Vår lokala likabehandlingsplan

Transkript

1 1 Vår lokala likabehandlingsplan Evahagens förskola augusti 2014-augusti 2015 Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola.

2 2 Lokal Likabehandlingsplan på Evahagens förskola, Virserum Vision Vi pedagoger vill att alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. Alla barn ska känna glädje och lust att utforska och lära sig tillsammans med oss och med varandra. Vårt uppdrag är att verka för att barnen ska känna gemenskap och bli sedda för den person de är. Barnen ska vara delaktiga och kunna påverka innehållet av verksamheten på förskolan. Alla är lika mycket värda och ska därför bli bemötta med empati och respekt. Vi vill att barnen ska våga visa känslor och ha förmåga att visa hänsyn och att måna om varandra. Förskolechefens ställningstagande Jag som förskolechef har ett övergripande ansvar för att arbetet drivs i riktning mot vår vision och jag tar klart avstånd från alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Min uppgift är att kontinuerligt och aktivt ha värdegrundsfrågor på agendan. I mitt ledarskap jobbar jag för att uppmuntra och förstärka det goda i ord, tankar och handlingar och att vara en god vuxen förebild. Marie-Sofie Ekman, förskolechef Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag! (från ett klotterplank i en svensk grundskola) BAKGRUND Alla verksamheter ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling utifrån skollagen. Som grund för likabehandlingsplanen finns följande lagar och styrdokument (Se citat bilaga 1): Diskrimineringslag 2008:567 Skollag (2010:800) Läroplan för förskolan, Lpfö98 reviderad 2010

3 3 Övriga förklaringar Likabehandlingsplan, syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och kränkningar i förskolan samt att skapa en trygg miljö för barnen. Planen tas fram av förskolechef, personal, barn och vårdnadshavare. Alla skolor och förskolor är enligt lag skyldiga att upprätta en årlig plan med rutiner för att förebygga, upptäcka och förhindra trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Främjande insatser är saker man gör utan förekommen anledning. Förebyggande insatser är åtgärder man gör utifrån i verksamheten gjord analys och konstaterade problem. Föräldraråd, cirka två gånger per år träffas vårdnadshavare på förskolan tillsammans med förskolechef och två personalrepresentanter. Vid dessa möten diskuteras verksamhetens innehåll och organisation, likabehandlingsfrågor, regler, barns utveckling och lärande mm. Arbetsgrupp i likabehandlingsplanen; Inglis Karlsson avgående förskolechef ansvarade för utvärdering och analyser av års likabehandlingsarbete, samt framtagande av ny plan för tillsammans med förskollärare; Sylvia Lindström, Madelaine Lindström, Wivianne Ahlgren och Cecilia Mellstedt. Ny förskolechef är Marie-Sofie Ekman.

4 4 ANSVARSFÖRDELNING Förskolechefen ansvarar för att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll, att handlingsplanen som gäller för ett läsår i taget utvärderas årligen i maj/juni och att nya mål sätts för kommande läsår. Personalen ansvarar för att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten varje hösttermin och lyfts vid utvecklingssamtal, att alla barn ges möjlighet att påverka och agera så att planen följs. att anmäla, dokumentera och agera vid diskriminerande och kränkande händelser (Bilaga 2 tillhör kartläggning ) ev. blankett på hemsidan att i sitt uppdrag agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara uppmärksam på alla former av diskriminering och kränkningar att dokumentera, sammanställa enkäter, intervjuer, observationer och att synpunkter från föräldrar och barn samlas i en gemensam pärm. Vårdnadshavarens medverkan Vid varje inskolning, utvecklingssamtal, föräldraråd och föräldramöte lyfter vi innehållet i likabehandlingsplanen och diskuterar med vårdnadshavare, så att de får möjlighet att påverka planen. Informationsblad lämnas till vårdnadshavare vid inskolningssamtalet Bilaga 3. Vi fångar kontinuerligt upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med likabehandling på vår förskola. Bilaga 3 kan användas. Barnens medverkan Personal och barn sätter upp gemensamma trivselregler/bilder ex vara en bra kompis. Barnen får genom samtal/intervjuer utvärdera hur reglerna följs. Barnen får ge synpunkter på innehåll i likabehandlingsplanen, ex utifrån främjande insatser hur vuxna ska hjälpa barnen i sitt relationsskapande i förskolan, om barnen blir lyssnade på och har möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Pedagogerna arbetar medvetet i vardagssituationer, i leken och på samlingarna med barnen hur vi ska vara mot varandra. Det kan t.ex. ske genom att vi dramatiserar och samtalar om känslor eller händelser med hjälp av olika sagor.

