Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Transkript

1 Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland och Södermanland i topp... 6 Praktik är vanligaste anledningen till kontakt...8 Vart femte företag vill ha mer kontakt... 9 Stor potential i välfungerande kontakter Slutsatser Appendix: frågor Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder över företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se mars

3 Sammanfattning Företagarna har undersökt vilka kontakter småföretag (1-49 anställda) har med högskolor och universitet i regionen. Förhållandevis låg andel av småföretagen har regelbunden kontakt; 8 procent av företagen. Ytterligare 13 procent har kontakt vid enstaka tillfällen. De riktigt små företagen (1-4 anställda) har i mindre grad kontakt med högskolan än företag med 5 anställda eller fler. Praktik och examensarbeten för studenter är den vanligaste anledningen till kontakt, och står för nästan hälften av företagens kontakter med högskolan. Det finns stora skillnader mellan länen: 33 procent av företagen i Östergötland och Södermanland har haft kontakt med högskolan/universitetet medan endast 14 procent av företagen på Gotland haft det. Vart femte företag vill utöka kontakten med högskolan/universitetet. Rapporten konstaterar att det finns stor potential i välfungerande kontakter mellan företag och högskolor då detta kan bidra till att inspirera studenter att starta företag, en bättre matchning på arbetsmarknaden och att skapa ett mer innovativt näringsliv mars

4 Inledning Under de senaste decennierna har den svenska högskolan förändrats. Högskolesystemet har byggts ut kraftigt både vad gäller antal studenter och antal högskolor. Större andel av varje årskull än någonsin går nu vidare till högskola eller universitet och det finns högskolor över hela landet. Samtidigt har högskolan fått ett tydligare uppdrag att ha kontakter med övriga samhället. I högskolelagen står sedan slutet av 1990-talet att i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället. Denna samverksuppgift handlar bland annat om att informera om högskolornas verksamhet, bidra till kunskapsspridning och tillväxt, samt att ha bidra till studenternas omvärldskontakter och utbildningens arbetsmarknadskontakt procent av Sveriges företag är små, och småföretagen borde därför ha en naturlig plats i högskolornas olika kontakter med näringslivet. Företagen å sin sida kan tänkas vilja ha kontakt med högskolor och universitet bland annat i rekryteringssyfte eller för forskningssamarbeten. Att det finns högskolor i hela landet innebär ökade möjligheter för småföretag att ha kontakter med en högskola i närområdet. Det finns därmed stora möjligheter såväl för företagen, studenter och i förlängningen samhället i stort med välfungerande kontakter mellan småföretag och regionala högskolor. För att få en bild av hur kontakterna fungerar har Företagarna frågat landets småföretagare hur deras kontakter med högskola och universitet ser ut. Så gjordes undersökningen Undersökningen bygger på telefonintervjuer med företagare i hela Sverige med 1-49 anställda, utförda mellan den 20 september och 11 oktober Studien genomfördes av SIFO Research International. Få småföretag har kontakt med högskolan Det är en relativt låg andel av företagen som haft regelbunden kontakt med den regionala högskolan/universitetet de senaste tolv månaderna. Vi har ställt frågan om företagarna haft kontakt med högskola/universitet, men inte om vem som tagit kontakten. Det kan därför vara företaget som kontaktats av högskolan, men även företaget som initierat kontakten. Denna frågeställning tar inte upp eventuella kontakter som småföretagen haft med högskolor/universitet i andra delar av landet. 1 Högskoleverket 2008:10 R Högskolan samverkar vidare. mars

5 % Har ert företag haft kontakt med högskola/universitet i regionen de senaste 12 månaderna? ja, regelbundet vid något enstaka tillfälle nej Diagram 1 8 procent av företagarna i landet svarar att de har regelbunden kontakt med högskola eller universitet i regionen. 13 procent har haft kontakt vid något enstaka tillfälle, medan 78 procent uppger att de inte haft någon kontakt. Totalt har alltså 21 procent av småföretagarna haft någon form av kontakt med högskolan eller universiteten i regionen de senaste 12 månaderna Kontakt uppdelat på branscher ja, regelbundet vid något enstaka tillfälle nej totalt tillverkning tjänster Diagram 2 Det är något vanligare att företagare inom tjänstenäringen haft kontakt med högskola eller universitet i regionen än att företagare inom industrin haft det. mars

