KANDIDATUPPSATS. Idrottsrelaterade utbrändhetssymptom i relation till motivationsklimat samt perfektionism hos fotbollsspelare

Transkript

1 Idrottsvetenskap- idrotts- och motionspsykologi 180hp KANDIDATUPPSATS Idrottsrelaterade utbrändhetssymptom i relation till motivationsklimat samt perfektionism hos fotbollsspelare Sarah Jaoudat och Anna Skullman Examensarbete 15 hp Halmstad

2 Jaoudat, S. & Skullman, A. (2016). Idrottsrelaterade utbrändhetssymptom i relation till motivationsklimat samt perfektionism hos fotbollsspelare (C-uppsats i psykologi inriktning idrott hp). Akademin fo r Ha lsa och Va lfa rd: Ho gskolan i Halmstad. Sammanfattning Syftet med föreliggande studie var att undersöka om idrottsrelaterade utbrändhetssymptom är relaterade till motivationsklimat och perfektionism hos fotbollsspelare. En kvantitativ forskningsansats genomfördes där deltagarna fick besvara ett frågeformulär baserat på variablerna idrottslig utbrändhet, tränarklimat, kamratklimat och perfektionism. Deltagarna besvarade bakgrundsfrågor gällande ålder, kön, träningsmängd, längd av träningspass samt träningsfrekvens. Rekrytering av deltagare genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval från en utvald fotbollsförening. I studien deltog 70 deltagare (45 män och 25 kvinnor) i åldern (M= SD= 2.86). Studiens huvudsakliga resultat visade ett positivt signifikant samband mellan maladaptiv perfektionism, resultatinriktat tränar- och kamratklimat med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Adaptiv perfektionism visade ett positivt signifikant samband med uppgiftsinriktat- och resultatinriktat kamratklimat. Fotbollsspelare som upplever ett resultatinriktat motivationsklimat samt maladaptiv perfektionism är i riskzonen för att utveckla idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Nyckelord: Utbrändhet, motivationsklimat, perfektionism

3 Jaoudat, S. & Skullman, A. (2016). Symptoms of athlete burnout in relation to motivational climate and perfectionism among football players (C- essay in Sport and Exercise Psychology ETCS). Academi for Health and Welfare: Halmstad University. Abstract The purpose of the study was to investigate symptoms of athlete burnout dependence in relation to motivational climate and perfectionism among football players. A quantitative research approach was conducted in which participants were asked to answer a questionnaire with questions from the variables athlete burnout, coach- and peer motivational climate and perfectionism. The participants answered background questions regarding age, gender, amount of training, length of session and training frequency. Recruitment of participants was made through convenience sampling from a specific football association. 70 participated in the study (45 men, 25 women) in the age (M= SD= 2.86). The study's main finding suggest showed a positive significant correlation between maladaptive perfectionism, ego-oriented coach- and peer motivational climate with symptoms of athlete burnout. Adaptive perfectionism showed a positive significant correlation with mastery-oriented and ego-oriented peer motivational climate. Football players who experience an ego-oriented motivational climate and maladaptive perfectionism are at risk for developing symptoms of athlete burnout. Keywords: Burnout, motivational climate, perfectionism

4 1 Inom idrotten älskar alla en vinnare, men krav och förväntningar från sig själv och andra kan leda till brist på motivation och risk för utbrändhet, som kan innebära slutet på en idrottares karriär (Gustafsson, Hassmén & Kenttä, 2003). Inom svensk idrott visar 1-9% tecken på utbrändhet där uppskattningsvis 1-2% skulle kunna kategoriseras som utbrända (Gustafsson, Kenttä, Hassmén & Lundqvist, 2007). De få procenten kan uppfattas som ett bra tecken, dock innebär det ett personligt lidande för den drabbade enskilde idrottaren. Sannolikt finns det fler idrottare som är utbrända, dock är det problematiskt att undersöka eftersom dessa idrottare vanligtvis slutar och inte befinner sig i den idrottsliga miljön. Studier inom området utförs främst inom idrottsmiljön, vilket är ett hinder för att kunna kartlägga utsträckningen av utbrända idrottare (Gustafsson, 2008; Gustafsson et al., 2003). Idrottare som är talangfulla innehar egenskaper som anses särskilt gynnsamma för att nå framgång på elitnivå, exempelvis hög ambitionsnivå, extremt motiverade samt fördelaktiga personlighetsdrag t.ex. perfektionism (Gustafsson, 2008; Gustafsson et al., 2007). De idrottare som är i riskzonen för utbrändhet tenderar att vara några av de främsta talangerna inom den specifika idrotten. Konsekvenserna av utbrändhet kan leda till att idrottsvärlden går miste om unga framgångsrika idrottare som i framtiden kan representera Sverige (Gustafsson, 2008). Motivationsklimat består av yttre faktorer som tränare och kamrater och påverkar i hög utsträckning det fysiska och psykiska välbefinnandet hos idrottare (Nicholls, 1989). Yttre faktorer anses som centrala faktorer för att utveckla utbrändhet (Gustafsson, 2008). Inom tävlingsidrott präglas motivationsklimat av resultat och konkurrens (Duda & Whitehead, 1998), ett resultatinriktat motivationsklimat har relaterat till utbrändhet (Balaguer et al., 2002; Gustafsson et al., 2003; Harris & Smith, 2011). Personlighetsdrag som perfektionism kan utvecklas genom att idrottare uppnår framgång i tidig ålder (Hassmén, Hassmén, Gustafsson & Lundqvist, 2011; Slade & Owens, 1998). I tävlingsidrotten är prestationsförbättring, goda tävlingsresultat tillsammans med hög målsättning vägledande (Voight, Callaghan & Ryska, 2000). Dock riskerar idrottare med en extremt hög målsättning att drabbas av utbrändhet (Gustafsson, 2005; Lemyre, Hall & Roberts, 2008). Forskning har tidigare enbart studerat enskilda riskfaktorer i förhållande till utbrändhet (Hassmén et al., 2011). Utbrändhet är komplex och innehåller ett flertal riskfaktorer som tillsammans ökar risken för uppkomsten. Genom att inkludera variabler som tränare, lagkamrater och perfektionism kan bilden av riskfaktorer för utvecklingen av utbrändhet nyanseras (Hassmén et al., 2011). Kunskap inom området kan i praktiken bidra till att förebygga utbrändhet och således behålla potentiella representanter för Sverige (Gustafsson, 2008; Hassmén et al., 2011). Idrottslig utbrändhet En definition av utbrändhet: psykofysiologiskt syndrom samt ett dysfunktionellt tillstånd som kännetecknas av känslomässig och fysiologisk utmattning samt idrottsdevalvering med minskad positiv upplevelse av prestation (Lonsdale, Hodge & Rose, 2009; Raedeke, 1997). Ursprungligen var det huvudsakligen individer som arbetade med människor som ansågs befinna sig i riskzonen för utbrändhet till följd av interaktionen med andra människor (Maslach & Jackson, 1986). Vidare har begreppet utvecklats och inkluderar inte längre enbart relationer till andra människor utan även en kris i individens relation till arbetet (Maslach, Jackson & Leiter, 1996). Pines (1993) påpekar dock att det enda som krävs för att utveckla utbrändhet är att individen har ett brinnande intresse för något exempelvis en fritidsaktivitet. Begreppen utbrändhet och överträningssyndrom används ofta synonymt i litteratur

