Human Factors. SSG Säkerhetskonferens, Göran Mossberg, Arbetsmiljöverket
|
|
- Joakim Lundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Human Factors SSG Säkerhetskonferens, Göran Mossberg, Arbetsmiljöverket
2 Disposition Presentation Den mänskliga faktorn, Human Factors Fel, misstag och olyckor Regler, rutiner och varför de inte följs Kort om MImP - Människa/maskin, användbarhet!?
3 Vad är en människa? Rejält uppblåst gasmoln (< 1 cm 3 ) Gud (drygt 100 triljoner levande celler) Värmekälla (c:a 1 W/kg, 75 kg => 3 värmeljus) Subjektiv och unik Begränsad kapacitet att minnas, tänka, fatta beslut och handla => Gör fel! Som människa är vi ensamt ansvariga för våra val och för konsekvenserna av vårt handlande och vårt avstående av handlande
4 Människan den svagaste komponenten i trafiken Väg/trafikmiljö 29% 2% 25% 64% 1% 1% 5% 2% Fordon 9% Förare 95% Olika faktorers roll i uppkomsten av vägtrafikolyckor
5 Varför används den mänskliga faktorn som syndabock? Psykologiskt viktigt att hitta en orsak och förklaring till det inträffade. Att anklaga individer är emotionellt mer tillfredsställande än att angripa institutioner och system. Minskar intresset att ta reda på felaktigheter i organisationen och ledning. Detta ingen lösning Människor gör av sin natur misstag och kommer att fortsätta göra misstag (dock kan konsekvenserna av människans misstag minimeras i lärande miljöer). Efteråt är alla kloka.
6 Human Factors Bättre beteckning (inte så negativt laddat, flera dimensioner) HF handlar om människor i arbets- och hemmiljö. Mänskliga relationer till maskiner, utrustning, procedurer och människor. Tvärvetenskapligt (t ex ingenjörskonst, psykologi och medicin). Ny vetenskap c:a 100 år gammal.
7 Arbetsmiljölagen 1..Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende... Detta är Human Factors! Människans villkor, förutsättningar och begränsningar
8 Var rädd om din mänskliga faktor! Man kan försämra/haverera sin mänskliga faktor genom t ex: Stress Dåliga attityder Brist på utbildning/träning Sjukdom/skador Hunger och törst Droger Dålig kommunikation Trötthet Ålder En kollapsad mänsklig faktor ökar dramatiskt olycksrisken
9
10 [ C] (mun) 36,9 Kroppstemperaturen 36,8 36,7 36,6 36,5 36,4 36,3 36, kl Ökad risk att somna och göra fel kring kl 05 och kl 17 60% ökad felfrekvens c:a kl 05, 25% lägre felfrekvens kl 08-11
11 Vätskebalansen Minus 2% i vätskebalansen gör att vi förlorar 20% av prestationsförmågan. Vätskebrist är det som snabbast sänker den fysiska och psykiska prestationsförmågan. Vätskebrist leder till ökad kroppstemperatur och ökad hjärtfrekvens. Dålig vätskebalans gör blodet mer trögflytande och transporten från fettcellerna till musklerna försämras. En kopp kaffe kräver två glas vatten i kompensation för vätskeförlust. Alkohol, öl, vin minskar vätskebalansen. Drick därför lika mycket vatten som vin. Kontrollera urinens färg (ska vara klar och silvrig)!
12 CRM = Crew Resource Management Mål: Att besättningens alla resurser tillvaratas. Bra om skillnaden inte är alltför stor i kunskap, erfarenhet, status, färdighet, auktoritet,.. kunna mötas. Väl reglerad, effektiv och entydig kommunikation (mellan besättningsmedlemmar och mellan flygplan t ex i rote). Öppenhet om egna fel, brister och rädslor => lärande miljö. Prestigelöshet oerhört viktig! Underskatta aldrig den andres kunskaper eller intelligens (ex Handbromsen är ilagd.. istället för lägg ur handbromsen som du glömt! ). Undvik att skapa aggressiva motreaktioner som inte bidrar till ett lärande hos den andre när du vill påpeka en brist, ett farligt beteende eller ett misstag. Alla hjälps åt mot gemensamt och tydligt mål. Medvetenhet om och vaksamhet mot t ex stress (humor), group think, complacency och target fascination.