6 Har ert företag haft kontakt med högskola/universitet i regionen de senaste 12 månaderna? anställda 20 0 ja regelbundet vid något enstaka tillfälle nej vet ej 5-19 anställda anställda Diagram 3 Ju större företagen är, desto vanligare är det att de haft kontakt med högskola/universitet. 7 procent av företagen med 1-4 anställda har haft regelbunden kontakt med högskolan, 9 procent av företagen med 5-19 anställda medan 15 procent av företagen med anställda har haft kontakt med högskolan/universitet regelbundet, det vill säga dubbelt så stor andel som bland de allra minsta företagen. Östergötland och Södermanland i topp Det finns förhållandevis stora skillnader mellan länen vad gäller andelen företag som haft kontakt med högskola/universitet i regionen. Andelen är högst i Södermanland och Östergötland där 14 procent av småföretagarna har regelbunden kontakt med högskolan. Lägst är andelen på Gotland där 3 procent av företagarna haft regelbunden kontakt med högskolan. mars

7 Gotland Dalarna Västernorrland Stockholm Jönköping Värmland Gävleborg Uppsala Örebro Norrbotten Blekinge Skåne Jämtland Riket Kronoberg Västmanland Halland Kalmar VGL Västerbotten Södermanland Östergötland % Gotland Blekinge Jämtland Kronoberg Uppsala Värmland Västernorrland Halland Västmanland Norrbotten Dalarna Gävleborg Stockholm Kalmar Riket Skåne VGL Jönköping Örebro Västerbotten Södermanland Östergötland % Andel som har regelbunden kontakt med högskola/universitet i regionen Diagram 4 En liknande bild framträder om man studerar vilka län där flest företag haft någon typ av kontakt (regelbunden eller vid något enstaka tillfälle) med regionens högskolor och universitet. Andel som haft kontakt med högskola Diagram 5 Även här ligger Gotland i botten medan Östergötland och Södermanland ligger i topp. En tredjedel av småföretagarna i Östergötland och Södermanland har haft någon typ av kontakt med en högskola i regionen. De län där flest företagare haft regelbunden kontakt med högskolan är också de län där flest företagare haft kontakt med högskolan överhuvudtaget. mars

8 Praktik är vanligaste anledningen till kontakt Vi har även frågat de företag som uppger att de haft regelbunden kontakt med högskolan om vad kontakten rörde. Den vanligaste anledningen till kontakt är praktikplatser och examensarbeten för studenter. Totalt har 44 procent av kontakterna rört praktikplatser/examensarbeten för studenter. Därefter följer alternativet annat, med 32 procent av kontakterna. Tänkbara kontakter skulle här kunna vara rekryteringsdagar och -mässor, studiebesök på högskolan eller på företaget, gästföreläsningar mm. Därefter kommer alternativen gemensamma projekt, till exempel EU-projekt (22 procent av kontakterna), kommersialisering av forskning (16 procent), kursplaners och utbildningars innehåll (15 procent) och därefter regionala utvecklingsplaner (6 procent) totalt tillverkning tjänstenäring Diagram 6 Praktikplats/examensarbeten är den vanligaste anledningen till kontakt mellan högskola och småföretag inom både industrin och tjänstesektorn. En betydligt större andel av kontakterna inom industrin än inom tjänstenäringen rörde praktikplatser: 71 procent respektive 38 procent. Byggnadsindustrins höga andel kontakter om praktik får ett stort genomslag för hela tillverkningsindustrin; inom byggnadsindustrin hade hela 87 procent av kontakterna mellan företag och högskola rört praktikplatser eller examensarbeten. mars

9 Vart femte företag vill ha mer kontakt En dryg femtedel (22 procent) av företagarna uppger i undersökningen att de skulle vilja ha ökad kontakt med högskola/universitet de kommande tolv månaderna. 100 Skulle ni vilja ha ökad kontakt med högskola/universitet i regionen de kommande tolv månaderna? totalt tillverkning tjänstenäring 0 ja nej vet ej Diagram 7 72 procent vill inte ha ökad kontakt och 6 procent vet ej. Intresset för ökad kontakt är lägre bland företagare inom tillverkningsindustrin än bland tjänsteföretag. Större företag önskar i högre grad än mindre företag ha en ökad kontakt med högskolan de kommande månaderna: 21 procent av företagen med 1-4 anställda vill ha mer kontakt medan 26 procent av företagen med 5-19 anställda och 29 procent av företagen men anställda skulle vilja ha ökad kontakt med högskolan. mars

10 Jönköping Gotland Västmanland Dalarna Uppsala Stockholm Västernorrland Riket VGL Norrbotten Södermanland Kalmar Skåne Halland Värmland Västerbotten Kronoberg Örebro Gävleborg Blekinge Jämtland Östergötland % Skulle ni vilja ha ökad kontakt med högskola/universitet i regionen de kommande tolv månaderna? ja nej vet ej 1-4 anställda 5-19 anställda anställda Diagram 8 Vad gäller länen sticker Östergötland ut; där vill hela 39 procent av företagarna ha ökad kontakt med högskola/universitet det kommande året. Östergötland var också det län där flest företag hade kontakt med högskolan, vilket tyder på att företagarna i Östergötland uppskattar den kontakt de har med högskola/universitet i regionen och skulle vilja utöka denna Andel som skulle vilja ha ökad kontakt med högskola/universitet de kommande tolv månaderna Diagram 9 Kontakten som företagarna efterfrågar är till största delen angående praktik eller examensarbeten för studenter. 39 procent av de företagare som önskar ha ökad mars

11 % kontakt efterfrågar denna typ av kontakt. Därefter följer kategorin annat med 21 procent. 18 procent efterfrågar kontakter om gemensamma projekt och 7 procent önskar ha kontakt om kommersialisering av forskning respektive kursplaner och utbildningars innehåll. 4 procent av de som önskar ha kontakt vill ha det om regionala utvecklingsplaner Vad skulle kontakten röra? riket tillverkning tjänstenäring Diagram 10 Skillnaderna mellan branscher är förhållandevis små, men det är vanligare att företag inom tillverkning önskar ha ökad kontakt om praktikplatser och examensarbeten. Stor potential i välfungerande kontakter Utbyggda och välfungerande kontaktnät och kanaler mellan småföretagen och högskoleväsendet skulle kunna ha flera positiva effekter: Inspirera studenter att starta företag: Många studenter är intresserade av företagande men få studenter går vidare till att starta företag efter studierna. Av de som tog examen var det endast 2 procent som ett och halvt år efter examen blivit företagare. 2 Drivhuset gjorde år 2007 en stor undersökning av studenters attityder till företagande. 3 Den visar att det finns ett stort intresse för företagande bland landets studenter. Nästan 25 procent tror att de kommer att starta företag inom tio år, och en majoritet av studenterna uppger att de har en affärsidé. Samtidigt menar cirka 60 procent att de inte har kunskaper om vad som krävs för att starta företag. En av de saker som studenterna i Drivhusets undersökning efterfrågar är 2 Högskoleverket, Etableringen på arbetsmarknaden examinerade läsåret 2006/07 Rapport 2010: 19 R 3 Drivhuset, Attityd 07 Är studenter morgondagens företagare? 2007 mars

12 kontakter med inspirerande företagare i sin utbildning. Studenterna efterfrågar fler kontakter med unga företagare som mentorer, bollplank, gästföreläsare och värdar för studiebesök. Med ökade kontakter mellan småföretag och studenter skulle kanske fler studenter göra slag i saken och förverkliga sina idéer om företagande. Sverige har bland Europas äldsta företagare och i en undersökning från Företagarna våren uppgav var fjärde företagare att de planerade att dra sig tillbaka de kommande fem åren. Det är därför viktigt att det finns en återväxt av unga företagare i Sverige. Bidra till bättre matchning på arbetsmarknaden: Praktikperioder är ett ofta uppskattat sätt för studenter att få tillämpa sina kunskaper. De kan även vara en väg till det första jobbet efter examen. Fler praktikplatser och tillfällen att göra examensarbeten på småföretag skulle därmed kunna vara ett sätt för studenter att få kontakt med potentiella arbetsgivare och för småföretagen att rekrytera nya medarbetare. Det skulle inte bara gynna studenternas möjlighet att få jobb, utan även företagarnas möjligheter att hitta lämplig arbetskraft. Arbetskraftsbrist är nämligen ett stort problem för många småföretag. Under toppen av högkonjunkturen uppgav cirka 30 procent av företagen med 1-49 anställda i Företagarnas Småföretagsbarometer att det största expansionshindret för dem var att de inte kunde få tag på rätt personal. Vi ser nu att arbetskraftsbristen nu ökar igen, trots att arbetslösheten fortfarande är hög. I höstens Småföretagsbarometer uppgav 20 procent att arbetskraftsbrist var det största hindret för att expandera. En del av den höga arbetslösheten beror på matchningsproblem på arbetsmarknaden: arbetskraft och arbetsgivare hittar inte varandra. Ett tecken på den bristande matchningen är att Arbetsförmedlingen får ett lågt betyg av företagarna i den Myndighetsranking som Företagarna gör återkommande. 5 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel som upplever arbetskraftsbrist som största expansionshinder Diagram 11 4 Företagarna: Företag till salu- vem tar över företagen när 40-talisterna går i pension? Företagarna: Myndighetsranking 2010, mars

