Sjukgymnastik: Metoder för undersökning, klinisk kurs. 30 högskolepoäng. Vt Kurskod: VSG023

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd Sjukgymnastprogrammet Sjukgymnastik: Metoder för undersökning, klinisk kurs 30 högskolepoäng Vt 2013 Kurskod: VSG023 Studiehandledning Kursansvariga: Johanna Fritz, tel , Åsa Ahlgren, tel ,

2 Ämnet sjukgymnastik handlar till stor del om rörelsevetenskap. Människan i rörelse studeras utifrån de krav som både den fysiska och den sociala miljön ställer på henne. Rörelsevetenskapen omfattar biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse, samt de specifika störningar av rörelsefunktionen som orsakas av sjukdom och skada. Sjukgymnastik som yrkesverksamhet innebär att undersöka, behandla och förebygga funktionsstörningar som begränsar, eller hotar att begränsa människans rörelseförmåga. Sjukgymnastiska åtgärder i rehabiliterande/habiliterande eller förebyggande syfte bygger på en individuell bedömning och analys av patientens kroppsliga förutsättningar och problem med hänsyn tagen till psykologiska och sociala faktorer. Sjukgymnaster använder många olika metoder för att undersöka, mäta och analysera störningar av rörelseförmåga, och det är en stor del av dessa metoder du kommer att lära dig använda praktiskt och motivera teoretiskt i denna kurs. Syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig utökade kunskaper och kliniska färdigheter i beteendemedicinska metoder för undersökning och dokumentation. Vidare ska studenten skaffa sig ett professionellt förhållningssätt i relationen till patienter, anhöriga, kollegor och andra vårdgivare. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. beskriva innehåll och funktion i en patientjournal, samt kunna redogöra för sjukgymnastens dokumentation i förhållande till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), kliniska problemlösningsmodeller, samt aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens riktlinjer 2. förklara olika aspekter av mätmetoders syfte, egenskaper, reliabilitet, validitet och känslighet, samt kunna redogöra för mätmetoder i relation till ICF 3. redogöra för de centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller som tillämpas i en funktionell beteendeanalys 4. redogöra för fenomenet smärta ur ett psykologiskt- och beteendeperspektiv 5. urskilja patientens problem och mål genom intervju/anamnes utifrån patientens perspektiv och med ett biopsykosocialt perspektiv på människan 6. självständigt motivera val av metoder för undersökning utifrån patientens problem och mål 7. självständigt och i samverkan med individen, praktiskt kunna tillämpa metoder för undersökning 8. visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individens behov 9. arbeta med god säkerhet för patienten 10. tillämpa god ergonomi i patientarbetet 2

3 11. praktiskt och teoretiskt tillämpa centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller i en funktionell beteendeanalys 12. formulera specifika och mätbara mål tillsammans med patienten 13. tillämpa principer för dokumentation av undersökning i förhållande till WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), kliniska problemlösningsmodeller samt aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens riktlinjer 14. visa förmåga att kritiskt granska och värdera olika undersökningsmetoder 15. inhämta och delge relevant information från/till patient, anhörig, kollegor och andra vårdgivare 16. tillämpa ett professionellt förhållningssätt vid kommunikation och samarbete med patient, anhörig, kollegor och andra vårdgivare 17. reflektera kring och värdera sitt eget och andras agerande gällande professionellt förhållningssätt och prioriteringar inom vården 18. reflektera kring sin egen och andras samarbets- och organisationsförmåga i samband med arbete i studiegrupp 19. reflektera kring den personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess som studenten genomgår under den verksamhetsförlagda utbildningen samt identifiera sitt behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling Kursansvarigas ansvar Kursansvarig är Johanna Fritz och Åsa Ahlgren. Vi ansvarar för ramarna för kursen och att innehållet möjliggör så att lärandemålen kan nås. Vi ansvarar vidare för teman med gästföreläsare, att platser finns i verksamhetsförlagd utbildning, att besök sker till varje praktikplats vid minst ett tillfälle under kursen och att ansvarig för besöken då träffar både student och handledare. Vi tillhandahåller också kommunikationsverktyg och material via Blackboard och ansvarar för att kursen utvärderas. Frågor till kursansvariga skickas till johanna.fritz@mdh.se och asa.ahlgren@mdh.se. Studentens ansvar Som student förbereder du dig genom att läsa angiven litteratur till lektionstillfällena. Du medverkar aktivt i diskussioner och delger kurskamraterna dina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen vid seminarier. Du redovisar de uppgifter som finns beskrivna vid varje seminarium och meddelar kursansvarig om du får förhinder att delta vid de obligatoriska seminarierna. Du är ansvarig att ca en vecka före den verksamhetsförlagda utbildningen kontakta huvudhandledaren vid praktikplatsen. Du är ansvarig att kontinuerligt besöka kurswebben, fylla i kursvärdering vid kursens slut och du deltar i diskussionerna på webben om du önskar. 3

4 Blackboard Som kursdeltagare kommer du ha tillgång till en kursplats i kursplattformen Blackboard. Här kan du hitta kursmaterial, länka dig till webbplatser och i diskussionsforumet kommunicera med dina kurskamrater. Du behöver regelbundet besöka kursplattformen för att hålla dig uppdaterad med material till lektionstillfällena. Genomförande Kursen inleds med fyra veckors undervisning på skolan följt av 15 veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU) varvat med sju obligatoriska seminarier på skolan. Undervisningen under de första fyra veckorna kommer att bedrivas som föreläsningar, patientdemonstrationer, kliniskt resonemang och praktisk träning. Undervisningen avser till största del att förbereda och ge en introduktion till den verksamhetsförlagda utbildningen. Undervisningen i seminarierna kommer att bedrivas som individuellt arbete och arbete i grupp, som praktiska övningar, diskussioner, reflektioner, redovisningar och korta föreläsningsmoment. Mellan seminarierna förbereder du seminarieuppgifterna, se arbetsschema. Uppgifterna har sin utgångspunkt i de kliniska erfarenheter du gör och kurslitteraturen. Du måste ha gjort de förberedelser som respektive seminarium kräver för att vara behörig att delta i seminariet. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs på arbetsplatser i Västmanland och Sörmland. Den genomförs på deltid under 15 veckor (v. 8-22) inom tre olika verksamheter; slutenvård, primärvård, kommun eller habilitering. Studenten är i verksamhetsförlagd utbildning tre-fyra dagar per vecka följt av egna studier och seminarium på högskolan. Inriktningen på den verksamhetsförlagda utbildningen är metoder för undersökning av rörelsefunktion. Det är oftast två studenter per praktikplats. För mer information om genomförandet se klinisk utbildning i sjukgymnastik information och riktlinjer (se Blackboard). Generellt gäller att handledaren ska finnas tillgänglig för dig 5-6 tim/dag under de tre-fyra dagar du är i verksamhetsförlagd utbildning. De övriga 2-3 timmarna/dag ska ägnas åt praktisk träning på varandra, dokumentation, förberedelse av seminarieuppgifter, studiebesök, självstudier. Den egna tiden ska förläggas på arbetsplatsen. Arbetstidernas förläggning görs upp efter samråd med handledaren. Praktikplatsen ska ses som en arbetsplats där man följer av handledare uppgjorda arbetsrutiner. För att den verksamhetsförlagda utbildningen ska fungera bra och för att du ska ha möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt är dina förberedelser viktiga. Du ska vara påläst på det material du fått såsom studiehandledning, klinisk utbildning i sjukgymnastik information och riktlinjer, startkort, seminarieuppgifter, utvecklings- och bedömningsinstrument i klinisk utbildning och studentens egna inlärningsmål. Inläsning av kurslitteratur sker innan den verksamhetsförlagda utbildningen startar samt parallellt med denna. Det du lärt dig under tidigare terminer ska nu tillämpas så du har också stor nytta av att gå tillbaka till litteratur i tidigare kurser. 4

