Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade

Transkript

1 HR Verksamhet 1 (5) Handläggare; Carolina Käll och Karolina Thorsson Version; 2 Datum; Bilaga 2 Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade En riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 har genomförts med anledning av att ett valfrihetssystem eventuellt kommer att införas i april Urval Det antal personer som deltagit vid framtagandet av riskbedömningen är 17 stycken. Det a flertalet av dessa är arbetsmiljöombud som är yrkesverksamma inom den berörda verksamheten. Övriga är chefer inom Affärsområde Kommunövergripande. Metod Några av arbetsmiljöombuden träffade vi personligen, de flesta deltagarna lämnade dock sina åsikter via en enkät som skickades ut och returnerades till oss. Även de deltagare vi träffade personligen lämnade sina svar skriftligt i enkätform, detta för att skapa samma förutsättningar för samtliga deltagare. Sammanfattning av resultat Resultatet av de sammanställda enkäterna redovisas nedan. Förslag till fortsättning Denna riskbedömning är ett första steg i att identifiera och bedöma de risker som ett valfrihetssystem skulle kunna innebära och de konsekvenser som kan följa. Om beslut tas att en skall genomföras, föreslås en riskbedömning i samband med genomförandet. Vid denna tidpunkt kan man göra en ännu mer konkret analys, då man har de faktiska förutsättningarna att utgå ifrån. Undersökningen kan då med fördel göras större och omfatta fler deltagare på fler olika nivåer inom den berörda verksamheten. Besöksadress: Stadshuset, Linköping Postadress: Linköpings kommun, Linköping Växel: Fax: E-postadress: hr@linkoping.se

2 HR Verksamhet 2 (5) 2 Inledande kommentar Denna riskbedömning och konsekvensanalys är utförd i ett skede då det fortfarande råder ovisshet och okunskap ute i verksamheten kring vad en eventuell till ett valfrihetssystem inom den dagliga verksamheten i praktiken skulle innebära, både för verksamheten i t och för de enskilda arbetsplatserna och brukarna. I denna riskbedömning identifieras en rad tänkbara risker. Detta ska inte automatiskt tolkas som att gemene man ute i verksamheten är motståndare till den eventuella en. Det är viktigt att understryka att många av de tillfrågade i denna studie, liksom säkerligen många ute i verksamheten, är positiva till ett eventuellt införande av ett valfrihetssystem. Man arbetar redan idag för att underlätta för brukare att kunna påverka, göra val och byta mellan olika verksamheter inom daglig verksamhet och välkomnar ar som underlättar detta ytterligare. När man ombeds att ta fram riskerna med en, får man dock fram ett värsta scenario en indikation på tänkbara risker inte några absoluta sanningar. Det är också viktigt att poängtera att den som behandlas i en riskbedömning (i detta fall införandet av Eget val), inte sätts i relation till andra alternativ, utan ses som en isolerad händelse. Man kan alltså inte säga något om huruvida andra alternativa ar inom verksamheten skulle ha lett till samma/fler/färre befarade risker. Riskerna i denna bedömning ska ses som en indikation på vad som skulle kunna inträffa och handlar inte om några fakta. Det man kan fundera på i detta skede är: varför ser de tillfrågade personerna dessa risker? Kan vissa av farhågorna elimineras genom ett ökat spridande av information om ens konkreta konsekvenser, samt genom att försöka nå en ökad känsla av delaktighet hos arbetstagarna? Om ett beslut tas om att valfrihetssystemet ska genomföras kan en eventuell uppföljande riskbedömning när tillfället för genomförandet av det nya valfrihetssystemet närmar sig, få en lite annorlunda innebörd. Nu ställs man inför konkreta fakta och kan bedöma risker utifrån detta. De allvarliga risker som eventuellt fortfarande anses föreligga, följs upp genom en handlingsplan där det finns en tidsplan och en ansvarig person för varje risk som ska åtgärdas.

3 HR Verksamhet 3 (5) 3 Vissa dagcenter blir mer eftertraktade än andra, då brukarna väljer fritt. Vissa dagcenter blir mindre populära än andra, då brukarna väljer fritt. Konkurrens om brukarna mellan olika utförare. Brukarna kan välja mer än en utförare. Information om brukare som t ex väljer olika utförare under för- och eftermiddag, måste delas och överföras på rätt sätt mellan olika utförare. Risk att kommunen, som har skyldighet att placera dem som inte väljer själva, får ta alla de svåra fallen. De mest resurskrävande blir kvar i kommunen. Större arbetsbelastning på personalen, lokaler blir för små om man tar in för många brukare. Vissa dagcenter får mindre antal brukare tomma platser som leder till mindre personal. Man måste marknadsföra sig mot potentiella brukare, så att man täcker upp sina platser. Fler arbetsuppgifter (marknadsföring) för personalen leder till färre resurser på golvet. Ovisshet kring hantering, fel hantering av information mellan utförare om gemensamma brukare. Hur blir det med sekretessen mellan kommunala och privata utförare? Större arbetsbelastning på personalen som får fler brukare som är resurskrävande. Nya, mer anpassade verksamheter kanske måste skapas. Förhöjd arbetsbelastning, stress. Dålig stämning, känsla av att vara sämre än andra, oro för uppsägningar om det blir personalöverskott. Stress och oro på arbetsplatsen, sjukskrivningar. Sämre arbetsförhållanden och arbetsmiljö på grund av att man inte har tillräcklig information om brukarna, risk för ökat hot, våld och felmedicinering på vissa arbetsplatser. Psykisk ohälsa, tyngre arbetsuppgifter både fysiskt och mentalt, förhöjd arbetsbelastning, olycksrisk.

4 HR Verksamhet 4 (5) 4 Bedömningskriterierna för att mäta brukarnas hjälpbehov och fördela de ekonomiska resurserna, behöver ses över. Brukare som tidigare varit hänvisade till speciellt dagcenter får nu större möjlighet att välja. Intäkter för gäster (tillfälliga brukare i verksamheten) på ett dagcenter, går de förlorade? Systemet är idag missvisande för personer med t ex autism eller asperger. Dessa upplevs ibland placeras på en nivå som gör dem mindre personalkrävande än de i verkligheten är. Om nivåsystemet ändras har man chans att göra ett mindre missvisande mätverktyg. En del dagcenter kan få nya kategorier brukare med beteenden som man inte är van vid. Systemet med gäster befaras försvinna. Antalet brukare per anställd kan bedömas på ett bättre sätt. Känsla av otillräcklighet i mötet med brukarna vad gäller arbetsmetoder och egen utbildning. Oro för minskade intäkter och därmed sämre ekonomi och neddragen personalstyrka. Krav på nya aktiviteter och mer anpassade verksamheten för att klara konkurrensen. Låg känsla av delaktighet, mening och sammanhang. Nya kompetenskrav på arbetstagarna. Frågor kan uppstå som exempelvis: Var i sarbetet befinner vi oss?, vilka beslut tas över våra huvuden?, vilka eventuella nya inriktningar kan bli aktuella på verksamheterna? osv. Risk för olycksfall och tillbud på grund av okunskap, oerfarenhet och brist på utbildning. Känsla av stress och maktlöshet på grund av lågt inflytande i beslutsprocesserna.

5 HR Verksamhet 5 (5) 5 Ovisshet inför att den egna arbetsplatsen kanske inte blir vald och eventuell misstro till att ekonomin ska gå ihop. Lokalfrågan vem tillhandahåller lokalerna? Risk för uppsägning på grund av arbetsbrist. Olika alternativ för hantering av lokaler finns. Eventuellt lokalansvar hos utförarna. Risk för olika stressreaktioner till följd av oro. Rädsla och oro för försämringar i den fysiska arbetsmiljön på grund av förväntade besparingar vad gäller lokaler. Åtgärder som vidtagits för att minska riskerna (enligt cheferna inom Affärsområde kommunövergripande): Alla medarbetare har fått information både genom att de bjudits in till gemensamt möte och gått igenom förutsättningar och att de informerats via mejl. Det har även planerats in ett möte i höst när man fått beslut från omsorgsnämnden. Verksamhetscheferna har dialog med alla medarbetare på kontinuerligt återkommande verksamhetsträff och diskutera utveckling, vad som ska bevaras, förändras om det blir eget val. De har uppfattat att det finns mycket utvecklingstankar och positiv drivkraft hos medarbetare i detta. I början på hösten kommer verksamhetscheferna att starta utvecklingsgrupper med medarbetare för att ytterligare arbeta med dessa frågor. Om någon visar tecken på ohälsa finns det interna handledare som erbjuder stöd.