13 Företagarna verkar ha tagit till sig vikten och nyttan av att ta emot lärlingar på gymnasiet. I en rapport från Företagarna hösten 2010 svarade 47 procent av småföretagen att de kunde tänka sig att ta emot en lärling. 6 Att kunna tänka sig att ta emot praktikanter från högskola och universitet verkar inte vara lika vanligt. Unga anställda direkt från högskolan skulle kunna vara en injektion av nyförvärvad kunskap till Sveriges småföretag. Skapa ett mer innovativt näringsliv: Sverige är ett globalt sett mycket konkurrenskraftigt land. Men vi är också kända för den svenska paradoxen ; att stora resurser satsas på forskning och utveckling men att förhållandevis lite forskning kommersialiseras. Välfungerande kontakter mellan forskningsmiljöer och näringsliv är ett måste för en ökad kommersialisering av forskning. Även här visar undersökningen att det finns potential att öka kontakterna. Slutsatser Relativt låg andel av småföretagen (8 procent) har de senaste 12 månaderna haft regelbunden kontakt med högskolan/universitetet i regionen, och totalt har 21 procent av småföretagen haft kontakt med högskola/universitet det senaste året. Flest företag har haft kontakt med högskolan i Östergötland och Södermanland, medan Gotland ligger lägst. Ju större företaget är, desto vanligare är det att det haft kontakt med högskolan. Fler än dubbelt så många företag i storleksklassen anställda har haft kontakt med högskolan än bland företagen med 1-4 anställda. Den vanligaste anledningen att ha kontakt är praktikplatser/examensarbeten för studenter. Det finns en hög efterfrågan på ökad kontakt med högskolan hos Sveriges småföretag. Cirka en femtedel av företagen önskar ha ökad kontakt med högskolan de kommande tolv månaderna och av dem är det ca 40 procent som önskar ha kontakt om praktikplatser. Sverige har idag en hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som företagen upplever svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. Praktik på småföretag skulle kunna vara ett bra sätt för högskolestuderande att få erfarenhet och för företagare att rekrytera arbetskraft. Företagens efterfrågan på kontakter angående praktik är en direkt avspegling av deras svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Möten med småföretagare skulle också kunna vara en källa till inspiration för högskolestudenter som är intresserade av att starta företag. Det finns unga 6 Företagarna: Lärlingsutbildning och entreprenörskap i skolan, 2010 mars

14 studenter i Sverige med företagsidéer, för den svenska tillväxten är det viktigt att vågar förverkliga dem och tar steget och startar företag. Med bättre utbyggda kontakter mellan näringslivet och regionens högskolor, skulle småföretagens kraft att driva utvecklingen och sysselsättningen bli än starkare. mars

15 Appendix: frågor Har ert företag haft kontakt med högskola/universitet i regionen de senaste tolv månaderna? Län Ja, regelbundet Vid något enstaka tillfälle Nej Vet ej Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland VGL Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket mars

16 Vad rörde kontakten? Län Komme rsialiser ing av forskni ng Gemensamma projekt till exempel EUprojekt Praktikplatser eller examensarbeten för studenter Kursplaner s/utbildnin gars innehåll Regional a utvecklin gsplaner Annat Vet ej Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland VGL Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrla nd Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket mars

17 Skulle ni vilja ha ökad kontakt med högskola/universitet i regionen de kommande tolv månaderna? län Ja Nej Vet ej Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland VGL Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket mars

18 Vad skulle i så fall kontakten handla om? Län kommersiali sering av forskning Gemensamma projekt, till exempel EUprojekt Praktikplatser och examensarbeten för studenter Kursplaners/u tbildningars innehåll Regionala utvecklingsp laner Stockholm Uppsala Södermanlan d Östergötlan d Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland VGL Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrl and Jämtland Västerbotte n Norrbotten Riket Annat Vet ej mars