Delrapporter från respektive projekt utkast Delrapporter Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Transkript

1 Delrapporter från respektive projekt utkast Sammanställningen ovan baseras på underlag från respektive delprojekt. Det som behövs från delprojekten är en sammanställning enligt punkterna nedan. Generellt bör materialet vara kunskapsbaserat och korrekt, balanserat utan att vara nedvärderande samt genomsyras av en positiv ton. Om delprojektet har intressanta underlag utöver detta så sammanställ det till en bilaga. Beskriv både i text och på karta. Delrapporter Arbetsmarknad och kompetensförsörjning 1. Inledning En framgångsfaktor för regional utveckling och tillväxt är att det finns tillgång till rätt kompetens inom de områden som anses vara av vikt för regionens näringsliv samt det offentliga. Västmanland står inför två utmaningar i detta dels en fråga om matchning, dels en fråga om lust till lärande. Att i detta även få ett entreprenöriellt förhållningssätt, som ett medel att nyttja den allt snabbare utvecklingstakten är av största vikt. Som en direkt följd av globaliseringen får arbetsmarknads- och kompetensfrågor en allt större roll den globala kompetensutvecklingen är oerhört stark och företag i regionen konkurrar alltmer på den globala kompetensmarknaden. För de enskilda företagen och andra arbetsgivare är kompetensförsörjning en förutsättning för överlevnad och tillväxt, oberoende av om de verkar lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. Samtidigt ser vi en ökande obalans vi har att hantera en ökande arbetslöshet för vissa grupper, och en samtida arbetskraftsefterfråga inom vissa yrkeskategorier. Denna ökande matchningsproblematik accentueras ytterligare av den demografiska utvecklingen och blir därmed en av regionens största utmaningar. Västmanland har idag en generellt sett låg utbildningsnivå många ungdomar når ej grundskolans mål, vilket utestänger de från många av de yrken som efterfrågas. Vi ser ett växande kompetensgap mellan Västmanland och riket, många ungdomar går ut gymnasiet utan full behörighet. Vi ser även att det är färre män som söker sig till högre utbildning på högskolenivå, samtidigt som det är få kvinnor som söker sig till tekniska utbildningar. Givet länets nuvarande industriella styrkeområden så kan konsteras att länet idag är ett tydligt industrilän, med internationell konkurrenskraft och därmed efterfråga av spetskompetens inom automation och robotik. Vi ser även växande industrinäringar, som tex gruvnäringen, som troligen kommer att påverka länet i sin helhet. Länet har således ett behov av en höjning av utbildningsnivån generellt sett, men vi ser även att vi behöver bredda rekryteringen till fler grupper, samt skapa förutsättningar för vassare spetsar. Att anta utmaningen att för Västmanland ge förutsättningar för såväl individer som systemet att utveckla

2 lust till lärande är en framgångsfaktor. Såväl kompetenshöjningen, -breddningen och vässningen måste dock ske i samklang med den verkliga kompetensefterfrågan, dvs en tydlig matchning. Ökad förändringstakt entreprenöriellt förhållningssätt! Systemperspektiv Insikten om att det råder en matchningsproblematik, om att vi har en generellt sett låg utbildningsnivå, att länet fortsättningsvis kommer att behöva spetskompetens, om behovet av ett mer entreprenöriellt förhållningssätt är väl förankrad i hela länet. Som beskrivs nedan i erbjudandet pågår det också idag en mängd insatser med syfte att råda bot på detta, men för att uppnå långsiktiga och kraftfulla effekter av insatserna krävs en tydligare länsgemensam plattform för den fortsatta utvecklingen. Ur ett systemperspektiv kan man beskriva arbetsmarknads- och kompetensförsörjning som ett antal aktörer, som mer eller mindre samverkar och samspelar ett system. Det man kan konstaterar är att det finns beroenden mellan aktörerna, oavsett om det är utbildningsanordnare (kommunala, statliga, privata, på olika nivåer), arbetsgivare (privata och offentliga). Utöver detta finns det även andra aktörer, som är den del av systemet, som tex Länsstyrelse, VKL, samarbetsorgansationer, intresseorgansationer, branschorganisationer. I slutändan handlar det om att individer ges möjlighet att verka på så sätt i detta system så att han eller hon inte hamnar i några återvändsgränder, att det finns en sk röd tråd lust till lärande och samtidigt ge förutsättningar för regional tillväxt och utveckling - matchning. Bilden nedan gör en schematisk första beskrivning av systemet. Bilden bör utvecklas och förfinas. De olika aktörerna finns med, likaså visas sambanden mellan aktörerna. Varje aktör verkar i sin box med sitt uppdrag, men är likaså del av hela systemet. Matchningen ligger framförallt i samspelet mellan den undre delen (utbildningssystemet) och hur den kopplar mot den övre delen (yrkesområden/kompetensefterfråga/arbetslivet). Lust till lärande ligger framförallt i steget mellan de olika aktörerna i utbildningssidan, men även i hur den övre delen kopplar till den undre delen av bilden.