5 Det är du som ska kontakta huvudhandledaren eller kontaktpersonen på praktikplatsen för att avtala tid för första dagen. Planeringen av praktikperioden görs av dig och din handledare tillsammans första dagen. Du ska då ha förberett planeringen av den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån de egna inlärningsmålen, startkort, seminarieuppgifter samt den bedömning du fått vid eventuella tidigare placeringar. Din förberedelse av planeringen kommer att vara vägledande för hur handledaren lägger upp praktikperioden. Period 1 VFU (17 d) v.8 Mån-ons Tentamen (fredag 22 februari) v. 9 Mån-tors v. 10 Mån-ons Sem 1: fredag 8 mars v. 11 Mån-tors Sem 2: fredag 15 mars v. 12 Mån-ons Sem 3: fredag 22 mars Period 2 VFU (17 d) v. 13 Mån-ons Sem 4: torsdag 28 mars, Långfredag v. 14 Tis-fre Annandag påsk v. 15 Mån-ons Sem 5: fredag 12 april v. 16 Mån-tors v. 17 Mån-ons Konferens torsdag-fredag Period 3 VFU (17 d) v. 18 Mån-tis, tors Första maj onsdag, sem 6: fredag 3 maj v. 19 Mån-ons Kristi himmelsfärd torsdag v. 20 Mån-tors Sem 7: fredag 17 maj (webb) v. 21 Mån-ons Praktisk examination torsdag-fredag maj v. 22 Mån-tors v Muntlig examination måndag-tisdag 3-4 juni, nationaldag torsdag Startkort och manualer: Till kurslitteraturen hör en pärm innehållande startkort, manualer till startkort och bilagor. Detta är ditt kursmaterial till metoder för undersökning av rörelsefunktion. Startkorten är uppbyggda enligt ICF. Det finns elva startkort. De representerar hela eller delar av ett kapitel i ICF. Varje startkort innehåller ett antal undersökningsområden (koder enligt ICF) och undersökningsområdena i sin tur innehåller ett antal undersökningsmoment. De undersökningsmoment som finns med på startkorten är de som du ska kunna förklara och genomföra efter denna kurs och vid de praktiska examinationerna. Till varje startkort finns en manual. Där finns varje undersökningsområde beskrivet med definitionen enligt ICF. Sedan följer samtliga undersökningsmoment som tillhör ett undersökningsområde. Alla undersökningsmoment är beskrivna enligt samma struktur och med hänvisning till den referens beskrivningen kommer från. Undersökningsmomenten är på nivån kroppsstruktur/kroppsfunktion och aktivitet/delaktighet enligt ICF men anamnes/intervju och observation i position och rörelse omfattar även omgivningsfaktorer. 5

6 Undersökningsmomenten ska vara så väl beskrivna att du ska kunna arbeta med materialet självständigt, öva praktiskt på varandra och använda det i din förberedelse inför möten med patienter. En del undersökningsmomentet är inte beskrivna i detalj i manualen, då finns istället en sidhänvisning till kurslitteraturen där beskrivningen finns. Till några manualer finns också bilagor. Det är artiklar och kopior ur böcker som anges som referenser i manualen. Startkorten innehåller fyra olika kolumner; observerat, prövat på kamrat, utfört på patient och korrekt utfört inför handledare sign/datum. Detta för underlättande av din planering och träning av olika undersökningsmoment. Du ansvarar för att sätta kryss i de tre första kolumnerna när du genomfört dessa. När handledaren anser att du är godkänd på ett moment signerar han/hon i den sista kolumnen. Många undersökningsmoment kommer du att göra vid flera tillfällen, vilket naturligtvis bara är positivt och då finns möjligheten för handledaren att godkänna momentet ytterligare en gång. (Det räcker med signatur i en godkändkolumn för att vara godkänd på momentet). Startkorten ingår också som en del av examinationen och kontrolleras vid den muntliga examinationen. Observera att det är du som har huvudansvaret för att uppgifterna på startkorten blir fullgjorda. Sista dagen i första och andra praktikperioden ska du meddela kursansvariga via e-post hur många moment som är signerade av handledaren. Detta för att vi vid behov ska kunna hjälpa dig i din planering att få fullgjorda startkort. Till varje startkort finns instuderingsfrågor som du kan använda för att underlätta inlärningen. Se bilaga instuderingsfrågor till startkort (Blackboard). Utvecklings- och bedömningsinstrument I slutet av varje praktikperiod gör handledaren en bedömning av dina förmågor enligt utvecklings- och bedömningsinstrumentet. Handledaren ska bedöma hur din utveckling är inom instrumentets sex olika områden. Handledaren sätter inte betyget godkänd eller underkänd för praktikperioden men bedömningen kommer att vara vägledande då examinatorn sätter betyget. Det ifyllda formuläret ska skrivas under av både handledare och student. Studenten vidarebefordrar formuläret till kursansvarig lärare efter praktikperiod 1 och 2 samt till den muntliga examinationen. För mer information se utvecklings- och bedömningsinstrument (Blackboard). Studentens egna inlärningsmål Du ska inför varje ny praktikperiod skriva Egna inlärningsmål i klinisk utbildning. I samband med ett inledande samtal med handledaren diskuterar handledare och student målen och möjligheterna att nå målen och vilka resurser som krävs för detta. Detta utvärderas vid ett avslutningssamtal med handledaren. I slutet av den verksamhetsförlagda utbildningens gör du en sammanställning av de tre målformuleringarna och resultatet samt en kompletterande reflektion över den utvecklingsprocess du genomgått. Detta lämnas in på Blackboard i samband med det sista seminariet. För mer information se Egna inlärningsmål i klinisk utbildning (Blackboard). 6