5 (Gustafsson et al., 2003). Det finns stora likheter mellan begreppen som yttrar sig ur en psykologisk synvinkel som exempelvis humörförändringar och depression (Gustafsson et al., 2003). Den avgörande skillnaden mellan utbrändhet- och överträningssyndrom är individens motivation. För utbrändhetssyndrom är de centrala faktorerna minskat intresse och avsaknad av motivation (Raglin, Morgan & Luchsinger, 1990). De idrottare som drabbas av överträningssyndrom är fortsatt motiverade, trots prestationsförsämringar som är en följd av för hård träning eller brist av återhämtning (Raglin et al., 1990). Ur ett processperspektiv saknar den utbrände idrottaren strävan att återvända till idrotten, vilket innebär att den utbrände passerat den fas som en övertränad idrottare befinner sig i (Gustafsson et al., 2003). En övertränad idrottare vill inget hellre än att komma tillbaka och prestera, men har en oförmåga att balansera träning och återhämtning (Gustafsson et al., 2003). Vidare förklaras idrottslig utbrändhet utifrån Gustafssons (2007) beskrivande modell av idrottslig utbrändhet (se figur 1.1). Modellen inkluderar nyckelkomponenter, orsaker, sårbarhetsfaktorer, tidiga symptom, kvarhållande faktorer och prestationssträvan samt en beskrivande process fram till det stadie som kan resultera i avhopp från idrotten. Utbrändhet har en komplex symptombild innehållande nyckelkomponenter: extrem emotionell samt mental och fysisk utmattning. Idrottslig utbrändhet beskrivs som en kombination mellan nyckelkomponenterna av utbrändhet: brist av framsteg samt en minskad värdering av idrotten. Om utbrändhetsprocessen och symptomen blir allvarliga kan det i längden leda till avhopp. Grundläggande orsaker till att utveckla idrottslig utbrändhet kan vara höga krav (interna och externa), relationsproblem samt multipla stressorer. Att kombinera skola och idrott, att vara 24-timmars idrottare samt för stor mängd träning leder till för lite återhämtning. Detta leder till en överbelastning där träning och psykosocial stress är bidragande orsaker. Även om yttre faktorer anses ha större betydelse för utvecklandet av idrottslig utbrändhet finns det sårbarhetsfaktorer som också kan bidra (Lemyre et al., 2008). Brist på självbestämmande (autonomi), oförmåga att hantera stress (copingstrategier), lågt socialt stöd samt ett resultatinriktat motivationsklimat är relaterat till idrottslig utbrändhet. Negativa former av perfektionism (oro för vad andra ska tycka och självkritik) kan forma en destruktiv drivkraft och är en sårbarhetsfaktor som ökar risken för utbrändhet. Att under lång tid lägga ned kraft och möda på sitt idrottande utan att nå framgång kan öka risken för att drabbas av negativa känslor gentemot sitt idrottande. Tidiga symptom kan därför resultera i minskad motivation hos idrottare som tidigare varit motiverande. Tecken på en minskad motivation kan vara att tidigare ambitiösa idrottare fuskar eller undviker träning och match. Idrottare som visar utbrändhetssymptom tenderar att uppleva en frustration över att de inte uppnår de resultat och mål de satt upp tillsammans med fysisk och emotionell trötthet (Gustafsson, Hassmén, Kenttä & Johansson, 2008). Trots utmattning, frustration och uteblivna resultat kan det finnas kvarhållande faktorer. Idrottsidentitet och prestationsbaserad självkänsla kan bidra till att idrottaren fortsätter satsningen för länge och därmed ökar risken för utbrändhet. Det som driver processen att fortsätta satsningen för länge är att framgång är starkt förknippat med positiva känslor medan dåliga prestationer förknippas med negativa känslor. För dessa idrottare blir strävan att behålla den prestationsbaserade självkänslan en stark motivationsfaktor. Den beskrivande processen skildras av en kombination mellan de olika orsakerna samt sårbarhetsfaktorer, där resultatet kan leda till total överbelastning vilket kan innebära att idrottaren avslutar sin karriär (Gustafsson et al., 2008). Tränare rekommenderas att främja ett motivationsklimat som är mer självbestämmande (självständighet) eftersom det bidrar till ett 2