13 Complacency Liknöjdhet - Tillgänglig kapacitet tas inte till vara
14 Attityder Attityder = Beteende[Känslor + Kunskap] En persons ATTITYD kan bara ändras om personens BETEENDE ändras. BETEENDE kan bara ändras om personen ändrar sin KÄNSLA och/eller KUNSKAP (där känsloförändringen ofta är både viktigast och nödvändig).
15 Färdigheten och självförtroendet avtar inte lika snabbt
16 Upplevd och verklig risk Upplevd risk Små och stora risker underskattas Upplevd personlig risk Stor skillnad mellan upplevd personlig och allmän risk Faktisk risk Upplevd kontroll
17 Feltyper (Reason 1990) Osäkra handlingar ( Unsafe Acts ): Avsiktliga handlingar brott mot rutiner/regler/lagar eller sabotage misstag (se nedan) Oavsiktliga handlingar Felsteg ( Slip ): Bristande uppmärksamhet Lapsus ( Laps ): Glömska, minnesfel Misstag ( Mistake ): Olämplig regel tillämpas (en bra regel i fel sammanhang eller en dålig regel) alternativt saknas kunskap för att hantera den aktuella situationen Kognitiv ekonomi : Sparsamhet dvs bortsortering i form av t ex tunnelseende eller tunneltänkande.
18 Felfrekvenser ( SRK - Rasmussen 1983) Skill : Automatiserat beteende Reducerad medvetenhet och minskat minne T ex: hantering av ratt, pedaler, växel Fel av slumpkaraktär eller p g a avbrott i eller störningar av aktivitetskedjan Mycket effektivt och pålitligt (1: :200) Se upp med alternativa och felaktiga programmeringar! Rule : Regelstyrt beteende T ex: bilkörning på känd sträcka Relativt pålitligt (1:2000 1:20) Knowledge : Kunskapsbaserat beteende T ex: en helt ny trafiksituation; måste hitta nya lösningar, saknar tidigare erfarenhet Hög felfrekvens (1:200 1:2)!
19 Minimifelfrekvenser ACSI = Almost Completely Safe Industries (ex: kärnkrafts-, flygplans-, kemikalieindustri).
20 Välkomna felen! Istället för att förneka eller förklara bort felen (dvs fastna i eller fördjupa felbeteenden)... så välkomna felen och se dem som tecken på att du och andra är mänskliga samtidigt som du tar dem som unika möjligheter att utvecklas (lärtillfällen)! och får en angenämare vardag!!
21 Efteråt är allt uppenbart! K Z U F O X P A Q M N D R J W E S V L Y I H C G B T -Hur kunde de missa detta!
22 Rötäggsteorin Operatören.. Vi har ett bra system, men den här personen Den här teknikern. Den här maskinen.. Brott mot reglerna.. Om alla gör som de är tillsagda så fungerar det Bara man följer rutinerna..