7 Arbetsschema vecka 4-7 v. 4 Må Kursintroduktion Upplägg och innehåll av kursen. Introduktion och förberedelser inför den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärare: Johanna Fritz, Åsa Ahlgren Ti Patientundersökning ur ett beteendemedicinskt perspektiv -Denison, E., & Åsenlöf, P. (2011). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur. - Åsenlöf, P., Denison, E., & Lindberg, P. (2004). Behavioral goal assessment in patients with persistent musculoskeletal pain. Physiotherapy Theory and Practice 20, (Startkortspärmen). - Åsenlöf, P., Denison, E., & Lindberg, P. (2005a) Individually tailored treatment targeting motor behaviour, cognition and disability: 2 experimental singlecase studies of patients with recurrent and persistent musculoskeletal pain in primary health care. Physical Therapy 85, (Startkortspärmen). - Åsenlöf, P., Denison, E., & Lindberg, P. (2005b). Individually tailored treatment targeting activity, motor behavior, and cognition reduces pain-related disability: a randomized controlled trial in patients with musculoskeletal pain. The Journal of Pain 6, (Startkortspärmen). Lärare: Johanna Fritz Hjärt-lungräddning, HLR-grupp 1 Obs! Obligatorisk närvaro! Lärare: Johan Moberg On Intervju/anamnes Problem- och målformulering: som generell modell och som del i patientundersökning med ett beteendemedicinskt perspektiv. 7

8 - Rollnick, S., Miller, W., Butler, C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård. Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur Lärare: Kristina Holmberg Dokumentation inom hälso- och sjukvård, med fokus på dokumentation i patientjournal. Förhållandet mellan dokumentation och ICF, en problemlösningsmodell, samt ansvar enligt regelverk. Studieuppgifter: - Förklara dokumentation som del i kvalitetssäkring i hälso- och sjukvård. - Förklara det centrala budskapet och praktiska betydelsen i samtliga kapitel i skriften Vad säger patientdatalagen om patientjournaler? - Gör Övningar i att dokumentera i patientjournal. Ge exempel på dokumentation i förhållande till; ICF struktur, en problemlösningsmodell, samt krav i regelverk. - Fahlberg, G. (2009). Vad säger patientdatalagen om patientjournaler? Stockholm: Gothia förlag AB. - Socialstyrelsen. ICF Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder, hälsa. /ICF/ - Stencil om dokumentation i patientjournal (Blackboard). Lärare: Åsa Ahlgren To Långvarig smärta Förberedelser inför föreläsning: - Orientera dig i Lintons bok, kapitel 1 10, så att du får en uppfattning om de olika biologiska, psykologiska och sociala komponenter som kan ingå i smärtupplevelser. - Läs skriften och artikeln på Blackboard. - Linton, S J. (2005). Att förstå patienter med smärta. (kap. 1-10). Studentlitteratur: Lund - Material på Blackboard 8

9 Lärare: Thomas Overmeer Mätmetoders syften, egenskaper, reliabilitet, validitet och känslighet Studieuppgifter: - Beskriv mätmetoders syften och egenskaper. - Förklara de olika typerna av reliabilitet för mätinstrument/-metoder. - Förklara de olika typerna av validitet i mätinstrument/-metoder, samt begreppet responsiveness to change. - Beskriv mätmetoder i förhållande till ICF och en problemlösningsmodell. - Carter, R., Lubinsky, J., Domholdt, E. Chap 18. Measurement theory/ Measurement framework, measurement reliability, measurement validity. In Rehabilitation research: Principles and applications. (4:e upplagan). Philadelphia: Elsevier Saunders, 2010; Kompendium/ Metoder för undersökning. Startkort och manualer. C:a 50 sidor. Lärare: Ann-Christin Johansson Fr Hjälpmedel Introduktion om förskrivningsprocessen, demonstration av hjälpmedel och möjlighet att prova praktiskt. Förberedelse: Läs igenom broschyren Hjälpmedelsverksamheten i Sverige. Titta även på Hjälpmedelscentrums hemsida (landstinget Västmanland); särskilt hjälpmedelshandboken pdf centrum/hjmhandbok/bok%201%20allm%c3%a4n%20del%20% pdf Observera lokalen! Hjälpmedelscentrum, Signalistgatan 2 Lärare: Informatör och hjälpmedelskonsulent från Hjälpmedelscentrum Hjärt-lungräddning, HLR-grupp 2 Obs! Obligatorisk närvaro! 9

10 Lärare: Johan Moberg v. 5 Må Patientundersökning Patient med funktionsnedsättning i rörelsesystemet En sjukgymnastlärare kommer att göra en undersökning av en patient med funktionsnedsättning i rörelsesystemet. Undersökningen innehåller; intervju/anamnes, identifiering av mål, observation, fysisk undersökning, bedömning/problemförklaring. Syftet är att du ska få en första förståelse för hur undersökning kan genomföras utifrån diagnos och mål. Aktuell diagnos meddelas senare. - Var och en ska ha förberett två frågor som kan riktas antingen till sjukgymnasten eller till patienten. Efter undersökningen kommer det att vara frågestund. - Lindgren, U., & Svensson, O. (2007). Ortopedi. (kap. 6). Stockholm: Liber AB. - Repetera sjukdomsläran angående aktuell diagnos. Lärare: Helena Wreeby Differentialdiagnostik vid utstrålande smärta Föreläsning om differentialdiagnoser vid utstrålande smärta. En föreläsning om hur vi kan särskilja olika diagnoser när vi möter patienter som har utstrålande smärta i extremiteter. Vi kommer även att fördjupa oss i diagnossättande av ländryggsproblematik och neurologiundersökning vid nervpåverkan. Repetera neurologiavsnittet i Ersson, axel, nacke, thorax. - Ersson, B. (2009). Grundläggande ortopedisk medicin. Axel, nacke, thorax. Nyköping. Lärare: Helena Wreeby Ti Undersökningsmetoder relaterade till nedre extremitet, grupp 1 Kliniskt resonemang utifrån patientfall och praktisk träning av manuella undersökningsmetoder. 10

