med uppdragsutbildning utvecklas avseende övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar men även verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå. Inte minst gäller det de verksamheter som bedriver utbildning och forskning med stor relevans för det omgivande samhället, exempelvis professionsutbildningar. Linnéuniversitet har under flera år drivit projektet det entreprenöriella universitetet. Projektet ska nu integreras i den löpande verksamheten framför allt i utbildningsprogrammen. Fakulteterna/NLU ges därför i uppdrag att se till att entreprenörskap finns med i relevanta programutbildningar. UKÄ har regeringens uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. I huvudsak innebär systemet att lärosätena ges ansvaret att inom ramen för ett lokalt kvalitetssäkringssystem följa upp utbildningarnas kvalitet. UKÄ:s huvudsakliga uppgift blir att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Under 2017 presenteras ett förslag på kvalitetssäkringssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå. Systemet knyts till universitetets kvalitetspolicy varför även denna policy kan behöva revideras. Linnéuniversitetet genomför en systematisk uppföljning av utbildningskvalitet enligt de nya förutsättningarna. I samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet utvärderas lärosätenas utbildningar utifrån en gemensam modell. Modellen innebär att utbildningarna utvärderas av bedömargrupper bestående av externa och interna sakkunniga. Samtliga utbildningar utvärderas successivt under en sexårsperiod. Modellen är beslutad av respektive rektor 11 och under 2016/2017 genomfördes en pilotomgång med tre huvudområden. Modellen revideras vid behov utifrån en utvärdering av piloterna och i början av 2018 inleds en ny utvärderingsomgång med tre nya huvudområden. UKÄ ska granska Linnéuniversitetets kvalitetssäkringssystem Under 2017 inleds UKÄs granskning av utbildning på forskarnivå och de 40 ämnen som inte utvärderas av UKÄ granskas i den gemensamma utvärderingsmodellen. Utbildningskvalitet är beroende av kompetensförsörjningen. Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare och andelen har ökat från 55 procent (2011) till 69 procent (2016) 12. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar. Samtidigt behöver dessa utbildningar lärare med både vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens. Det är därför väsentligt att värna även om denna kompetens. 11 Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern). Dnr 2016/ Avser årsarbetskrafter. 11 (28)

12 För att betona betydelsen av att lärare ska besitta olika kompetenser inleds under hösten en översyn av anställningsordningen. Det är väsentligt att såväl pedagogisk skicklighet som kompetens avseende samverkan och internationalisering har betydelse vid rekrytering och meritering. Kvalitetsrådet har fått i uppdrag att lämna förslag på hur man kan samordna arbetet med högskolepedagogiska frågor och hur organisationen långsiktigt ska se ut. Ett sådant förslag ska presenteras under hösten Syftet är att stödja högskolepedagogisk utveckling och etablera en arena för dessa frågor samt att föreslå ett utbud under kommande år. Gällande utmanande utbildningar ska nedanstående uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018: Universitetsnivå: presentera instruktioner för översyn av utbildningsutbudet ta fram förslag på samordningen av högskolepedagogiska frågor presentera en strategi för digitalt lärande presentera ett kvalitetssäkringssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå följa upp alumnundersökningen som genomförs under hösten Fakulteter/NLU: beskriva hur utbildningsverksamheten och dess kostnader ska anpassas efter tilldelat anslag formulera mål för hur utbildningskvalitet ska stärkas utifrån den särskilda anslagsförstärkningen och beskriva hur målen ska nås ange mål för andelen studenter på avancerad nivå och beskriva hur målen ska nås ange mål för andelen disputerade lärare och professorer och beskriva hur målen ska nås ange mål för omfattningen av uppdragsutbildningarna och beskriv hur målen ska uppnås. 12 (28)