3 pde 1 åde åde Vuxenut åde Högskola YH Förskola Gymnasie Grundskol skola a VKL Bransch LST 2. I dag Dagens erbjudande och utbud. Vad karaktäriserar utbudet? Hur står man sig i förhållande till andra jämförbara län/regioner/tätorter? Vad är styrkor och svagheter i det korta perspektivet och på längre sikt? Vad karakteriserar erbjudandet I systemmodellen har utmaningarna inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning identifierats: 1) övergångarna mellan arbetsliv-utbildning och 2) mellan grundskola-gymnasieskolavidareutbildning. Utifrån dessa utmaningar utkristalliseras två målområden: 1) bättre matchning för tillväxt och 2) högre utbildningsnivå lust till lärande. 1) Dagens erbjudande/utbud för högre utbildningsnivå - lust till lärande Förskola, grundskola och gymnasium är grunden för länets framtida kompetensförsörjning, för samhällets utveckling och för den enskilde individens möjlighet till ett bra liv. Att länet har en förhållandevis hög andel skolungdomar som inte genomför sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen, är bekymmersamt. Övergången mellan grundskola-gymnasie och mellan gymnasie-högre utbildning blir viktiga länkar för att höja utbildningsnivån i länet. 1) Arbetsmarknadskunskap och Vägledning För att våra skolungdomar ska kunna göra kloka utbildningsval och bli medvetna om betydelsen av att fullfölja grundstudierna, utgör information och vägledning exempel på länkar som kopplar samman utbildningsnivåerna. Satsningen Arbetsmarknadskunskap, når

4 lärare, elever och föräldrar i hela Västmanland och syftar till att stärka individens möjlighet till att få jobb efter skolan. För att uppdatera studie- och yrkesvägledarna med aktuell arbetsmarknadskunskap om bristyrken och vilken typ av motsvarande utbildning som krävs, arrangeras sedan ett år tillbaka Vägledarforum. Vägledarforum erbjuds två gånger per år med en bransch i fokus per tillfälle. 2) Ungdomsarbetslösheten Utbildningsinsatser för att häva obalansen mellan ungdomsarbetslösheten och efterfrågan på arbetsmarknaden är flera. Enbart i Västerås stad satsas kr ur arbetsmarknadsbudgeten på ungdomar. Staden erbjuder mer än 1000 olika praktikplatser till ungdomar under året. Tillkommer ytterligare medel från reguljära verksamheter som t.ex Jobbcentrum, för dem som står närmare arbetsmarknaden. YOU är ett länsövergripande projekt för att koppla arbetslösa ungdomar till företag med arbetskraftsbehov och i satsningen Flexibelt arbete och utbildning, kombineras arbete på rekryteringsföretag med kompletterande folkhögskolestudier. 3) Övriga arbetsmarknadsinsatser Ska utvecklas mer! 4) Uppdragsutbildningen (arbetslivets kompetenshöjande insatser) Ska utvecklas mer! 5) Stimulera teknikintresse Satsningar för att öka teknikintresset hos barn och ungdom sker nu bl a med uppbyggnaden av KomTek och Science Center. Flera andra koncept finns framtagna för grundskolan. I Arboga kommun har näringslivet t ex sponsrat sk tekniklådor. För att öka antalet studenter som väljer att studera teknikinriktade utbildningar, har högskolan tillsammans med andra aktörer tagit fram konceptet, Hello World. Hello World är en kombination av högskolekurs och praktikplats där tjejer som går på gymnasiet eller just har tagit studenten får lära sig mer om projektledning, teknik och informationsdesign. Under kursens gång får tjejerna jobba i grupp med verkliga uppdragsgivare ute i samhället. Dessutom deltar högskolan i olika åtgärder som syftar till att öka kunskapen om teknikutbildningar och visa på vilka möjligheter det finns till varierade arbeten inom teknikområdet. 6) Bryta könsbundna val och få fler män att studera på högskolan För att få fler killar blir nyfikna på, och eventuellt välja, en otraditionell utbildning vilket bryter normer och invanda genusmönster, har Mdh tagit fram ytterligare ett koncept: Hello People sommarpraktik inom hälsa för killar. Under fyra sommarveckor får 25 gymnasiekillar möjlighet att