6 3 bättre psykologiskt välbefinnande och kan förebygga utbrändhet (Treasure, Lemyre, Kuczka, & Standage, 2007). Figur 1.1. Beskrivande modell av idrottslig utbrändhet (fri tolkning av författarna) Gustafsson (2007). Idrottslig utbrändhet och motivationsklimat En teori som mäter individens motivation och självbestämmande är Självbestämmande teorin (eng. Self-determination theory) (Deci & Ryan, 1985). Under de senaste åren har teorin använts för att förklara motivation i förhållande till utbrändhet (Cresswell & Eklund, 2005; Lemyre, Roberts & Stray-Gundersen, 2007). Enligt teorin strävar individen efter att tillfredsställa tre grundläggande psykologiska behov: självbestämmande (individen eftersträvar självständiga val och drivs av egen vilja), samhörighet (individens behov av interaktion med andra människor) samt kompetens (individens behov av att vara kunnig). Hur väl behoven tillfredsställs påverkar sedan individens motivation (Sheldon, Williams & Joiner, 2003). Om de tre grundläggande behoven tillfredsställs främjas inre motivation som bidrar till ett mer självbestämmande beteende och ett psykologiskt välbefinnande (Deci & Ryan, 2000; Deci & Ryan, 2008). Vidare delar teorin in motivation i tre olika typer, amotivation, yttre motivation samt inre motivation som ingår i ett kontinuum i samma ordning (Deci & Ryan, 1985). Amotivation innebär en avsaknad av intention att agera (brist på vilja att utföra en viss

7 handling) (Deci & Ryan, 2000a). Individer som styrs av yttre faktorer, exempelvis press på individen, eftersträvar en belöning eller undviker en bestraffning drivs av yttre motivation (Deci & Ryan, 2008). Inre motivation innebär att individer utför ett beteende till följd av eget intresse, glädje samt upplever det som meningsfullt (Deci & Ryan, 2008). Typ av motivation hos en idrottare påverkas i hög utsträckning av vilket motivationsklimat den idrottsliga miljön har. Motivationsklimat definieras som den sociala situationen som påverkas av individer i den idrottsliga miljön (t.ex. tränare, lagkamrater och föräldrar) (Jovett & Lavallee, 2007). Motivationsklimat innehåller flera dimensioner som exempelvis tränarklimat samt kamratklimat. Vidare kan motivationsklimat delas upp i två olika underdimensioner, resultatinriktat respektive uppgiftsinriktat motivationsklimat (Duda & Whitehead, 1998). Ett motivationsklimat som är resultatinriktat kännetecknas av konkurrens, bestraffning av spelare (t.ex. böter till den idrottaren som är sen till träningen) samt social jämförelse mellan spelare (tränare uppmuntrar idrottare att tävla mot varandra) (Duda & Whitehead, 1998). Uppgiftsinriktat motivationsklimat betonar tron på att lyckas som avgörande för ett hälsosamt förhållande till prestation och motivation (Roberts & Papaioannou, 2014). Idrottaren utgår från och strävar efter att förbättra den egna förmågan. Ett uppgiftsinriktat motivationsklimat bidrar till ett mer självbestämmande beteende, vilket i sin tur främjar psykologiskt välbefinnande (Deci & Ryan, 2000a; Deci & Ryan, 2008; Reinboth & Duda, 2006). Idrottslig utbrändhet och tränarklimat I samspel med idrottares motivation beskrivs tränare som en stark påverkande faktor för motivationsklimatet (Hassmén, Kenttä & Gustafsson, 2009). Tränare har en betydande roll hos idrottare både positivt och negativt beroende på vilket motivationsklimat som betonas (Balaguer, Duda, Atienza & Mayo, 2002). Tränare i ett uppgiftsinriktat motivationsklimat belönar idrottares insats, ansträngning samt fokuserar på att alla i laget ska utvecklas. Ett träningsupplägg som är uppgiftsinriktat kännetecknas av fokus på förbättring av den individuella förmågan och konstruktiv feedback (Ames, 1992; Weiss, 2003). Vidare eftersträvas en självbestämmande miljö där idrottare upplever självständighet samt ses som en viktig del i laget (Heuze, Sarrazin, Masiero, Raimbault & Thomas, 2006). I ett resultatinriktat motivationsklimat är fokus på resultatet inte idrottares insats. Tränare påverkar motivationsklimat genom träningsupplägg där ett resultatinriktat klimat kännetecknas av tävling, konkurrens och bestraffning (Ames, 1992; Weiss, 2003). De idrottare som är talangfulla tenderar att få ett särskilt bemötande från tränare t.ex. mer uppmärksamhet och anpassade övningar (Pensgaard & Roberts, 2002). Ett flertal studier visar ett positivt samband mellan tränarklimat och utbrändhet (Altahayneh, 2005; Lemyre et al., 2008). En studie på unga elitsatsande handbollsspelare visade att de spelare som i början av säsongen upplevde ett resultatinriktat motivationsklimat och resultatinriktade mål hade en högre risk att drabbas av utbrändhet i slutet av säsongen (Isoard-Gautheur et al., 2013). Spelare som upplevde ett uppgiftsinriktat motivationsklimat och uppgiftsinriktade mål hade en lägre risk för att drabbas av utbrändhet (Isoard-Gautheur et al., 2013). Ett flertal studier har indikerat liknande resultat där idrottare som upplever ett mer resultatinriktat motivationsklimat löper större risk för att drabbas av utbrändhet än idrottare som upplever ett uppgiftsinriktat motivationsklimat (Balaguer et al., 2002; Harris & Smith, 2011). En studie av Vealey, Armstrong, Comar och Greenleaf (1998) visade samband mellan utbrändhet hos tränare och ökad risk för utbrändhet hos idrottare. Idrottare med utbrända tränare tenderar att uppleva en högre grad av utbrändhet (Price & Weiss, 2000). Även andra individer inom idrottsmiljön påverkar utvecklingen av utbrändhet hos idrottare t.ex. kamrater (Cresswell & Eklund, 2006, 2007; Garcia Bengoechea & Strean, 2007; Gustafsson et al., 2008). 4