11 Repetera aktuella undersökningar gjorda i termin 2 och 3. Studera Startkortspärmen flik: 2, 3, 6, 7, 8,10 vad gäller undersökning av nedre extremitetsleder - Kompendium/Metoder för undersökning av rörelsefunktioner. Startkort och manualer. - Ersson, B. (1997). Grundläggande ortopedisk medicin. Ländrygg, bäcken, höft. Nyköping. Lärare: Johan Moberg Undersökningsmetoder relaterade till övre extremitet, grupp 2 Kliniskt resonemang utifrån patientfall och praktisk träning av manuella undersökningsmetoder. Repetera aktuella undersökningar gjorda i termin 2 och 3. Studera Startkortspärmen flik: 2, 3, 6, 7, 8,10 vad gäller undersökning av nedre extremitetsleder - Kompendium/Metoder för undersökning av rörelsefunktioner. Startkort och manualer. - Ersson, B. (2009). Grundläggande ortopedisk medicin. Axel, nacke, thorax. Nyköping. Lärare: Kristina Holmberg Undersökningsmetoder relaterade till rygg och nacke, grupp 3 Kliniskt resonemang utifrån patientfall och praktisk träning av manuella undersökningsmetoder. Repetera aktuella undersökningar gjorda i termin 2 och 3. Studera Startkortspärmen flik: 3, 6, 8,10 vad gäller undersökning av rygg och nacke - Kompendium/Metoder för undersökning av rörelsefunktioner. Startkort och manualer. - Ersson, B. (2009). Grundläggande ortopedisk medicin. Axel, nacke, thorax. Nyköping. 11

12 - Ersson, B. (1997). Grundläggande ortopedisk medicin. Ländrygg, bäcken, höft. Nyköping. Lärare: Helena Wreeby On Undersökningsmetoder relaterade till nedre extremitet, grupp Undersökningsmetoder relaterade till övre extremitet, grupp Undersökningsmetoder relaterade till rygg och nacke, grupp 2 To Egen träning Metodrummen är bokade för egen träning. Fr Undersökningsmetoder relaterade till nedre extremitet, grupp Undersökningsmetoder relaterade till övre extremitet, grupp Undersökningsmetoder relaterade till rygg och nacke, grupp 1 v. 6 Må Föreläsning neurologi - Läs igenom Chapter outline och Learning Objectives (först i varje kapitel) samt Summary (sist i varje kapitel) för kap. 5, 6, 9-11, och Shumway-Cook, A., Wollacott, M. (2011). Motor Control, Translating Research into Clinical Practice, 4 th ed. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins. Lärare: Johanna Fritz Förflyttningsteknik, grupp 1 och 2 Läs igenom artikel och kompendium. - Läs avsnittet om omvårdnad och behandling: arbetsteknik och förflyttningskunskap i Vårdhandboken. 12

13 - Kindblom-Rising, K., Wahlström, R., & Ekman, S-L. (2007). Nursing staff s perception of changes in patient transfer habits after a course a phenomenological-hermeneutic study. Ergonomics, 7(50), Lärare: Åsa Ahlgren, Johanna Fritz Ti Föreläsning: Neuropsykologi och dess påverkan på rehabiliteringen - Shumway-Cook, A., & Woollacott, MH. (2011). Motor Control translating research into clinical practice 4 th ed. Lippincott Williams & Wilkins. (s ) Lärare: Jeanette Plantin, Neurorehab, Danderyds sjukhus Hjärt-lungräddning, HLR-grupp 3 Obs! Obligatorisk närvaro! Lärare: Helena Wreeby Förflyttningsteknik, grupp 3 Läs igenom artikel och kompendium. - Läs avsnittet om omvårdnad och behandling: arbetsteknik och förflyttningskunskap i Vårdhandboken. - Kindblom-Rising, K., Wahlström, R., & Ekman, S-L. (2007). Nursing staff s perception of changes in patient transfer habits after a course a phenomenological-hermeneutic study. Ergonomics, 7(50), Lärare: Åsa Ahlgren On Egen träning Metodrummen är bokade för egen träning Hjärt-lungräddning, HLR-grupp 4 Obs! Obligatorisk närvaro! 13

14 Lärare: Helena Wreeby To Patientundersökning - Patient med funktionsnedsättning i nervsystemet Observera tiden! En undersökning av en patient med funktionsnedsättning i nervsystemet; stroke. Beskrivning se 28/1. - Var och en ska ha förberett två frågor som kan riktas antingen till sjukgymnasten eller till patienten. Efter undersökningen kommer det att vara frågestund. - Läs Shumway-Cook A, Wollacott M. Motor Control. 2011; framförallt kap 6 samt om undersökning i kap 5, 11, 15, Repetera sjukdomsläran angående aktuell diagnos. Lärare: Johanna Fritz Undersökningsmetoder relaterade till personer med sjukdomar och skador i nervsystemet, grupp 1 Kliniskt resonemang och praktisk träning. Repetera aktuella undersökningar gjorda i termin 2 och 3. Studera Startkortspärmen med fokus på flik: 2, 6, 7, 8, 9, 11. På Blackboard finns patientfall beskrivna. Läs patientfallen och läs vid behov litteratur som kan vara aktuell för respektive patientfall. Förbered patientfallet utifrån frågorna som finns på Blackbord tillhörande undervisningstillfället. - Kompendium/Metoder för undersökning av rörelsefunktioner. Startkort och manualer. - Dokument om kliniskt resonemang. Se Blackboard. - Patientfall. Se Blackboard. - Shumway-Cook, A., & Wollacott, M. (2011). Motor Control. Translating research into clinical practice. Kap. 5, 6, Lärare: Johanna Fritz 14

15 Fr Undersökningsmetoder relaterade till personer med sjukdomar och skador i nervsystemet, grupp 2 och 3 Kliniskt resonemang och praktisk träning. Se 7/2 Lärare: Åsa Ahlgren, Johanna Fritz v. 7 Må Beteendemedicin i praktiken Att arbeta med ett beteendemedicinskt perspektiv fördelar och svårigheter. Erfarenheter från en kliniskt verksam sjukgymnast. Lärare: Tiina Turpeinen, Eskilstuna Förberedelser inför verksamhetsförlagd utbildning. Genomgång av bl.a. seminarier, startkort, utvecklings- och bedömningsinstrument, klinisk utbildning i sjukgymnastik information och riktlinjer samt sekretess. Formulering av egna inlärningsmål i klinisk utbildning samt frågestund. - Läs anvisad litteratur nedan. - Utvecklings- och bedömningsinstrument (Blackboard) - Klinisk utbildning i sjukgymnastik information och riktlinjer (Blackboard) - Studentens Egna inlärningsmål i klinisk utbildning (Blackboard). - Läs om sekretess på HVV:s hemsida Lärare: Johanna Fritz Ti Undersökningsmetoder relaterade till personer med sjukdomar och skador i andningsorganen Kliniskt resonemang och praktisk träning. Repetera aktuella undersökningar gjorda i termin 2 och 3 och diagnoser från sjukdomsläran. 15