13 Framstående forskning Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför Även om tillskottet var välkommet behöver Linnéuniversitets forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i nivåer som övriga lärosäten. Linnéuniversitetet har därför begärt ett tillskott på 90 Mkr hos utbildningsdepartementet 14. Trots omfattande insatser är behovet av nyckelrekryteringar stort och i jämförelse med övriga nya universitet är andelen professorer låg. Linnéuniversitetets andel professorer är 13 procent medan motsvarande andel för Mittuniversitetet och Örebro universitetet är 17 respektive 19 procent. Andelen professorer har ökat marginellt sedan 2010 men ambitionen är att ökningen tar fart under kommande år. Tabell 3. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 1, tkr Basanslag fg år Nya medel Omfördelning Pris- och löneomräkning (preliminär) Övrigt Takbelopp aktuellt år i 2018 års prisnivå. Universitetsstyrelsen har i en avsiktsförklaring 15 fastställt att det utökade anslaget (28 Mkr) främst ska satsas på nyrekryteringar. Satsningen ligger i linje med universitetets långsiktiga ambition att rekrytera nyckelkompetenser, främst professorer, som ska vidareutveckla både forskning och utbildning. Eftersom rekryteringar tar tid sker satsningen i två steg, där första steget fokuserade på utlysningar av postdoks och gästprofessorer. Ambitionen är att flera av dessa rekryteringar ska resultera i permanenta anställningar. Under 2016 gjordes ett tjugotal postdokutlysningar där flertalet tillsätts under Nästa steg innebär långsiktiga och strategiska rekryteringar av, gärna internationella, nyckelpersoner. Rekryteringarna finansieras främst av tillkommande forskningsmedel och fakulteternas anslag. Det är viktigt att fakulteterna avsätter medel och planerar för rekryteringssatsningarna. I syfte att ta nästa steg i utvecklingen av universitetets forskning görs en översyn av förutsättningarna för att bedriva forskning med hjälp av externt sakkunniga. De sakkunniga ska ge rekommendationer baserade på underlag kring forskningens förutsättningar och resultat samt självvärderingar som skrivits fram av fakulteter och det administrativa stödet. Självvärderingarna visar vilka resultat som nuvarande prioriteringar och arbetssätt har haft. De pekar även ut styrkor och utvecklingsområden. Den övergripande frågeställningen är vilka områden och processer som behöver förändras. Översynen ska i första hand göra avtryck i planeringen av forskningsverksamheten inför 2018 men även i en målbild med sikte på I linje med att stärka förutsättningarna för forskningen har rektor även inrättat en forskningsberedning. Beredningen består av aktiva forskare med uppdrag att diskutera förutsättningarna för att bedriva forskning och att lämna 13 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel. 14 Budgetunderlag , dnr 2016/ Dnr 2015/ (28)

14 förbättringsförslag till rektor. Forskningsberedningen ska även hantera rekommendationerna från översynen. Universitetet har under flera år satsat på att öka extern finansiering av forskning och antalet vetenskapliga publiceringar. En utgångspunkt har varit att fakulteterna fördelar forskningsanslagen på individnivå med fokus på publikationer och externa medel 16. Principerna för fördelning av forskningsmedel ska ses över inom ramen för forskningsberedningen men även i relation till planen för jämställdhetsintegrering. För att kompensera ett lågt forskningsanslag har målet sedan 2013 varit att forskningens externfinansiering ska vara lika hög som den anslagsfinansierade. Den totala intäkten för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 19 procent mellan 2012 och Under 2016 har andelen externfinansierad forskning minskat något från 40 procent till 35 procent. Halva minskningen förklaras av att forskningsanslaget ökat. Även om externfinansieringen ökat under senare år behöver den öka ytterligare för att nå önskad nivå. Fakulteterna ges i uppdrag att utifrån sina förutsättningar sätta upp målsättningar för ökade externa intäkter. Antalet vetenskapliga publikationer har ökat och uppgick 2016 till 792 publikationer (jmf 2013: 634 publikationer). Publiceringspoängen för publiceringsåren 2011 till 2015 har ökat med 16 procent i jämförelse med åren 2010 till Publikationer registreras i publikationsdatabasen Diva vilket bildar underlag för fakulteternas anslagsfördelning. Även om antalet vetenskapliga publikationer ökat under senare år måste de öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter. Stödet för Open Access ska utvecklas för att stärka spridning och tillgängliggörande av publikationer. Ett system för att följa upp kostnaderna för författaravgifter (APC:er) ska utformas liksom rutiner för att kunna följa utvecklingen på området genom att särredovisa i vilken mån publicering skett med Open access. För att bidra till forskares internationella erfarenheter avsätts medel för längre utlandsvistelser. Syftet är att ge forskare möjligheter att tillbringa ett antal månader vid universitet utomlands. Programmet finansieras gemensamt av rektor och fakultet. Satsningen startade 2016 och ska, i första hand, pågå i tre år. Respektive fakultet uppmanas planera avseende externa ansökningar och relationen till fakultetens verksamhet. Fakulteterna måste göra avsättningar för att kunna stödja externfinansierad verksamhet, bland annat i form av samfinansiering. Linnéuniversitetet har i relation till KK-stiftelsen gjort särskilda ansträngningar för att förbättra möjligheterna till ökad finansiering. Ansträngningarna ska följas upp och leda till flera ansökningar under Fakulteterna ska i samverkan med universitetsförvaltningen arbeta strategiskt i förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond, med flera för att uppnå högre extern finansiering. För att integrera forskning och utbildning som samhällelig drivkraft har rektor utlyst strategiska medel för att bilda strategiska plattformar. I ett första steg inrättas tre plattformar som får ekonomiskt stöd för tre år. 16 Regleras genom rektorsbeslut ST 2013/ Av de totala intäkterna avseende forskning och utbildning på forskarnivå har andelen externa intäkter ökat från 34 procent (2011) till 40 procent (2015). 14 (28)