8 Idrottslig utbrändhet och kamratklimat Kamrater har en stor inverkan på idrottares utveckling och prestation genom känslomässigt stöd och vänskap till varandra (Roberts & Treasure, 2012). Relationen till kamrater kan bidra till positiva eller negativa upplevelser av idrottsmiljön (Smith, 2003). Negativa upplevelser med kamrater är en bidragande faktor till att utveckla utbrändhet (DeFreese & Smith, 2013; Gustafsson et al., 2008). Vazou, Ntoumanis och Duda (2005) beskriver två dimensioner av kamratklimat: uppgiftsinriktat- och resultatinriktat klimat. Ett uppgiftsinriktat kamratklimat inkluderar strävan efter individuell förbättring, lika behandling av lagkamrater, samhörighet, samarbete samt att alla gör sitt yttersta efter egen förmåga. Resultatinriktat kamratklimat kännetecknas av tävlingar, konflikter, inomgruppsrivalitet samt jämförelse mellan lagkamrater. Vidare bedöms uppgifts- och resultatinriktat kamratklimat utifrån grad av stöd på ett självbestämmande beteende, upplevelse av misstag (t.ex. ett nederlag/lärdom) samt kriterier för utvärdering av kompetens (t.ex. förbättring av egen förmåga) (Vazou et al., 2005). Tidigare studier har visat ett samband mellan kamratklimat och utbrändhet (Smith, Gustafsson & Hassmén, 2010). I en omfattande studie (Ommundsen, Roberts, Lemyre & Miller, 2005) på unga fotbollsspelare rapporterades att kvinnor som upplevde ett uppgiftsinriktat motivationsklimat med uppgiftsinriktade mål hade en bättre relation till sina lagkamrater. Män som upplevde ett resultatinriktat klimat och färre uppgiftsinriktade mål tenderade att ha en sämre relation till sina lagkamrater. Vidare rapporterade kvinnor negativa resultat på perfektionism medan män rapporterade positiva resultat samt hade lättare att hamna i konflikter med lagkamrater än kvinnor. Studiens resultat innebär att motivationsklimat har betydelse för hur idrottaren accepterar sina lagkamrater inom manlig och kvinnlig ungdomsfotboll (Ommundsen et al., 2005). Sammanfattningsvis har ett flertal studier visat att idrottsmiljön i hög utsträckning är en central faktor till att utveckla utbrändhet (Altahayneh, 2005; Isoard-Gautheur et al., 2013; Lemyre et al., 2007; Ntoumanis et al., 2012). Tidigare studier har även visat att interaktionen mellan omgivning och personlighetsdrag (perfektionism) kan påverka utvecklingen av utbrändhet (Gustafsson, Kenttä & Hassmén, 2011). Idrottslig utbrändhet och perfektionism Definitionen av perfektionism: en överdriven strävan efter perfektion i allt individen gör (Frost, Lahart, Marten & Rosenblate, 1990). Vidare kännetecknas perfektionism av hög målsättning, höga krav på prestation samt rädslan för att misslyckas (Frost et al., 1990). Dock behöver inte höga mål och normer vara negativt, det blir först problematiskt när det kombineras med för mycket självkritik (Frost et al., 1990). Hardy, Jones och Gould (1996) påpekar att idrottare kan lära sig att hantera sin perfektionism samt använda den som en tillgång istället för att låta den hindra idrottarens utveckling. Slade och Owens (1998) beskriver en positiv samt en negativ form av perfektionism: adaptiv respektive maladaptiv perfektionism. Adaptiv perfektionism kännetecknas av höga nivåer av självorienterad perfektionism, personlig standard (egen förmåga att hantera ba de framga ng och misslyckande) samt organisering (noggrann & strukturerad) (Slade & Owens, 1998). Självorienterad perfektionism definieras som att en individ har orealistiskt höga krav pa sig sja lv (Hewitt & Flett, 1991). Vidare beskrivs adaptiv perfektionism som en övervägande hälsosam form av perfektionism som kan ha en positiv inverkan på idrottares prestation. Idrottare med en adaptiv perfektionism drivs av positiva förstärkningar (t.ex. idrottaren får beröm av tränaren) samt uppnående av framgång. Idrottare med maladaptiv perfektionism kännetecknas av höga nivåer av social orienterad perfektionism, oro över misstag, tvivel över egna handlingar samt höga förväntningar från andra och kritik (Slade & Owens, 1998). Höga nivåer av social orienterad 5