16 Förbered dig genom att läsa igenom Startkort och Manual för Hjärt- kärlfunktioner/ Andningsfunktioner och Hjärt- kärlfunktioner/ Övriga funktioner och förnimmelser i hjärt- kärlsystemet med bilagor samt de referenser som står angivna i manualerna. - Kompendium: Metoder för undersökning av rörelsefunktioner. Startkort och manualer. - Olseni, L., Wollmer, P. (2011). Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Lund: Studentlitteratur Lärare: Monica Fredriksson, sjukgymnast lungkliniken i Västerås, Caroline Eklund, Åsa Ahlgren Mikrobiologi och vårdhygien Obs! Obligatorisk närvaro! Genomgång av grundläggande bakteriologi och virologi, resistens, nationella handlingsprogram och lokala instruktioner samt hur smittspridning kan hindras genom basala hygienrutiner. - Läs avsnittet om hygien, infektioner och smittspridning i Vårdhandboken. - Läs om vårdhygien på landstinget Västmanlands hemsida. Lärare: Agneta Ekström On Barn Undersökning och behandling av barn. Kliniskt resonemang kring patientfall. Repetera aktuella diagnoser från sjukdomsläran. - Beckung, E., Brogren, E., Rösblad, B. (2002). Sjukgymnastik för barn och ungdom. Teori och tillämpning. - Lund: Studentlitteratur Lärare: Anna Ullenhag 16

17 To Introduktion till Professionellt förhållningssätt - Förbered dig genom att läsa angiven litteratur. - Holm, U. (2009). Det räcker inte att vara snäll om empati och professionellt bemötande i människovårdande yrken. Stockholm: Natur och kultur. Lärare: Sylvia Olsson Arbetsschema seminarier och examinationer vecka 8-23 Seminarium 1: Fredag 8 mars Ämne: a) Grupprocessen; att arbeta tillsammans i en grupp b) Reflektion över den verksamhetsförlagda utbildningen c) Identifiering och prioritering av för patienten relevanta aktiviteter och målbeteenden d) Intervjuteknik Examinerande lärandemål: 5 Schema: Helklass Syfte: Att få en struktur för hur samarbetet i studiegruppen kan organiseras och utvärderas under kursen. Att fritt reflektera tillsammans med studiekamraterna över den gångna veckans verksamhetsförlagda utbildning och de erfarenheter som du har fått med dig. Att få ökad kunskap om hur Du kan urskilja för patienten relevanta aktiviteter och målbeteenden genom intervju/anamnes utifrån patientens perspektiv och med ett biopsykosocialt perspektiv på människan. Att få ökad kunskap och medvetenhet om intervjutekniker. Förberedelserna kan med fördel göras tillsammans med din VFU-kamrat. c) Identifiering och prioritering av för patienten relevanta aktiviteter och målbeteenden 17

18 Spela in en intervju/anamnes mellan dig och en patient där fokus är att identifiera och prioritera för patienten relevanta aktiviteter och målbeteenden. Specificera beteendet så detaljerat du kan och beskriv de situationer där aktiviteten med målbeteendet förekommer. Detta dokumenteras kortfattat och läggs ut på diskussionsforum på Blackboard senast torsdag 7 mars kl d) Intervjuteknik - Hur ställs frågor; öppna eller slutna? Ge exempel när du använder öppna respektive slutna frågor. Vilken typ av frågor överväger i samtalet? - Förekommer reflektivt lyssnande under samtalet? Ge exempel. - Förekommer summering? Ge exempel. - Förekommer bekräftelse under samtalet? På vilket sätt? Skriv ner korta stödord och anteckningar som du kan ha som stöd för ditt eget minne vid gruppdiskussionen i seminariet. - Rollnick, S., Miller, W., Butler, C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård. Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur. - Kompendium: Individualiserad sjukgymnastisk bedömning och behandling enligt beteendemedicinska principer - Denison, E., & Åsenlöf, P. (2011). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: studentlitteratur. Lärare: Lotta Brangefält, Johanna Fritz, Helena Wreeby Seminarium 2: Fredag 15 mars Ämne: a) Kliniskt resonemang b) Egen praktisk träning med lärare tillgänglig (ej obligatoriskt) Examinerande lärandemål: 6, 12 Schema: Fm: a) Grupp 1-3, b) Grupp 4-6 Em: a) Grupp 4-6, b) Grupp 1-3 Syfte: Att utifrån patientfall diskutera och motivera relevanta undersökningsmetoder och föra samman detta i en funktionell beteendeanalys. Att reflektera kring genomförandet av att sätta specifika och mätbara mål tillsammans med patienten. Att utifrån Stages of Change (Transteoretisk modell) kunna se det ungefärliga förändringsstadium som patienten befinner sig i. Att få möjlighet att repetera praktiska moment med handledning av lärare. 18

19 a) På Blackboard finns patientfall beskrivna. Läs patientfallen och läs vid behov litteratur som kan vara aktuell för respektive patientfall. Förbered de frågor som tillhör patientfallen. - Dokument om kliniskt resonemang. Se Blackboard. - Patientfall och arbetsblad. Se Blackboard. Lärare: Maria Elvén, Helena Wreeby b) Egen träning med lärare tillgänglig. (Ej obligatoriskt!) Om du vill att något speciellt ska repeteras så meddela detta på Blackboard senast onsdag 13 mars. Lärare finns tillgänglig kl och Lärare: Johan Moberg Seminarium 3: Fredag 22 mars Obs! Ni ska lämna in bedömning från handledaren (period 1) och meddela kursansvariga hur många moment i startkortspärmen som är signerade av handledare. Ämne: a) Tillämpning av respondent och operant inlärningsteori b) Egen reflektion över den verksamhetsförlagda utbildningen Examinerande lärandemål: 11 Schema: Fm: a) Grupp 4-6, b) Grupp 1-3 Em: a) Grupp 1-3, b) Grupp 4-6 Syfte: Att i patientarbetet tillämpa teorierna för operant och respondent inlärning i en beteendeanalys samt reflektera kring genomförandet. Att fritt reflektera tillsammans med studiekamraterna över de gångna veckornas verksamhetsförlagda utbildning och de erfarenheter som du har fått med dig. Förberedelserna kan med fördel göras tillsammans med din VFU-kamrat och lämnas in som en gemensam uppgift. 19