23 Operatören Regler Arbetsmiljöverket Ledningen Utbildning Var ligger felet? Här? Lokalen Maskinen Olycka Traditioner
24 Arbetsmiljöverkets uppfattning: Alla tillämpliga lagar, föreskrifter och regler ska följas!
25
26 Regler Varför finns det lagar/regler/föreskrifter och rutiner? Förebygga skada och ohälsa Kunna tillämpa rättssystemet och klara ut ansvarsfrågor (i efterhand) Regler/rutiner etc är INTE tillräckliga för att undvika skador/olyckor! Människor bryter mot regler
27 Varför är det så farligt med regler? Skapar falsk säkerhet Är historia Hindrar verksamhet och utveckling Passiviserar Kan ge felfokusering av energin Tystar ner viktiga säkerhetsdialoger och tillbud Tar kraft och energi Gör att folk inte använder sina kapaciteter Kan föra med sig att människor gör allvarliga misstag.... och 100% följer dem ju ändå inte
28 Varför bryta mot regler? När det är farligare att följa regeln än att bryta mot den När situationen är en annan än den som avses i regeln När den som bryter mot regeln har större kunskaper och erfarenheter än den som har författat regeln OCH har sin mänskliga faktor i god ordning!!!!! Dålig regel Fett bete Regelbrott ger förstärkning Kulturen destruktiv Individuella attitydproblem Olycksbenägenhet Fel person har rekryterats till uppgiften Bristande information..
29 Multipla mål Säkerhet Marknadsföring Visa kompetens Genomföra verksamheten Ekonomi Upprätthålla status/hierarki
30 Utvecklingsstadier Olyckor orsakas av slumpen/ödet Vi är offer för omständigheterna. Ren otur om vi drabbas. Inget att göra! Olyckor orsakas av den mänskliga faktorn Det är mänskligt att fela. Olyckor kommer att hända då och då med en så osäker komponent. Människan är det största hotet mot säkerheten. Orsaken klarlagd och inget mer kan eller behöver göras förutom att vi ska följa och ev skärpa vissa rutiner. Automatisering minskar inverkan av mänskliga fel. Olyckor orsakas av en havererad mänsklig faktor. Vårda den mänskliga faktorn, följ upp felen och lär av dessa så går det bra. Olyckor orsakas inte av mänskliga felhandlingar Människan är den mest betydelsefulla säkerhetsfaktorn. Anpassa kontinuerligt system, processer och organisation till människors olika behov, förutsättningar och begränsningar.
31 Två helt olika perspektiv på den mänskliga faktorn PERSONBUNDET Individen gör fel p g a dålig uppmärksamhet, oaktsamhet, oförsiktighet, okunskap, dålig motivation, osv. Bestraffning, detaljerade rutiner, offentligt uthängd etc. SYSTEMORIENTERAT Alla människor gör mer eller mindre fel varje dag/vecka/år. Systemkonstruktionen ska vara utformad så att den mänskliga naturen inte kan initiera några katastrofer. Vi kan inte ändra människan utan får fokusera på förutsättningarna kring henne.
32 Gammalt och nytt synsätt Prof Sidney Dekker TFHS/LU GAMMALT: Mänskliga fel är orsaken till olyckor System är i grunden säkra Otillförlitliga människor är systemens största hot Slumpmässiga prestationsförsämringar Senaste nytt: Murphy s lag har fel! Det som kan gå fel går vanligen rätt men då drar vi en felaktig och farlig slutsats. NYTT: Mänskliga fel är effekter av djupare problem System arbetar mot flera konkurrerande mål Människor skapar säkerhet genom träning På alla nivåer i organisationen Beslut och avsteg verkar riktiga när de görs Olyckor i säkra system händer inte bara för att någon bestämmer sig för att bryta mot en regel System är väl skyddade mot enstaka fel/misslyckanden
33 MImP MImP = Människans Integration med Program (- varan), program och systems användbarhet i arbetsmiljön Tillsynsstöd för gränssnittet människa/programvara Hjälpmedel att finna signifikanta brister Konkreta riskbedömningsmetoder Specificerade områden för krav på åtgärder Tidplan: 1/ FAS I: Uppstart, projektplanering, kunskapsinhämtning Dec 2006 FAS II: Preliminärt tillsynsstöd pilottestas 1/ FAS III: Fullskaletest av tillsynsstöd, utvärdering 15/ FAS IV: Slutrapport av projektet Ev. fortsättning informationsbroschyr
34 S L U T
Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande
Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,
Flygplatschefsseminarium
Flygplatschefsseminarium Flygplatsens ledningsfunktion 2013-03-19 Nicklas Svensson Sakkunnig Human Factors/MTO nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Agenda Säkerhetskultur - Kort återblick och beskrivning
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket
Så vill och kan Arbetsmiljöverket förhindra olyckor!