5 5 FRÄMJANDE INSATSER Vår förhoppning är att barnen ska utveckla sin förmåga att föra en god dialog med varandra och genom personalens stöd som medaktörer. Individnivå Varje barn får tillsammans med sin/sina vårdnadshavare en god introduktion i förskolan genom en bra inskolning. Vi använder oss av tolk vid föräldrasamtal med främmande språk. Varje dag har personalen fortlöpande samtal med vårdnadshavare om barnets dag vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare till varje enskilt barn en gång/år eller oftare vid behov. Varje barn ska bli sedd och bekräftad dagligen av personalen. Alla barn ska ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är. Gruppnivå Vid höstens föräldramöte informerar pedagogerna om förskolans mål och aktiviteter. Pedagogerna lyssnar aktivt på barnen och verkar för att alla som möts i förskolan bemöts med respekt. Personalen är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands för barnen i förskolans alla vardagssituationer. Personalen tar fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen, så att de utvecklar medkänsla och vilja att hjälpa varandra. Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande och handla efter demokratiska principer genom att tyda barns signaler och lyssna till deras önskemål. Personalen planerar aktiviteter och delar in barnen i mindre grupper för att alla ska få möjlighet att komma till tals och därmed få ökat inflytande. Pojkar och flickor får lika stora möjlighet att pröva alla förskolans olika aktiviteter och har tillgång till lek i alla olika rum på avdelningen. Organisationsnivå Barnen får möjlighet att leka både åldersindelat och möta varandra i olika åldrar. Tillgång till barnlitteratur i genusperspektiv finns på enheten.

6 6 ATT UPPTÄCKA OCH FÖRHINDRA, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Kartläggning sker genom: Insats Tidpunkt Ansvar Individnivå Barnintervjuer, Varje termin Arbetslaget observationer Utvecklingssamtal med vårdnadshavare Arbetslaget Gruppnivå Närgranska beteenden, dagbokslogg vid händelser Reflekterande samtal i arbetslaget om tillbud, händelser utifrån loggbok Analys av resultat från observationer, intervjuer, dagbokslogg, utvecklingssamtal Organisationsnivå Enkäter till vårdnadshavare Analys av enkätsvaren från vårdnadshavare Barngenomgång med arbetslagen/ behovsinventering En gång per år med någon riktad fråga kring kränkning. Kontinuerligt i vardagen Löpande under året på reflektionsstid och personalmöten Apt och Alm I direkt anslutning till genomförda aktiviteter Oktober vid föräldramöten eller utvecklingssamtal November-januari vid Apt och Föräldraråd Oktober, februari Arbetslaget Arbetslaget och förskolechef Arbetslaget Förskolechef Förskolechef Förskolechef Verksamhetens behov kartläggs på nivåerna individ, grupp och organisation. Rutinerna läggs in i varje avdelnings årsplan. Resultaten behandlas med respekt för varje individ och vid eventuella upptäckter av diskriminering eller kränkning handläggs ärendet enligt gällande rutiner. All dokumentation som arbetslaget ansvarar för förvaras inlåst på förskolan, övrig dokumentation förvaras inlåst hos förskolechef.

7 7 Exempel på urval av frågor i barnintervjuer: Hur känner du dig när du ska gå till förskolan på morgonen? Hur trivs du på förskolan? Vad tycker du om de regler vi har på avdelningen? När känner du dig glad/ledsen? Hur gör du om en kompis är ledsen? Om du vill vara med och leka, hur gör du då? Hur tycker du en kompis ska vara? Hur gör du för att vara en bra kompis? Riktade frågor till föräldrar: Hur trivs ditt barn på förskolan? Ger barnet något uttryck för glädje eller missnöje över vistelsen i förskolan Hur tycker ni att vi bemöter ert barn på förskolan? Hur tycker du att leken fungerar på gården? Har vi säkrade områden, vilka områden är dolda? Vad vill du att personalen ska göra när barn bråkar med varandra? ANALYS AV KARTLÄGGNING OCH FÖREBYGGANDE INSATSER maj 2014 Pedagogerna har jobbat aktivt med trygghet för barnen i deras egen lek, närgranskat leken. De har lyssnat på kommunikationen mellan barnen och hjälpt dem i dialogen med varandra. Personalen har delat upp sig och barnen i grupper i olika rum för att underlätta leken mellan barnen. Detta var svårare under 2013 när förskolan var trångbodd. Överblicker i barngruppen med de äldre barnen har blivit mycket bättre med inflyttningen i modulen Juvelen. Stängda dörrar har varit problem och åtgärdats med att hålla dem öppna vid pågående lek. Pedagogerna agera som närvarande i barnens lek och har närgranskat dolda områden där risk finns att leken spårar ur och uteslutningar med kränkande inslag sker. En del barn behöver pedagoger som medlekare dvs. vägleder barnen i turtagning och samförstånd i leken. Vi har inramade innegårdar med grindar som har underlättat överblicken på gården. De områden som vi har kartlagt extra är social gemenskap, attityder och värderingar, trygghet och vuxennärvaro, rutiner och akuta åtgärder. Pedagogerna upplever att de behandlar barnen med respekt och reagerar och agerar vid kränkande behandling, men känner ibland att de inte räcker till med att följa upp varje incident. Föräldrar är nöjda med bemötandet och upplever att pedagogerna jobbar aktivt för barnens trygghet på förskolan. Resultat och analys av barnintervjuerna vt Resultat: På frågan hur barnen känner sig när de ska gå till avdelningen svarar de yngsta barnen; trött, bra, glad. Analys: Vi pedagoger ser detta som bara positivt och har känslan att barnen är trygga att komma till sin förskola. På frågan hur barnen gör när en kompis är ledsen svarar de kramas, pussas, man är vänner, tröstar, säger förlåt, fröken tröstar, ropar efter fröken. Analys: Pedagogerna kan se och höra att barnen visar empati, vågar ta kroppskontakt ibland i välvilja att göra förlåt och de visar förtroende för personalen genom att säga till när det blir fel. På frågan Om du vill va med och leka, hur gör du då? svarar 4-5 års barnen: frågar om jag får va med och leka, om jag inte får va med, då går jag bort och är lite ledsen och arg, hämtar en fröken.

8 8 Pedagogerna ser att barnen har bra strategier och kan känna sig stolta över ett intensivt arbete med att träna barnen i samspelet med varandra, där barnens egna initiativ är viktiga för livet. De yngre barnen svarar: Vi bara leker, jag vill leka, jag schystar honom, jag går till dom och frågar, ger dom en leksak, bygger en koja till dom, frågar om de vill va med, komma om de vill hem till mig och äta godis. Analys: De äldre barnen frågar om de får vara med och förstår hur de kan göra och det är mycket modigt av dem. De små går bara in och leker och har inte förståelsen än om de får vara med. De barn som inte kan lekkoderna måste vi hjälpa att erövra dem. Leka med i mindre grupp eller göra annat för att träna turtagning och samförstånd. Det blir svårare när samma barn ofta blir uteslutet och får en negativ roll i gruppen. Det kan bli befästat och ske förutfattade meningar om barnet, så därför är den vuxnes handledning jätteviktig tidigt i rollekarna. Vi vuxna är närvarande i barnens lek, men kan missa om det vid dolda situationer sker något snabbt. Vid varje sådan händelse är det bra att ha dokumenterat i loggbok, så vi kan se mönster och förstå hur vi kan få bättre överblick. På förekommen anledning i Juvelen har vi beslutat att hålla dörrar öppna för att hålla koll på hur leken fortskrider. På frågan; Hur är man en bra kompis svarar de äldre barnen: Jag vet faktiskt inte, snäll och busig, kul, vi leker och har jättekul De yngre barnen svarar; jättestor, glad, dom ska leka, inte knuffas det tycker jag inte är bra, dom är bäst, man kan leka, kramas, glad. På följdfrågan vem är din kompis blev svaret mina syskon. Analys: Begreppet kompis är osäkert för barnen, Vad betyder det att vara en bra kompis? Detta behöver vi bearbeta mer med barnen i de nya grupperna till hösten. Nya roller, relationer byggs tillsammans med oss pedagoger och i miljöerna, därför är trivelsreglerna viktiga hela tiden. Vi ser att vi behöver dela barnen mer i smågrupper. Arbetslagets observationer: Känns förskolan säker inomhus och utomhus: Juvelen: Dörrar som är tillslutna då barnen vill leka ostört är inte bra. Kan vi få fönster i dem annars måste vi öppna dem. Barnen har blivit duktigare på att säga stop eller säga till oss vuxna. Kränkningar kan förekomma och då oftast där en vuxen inte finns med både ute och inne. Vi är närvarande hela tiden när det gäller de små barnen. Klimatet i barngruppen: Stora barn det är lugnare nu när vi fått Juvelen. Små barn: inget anmärkningsvärt, socialisering, skapa relationer. Hur kan vi samtala med barnen om hur vi ska ha det tillsammans: Trivselregler, Vi pratar om hur man är en bra kompis och det behöver vi göra mer aktivt. Hur belönar vi positivt beteende: Tummen upp, bekräftar med ord och positivt bemötande, berömmer och lyfter positiva beteenden, så barnet växer i självkänslan. Hur markerar vi negativa beteenden: Vi samtalar om vad som hänt, ställer frågor såsom hur kunde du gjort istället, hur är känslan i det som hände, stop, markera med att ta undan utan att förstora upp så det låter tjatigt. Samtala om det som blev fel och tokigt, vi ger aldrig barnet skulden för att vara fel. Vi markerar oftare dåliga beteenden nu och bekräftar alla goda beteenden. Vår sammanfattande analys är att vi kan och vet av erfarenheter hur vi bekräftar, men vi måste diskutera i arbetslagen mer om hur vi korrigerar och markerar negativa beteenden för att dra åt samma håll. Vi behöver ha en samsyn om vad det innebär med

9 9 barns inflytande (att få bli lyssnad på, men inte alltid få som man vill, att allt inte är tillåtet och ge en förklaring till varför). MÅL, LÄSÅR Vi arbetar för en gemensam syn om förhållningssätt: Jobbar ihop nya grupper kartbild över vad det betyder att vara en bra kompis. Trivselregler tillsammans med barnen, beaktar barns inflytande. Hur kan vi göra i de här miljöerna? Hur gör vi för att vara konsekventa? Hur gör vi vid negativa beteenden? Detta gör vi genom att: Diskutera likabehandlingsarbetet på APT och reflektionstid för att skapa samsyn. Alla barn allas ansvar! Informera och göra föräldrar delaktiga på föräldramöten, föräldraråd mm. Kommunicera med och stödja barnen i deras relationskapande. Att vi fördelar oss på utrymmen som pedagoger. Förslag till insatser för personalens kompetenshöjande: Inspirerande filmer från AV-media och UR Barnet och orden Facklitteratur ex. Hissad och dissad, Reflektionsgrupper Hitta inspirerande metoder till kompiskarta, trivselregler Barnböcker; öva boksamtal