9 perfektionism innebär att individen eftersträvar att prestera på en viss nivå som idrottaren upplever att andra människor kräver (Hewitt & Flett, 1991). Idrottare kan uppleva att tränare och föräldrar har perfektionistiska förväntningar och motiv som kan bidra till ökad stressnivå (Hill, Hall & Appleton, 2009). Maladaptiv perfektionism beskrivs som en ohälsosam form som kan ge hög stressnivå och självkritik, vilket kan påverka idrottarens prestation negativt (Slade & Owens, 1998). Idrottare med maladaptiv perfektionism drivs av negativa förstärkningar som bestraffning och utskällning av tränaren samt rädslan för att misslyckas. Ett flertal studier har visat ett positivt samband mellan perfektionism och utbrändhet (Appleton & Hill, 2012; Chen, Kee & Tsai, 2008; Gustafsson et al., 2007). Studier har visat positiva samband mellan social orienterad perfektionism samt utbrändhet (Hill & Appleton, 2011; Hill et al., 2009; Hill, Hall, Appleton & Kozub, 2008; Hill, Hall, Appleton & Murray, 2010). Idrottare med social orienterad perfektionism tenderar att älta sina problem oftare än självorienterade perfektionister (Bergman, Burns & Nylund, 2007). Bergman et al. (2007) antyder att människor med självorienterad perfektionism hanterar sina problem mer hälsosamt, dock har Hill et al. (2008) funnit positiva samband mellan självorienterad perfektionism och utbrändhet. Maladaptiva perfektionistiska drag och utbrändhet har visat positiva samband, där utbrända idrottare visade en hög nivå av perfektionism (Gould, Tuffey, Udry & Loehr, 1996; Lemyre et al., 2008). I en studie visades inget samband mellan adaptivt perfektionism och utbrändhet (Tashman, Tenenbaum & Eklund, 2010). Föreliggande studie Forskning har visat att de främsta talangerna inom den specifika idrotten är i riskzonen för att drabbas av utbrändhet (Gustafsson, 2008; Gustafsson et al., 2003; Gustafsson et al., 2007). Konsekvenserna av utbrändhet kan innebära att idrottsvärlden går miste om framgångsrika talanger som i framtiden kan representera Sverige (Gustafsson, 2008). Forskning kring frekvensen av utbrändhet hos idrottare är ett fåtal (Gustafsson et al., 2003). Ytterligare forskning kan ge en ökad förståelse för utvecklingen av utbrändhet och bidra till att idrottsvärlden behåller talangfulla idrottare och potentiella representanter. Perfektionism, tävling och konkurrens präglar tävlingsidrotten och har associerats med utbrändhet (Balaguer et al., 2002; Gustafsson et al., 2003; Harris & Smith, 2011; Lemyre et al., 2008). Därför efterfrågar forskning studier som inkluderar både personlighetsdrag (perfektionism) och motivationsklimat i förhållande till utbrändhet (Gustafsson et al., 2011). Vidare föreslår tidigare forskning att den motivationsrelaterade underdimensionen tränarklimat bör undersökas närmare, eftersom att tränarklimat har associerats med utbrändhet (Isoard-Gautheur et al., 2013). Föreliggande studie syftar till att undersöka underdimensionerna uppgiftsinriktat- och resultatinriktat tränarklimat för att se om riktning på klimatet har betydelse för utvecklingen av utbrändhet. Studier har visat att lagkamrater är en bidragande faktor till att utveckla och förebygga utbrändhet (DeFreese & Smith, 2013; Gustafsson et al., 2008). Tidigare forskning har föreslagit variabeln kamratklimat som viktig att undersöka i framtida forskning eftersom att studierna om relationen mellan kamratklimat och utbrändhet är ett fåtal (Gustafsson et al., 2008; Smith et al., 2010). Ett flertal studier kring området har studerat enskilda riskfaktorer i förhållande till utbrändhet. Därför efterfrågar forskning studier som inkluderar flera riskfaktorer i en studie. Föreliggande studie inkluderar de variabler som tidigare forskning har efterfrågat: personlighetsdraget perfektionism samt motivationsklimat bestående av tränare och lagkamrater (Hassmén et al., 2011). Förhoppningen är att studien ska bidra till ökad kunskap inom området som i praktiken kan användas för att förebygga risken för utbrändhet. 6

10 7 Syfte och frågeställning Syftet med föreliggande studie är att i en tvärsnittsstudie (Smith, Breakwell & Wright, 2011) undersöka om idrottsrelaterade utbrändhetssymptom är relaterade till motivationsklimat och perfektionism hos fotbollsspelare. Hypotes 1. Ett resultatinriktat tränarklimat relaterar positivt till idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Hypotes 2. Ett uppgiftsinriktat tränarklimat relaterar negativt med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom Hypotes 3. Ett resultatinriktat kamratklimat relaterar positivt till idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Hypotes 4. Ett uppgiftsinriktat kamratklimat relaterar negativt med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Hypotes 5. Maladaptiv perfektionism relaterar positivt till idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Metod Deltagare I studien deltog sammanlagt 70 deltagare varav 45 var män samt 25 kvinnor (M=16.71, SD=.78, K= 21.28, SD= 2.92). Deltagarnas totala medelålder var (SD= 2.86). Ett bekvämlighetsurval av deltagare utfördes och bestod av aktiva kvinnliga och manliga fotbollsspelare från sydvästra Sverige. Föreliggande studies deltagare är aktiva i en elitsatsande fotbollsförening. Under studien förekom det två bortfall bland deltagarna. Deltagarna hade ett medelvärde på 5.67 träningstillfällen per vecka, med en genomsnittlig träningsmängd på 3.77 timmar i veckan samt en genomsnittlig träningsfrekvens på 86.0 %. Mätinstrument Bakgrundsfrågor. Första delen av frågeformuläret bestod av ett antal bakgrundsfrågor som berörde ålder, kön, genomsnittlig träningsmängd per vecka, längd av träningspass samt träningsfrekvens. Perceived Motivational Climate in Sport-questionnaire-2 (PMCSQ-2). PMCSQ-2; Newton, Duda och Yin (2000) består sammanlagt av 33 påståenden indelade i sex subskalor varav tre behandlar uppgiftsinriktat motivationsklimat Gemensamt lärande (t.ex. I vår grupp bidrar alla deltagare på ett betydelsefullt sätt ), Viktig roll ( I va r grupp har alla deltagare en viktig roll ) och Förbättring ( I va r grupp fokuserar vi pa att förbättra oss varje gång vi tränar ) och tre behandlar resultatinriktat motivationsklimat: Ojämn uppmärksamhet ( I vår grupp ger instruktören mest uppmärksamhet till stjärnorna i gruppen ), Bestraffning för misstag ( I va r grupp a r deltagarna ra dda fo r att göra misstag ) och Inomgruppsrivalitet ( I vår grupp ger instruktören bara beröm till deltagare när de är bättre än sina gruppmedlemmar ). För respektive påstående finns det en 5-gradig likertskala (1=stämmer inte alls till 5=stämmer mycket bra). I föreliggande studie skapades två totalvariabler: subskalorna Gemensamt lärande, Viktig roll och Förbättring skapade variabeln uppgiftsinriktat tränarklimat och Bestraffning för misstag och Inomgruppsrivalitet skapades variabeln resultatinriktat tränarklimat. Tidigare forskning har visat att mätinstrumentet har en god reliabilitet och validitet (Newton et al., 2000). I tidigare studier har Cronbach s alpha fo r PMCSQ-2 uppkommit till.88 fo r uppgiftsinriktat motivationsklimat och.87 fo r resultatinriktat motivationsklimat (Newton, Duda & Yin, 2000). Cronbach s alpha i föreliggande studie uppkom till.73 för uppgiftsinriktat motivationsklimat och.80 för resultatinriktat motivationsklimat. Ett högt Cronbach s alpha värde indikerar hög reliabilitet på PMCSQ-2.