Så vill och kan Arbetsmiljöverket förhindra olyckor! (I huvudet på en arbetsmiljöinspektör) Så vill och kan Arbetsmiljöverket förhindra olyckor! Claes Petersén, Falun 2011-03-09 1 Så vill och kan vi förebygga
Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan
Människor och teknik Människan som riskfaktor i komplexa system Anders Jansson IT/MDI Dagens föreläsning Vad händer när det går fel? Exempel på olyckor och incidenter Varför blir det fel? Kategorier av
Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan
Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan 2019-02-13 Marcus Lavin Sara Petterson MTO Säkerhet AB 1 Områden vi arbetar inom Byggindustri Tillverkningsindustri Processindustri Järnväg
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack
Välkomna. Trygghet & Säkerhet
Välkomna Trygghet & Säkerhet Dagens upplägg Bakgrund, händelser Aktuell lagstiftning LSO Första hjälpen och krisstöd Våld och hot i arbetsmiljö Scenarion Summering och utvärdering Mycket diskussioner!
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Chris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic
Smidesgruppen 14 december 2016 Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Varför ett arbetsmiljöarbete? Omsorg Arbetsmiljö som produktionsfaktor Marknads- och intressentkrav Rekrytering Lagar, regler och avtal 2 Lagar
SHK utredare i sjöfart
SHK utredare i sjöfart Alexander Hurtig och Jörgen Zachau Kort om SHK SHK:s roll och uppgifter En självständig myndighet under Justitiedepartementet Alla typer av allvarliga olyckor och tillbud Inte bara
Hur reagerar människor i krissituationer?
Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald
Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö
Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för
Risk samhällsvetenskapliga perspektiv och omvärldsanalys del 1. Maria Eidenskog Tema Teknik och social förändring
Risk samhällsvetenskapliga perspektiv och omvärldsanalys del 1 Maria Eidenskog Tema Teknik och social förändring 2018-01-17 2 Outline Föreläsning 1 Samhällsvetenskapliga perspektiv på risk Risksamhället
En halv tusendels sekund!
En halv tusendels sekund! Hur använder vi det vi lärt oss? Blockerade signaler från hjärnan till musklerna Stress Motivation Självförtroende Självbild Ledarskap Målsättningar Fysiologisk anspänning Uppmärksamhet
RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER
Blad 1 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Antagna av kommunfullmäktige 8 mars 2017, 75, ersätter policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen. Förhållningssätt
Riskuppfattningar och riskbeteenden
SSG:s säkerhetskonferens 2006 Nova Park Hotel, Knivsta Riskuppfattningar och riskbeteenden Carin Sundström-Frisk Arbetslivsinstitutet e-mail: Carin.Sundstrom-Frisk@ali.se Den mänskliga faktorn En människa
Samhälle. Organisation; kultur och klimat. Individ; stress. för att kunna analysera varför olyckor händer
Vad kan lägga krokben för säkerheten? Säkerhetskultur, säkerhetsklimat och ledarskap. Reglerna som sitter uppsatta på anslagstavlan hanteras av medarbetarna utifrån ledarens beteende. Samhälle Organisation;
Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom!
Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom! Vår verksamhet är farlig. Det är ett prioriterat mål att säkerheten är hög. Ett hinder för detta är missuppfattningen att Den Mänskliga Faktorn är
Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose
Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala
Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA
Från risk till säkerhet Så arbetar vi med beteendebaserade säkerhetsmetoder i transportsektorn SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015 Maria Vigren, TYA 1:1 Från risk till säkerhet... Maria Vigren Beteendevetare
SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur
SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?
Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20
Sambandet mellan Människan, Tekniken och Organisationen. Hur MTO-perspektivet kan användas i samband med riskanalyser
Sambandet mellan Människan, Tekniken och Organisationen Hur MTO-perspektivet kan användas i samband med riskanalyser Arbetsmiljöverket skrev redan 2007 om utredning av tillbud och olyckor Fysiska och tekniska
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.
Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.
För dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv
Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera
Stress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1 Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden
HYDRATISERINGSSTATION
Mission X Träna som en Astronaut HYDRATISERINGSSTATION Elevens Namn Den här lektionen hjälper dig att förstå vikten av att bevara vätskebalansen (vara hydratiserad) samtidigt som den lär dig att att känna
Se till att du vet var och vilka riskerna är!
Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet Tryck Ctrl + L för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck Esc för
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp
Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin
Så skapar du en god digital arbetsmiljö
Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.
Kost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Crew Resource Management. Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden?
CRM Crew Resource Management Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden? Han visste att: Saker och ting går fel Kommunikationsbrister är den vanligaste orsaken
Arbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Bilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,
Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52
Drogpolicy för ANSTÄLLDA INOM Dorotea kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 2005-12-13, 52 Inledning Detta dokument ersätter Drogpolicydokument för Dorotea kommun som utarbetades under 1995. Denna policy
Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade
HR Verksamhet 1 (5) Handläggare; Carolina Käll och Karolina Thorsson Version; 2 Datum; 2009-05-18 Bilaga 2 Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade
Varför gör de inte som jag säger?
Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21
Patientsäkerhet ett systemperspektiv
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Underlag a. Patientsäkerhet ett systemperspektiv Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR 2015:12)
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg
Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd
Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Riskkommunikation BBS en beteendebaserad metod att kommunicera säkerhet och risk
Riskkommunikation BBS en beteendebaserad metod att kommunicera säkerhet och risk Säkerhetskultur, vad är det? Säkerhet prioriteras högt av såväl chefer som anställda, även i ett skarpt läge Alla är involverade
Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Analyser av strategier och domänspecifik kunskap Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Formativa analyser En struktur för hur man genomför en formativ
Läroplan för säkerhetsutbildning
Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/188 01.03.2016 Rättsgrund: 15 1 mom. körkortslag (2015:88) för Åland 12 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för säkerhetsutbildning
SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.
H ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Stress hos hästar i träning
Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.
En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör
Företagskulturens betydelse för säkerheten
Företagskulturens betydelse för säkerheten Carl Rollenhagen 10 Juni 2009 Översikt Säkerhet och risk några modeller Kulturens roll i dessa modeller Den etiska dimensionen Konsekvenser för säkerhetsledning
Patientsäker? självklart, eller. Tomas Kirkhorn tomas.kirkhorn@med.lu.se. september 2012
Patientsäker? självklart, eller Tomas Kirkhorn tomas.kirkhorn@med.lu.se september 2012 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 (1 jan, 2011) Definitioner Patientsäkerhet: Skydd mot vårdskada Vårdskada: Lidande,
Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson
Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat
Nordic Human Factors Guideline NHFG
Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem
Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.
Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar
Medarbetarskap och säkerhet
Medarbetarskap och säkerhet Undersökningsperiod 2016-09-12 -- 2016-10-02 Resultatåterföring - Region Jönköpings län 2016-10-19 (Rosensalen) Resultatåterföring -verksamhetsområden fr o m vecka 43 Workshops
Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.
ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?
Riktlinjer mot kränkande särbehandling
Riktlinjer mot kränkande särbehandling Fastställd av kommunstyrelsen 2011-09-06 182, reviderad 2017-08-08 164 och 2018-10-09 166 Innehållsförteckning 1. Grundvärdering... 2 2. Mål... 2 3. Definitioner...
Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING
SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD tillsvidare DOKUMENTTYP Rutin BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG HR & ekonomi
GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige
Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum
Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.
"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda
Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön
1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till
Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin
Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin UPPLÄGG 1. När används Tankemönster? 2. Vad är Tankemönster? 3. Varför är Tankemönster viktigt? Tankefällor. 4. Hur bryter och ändrar vi våra
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna
Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön
INFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom