Matparkens Skolträdgård 2010

Transkript

1 Matparkens Skolträdgård 2010 Slutrapport Svenska Lantbruksveckans fond Anslagsnummer: LVF-09/1 Bakgrund Matparken startade med syftet att bli en ny typ av grönt rum med möjlighet till flera olika verksamheter. Vi håller till i Gottsundagipen, på kommunens mark, som Fritids- och naturkontoret har gett oss förtroendet att förvalta mot en mindre kostnad. Platsen består av ca 8000 kvadratmeter odlingsyta och två gamla, igenvuxna sommarstugetomter och ligger intill ett litet skogsområde. Under vårt första verksamhetsår har vi odlat upp ca 4500 kvadratmeter. Här finns bl.a. Skolträdgården och gemenskapsodlingar där 12 personer tillsammans planerat och skött odlingarna. Kommunen har hjälpt oss att bygga en eldplats och vi har arrangerat festligheter med levande musik, utomhusmatlagning och försäljning av grönsaker. Under året har vi samarbetat med Uppsalahem, Studiefrämjandet, mötesplats Treklangen, Svenska Kyrkan i Gottsunda, de ansvariga för utbyggnaden av Gottsunda Centrum och Fritids och Natur kontoret på Uppsala Kommun. Matparkens verksamhet har fått en hel del uppmärksamhet under den här första odlingssäsongen. Vi figurerar regelbundet i tidningar och radio på lokal och riksnivå och vi har även blivit inbjudna att föreläsa i olika sammanhang (Botans dag, Uppsala, Kulturhuset, Stockholm, Ekobyggmässan, Uppsala, Temadag om stadsnära landsbygd, Södertälje Kommun, Miljöpartiets kommun- och landstingskongress, Västerås bl.a.). Även responsen från de som dagligen rör sig i området har varit väldigt positiv. Vi har även tagit emot många gäster, allt från studenter och personer som vill starta liknande initiativ, till representanter för kommuner (Malmö) och Minneapolis borgmästare med fru! Från Lantbruksveckans fond sökte vi medel för arbetet med att knyta kontakter och planera odlingarna tillsammans med intresserade skolor, samt för den praktiska undervisningen i klassrummet såväl som ute på åkern. Vi sökte även medel för material i form av redskap och fröer m.m. En del av dessa kostnader delas med övriga projekt i Matparkens regi. Det gällde t.ex. kostnader för markbearbetning, redskap och uppbyggnad av ett enklare drivhus. Vår vision Målet med skolträdgården var att levandegöra matens väg från jord till bord, att inspirera genom att ge människor en lustfylld upplevelse i en prunkande trädgård och en möjlighet att uppleva bra, färska och hälsosamma livsmedel. Vi vill att skolträdgården ska vara en plats där lärarna har möjlighet att integrera odlingen i andra skolämnen som matte, bild och språk

2 och vi tror att vi kan vara den aktör som borgar för praktiska odlingskunskaper och en kontinuerlig verksamhet. I Matparken lär vi genom att göra. Här stimuleras alla sinnen. Vi smakar och luktar på grönsaker, ätliga vilda växter och kryddor. Vi känner doften av blommor och av lera, lyssnar till hackspetten och ser den mata sina ungar i trädet intill. Vi lär känna leran, hur den ändrar karaktär under året och växer under våra fötter på hösten när det regnat. Material till störar och växtstöd hämtar vi i skogen intill. Och vi skördar våra egna grönsaker t.ex. pumpor som vi sått i krukor på våren, morötter vi sått och lök vi satt. Vi samlar in fröer att använda nästa säsong. I trädgården kan både barn och vuxna som deltar i odlingen lära sig mer om odlingens förutsättningar och hur vi använder naturens resurser i stort. Exempelvis genom att vi använder veden från skogen en bit bort att elda med, störarna av asp som växt alldeles intill och leran som vi odlar i. Man får svar på frågor som: Vad behöver vi för att överleva? Vad krävs för att en planta ska växa? Var kommer gödseln ifrån? Vad har den biologiska mångfalden för betydelse? Genom att koppla de egna specifika erfarenheterna i Matparken till det generella dvs. kunskapen om livsmedelsproduktionen i stort. Hur fungerade den förr? Hur fungerar den idag? Är den hållbar? Hur kommer den att se ut i framtiden? Vi lär oss att se sambanden och får på så sätt en ökad förståelse för det vi studerar. Ett viktigt mål med all verksamhet i Matparken är att öka förståelsen för natur- och miljöfrågor. En hållbar utveckling förutsätter att vi har verklig kunskap om naturen och om oss själva som en del av naturen. Vi tror också att det finns en fara i att vi människor inte får vara med och se hur olika föremål tillverkas, eller hur olika företeelser i samhället är uppbyggda. Att inte kunna producera det man själv behöver - eller ens veta hur det i princip går till är skadligt för tilltron till en själv. Har man däremot sådana kunskaper är det lättare att orientera sig, att ha en stötte självtillit och det kan bidra till att man blir en starkare samhällsmedborgare. Resultat - verksamheten 2010 Skolträdgården har i första hand riktat sig till skolor och förskolor i närområdet. Under 2010 har fem förskolor och en skola deltagit i verksamheten: Kyrkklockans förskola, Flöjtens förskola, Malma Backes förskola, Växthusets förskola och Ekuddens skola. Varje skola har odlat på kvadratmeter. Under vintern 2009/2010 åkte vi ut till flera förskolor i Gottsunda och presenterade våra idéer. Några förskolor har deltagit med flera barngrupper. Vi försökte, utan någon större framgång, att få med fler skolklasser. En anledning till att de inte kunde delta var att de redan hade planerat vårens verksamhet och att skolorna har mindre tid att lägga på kringaktiviteter av detta slag. I mars och april åkte vi ut till de förskolor/skolor som bestämt sig för att delta för att diskutera säsongens verksamhet, vad de ville odla och hur mycket. Vi informerade om förodling och de fick själva dra upp plantor bl.a. pumpa, squash och solrosor. När de kom till åkern i maj och början av juni satte vi lök, sådde rotsaker, ärtor och bönor, beroende på vad vi hann med och vad respektive grupp ville göra. I början av juni planterade vi ut de plantor som barnen själva odlat på skolorna. Vi insåg då att det här med förodling inte är så lätt. I vissa fall saknades kunskapen och i andra fall blev plantorna rangliga på grund av de dåliga ljusförhållandena inomhus på skolan. I de flesta fall gick det ändå att plantera ut de plantor som skolorna

3 hade med sig och de repade sig efterhand. Vi tror att det är bra om eleverna själva får dra upp några plantor på skolan eftersom de då får se hur detta går till. Resultatet kan aldrig bli lika bra som i ett drivhus men med bättre jord och några enkla tips kan det bli helt okej. När skolorna kom till oss berättade vi också om jorden, maskarna, vad växter behöver och vad rötterna gör. Vi illustrerade med groddar och förklarade varför det inte växer något på stigen. Vi delade oftast upp grupperna i två eller flera mindre grupper eftersom det är svårt att hantera stora barngrupper i odlingarna. Den gruppen som inte odlade fick gå runt i skogsområdet och titta på smultron, blåbär, hallon (varje blomma blir ett bär!) och titta på när hackspetten matade sina ungar. Under sommaren tog vi hand om ogräsrensningen och i augusti och september kom barnen tillbaka för att skörda sina grönsaker. Några av skolorna lagade sedan mat på den skörd som de fick med sig hem, andra lät barnen ta med sig grönsakerna hem till familjen. Vi hade tyvärr inte varken tid eller möjlighet att laga mat med barnen i Matparken. Något som vi gärna skulle vilja göra om vi får möjlighet att fortsätta med verksamheten. Utvärdering På det stora hela är vi väldigt nöjda med skolverksamheten och vill gärna fortsätta att driva den vidare. Kontakten med skolorna, att ringa runt och samordna besöken har tagit mer tid än förväntat. Skötseln av skolträdgården under sommaren har dock inte inneburit någon större arbetsbörda. Ytorna har varit relativt små och enkla att sköta. Ingen av oss hade någon erfarenhet med att jobba med barngrupper och det var inte alltid alldeles enkelt men på det stora hela gick det bra. Vi har gjort telefonintervjuer med någon ur personalen från alla de förskolor/skolor som deltagit i verksamheten, se frågemall längst ner. Den viktigaste slutsatsen från intervjuerna är att alla är nöjda med verksamheten och att de gärna skulle delta om det blir en fortsättning nästa år, När vi bad dem beskriva sina och barnens upplevelser i Matparken använde de ord som lärorikt, smutsigt när det är blött, nyfikenhet, glädje, lättillgängligt, spännande, nytt och bra. Nästan alla menade att det bästa med Matparken är att barnen får möjlighet att se att det växer. Några berättade om hur de lagade mat av den egenodlade maten på skolan och hur de samlade frön från solrosor och ringblomor. För en av lärarna var skörden den bästa upplevelsen, att se barnens stora ögon när de kom tillbaka efter sommaren, att de var intresserade och tyckte att det var roligt. En förskola sa att utflykterna till Matparken gjorde att de kom ut oftare. En annan lyfte fram fördelen med att lärarna inte behöver ta ansvar för odlingarna under sommaren och att det fanns tillgång till vatten och redskap. Skogen och de gamla trädgårdarna var också en uppskattad lekplats. De svårigheter eller nackdelar med Matparken som lärarna lyfte fram var framför allt yttre omständigheter som vi inte kunnat påverka. En av lärarna tyckte till exempel att det var en nackdel att det var omständigt att ta sig till Matparken, en annan tog upp den tunga lerjorden som är svår att hantera för barnen. En förskola påpekade att det inte alltid fanns vatten i tunnorna när de gick dit för att arbeta på egen hand. Det är också en nackdel att sommarlovet avbryter odlingssäsongen, att det inte går att skörda något innan sommarlovet och att vissa förskolebarn har börjat skolan efter lovet och inte får vara med på hösten. En av förskolorna skulle velat odla fler saker, en annan skulle velat ha tid att vara där oftare, en tredje skulle vilja börja tidigare på säsongen. En av lärarna skulle gärna vilja utveckla verksamheten genom att göra tydligare kopplingar till skolans övriga verksamhet så att barnen verkligen förstår vad de gör I Matparken.

4 Som exempel nämnde hon att man skulle kunna läsa någon saga med odlingstema. Hon sa också att barnen tyckte att det var spännande när de fick träffa hästarna som var där för att harva och så i en annan del av Matparken. Hon skulle också uppskattat fler inslag av naturpedagogik. Ett annat önskemål var att laga mat i Matparken. Någon önskade att vi skulle göra något för att luckra upp jorden så att den blir mer lättarbetad men så lättbearbetad att förskolebarnen kan gräva i den utan hjälp från oss vuxna kommer den kanske aldrig att bli, inte med mindre än att vi köper in jord från annat håll. Å andra sidan är det ju såhär det ser ut runt Uppsala. Att uppleva det är en erfarenhet i sig. Några av nybörjarna i studiecirkeln för vuxna hade förväntat sig en svart mulljord och var minst sagt skeptiska till att något skulle växa när de knappt fick ner spaden i leran. Men växer gör det! Alla lärare menar att det är en stor fördel om varje skola/förskola har sin egen odlingslott. Det gör att barnen känner sig stolta över sitt arbete och att det är lättare för dem att komma ihåg vad de gjorde under våren. På några av skolorna har åtminstone några lärare erfarenhet av odling och trädgård vilket gör att de själva skulle kunna ta med sig barnen till odlingslotten för att sköta om odlingarna. Den kunskapen är troligtvis vanligare i de grupper som valt att delta i det här första årets verksamhet, än på andra skolor/förskolor. En av förskolorna skötte sig i stort sett helt själva, bortsett från ogräsrensningen under sommaren. Tankar om framtiden För att verksamheten ska kunna fortsätta måste vi, för vår egen skull, se till att få en bättre kontinuitet och mer tid för planering. Eftersom skolorna är stängda större delen av sommaren är odlingssäsongen begränsad till maj, början av juni, augusti och september. Augusti är dessutom en svår månad för förskolorna eftersom många barn skolas in då. De som arbetar med skolträdgården måste ha en inkomst även andra delar av året. Därför måste vi antingen förlänga säsongen t.ex. genom att inrikta oss mer mot naturpedagogik i mars, april, oktober och november (kanske även vintertid) eller hitta andra verksamheter i Matparken som vi kan ägna oss åt när det är lågsäsong för skolträdgården. Att förlänga säsongen i Matparken skulle kunna vara väldigt spännande eftersom många skolor ligger i närheten och kan gå dit relativt ofta. De skulle kunna vara med och skapa även andra delar av trädgården genom att plantera träd och buskar eller t.ex. bygga igelkottbon och fågelholkar. Till skillnad från Naturskolan här i Uppsala, som ligger utanför stan i Hammarskog, kan barnen i det här fallet komma tillbaka flera gånger per år och följa utvecklingen av de projekt som de satt igång. Barnen är på så vis med och skapar platsen Matparken tillsammans med alla oss andra. När de deltar i arbetet på det sättet får de förhoppningsvis en större känsla för platsen, en förankring i området, som bidrar till att de värnar om naturen och sina medmänniskor. Om vi ska fortsätta med skolträdgården i Matparken behöver vi också lite fler bekvämligheter bl.a. någonstans att tvätta händerna, någonstans att skölja grönsakerna om vi ska laga mat ute, möjlighet att diska och ett utrymme där vi kan förvara de redskap som behövs. Det vore också roligt att utveckla ett närmare samarbete med skolorna där vi tillsammans diskuterar hur Matparken kan användas i undervisningen, inte minst för att verkligen få en återkoppling till det de har gjort i klassrummet t.ex. genom reflektion, gestaltning och berättande. Det skulle också vara roligt att lära sig mer om platsens historia för att kunna använda det på något sätt.

5 Ekonomisk redovisning Vi sökte medel för arbetet med att knyta kontakter och planera odlingarna tillsammans med intresserade skolor, samt för den praktiska undervisningen samt medel för markbearbetning och material i form av redskap, fröer m.m. Vi fick beviljat vår ansökan om :- vilka har använts enligt följande: Lön kr (inklusive skatt och arbetsgivaravgifter) Redskap, markbearbetning, fröer m.m kr Under oktober, november och december 2009 gjorde Marina Queiroz tio veckors praktik som landskapsarkitekt inom projektet. Praktiken finansierades till viss del av Arbetsförmedlingen och till viss del med egna medel. En del av praktiken gällde Skolträdgården. Handledare för praktiken var stadsträdgårdsmästare Lars Johansson och landskapsarkitekt Helena Espmark på Fritids- och Naturkontoret på Uppsala kommun. Ylva Anderssom läste under 2010 en kurs i Skolträdgård vid SLU i Uppsala. Kursen innefattade ca 270 studietimmar inklusive självstudier.

6 Frågor till förskolor Kan du beskriva, med tre ord, era upplevelser med barnen i Matparken? Vad var det bästa med skolträdgården i Matparken? Vad var det sämsta? Respons från barnen? Skulle ni vilja delta om det blir en fortsättning 2012? Hur skulle vårt arbete med skolträdgården kunna förbättras? Har du några idéer om hur Matparken skulle kunna bli ett mer intressant utflyktsmål för skolor och förskolor? Tror du att det är viktigt att varje skola får ha sin egen odlingslott? Eller skulle det funka lika bra med en större gemensam skolträdgård för alla skolor? Vill ni kunna gå med barnen till odlingarna och jobba på egen hand? Vad behöver ni i så fall för att kunna göra det? Om ja. Skulle ni kunna bidra något sätt? Kontakter med föräldraföreningar, möten med kommunen, delta i studiebesök om vi bjuder dit politiker... Intervjuade förskolor: Kyrkbackens förskola (Louise Guezennec), Flöjtens förskola (Maryluz Badjie), Malma Backe förskola (Sofya Paronyan), Växthuset 1 förskola (Lill Wahlund), Växthuset 2 (Annelie Berglund), Ekuddens förskola (Eva Wiman).