15 Gällande framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018: Universitetsnivå: presentera ett system för strategisk rekrytering som ska implementeras 2018 föreslå hur rekommendationer avseende förutsättningarna för att bedriva forskning ska hanteras ge stöd till längre utlandsvistelser för forskare föreslå stödsystem för att dokumentera samverkan inom forskningen presentera ett system som stödjer publicering via open access. Fakultet/NLU: uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt ange mål för ökning av forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år och beskriva hur målen ska uppnås ange mål för ökning av vetenskaplig publicering och beskriva hur målen ska uppnås delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare. 15 (28)

16 Samhällelig drivkraft I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av kunskap och forskning. Denna ambition uttrycks i regeringens forskningspolitiska proposition hösten 2016, Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft, vilket bekräftades av Vinnovas utvärdering av samverkan under 2016, där Linnéuniversitetet fick högsta betyg. Givet att samhällelig drivkraft är högt prioriterat och en viktig framgångsfaktor är det viktigt att vidareutveckla området, med en ambitionsnivå att förbli ledande på nationell nivå. Gällande samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018: Universitetsnivå: koppla samverkan till den framväxande forskningsstrategin och modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet stödja utvecklingen av stabila plattformar för samhällelig drivkraft, med speciellt fokus på fakultetsövergripande ansatser stödja utvecklingen av förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan avseende ökad kvalitet i utbildning och forskning vidareutveckla det centrala stödet för uppdragsutbildning, alumnarbete, integration samt projektledning utveckla kommunikationen av aktiviteter inom och resultat av Linnéuniversitetets arbete med samhällelig drivkraft, som ett sätt att stärka universitetets attraktivitet och anseende. Fakultet/NLU: säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/nlu prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning. 16 (28)

17 Globala värden Internationalisering Internationaliseringspolicyn för 2015 till 2020 framhåller internationalisering som medel för att uppnå hög kvalitet. Konceptet vidgas från lärar- och studentutbyten till att definieras som hela den process som integrerar en internationell dimension i hela universitetets verksamhet. Det innebär att internationalisering är en dimension av ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både fysisk och digital kunskapsmiljö. Det vidgade konceptet har stöd i Sveriges nationella hållning och av regeringens utredningsdirektiv för Ökad internationalisering av universitet och högskolor vilket initierades Internationaliseringsarbetet förstärks genom målsättningen att alla studenter ska möta ett internationellt perspektiv i sin utbildning genom lärare och studenter från andra länder eller genom fysiska eller digitala utbyten. De internationella perspektiven ska förstärka utbildningarnas kvalitet och bidra till att öka studenternas lärande. Programansvariga är nyckelpersoner och fortsatt utveckling av lärarnas kompetens är en nyckelfaktor. Internationell rekrytering av forskare och lärare bidrar till universitetets kvalitet och fortsatta utveckling och profilering i enlighet med den framväxande forskningsstrategin. Antalet utresande utbytesstudenter är stabilt (och har inte ökat). Fler av universitetets studenter bör dock förlägga sin utbildning vid ett lärosäte utomlands. Universitet ambition är att på lång sikt dubblera antalet utresande studenter. En tydligare koppling mellan programutbildningar och partnerlärosäten är önskvärd och konkreta åtgärder krävs om målet ska uppnås. Antalet inresande studenter väntas fortsätta öka och aktiviteter för utveckling av rekrytering, mottagande, kvalitetssäkring och finansiering är nödvändiga. Gällande internationalisering ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018: Universitetsnivå: koppla internationalisering till modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet samt till forskningsstrategin stärka stödet för internationell rekrytering av anställda och mottagandet av dessa vidareutveckla verksamhetsstödet till internationalisering för mobilitet och internationell studentrekrytering. Fakultet/NLU: ange mål för ökningen av antalet utresande studenter och beskriva hur målsättningen ska uppnås ange mål för ökningen av internationell rekrytering (studenter och personal) och beskriva hur målsättningen ska uppnås. 17 (28)