11 Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Idrottslig utbrändhet kommer att mätas genom ABQ; Raedeke och Smith (2009). Frågeformuläret består av 15 frågor där deltagarna kommer att svara på frågor i en 5 gradig likertskala, (1=stämmer inte alls till 5=stämmer mycket bra). Frågeformuläret innehåller tre underkategorier: Känslomässig och fysiologisk utmattning ( Energin till andra saker a n träning har försvunnit ), Minskad positiv upplevelse av prestation ( Upplevelsen av idrottarens ansträngning uppnår inte idrottarens önskan ) och Idrotts devalvering ( Idrotten har inte samma betydelse som tidigare ). ABQ har i tidigare studier visat god validitet (Raedeke & Smith, 2001). I tidigare studier har Cronbach s alpha för ABQ uppkommit till.70 (Nunnally & Bernstein, 1994). Cronbach s Alpha i föreliggande studie uppkom till.68. Multidimensional Perfectionism Scale (MPS). Perfektionism kommer att mätas genom MPS; Frost et al. (1990) och besta r av 35 pa sta enden med en 5 likertskala, 1 (sta mmer inte alls) till 5 (sta mmer precis), där ho gre poa ng indikerar ho gre va rden av perfektionism. MPS innefattar sex dimensioner av perfektionism. I föreliggande studie används endast fyra dimensioner, Personlig Standard (t.ex. Om jag inte sta ller ho gsta mo jliga krav pa mig sja lv, kommer jag fo rmodligen aldrig att bli na got annat a n en medelma tta ), Oro O ver Misstag (t.ex. Om jag inte go r lika bra ifra n mig som andra, inneba r det att jag a r mindre va rd ), Tvivel Ro rande Handling (t.ex. Jag brukar komma efter med mitt arbete, eftersom jag go r om saker ga ng pa ga ng ) och Organisering (t.ex. Organisering a r va ldigt viktigt fo r mig ). De dimensioner som inte nyttjades i föreliggande studie var Fo ra ldrarnas Fo rva ntningar (t.ex. Mina fo ra ldrar ville att jag skulle vara ba st pa allt ) samt Fo ra ldrarnas Kritik (t.ex. Mina fo ra ldrar fo rso kte aldrig att fo rsta mina misstag ). Detta för att föreliggande studie inte syftar till att undersöka variabeln föräldrar. Författarna skapade två totalvariabler: subskalorna Personlig standard och Organisering skapade adaptiv perfektionism och Oro över misstag och Tvivel rörande handling skapade variabeln maladaptiv perfektionism. I tidigare studier har Cronbach s alpha för MPS uppkommit till.91 (Frost, Lahart, & Rosenblate, 1991). I föreliggande studie uppkom Cronbachs Alpha till.79. Peer Motivational Climate in Youth Sport Questionnaire (PeerMCYSQ). PeerMCYSQ; Ntoumanis och Vazou (2005) mäter idrottarens uppfattning av hur motivationsklimatet påverkas av lagkamraterna. Mätinstrumentet består av 21 påståenden som är indelade i fem subskalor, Förbättring ( De flesta idrottare i min träningsgrupp hjälper varandra att förbättras ), Socialt stöd ( De flesta idrottare i min träningsgrupp får alla i träningsgruppen att känna sig betydelsefulla ), Ansträngning ( De flesta idrottare i min träningsgrupp peppar sina träningskamrater att fortsätta försöka efter de har gjort ett misstag ), Jämförelse/Tävling ( De flesta idrottare i min träningsgrupp ser nöjda ut när de lyckas bättre än sina träningskamrater ) samt Konflikter ( De flesta idrottare i min träningsgrupp ger negativa kommentarer och trycker ner sina träningskamrater ). Svarsalternativen uttrycktes pa en sjugradig likertskala fra n 1 (sta mmer inte alls) till 7 (sta mmer precis). Författarna skapade två totalvariabler: subskalorna Förbättring, Socialt stöd och Ansträngning skapade variabeln uppgiftsinriktat kamratklimat och Jämförelse/Tävling och Konflikter skapade variabeln resultatinriktat kamratklimat. Reliabiliteten av mätinstrumentet PeerMCYSQ har visat godtagbara niva er av stabilitet fo r samtliga fem subskalor (Ntoumanis & Vazou, 2005). I tidigare studier har Cronbach s alpha för PeerMCYSQ uppkommit till.80 (Ntoumanis & Vazou, 2005). Föreliggande studies Cronbachs Alpha uppkom till.65. Procedur Deltagarna i undersökningen rekryterades genom ett bekvämlighetsurval (Mitchell & Jolley, 2013). En fotbollsförening gav möjlighet att applicera en studie på föreningens medlemmar. Ett samarbete påbörjades och ungdomsansvarig blev underrättad om studiens 8

12 9 syfte. Ungdomsansvarig och handledare godkände utformning av frågeformulär. I samråd med ungdomsansvarig bokades två personliga besök in till respektive fotbollslag. Två mättillfällen utfördes på respektive fotbollslag för att medlemmar som inte var närvarande vid första mättillfället skulle få chans att kunna delta i studien. Insamling av data genomfördes vid mättillfällena innan träning med två av fotbollslagen och ett efter träning. Författarna tog hänsyn till de forskningsetiska principerna som innehåller samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2012). Presentation av studien genomfördes av författarna till deltagarna innan utdelning av frågeformulär. Vid utdelning av frågeformuläret uppmanades deltagarna att läsa igenom informationsbrevet som redogör för studiens syfte. Under insamling av data var författarna närvarande för att besvara eventuella frågor. Statistiska analyser För analys av data användes IBM SPSS version 20. Ett Pearson s r test genomfördes för att analysera korrelationer mellan idrottslig utbrändhet (Känslomässig & Fysiologisk utmattning, Minskad positiv upplevelse av prestation samt Idrottsdevalvering), perfektionism (Adaptiv och Maladaptiv perfektionism), tränarklimat (Uppgifts- och Resultatinriktat tränarklimat) samt kamratklimat (Uppgifts- och Resultatinriktat kamratklimat). Slutligen utfördes en multipel regressionsanalys för prediktorerna resultatinriktat tränar- och kamratklimat samt maladaptiv perfektionism till kriterievariabeln idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Prediktorerna resultatinriktat tränar- och kamratklimat och maladaptiv perfektionism användes i den multipla regressionsanalysen då de förklarar störst varians i kriterievariabeln idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Vidare utfördes ett kollinearitetstest fo r analysen (V<10), för att undvika multikollinearitet hos prediktorerna. Signifikansniva n fo r samtliga statistiska uträkningar har varit p<0,05. Resultat Studiens resultat kommer inledningsvis att redovisa deskriptiv statistik över ålder, träningsmängd, längd av träningspass samt träningsfrekvens (se tabell 1), följt av en korrelationsmatris som presenterar de variabler som undersökts i studien via Pearsons r (se tabell 2). En minoritet av extremvärden eller så kallade outliers exkluderades från studien. Avslutningsvis beskrivs och redovisas en multipel regressionsanalys rörande idrottsrelaterade utbrändhetssymptom, perfektionism, tränarklimat samt kamratklimat (se tabell 3). Tabell 1. Deskriptiv statistik över ålder, träningsmängd, längd av träningspass samt träningsfrekvens. Fotbollsspelare (N=70) Variabel M SD Min. Max. Ålder Träningsmängd Längd av träningspass Träningsfrekvens Not. Träningsmängd= I genomsnitt hur många gånger individen tränar per vecka, Längd av träningspass= I genomsnitt, hur långa (min) individens träningspass brukar vara, Träningsfrekvens= I genomsnitt vilken intensitet i procent som individens träningspass brukar vara (låg 0%- hög 100%).