10 10 Förebyggande insatser För att nå de uppsatta målen enligt ovan har vi behov av att få rutiner kring arbetet med likabehandling i vår förskola och det gör vi genom följande insatser. Insats Tidpunkt Ansvar organisationsnivå Genomgång av ny likabehandlingsplanen i personalgruppen Personalmöten HT 2014 Reflektioner utifrån boken Hissad och dissad kopplat till likabehandlingsplanen Reflektioner, utifrån filmer om Barnet och orden Kontinuerligt under året Några tillfällen under läsåret Fskch (förskolechef) fskch + arbetslaget fskch Arbetslagsledarträffar med innehållet förhållningssätt ger inspirationsmaterial till ALM Alm arbetslagsmöten ht 2014 arbetslagsledarna Uppföljning av målen januari 2015 Förskolechef/arbetslag Närgranska risker Dec 2014 Arbetslaget +fskch kontinuerligt, sammanställa och analysera observationerna i arbetslaget Gruppnivå Trivselregler och rutiner tas Hösten 2014 Arbetslaget fram tillsammans med barnen Gruppstärkande lekar och samtal om trivsel i nya barngruppen Hösten 2014 Våren 2015 Arbetslaget Föräldrar får information om likabehandlingsarbetet under föräldramötet Utvärdering och ny riskanalys tillsammans med föräldrar Höstterminen 2014 April-maj 2015 Arbetslaget Fskch +arbetslaget

11 11 Rutiner när barn kränker barn Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår. Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnen att förstå situationen och se sin egen roll i händelsen. Personalen hjälper barnen att föra en dialog om vad som hände. Personalen ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda vårdnadshavares kännedom. En anmälan gällande kränkande behandling görs till förskolechef. Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen. Förskolechef ansvarar för att utredning görs och tar ställning om kränkning skett. Beslut om eventuella åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och vårdnadshavare Rutiner när vuxna kränker barn Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet till förskolechef. Förskolechef anmäler händelsen till huvudmannen och kontaktar vårdnadshavare. Förskolechef startar utredning genom att skaffa sig en bild av det inträffade i samtal med berörda Förskolechef utreder händelsen och vidtar åtgärder, tex samtal, varning Förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och vårdnadshavare Förskolechef dokumenterar och förvarar dokumentationen Åtgärder då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på förskolan lämnas ärendet till förskolechef. Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med vårdnadshavare Förskolechef anmäler händelsen till huvudman Förskolechef analyserar den upplevda aktuella diskrimineringen tillsammans med arbetsgruppen för likabehandlingsplanen. Möjliga lösningar dokumenteras. Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder med alla parter inom en månad.

12 12 UTVÄRDERING/ UPPFÖLJNING Uppföljning av målen görs i dec Utvärdering av mål och förebyggande åtgärder görs senast maj Nya mål för formuleras senast i juni 2015 inför kommande läsår. Förskolechef och arbetslag ansvarar och gör barn och föräldrar delaktiga. Ny likabehandlingsplan skrivs och börjar gälla fr. om augusti varje år. Nästa gäller 1/ t.om. 31/ Utvärderingen görs genom Samlade dokumentationer av riktade frågor till vårdnadshavare i utvecklingssamtal och Föräldraråd. Arbetslaget och förskolechefen ansvarar. Incidentrapporter och observationer: Personalen dokumenterar observationer av leken inne och på gården. Arbetslaget ansvarar. Dokumentationer från samtal med barnen om hur trivselregler och förebyggande åtgärder i planen har fungerat. Arbetslaget ansvarar för intervjuer. Utvärdering och analys av valda områden genomförs med pedagogerna. Förskolechef ansvarar. Vårt systematiska kvalitetsarbete, likabehandlingsplan. Förskolechef ansvarar Ny likabehandlingsplan upprättas