18 Hållbar utveckling I Linnéuniversitetets Vision och strategi fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. I Policyn för hållbar utveckling understryks detta genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling. FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för Linnéuniversitetets arbete med hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande. Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar Linnéuniversitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete. Hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet innefattar allt ifrån verksamhetens direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i utbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Kommittén för hållbar framtid formulerar universitetets ambitioner och arbete inom hållbarhetsområdet i en treårig hållbarhetsagenda. Hållbarhetsagendan berör frågor som varit aktuella länge, inklusive samverkan och internationellt samarbete. Linnéuniversitetet arbetar för att i ett bredare sammanhang följa upp och stödja kopplingarna mellan olika områden. Universitets ambition är att tillämpa hållbarhetsagendan som en fråga som integreras i verksamheten. Det innebär att den bidrar till ett hållbarhetsbegrepp och en uppföljning som berör flera utbildnings- och forskningsområden samt förvaltningen. Kommittén hållbar framtid arbetar med en bred definition av hållbarhet och inkluderar frågor som tidigare hamnat under området lika villkor. Kommittén ska under 2017 ta fram en plan för hur områdena ska integreras i kommitténs arbete. Strategier för att nå övergripande mål baseras på delaktighet, uppföljning och utveckling, och kan ge upphov till stor variation av konkreta åtgärder. Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018: Universitetsnivå: formulera ett innehåll och en uppföljningsplan (hållbarhetsagenda ) avseende det operativa arbetet. Fakultet/NLU: arbeta för att uppnå hållbarhetsmålen i Policyn för hållbar utveckling. 18 (28)

19 Lika villkor Lika villkorsarbetet bedrivs med målsättningen att universitetet ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet finns i första hand i diskrimineringslag, föräldraledighetslag och arbetsmiljölagen, men även i nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska mål. Arbetet med lika villkor är nära knutet till värdegrundsarbete, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete. Alla universitet och högskolor har fått regeringens uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio problemområden, exempelvis karriärvägar inom akademin och könsbundna studieval. Förslag på hur planen för jämställdhetsintegrering ska implementeras ska tas fram. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Regeringen har beslutat att ge myndigheter i uppdrag att under ordna praktikplatser för nyanlända arbetssökande samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Avdelningen för Human Resources är sammanhållande i arbetet via kontakter med Arbetsförmedling i Kalmar och Växjö, Arbetsgivarverket och Statskontoret. Linnéuniversitetets insatser för att balansera underrepresenterat kön avseende professorer ska fortsätta och det avsätts strategiska medel även för detta ändamål. Framför allt ska dessa medel stödja lektorers meritering till professor. Rektor finansierar delar av satsningen men även fakulteterna ska avsätta medel för att fullfölja insatserna för de lektorer som tilldelas meriteringsstöd. Från och med den 1 januari 2017 har diskrimineringslagen utvidgats och skärpning kring kraven på aktiva åtgärder har trätt i kraft. Reglerna innehåller bland annat anvisningar hur arbetsgivare och utbildningsanordnare ska genomföra arbetet löpande i fyra steg undersöka, analysera, åtgärda och följa upp inom fem olika områden. Den nya lagstiftningen ger också i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. För att leva upp till kraven om årlig rapportering kring arbete och åtgärder kring diskrimineringsgrunderna behöver Plan för lika villkor 2017 upprättas. Gällande lika villkor ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018: Universitetsnivå: ta fram förslag på hur planen för jämställdhetsintegrering ska genomföras föreslå hur universitetet ska öppna upp för ytterligare praktikplatser stödja professorsmeritering av underrepresenterat kön. Fakultet/NLU: planera för genomförandet av jämställdhetsintegrering avsätta strategiska medel för att fullfölja satsningen på de lektorer som tilldelas meriteringsstöd. 19 (28)

20 Verksamhetsstöd Verksamhetsstödet ska ständigt söka kvalitetsförbättringar inom fastställda ramar. Detta ansvar vilar på samtliga medarbetare, arbetsgrupper, sektioner och avdelningar liksom för verksamhetsstödet som helhet. Verksamhetsstödet ska möta utmaningar för att stödja Linnéuniversitetets utveckling inom utbildning och forskning. Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektor ger universitetsdirektören mandat att leda ett kontinuerligt utvecklingsarbete i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning. Arbetsprocesser ska löpa smidigt och effektivt över organisatoriska gränser så att flödena hakar i varandra. För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses processer, områden och funktioner kontinuerligt över. Översynen ska samla kompetenser, utveckla professioner, öka rättssäkerhet och skapa delaktighet för att förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Under flera år har kostnadsandelen för verksamhetsstödet minskat samtidigt som förbättringsåtgärder genomförts. Nya satsningar kräver därför omfördelningar inom givna ramar. Fakultetskanslier finansieras genom fakultetens anslag och universitetsförvaltning av den ram universitetsstyrelsen beslutar för gemensamma funktioner. För 2018 föreslås ramen för universitetsgemensamma funktioner bli 321 Mkr, vilket innebär att ramen från 2017 räknas upp med pris- och löneomräkningen. För fortsatt utveckling av verksamhetsstödet gäller att skapa tydligare kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget för vissa funktioner och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar samt mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna. Utvecklingsområden med påverkan på verksamhetsstödet kommande år är exempelvis stöd för ökad uppdragsutbildning, EU-finansiering, e-lärande och ett nytt kvalitetssystem. Därutöver sker verksamhetsutveckling avseende miljöcertifiering, jämställdhetsintegrering och resultatet av den externa bedömningen av internationaliseringsområdet. Inför 2018 är utvecklingen av Linnéuniversitetets forskningsstrategi av betydelse liksom införandet av en ny version av det studieadministrativa systemet Ladok. Universitetsförvaltningen samordnar projektet universitetskajen, vars syfte är att samlokalisera universitetets delar i Kalmar och består av en rad delprojekt. Flertalet delprojekt är inriktade på den nu igångsatta byggnationen i Kalmar. I utvecklingen av intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag. I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå reflektion över och analys av olika aspekter och dess konsekvenser av beslutet. En annan del av utvecklingsarbetet är att återkommande gå igenom intern kontroll med ansvariga chefer inom verksamhetsstödet. Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018: föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna för att hitta kommunikativa, verksamhetsnyttiga och rättssäkra processer 20 (28)

21 bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete inom anvisade ekonomiska ramar genomföra föreslaget arbetssätt avseende intern styrning och kontroll utveckla arbetet med uppföljning kopplat till verksamhetsplanering, utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal och uppföljningar. 21 (28)

22 Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket (UB) har ett övergripande uppdrag18 som kan sammanfattas i fyra huvudområden. Det första området är att tillhandahålla och skapa tillgång till relevanta informationsresurser för Linnéuniversitets studenter, lärare och forskare. Området innebär fortsatta utmaningar dels vad gäller prisökningar på licenser för de databaser och andra medier som Linnéuniversitetet har tillgång till, dels utmaningar kring en allt mer komplex informationsförsörjningsvärld där information återfinns i nya sammanhang och i nya format. Risken för inlåsningseffekter, där medieresurser blir mindre tillgängliga trots digitala format, har uppmärksammats både nationellt och internationellt och här pågår omfattande arbete både inom EU och i Sverige. Det andra området är publiceringsverksamheten. Linnéuniversitetets lärare och forskare måste förhålla sig till en allt mer komplex verklighet i arbetet med att sprida och tillgängliggöra sina publikationer och numera även sina forskningsdata. Till detta kan fogas att meriteringssystemet för forskarna är hårt knutna till publicering i tidskrifter med hög impact. Vetenskapsrådet, tillsammans med Kungliga biblioteket, verkar för att all offentligt finansierad forskning i landet ska publiceras fritt tillgänglig senast Även kraven på att publicera forskningsdata med öppen tillgång, kommer att öka. Linnéuniversitetet ingår i det nätverk som, under ledning av Svensk Nationell Datatjänst och VR, bygger upp lokala stödenheter (Data Access Units) på sina respektive lärosäten. Arbetet med att stödja omställningen till Open Access, både vad gäller publikationer och forskningsdata, måste intensifieras under den kommande verksamhetsperioden. Det tredje området gäller stöd och samarbete kring utbildning och forskning. I UB:s Vision och strategi lyfts det fram att UB vill vara en partner på alla nivåer och bidra till universitetets framgångar i de sammanhang där UB:s kompetens och engagemang kan göra skillnad. Fokus ligger på att utveckla mer relevanta tjänster i nära samverkan med studenter, lärare och forskare. Det sker genom ett omfattande digitalt stöd, exempelvis instruktionsfilmer och enkla gränssnitt till tjänster, som är tillgängliga dygnet runt, men även genom fördjupade samarbeten med enskilda lärare och forskargrupper. Det finns en stor utvecklingspotential när det gäller digitala stöd, exempelvis kan det nya, molnbaserade bibliotekssystemet spela en viktig roll för denna utveckling. Även sättet vi undervisar och handleder på i en digital miljö ska utvecklas för att möta behoven som finns på universitetet. Samarbeten på undervisningssidan fortsätter ske med ett helhetsperspektiv på sökoch skrivprocessen. Ambitionen är att samarbetet på forskningssidan ska öka ytterligare under verksamhetsperioden. Där finns en viktig roll för att nyttiggöra bibliotekariekompetensen inom enskilda forskningsprojekt för att exempelvis synliggöra och tillgängliggöra forskningsdata samt andra områden med relevans för forskningen. Arbetet med systematiska litteratursökningar för forskare och forskargrupper bör öka. Det fjärde området gäller fysiska och digitala lärmiljöer det fysiska och digitala rummet. Att erbjuda framför allt studenterna attraktiva och kreativa lärmiljöer är ett mål för hela Linnéuniversitetet. Utifrån olika metoder samlas det in synpunkter på de fysiska och digitala lärmiljöerna och ett ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete pågår. Ett stort åtagande är att i nära samarbete med studenterna skapa ändamålsenliga och kreativa lärmiljöer i de nya lokalerna i Kalmar. Under perioden bör även en (28)

23 utveckling av det offentliga rummet för möten mellan allmänhet och universitetets verksamhet påbörjas. I en allt mer digital tid ökar behoven av fysiska mötesplatser och vid Linnéuniversitetet bör biblioteksrummet som arena för dessa möten tas i bruk på ett mer målmedvetet sätt. Parallellt med detta fortsätter utvecklingen av de digitala lärmiljöerna. Användningen av LnuPlay, som UB ansvarar för, används allt mer och innehåller numera en ansenlig mängd filmer för främst undervisningsbruk. För att ytterligare öka kvaliteten på lärarnas inspelade filmer kommer samarbetet med Linnéuniversitetets nya Medieproduktionsenhet att spela en viktig roll. 23 (28)

24 Ekonomiska förutsättningar Anslagsfördelning 2018 Nedanstående tabeller visar planeringsförutsättningarna för 2018 i form av fördelningar. Alla belopp är i respektive års prisnivå fram till och med gäller 2018 års prisnivå. Uppräkningen för 2018 baseras på att pris- och löneomräkningen antas bli 1,84 procent. Fakulteter/NLU uppdras göra en budget för 2018 och redovisa en ekonomisk planering för i verksamhetsplanen. Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå I avsnittet Utmanande utbildningar ovan sammanfattas bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna för Linnéuniversitetets anslagstilldelning för Tabell 4 visar fördelning mellan strategiska satsningar och omfördelningar medan tabell 5 visar fördelningen av basanslag mellan fakulteterna/nlu. Tabell 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr Medel att disponera Utfall Utfall Utall Budget Plan Plan Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar Medel att fördela till fakulteter Medel att disponera (28)