20 Operant inlärningsteori Beskriv ett målbeteende i en prioriterad aktivitet baserat på intervju/anamnes med en verklig patient från din verksamhetsförlagda utbildning. Genomför en undersökning av relevanta fysiska, psykologiska och omgivningsfaktorer. Beskriv målbeteendet i den valda aktiviteten utifrån begreppen i operant inlärning; förstärkande stimulus (SR), diskriminativ stimulus (SD) och hämmande stimulus (S delta) och konsekvenser dvs. positiv och negativ förstärkning och bestraffning. Motivera val av fysiska undersökningar i relation till det valda målbeteendet i aktiviteten samt medicinska/biologiska faktorer i patientens sjukdom eller skada, differentialdiagnoser och eventuella röda flaggor. Gör och beskriv en funktionell beteendeanalys av målbeteendet i den valda aktiviteten, använd dig av SIRK-modellen. Av analysen ska framgå vilka faktorer du bedömer har betydelse för beteendet. Föreslå en hypotes utifrån din analys. Gör också en grov planering för vilka faktorer du vill åtgärda för att ändra nå det prioriterade aktivitetsmålet. Avsluta med en fråga som du vill diskutera på seminariet. Värdera din information i förhållande till litteratur, vetenskapliga artiklar eller den kliniska erfarenhet som du tar del av i VFU. I rapporten ska det framgå att du har använt dig av litteraturen. Skriv en kort rapport (2-3 sidor, 12 pkt, 1,5 radavstånd) och lämna in via diskussionsforum på Blackboard senast onsdag 20/3 kl Rapporten är behörighetsgivande för att få delta på seminariet. - Ramnerö, J., Törner, N. (2006). Beteendets ABC. En introduktion till behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur. -Denison, E., & Åsenlöf, P. (2011). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur. Lärare: Maria Elvén, Johan Moberg, Maria Sandborgh Seminarium 4: Torsdag 28 mars Ämne: a) Professionellt förhållningssätt, etiska dilemman, sekretess b) Kulturellt perspektiv på undersökning Examinerande lärandemål: 8, 16, 17 Schema: Fm: a) grupp 1-3, b) grupp 4-6 Em: a) grupp 4-6, b) grupp

21 Syfte: Att reflektera kring och värdera sitt eget och andras agerande gällande professionellt förhållningssätt och sekretess. Att få reflektera över patientundersökningen i förhållande till olika kulturella skillnader som du kan stöta på i patientarbetet och svårigheter som det kan medföra. a) Fundera på en egen upplevd patientsituation under den verksamhetsförlagda utbildningen där du upplevde ett bra respektive ett mindre bra förhållningssätt. Vad är det som gör att du upplever den ena situationen som bra och den andra som mindre bra? Har ni observerat situationer då sekretessen varit bristfällande? Skriv en kort rapport (1-2 sidor, 12 pkt, 1,5 radavstånd) och lämna in via inlämningsforum på Blackboard senast tisdag 26/3 kl Rapporten är behörighetsgivande för att få delta på seminariet. - Holm, U. (2009). Det räcker inte att vara snäll om empati och professionellt bemötande i människovårdande yrken. Stockholm: Natur och kultur. - Frågor och svar om sekretess Lärare: Åsa Ahlgren, Ann-Christin Johansson, Helena Wreeby b) Under seminariet kommer du att få reflektera över patientundersökningen i förhållande till olika kulturella skillnader som du kan stöta på i patientarbetet och svårigheter/anpassningar som det kan medföra. Fundera över situationer som du har varit med om under den verksamhetsförlagda utbildningen eller erfarenheter som du har fått tidigare som belyser detta. Seminariet genomförs tillsammans med de internationella sjukgymnaststudenterna och delar av seminariet sker på engelska. Lärare: Lotta Brangefält, Jenny Wickford Seminarium 5: Fredag 12 april Ämne: a) Tillämpning av Socialkognitiv teori b) Presentation av något som har gett dig mycket under din praktiktid, halvtidsutvärdering Examinerande lärandemål: 11, 19 Schema: Fm: a) Grupp 1-3, b) grupp 4-6 Em: a) Grupp 4-6, b) grupp

22 Syfte: Att i patientarbetet tillämpa Socialkognitiv teori i en beteendeanalys samt reflektera kring genomförandet. Att dela med sig av betydelsefulla upplevelser under praktiktiden och reflektera tillsammans med studiekamraterna över de gångna veckornas verksamhetsförlagda utbildning och de erfarenheter som du har fått med dig. Att få möjlighet att tycka till kring seminarieupplägget så här långt för att om möjligt kunna göra ändringar inför resterande seminarier. a) Förberedelserna kan med fördel göras tillsammans med din VFU-kamrat och lämnas in som en gemensam uppgift. Socialkognitiv teori Beskriv ett målbeteende i en prioriterad aktivitet baserat på intervju/anamnes med en verklig patient från din verksamhetsförlagda utbildning. Genomför en undersökning av relevanta fysiska, psykologiska och omgivningsfaktorer. Beskriv målbeteendet i aktiviteten utifrån begreppen i Socialkognitiv teori; faktorer som uppkommer i interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Beskriv också hur beteendet påverkas av individens self-efficacy, utfallsförväntningar och självreglering. Genomför en kartläggning av faktorer av betydelse för den prioriterade aktiviteten i dess naturliga kontext. Motivera val av fysiska undersökningar i relation till det valda målbeteendet i aktiviteten samt medicinska/biologiska faktorer i patientens sjukdom eller skada, differentialdiagnoser och eventuella röda flaggor. Gör och beskriv en funktionell beteendeanalys av målbeteendet i den valda aktiviteten, använd dig av SIRK-modellen. Av analysen ska framgå vilka faktorer du bedömer har betydelse för beteendet. Föreslå en hypotes utifrån din analys. Gör också en grov planering för vad du vill åtgärda för att ändra beteendet. Avsluta med en fråga som du vill diskutera på seminariet. Värdera din information i förhållande till litteratur, vetenskapliga artiklar eller den kliniska erfarenhet som du tar del av i VFU. I rapporten ska det framgå att du har använt dig av litteraturen. Skriv en kort rapport (3 sidor, 12 pkt, 1,5 radavstånd, ev. dagbok får bifogas) och lämna in via diskussionssforum på Blackboard senast onsdag 10/4 kl Rapporten är behörighetsgivande för att få delta på seminariet. - Glanz, K., Rimer, B., & Viswanath, K.. (red). (2008). Health behavior and health education: theory, research, and practice. San Fransisco: Jossey-Bass. -Denison, E., & Åsenlöf, P. (2011). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur. 22