13 13 FÖRKLARING AV BEGREPP Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Diskriminering kan antingen var direkt eller indirekt. - Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas delta i fotboll för att hon är flicka. - Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. De sju diskrimineringsgrunderna är: 1. Kön: att någon är man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 4. Religion eller annan trosuppfattning: tillhörighet av religiös uppfattning som är av annan trosuppfattning än den som är i majoritet. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 7. Ålder: uppnådd levnadslängd. Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier.

14 14 Kränkande behandling Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller andra faktorer. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Kränkande behandling som inte har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna kan vara: - Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda m.m. - Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för idiot, cp eller liknande. - Psykosociala: bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar, menande blickar, alla går när man kommer m.m. - Texter och bilder: bli utsatt för teckningar, klotter, brev, lappar, fotografier, E- post, sms, fotografier mms, msn och meddelande på olika webbforum. Annan kränkande behandling ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning, och en trygg och god miljö för barnen.

15 15 Bilaga 1 Likabehandlingsplanen styrs av dessa 2 lagar Skollagen (SFS 2010:800) Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen (SFS 2010:800) 6 Kap. regleras skolans ansvar att motverka kränkande behandling av barn och elever genom ett målinriktat arbete. Huvudmannen skall se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att börja eller genomföra under det kommande året. Skolinspektionen BEO ansvarar för tillsyn. Diskrimineringslagen(2008:567) Diskrimineringslagen ( SFS 2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen förbjuder: Direkt diskriminering; att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan och om det finns samband med en eller flera av de skyddande diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering; att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men kan komma särskilt missgynna personer som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Såvida det inte finns ett berättigat syfte eller innefattar medel som är lämpliga och nödvändiga för att nå målen. Trakasserier; ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon som lämnats åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som

16 16 lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig ett fullgöra ett uppdrag. Repressalier; att bestraffa någon för att denna anser att diskriminering skett. Diskrimineringsombudsmannen, DO utövar tillsyn över lagen. Barns rättigheter. Som barn tas dina rättigheter upp i ett antal dokument FN:s barnkonvention, skollagen, skolverkets föreskrifter, läroplanen, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken, SFS2008:567 samt barnens egna trivselregler i förskolan.

17 17 Läroplan för Förskolan, Lpfö98 rev 10 Läroplan för Förskolan, Lpfö98/rev 2010 Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barnen ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden., Lpfö98/10

18 18 Bilaga 2 Dagbokslogg vid händelser Barnets/barnens namn: Avdelning: Personal: Datum: HÄNDELSE: ÅTGÄRDER: UPPFÖLJNING: ( Vad har vi gjort för att detta inte ska hända igen?) Ifylld av: Blankett: Anmälan om kränkande behandling finns på hemsidan.

19 19 Bilaga 3 INFORMATIONSBLAD TILL VÅRDNADSHAVARE Nu har vi gemensamt i personalen på Evahagens förskola skrivit en ny lokal Likabehandlingsplan som gäller Ht 2014 t.om. vt Ni kan ta del av den på vår hemsida länk eller låna ett pappersexemplar på förskolan. Personal och barn kan göra mycket men det är nödvändigt att ha ett nära och bra samarbete med hem och vårdnadshavare. Barn berättar inte alltid om kränkningar som de känner till därför att de tror att det är skvaller eller de är rädda för hämnd. Om alla tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om detta. Är någon ensam, utsatt eller utfryst? Ta kontakt med personalen på förskolan om ditt barn berättar om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en förskola där alla trivs och har det bra! Avskiljs och återlämnas till förskolan Synpunkter på Likabehandlingsplanen: Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen på Evahagens förskola Vårdnadshavares underskrift