5 skaffa sig kunskap om vad en sjuksköterska, sjukgymnast, folkhälsovetare och socionom arbetar med och få information dessa utbildningar. Utvecklas: Hur man arbetar i hela länet med olika satsningar för att få helhetsbilden. 2) Erbjudande/utbud inom matchning utbildningsplanering - arbetslivets kompetensbehov Individens övergång från genomförd utbildning till ett yrke som matchar arbetslivets efterfrågan på kompetens, är nästa utmaning som beskrivs i systemmodellen. I Västmanland råder kompetensbrist framförallt inom teknik och tillverkning samt vård och omsorg. Här finns goda exempel att lära av, bygga vidare på och utveckla. Följande exempel beskriver hur matchningen bedrivs idag: 1) Collegestrukturer I nuläget finns två collegestrukturer i länet; Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Här möts arbetsliv och utbildningsanordnare på en arena för att kvalitetssäkra och planera utbildningar på gymnasie- högskole och yrkeshögskolenivå. Inspiratörer inom respektive college arbetar med kommunikation och information till skolungdomar för att inspirera till högre utbildning. Collegeformen säkerställer att utbildningarna är anpassade efter arbetslivets kompetenskrav och ökar individens chanser att få ett jobb efter genomförda studier. 2) Yrkeshögskoleutbildningar Med yrkeshögskoleutbildningarna (Yh) sker matchningen per automatik; utbildningarna kommer endast till stånd om efterfrågan är påvisad och bygger på initiativ och engagemang från arbetslivet. En Yh-utbildning ska leda till jobb. Satsningen Yh Mälardalen verkar för att få fler Yh-utbildningar till länet och för att få fler studeranden på Yh-utbildningarna. 3) Samverkan högskola-näringsliv-offentlig sektor Samverkan kan på fler olika nivåer och områden. På högskolenivå handlar det t ex om projekt- och examensarbeten, forskning och utveckling samt utbildningsplanering. Mälardalens högskola bedriver ett omfattande forskningssamarbete med näringslivet i Västmanland och Södermanland. Ett framstående exempel på detta arbete är Mdh:s forskning inom inbyggda system. Högskolan driver också flera stora projekt Automation Region är ett brett samarbetsprojekt med syfte att stärka och synliggöra länets världsledande automationsindustri och det stora automations- och produktionskunnandet. Robotdalen ska utveckla Mälardalen till ett världsledande centrum för utveckling av robotik. Samhällskontraktet syftar till att höja kompetensnivån i regionen inom lärarutbildning och skolutveckling, äldreomsorg och socialt arbete samt hållbar stadsutveckling. Morgondagens studenter och arbetskraft lyfts också fram i Samhällskontraktet, där målet är att fler studenter ska stanna i regionen efter genomförda studier och att arbetsgivare i såväl offentlig som privat sektor ska hitta den kompetens de söker. 4) Praktiksamordning

6 Praktik utgör ett viktigt exempel på övergångar mellan utbildning-arbetsliv som genomförs på flera olika utbildningsstadier och i flera olika former. Följaktligen växer en komplex kartbild fram, som också arbetslivet kan behöva hjälp med att förstå och sätta sig in i, för att kunna prioritera och planera var och hur de ska engagera sig. Det finns frågetecken kring behov av samordning och hur den samordningen skulle kunna se ut. 5) Rekrytering Flera goda exempel på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer och näringslivet för att underlätta rekrytering och medflyttarservice, finns också i länet. Rekryteringsmässan i Västerås- Eskilstuna är Sveriges största rekryteringsmässa och arrangeras av Arbetsförmedlingen. I år kommer det att vara ett Yrkeshögskoletema på mässan, för att öka antalet studeranden på Yh-utbildningarna framöver och skapa intresse för utbildningsformen hos arbetsgivarna. På högskolan finns ett permanent arrangemang kallat Karriärtorget där matchning mellan studenter och arbetsgivare sker. HR-Nätverket Fagersta Norberg samt Jobba i Västerås jobbar aktivt med rekryteringsarrangemang i form av t ex minimässor och medflyttarservice för sina medlemsföretag för att öka inflyttningen av arbetskraft från övriga delar av Sverige och även utomlands. Entreprenöriellt förhållningssätt Entreprenörskap löper nu som en röd tråd genom hela utbildningssystemet och är ett förhållningssätt också för.. Benchmarking Ska utvecklas! 3. I framtiden Den framtida utmaningen ligger bla i att 1. Skapa en gemensam bild av hela systemet, som är kommunicerbar till alla aktörer i systemet. 2. Genom att identifiera brister i samspelen ta fram länsgemensamma handlingsplaner för att motverka detta. a. Fokus på bla övergångarna i utbildningssystemet b. Utveckla kunskapen om arbetsmarknaden hos länets invånare c. Stärka kunskapen om utbildningsystemet och dess möjligheter 3. Stärka enskilda länsgemensamma intressen

7 a. Stärka MDH roll som regional kompetensförsörjare b. College c. Utveckla utbildningar ri linje med länets industriella framtida behov 4. En länsgemensam plan för att utveckla ett starkare entreprenöriellt förhållningssätt Målområden och möjliga parametrar Förslag till målområden och möjliga styrparametrar som indikerar en utveckling åt rätt håll. 5. Vägar framåt Ingress 5.1 Framgångsfaktorer och knäckfrågor Lista med stöd av: A) befintliga framgångsfaktorer som är viktigt att upprätthålla B) viktiga förändringar och kompletteringar som krävs 5.2 Åtgärdsförslag Lista åtgärder som behöver genomföras för att Västmanlands framtida erbjudande ska bli möjligt. Beskriv viktiga åtgärder dels med korta beskrivande texter och dels i en gemensam matris (separat Excel-ark). Åtgärd Tidsperspektiv Pågår arbete? Vem äger frågan?