23 Lärare: Johanna Fritz, Thomas Overmeer, Anne Söderlund b) Uppgiften kommer att diskuteras i grupp med lärare tillgänglig. Varje student får 5 minuter till att muntligt redovisa ett intressant tillfälle eller möte under praktikperioden. T ex ett möte med en patient eller sjukgymnast, visa en undersökningsmetod eller behandlingsmetod. Redogör för vad du lärt dig av detta möte och vad dina kurskamrater kan lära sig av detta. Därefter följer 5 minuter för frågor till den som har redovisat. Ni kommer i era studiegrupper få göra en halvtidsutvärdering av seminarierna och den verksamhetsförlagda utbildningen. Förbered dig genom att fundera var du tycker har fungerat bra och vad som skulle kunna göras bättre till nästa gång. Lärare: Johan Moberg Onsdag 24 april Obs! Ni ska lämna in bedömning från handledaren (period 1) och meddela kursansvariga hur många moment i startkortspärmen som är signerade av handledare. Seminarium 6: Fredag 3 maj Ämne: Fm: Kritiskt granska och värdera undersökningsmetoder Utvärdering av grupprocessen Em: Information om examensarbete (ej obligatoriskt) Examinerande lärandemål: 14, 18 Schema: Helklass Syfte: Att reflektera kring undersökningsmetoder; dess tillförlitlighet, användningsområde, relation till ICF och giltighet för patient Att utvärdera och reflektera över hur samarbetet i studiegruppen har fungerat under kursen och vilka lärdomar som du kan ta med dig av detta till ditt kommande yrkesliv. Förberedelserna kan med fördel göras tillsammans med din VFU-kamrat men utifrån varsin undersökningsmetod. Fundera över vilka undersökningsmetoder som används på din praktikplats och välj ut en. 23

24 Sök artiklar som beskriver den undersökningsmetod du valde och välj en som ger information om tillförlitligheten. Ta med dig artikeln till seminariet. När används undersökningsmetoden? Sker någon systematisk resultatuppföljning av de undersökningar som görs? Hur är undersökningsmetodens tillförlitlighet i förhållande till det sammanhang (t ex patientgrupp, vårdnivå) där den används? Du kommer muntligt att få redogöra för ovanstående frågeställningar i mindre grupper. I gruppen kommer ni också att få arbeta med att klassificera undersökningsmetoden i relation till ICF:s komponenter. Lärare: Ann-Christin Johansson, Maria Sandborgh Seminarium 7: Fredag 17 maj Ämne: a) Tillämpning av flera olika teorier i en funktionell beteendeanalys samt operationalisering av mål. b) Reflektion kring personlig och yrkesmässig utvecklingsprocess Examinerande lärandemål: 5, 6, 11, 12, 19 Schema: Seminariet är webbaserat och genomförs som en studieuppgift på Blackboard. Syfte: Att tillämpa ett bio-psyko-socialt perspektiv i patientundersökningen samt utifrån detta kunna göra en funktionell beteendeanalys och operationalisering av mål. Att reflektera kring den personliga och yrkesmässiga utvecklingsprocess som du genomgår under den verksamhetsförlagda utbildningen samt identifiera behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling. Förberedelser/ Tillvägagångssätt: a) Inför detta seminarium ska du ha genomfört en funktionell beteendeanalys utifrån ett biopsyko-socialt perspektiv på människan. Presentera ditt patientfall i form av en rapport (3-5 sidor, 12 pkt, 1,5 radavstånd) som du lägger ut som ett eget meddelande på diskussionsforum på Blackboard senast 17 maj kl Rapportens innehåll är detsamma som tas upp under muntlig examination. Avsluta med att sammanfatta dina erfarenheter och lyft fram viktiga aspekter av att samla in uppgifter inför och genomföra analysen. I alla delar av studieuppgiften måste det framgå hur du har kopplat teorierna till fallet/fallen. Du får gärna använda egna ord, men sätt i så fall den teori du beskriver inom parentes i anslutning till beskrivningen. 24

25 Värdera din information i förhållande till litteratur, vetenskapliga artiklar eller den kliniska erfarenhet som du tar del av i VFU. Du ska under den kommande veckan (20-24/5) kommentera två andra rapporter genom att svara på meddelandet (rapporten) i Blackboard. Kommentarerna kan vara relaterade till genomförande av analysen, lyfta fram viktiga aspekter i genomförandet, förslag på andra formuleringar/ analyser/ hypoteser/ målsättningar etc. Varje rapport får max kommenteras av två studenter. Utgå från klasslistan och kommentera de två studenter som står direkt efter ditt eget namn i listan. En samlad kommentar utifrån alla studenters uppgifter lämnas därefter från seminarieansvariga lärare. Patientfallet får du använda i den kommande muntliga examinationen om du så önskar. b) Efter hela den verksamhetsförlagda utbildningens slut gör du en skriftlig sammanställning av de egna inlärningsmålen till de tre VFU-perioderna (2-3 sid, 12 pkt, 1,5 radavstånd). Beskriv vilka mål du haft och hur resultatet blev. Du ska även göra en sammanfattande reflektion över den utvecklingsprocess du genomgått under denna termin. Utvecklingen rör både personliga egenskaper och egenskaper viktiga för yrkesrollen som sjukgymnast. Försök att vara så konkret som möjligt i din reflektion genom att ge exempel. Avsluta med att identifiera behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling som föreberedelse inför nästa kliniska kurs i termin 5. Du skall skicka in din rapport till inlämningsforumet på Blackboard senast onsdagen den 5 juni kl Rapporten ingår som en del av seminarium 7. -Denison, E., & Åsenlöf, P. (2011). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur. - Åsenlöf, P., Denison, E., & Lindberg, P. (2005a) Individually tailored treatment targeting motor behaviour, cognition and disability: 2 experimental singlecase studies of patients with recurrent and persistent musculoskeletal pain in primary health care. Physical Therapy 85, (Startkortspärmen). - Ramnerö, J., Törner, N. (2006). Beteendets ABC. En introduktion till behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur. - Glanz, K., Rimer, B., & Viswanath, K.. (red). (2008). Health behavior and health education: theory, research, and practice. San Fransisco: Jossey-Bass. Lärare: Johanna Fritz, Åsa Ahlgren Examination TEN1, 3 högskolepoäng Fredag 22 februari: Tentamen 25

26 Individuell skriftlig tentamen, där centrala termer och begrepp utifrån olika aspekter av klassifikation, mätmetoder, beteendeanalys och smärta ska kunna tydliggöras och förklaras. Examinerande lärandemål: 1-4 Betygsgränser: Godkänd (G): 50 % inom varje frågeområde (4 st) och 70 % sammanlagd poäng på hela tentamen. Underkänd (U): 49 % inom ett eller flera frågeområde och/eller 69 % sammanlagd poäng på hela tentamen. PRA1, 5 högskolepoäng Efter 5 veckors verksamhetsförlagd utbildning. Kriterier för godkänd: Godkänd bedömning från klinisk handledare (period 1) ska finnas. Du ska ha tillräcklig närvaro på praktikplatsen, period 1. Det är endast i den verksamhetsförlagda utbildningen som du kan tillämpa metoder för undersökning och tillägna dig ett professionellt förhållningssätt. Tillräcklig närvaro motsvarar minst 14 dagar. Om du har mindre närvaro under en praktikperiod och plan för igentagning av dessa dagar saknas räknas närvaron för den praktikperioden som otillräcklig. Obligatorisk närvaro vid undervisning i hjärt-lungräddning och vårdhygien Examinerande lärandemål: 5-9, 11, 15 och 16 PRA2, 12 högskolepoäng Efter 15 veckors verksamhetsförlagd utbildning Kriterier för godkänd: Minst 85 % av momenten på starkorten ska vara fullgjorda, genomförda på patient och korrekt utförda inför klinisk handledare. Godkänd bedömning från klinisk handledare (period 2 och 3) ska finnas Du ska ha tillräcklig närvaro på praktikplatsen (period 2 och 3). Det är endast i den verksamhetsförlagda utbildningen som du kan tillämpa metoder för undersökning och tillägna dig ett professionellt förhållningssätt. Tillräcklig närvaro motsvarar minst 14 dagar per praktikperiod. Om du har mindre närvaro under en praktikperiod och plan för igentagning av dessa dagar saknas räknas närvaron för den praktikperioden som otillräcklig. Godkänd praktisk och muntlig individuell examination. Se beskrivning på Blackboard. Examinerande lärandemål: 5-13, 15 och 16 Praktisk individuell examination: torsdag 23 maj och fredag 24 maj Se beskrivning på Blackboard. 26

27 Muntlig individuell examination: måndag-tisdag 3-4 juni Se beskrivning på Blackboard. Senast den 28/5 kl ska du - Skicka in en skriftlig dokumentation av patientfallet enligt utbildningens manual eller på det sätt dokumentationen utförs på praktikplatsen, som inlämningsuppgift på Blackboard. - Dokumentationen ska innehålla de delar som framgår under muntlig individuell examination. Obs! Vid examinationen ska ni lämna in bedömning från handledaren (period 3) och startkortspärmen till examinatorn. SEM1, 10 högskolepoäng Examineras genom att du ska ha varit närvarande vid alla seminarierna under terminen samt, - förberett dig till seminarier enligt instruktionen i studiehandledningen - medverkat aktivt vid diskussioner och delgett kurskamraterna dina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen - redovisat de uppgifter som finns beskrivna i studiehandledningen Examinerande lärandemål: 5-6, 8, 11-12, 14,och Betyg På vart och ett av ovanstående moment ges betyget Godkänd (G) eller Underkänd (U). De fyra betygen vägs sedan samman till ett gemensamt för hela kursen. Vid sammanvägning av betyg gäller följande kriterier: Godkänd (G): Alla fyra examinationerna (TEN1, PRA1, PRA2 och SEM1) är godkända enligt kriterierna för godkänd beskrivna för respektive examination. Underkänd(U): En eller flera examinationer är underkända. TEN 1 examineras om med en skriftlig omtentamen. PRA 1 examineras om med komplettering av HLR alternativt vårdhygien eller att ta igen en praktikperiod beroende på vilken del i momentet som ej är godkänd. PRA 2 examineras om med en ny praktisk eller muntlig examination eller genom att ta igen en praktikperiod beroende på vilken del i momentet som ej är godkänd. SEM 1 Kompletterande uppgifter erbjuds för igentagning av närvaro om färre än 7 tillfällen alternativt underkända seminarier (max 2 seminarier). Vid frånvaro vid fler än två seminarium erbjuds igentagning nästa läsår i ordinarie kurs. Utförligare betygskriterier hittar du på Blackboard. Plagiat 27

28 Identisk text på inlämnade examinationsuppgifter av olika studenter uppfattas som fusk och rapporteras till skolledningen. Avskrift från litteratur utan citeringstecken eller sidhänvisning räknas även det som fusk. Två studenter får inte redovisa samma patient i sina examinationer. Samma patientfall får bara användas vid en examination. URKUND används i kursen som verktyg för att upptäcka plagiering. Miljöaspekter Vid transport till praktikplatser ska så långt som möjligt samåkning och kommunala färdmedel användas. Litteratur Beckung, E., Brogren, E., Rösblad, B. (2002). Sjukgymnastik för barn och ungdom. Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur, 235 sidor, Kap 2, 3, 10,12, 13, 15, 18, 19, 23. Clarkson, H. (1999). Musculoskeletal assessment, joint range of motion and manual muscle strength. Philadelphia: Williams & Wilkins, 432 s. Denison, E., & Åsenlöf, P. (2011). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur. 120 s Ersson, B. (1997). Grundläggande ortopedisk medicin. Ländrygg, bäcken, höft. Nyköping, 186 sidor, Ca 100 s. Ersson, B. (2009). Grundläggande ortopedisk medicin. Axel, nacke, thorax. Nyköping, 328 sidor, Ca 150 s. Fahlberg, G. (2009). Vad säger patientdatalagen om patientjournaler? Stockholm: Gothia förlag AB, 42 s. Holm, U. (2009). Det räcker inte att vara snäll om empati och professionellt bemötande i människovårdande yrken. Stockholm: Natur och kultur, 200 s Holmström, E., Moritz, U. (2007). Rörelseorganens funktionsstörningar. Klinik och sjukgymnastik. Poland: Studentlitteratur, 424 s. Lindgren, U., Svensson, O. (2007). Ortopedi. Stockholm: Liber, kap Linton, S. (2005). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur, Kap Olseni, L., Wollmer, P. (2011). Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Lund: Studentlitteratur. 172 sid Rollnick, S., Miller, W., Butler, C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård. Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur, 260 s. Shumway-Cook, A., Wollacott, M. (2011). Motor Control, Translating Research into Clinical Practice, 4 th ed. Baltimore,MD: Lippincott Williams & Wilkins. Socialstyrelsen, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Senaste upplagan gäller för samtliga titlar. Tillkommer artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter samt kompendium/ Metoder för undersökning av rörelsefunktioner. Startkort och manualer. Ca 170 s. 28