13 10 Idrottsrelaterade utbrändhetssymptom i relation till tränarklimat, kamratklimat och perfektionism Resultatet från Pearson s r (se tabell 2) visar att idrottsrelaterade utbrändhetssymptom korrelerar signifikant positivt med resultatinriktat tränar- och kamratklimat samt maladaptiv perfektionism. Resultatet visar att fotbollsspelare med höga värden av idrottsrelaterade utbrändhetssymptom upplever en hög nivå av maladaptiv perfektionism samt ett resultatinriktat tränar- och kamratklimat. Vidare visas inga samband mellan uppgiftsinriktat tränar- och kamratklimat med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Resultatet visar att adaptiv perfektionism signifikant positivt korrelerar med uppgiftsinriktat och resultatinriktat kamratklimat. Vidare indikerar resultatet att fotbollsspelare i ett uppgiftsinriktat och resultatinriktat kamratklimat upplever hög nivå av adaptiv perfektionism. Tabell 2. Korrelationsmatris för idrottsrelaterade utbrändhetssymptom, tränarklimat, kamratklimat och perfektionism. Variabel Idrottsrelaterade utb ** ** ** 2. Adaptiv perfektionism 1.461**.403**.251* Maladaptiv perfektionism Kamratklimat uppgiftsinriktat Kamratklimat resultatinriktat ** 6. Tränarklimat uppgiftsinriktat Tränarklimat resultatinriktat 1 Not. Idrottsrelaterade utb. = Idrottsrelaterade utbrändhetssymptom, ABQ = Idrottslig utbrändhet, MPS = Adaptiv perfektionism, Maladaptiv perfektionism, PeerMCYSQ = Kamratklimat uppgiftsinriktat, Kamratklimat resultatinriktat, PMCSQ-2 = Tränarklimat uppgiftsinriktat, Tränarklimat resultatinriktat, *= p<0.05. **= p<0.01. Multipel regressionsanalys Den multipla regressionsanalysen visade en signifikant modell: F (3,66) = 10.40, R 2 =.290, p< Modellen indikerar att de tre prediktorvariablerna maladaptiv perfektionism, resultatinriktat tränar- och kamratklimat kan förklara 29.0 % av variansen i kriterievariabeln idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Två av prediktorvariablerna visade ett signifikant positivt samband med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Resultatet visar att maladaptiv perfektionism (p<.006) och resultatinriktat tränarklimat (p<.0001) tillsammans kan predicera idrottsrelaterade utbrändhetssymptom (se tabell 3). Prediktorvariabeln resultatinriktat kamratklimat var ingen signifikant prediktor för idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Den multipla regressionsanalysen visade att samtliga prediktorvariabler gav signifikanta betavärden, där en ökning av maladaptiv perfektionism (β =.350), resultatinriktat kamratklimat (β =.023) samt resultatinriktat tränarklimat (β =.466) ökade idrottsrelaterade utbrändhetssymptom.

14 11 Tabell 3. Summering av den multipla regressionsanalysens predicering av idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Variabel B SE B β p Maladaptiv perfektionism ** Kamratklimat resultatinriktat Tränarklimat resultatinriktat ** Not. R =.321; R =.290, **= p< Diskussion Syftet med föreliggande studie var att undersöka om idrottsrelaterade utbrändhetssymptom är relaterade till motivationsklimat och perfektionism hos fotbollsspelare. Resultatet visade att idrottsrelaterade utbrändhetssymptom korrelerar signifikant positivt med resultatinriktat tränar- och kamratklimat samt maladaptiv perfektionism. Vidare visade resultatet från regressionsanalysen att maladaptiv perfektionism och resultatinriktat tränarklimat var signifikanta prediktorer för idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Resultatet av regressionsanalysen innebär att ett resultatinriktat tränarklimat predicerar idrottsrelaterade utbrändhetssymptom, men inte ett resultatinriktat kamratklimat när variablerna tränarklimat och kamratklimat kombineras i samma modell. En förklaring till att kamratklimat inte predicerar idrottsrelateradeutbrändhetssymptom kan vara att det huvudsakligen är tränare som skapar motivationsklimat och att kamrater inte påverkar klimatet i lika stor utsträckning. Föreliggande resultat ligger i linje med tidigare forskning om att ett resultatinriktat tränarklimat korrelerade med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom (Altahayneh, 2005; Isoard-Gautheur et al., 2013; Lemyre et al., 2008; Smith et al., 2010). Ett resultatinriktat motivationsklimat kännetecknas av tävling, konkurrens, bestraffning, konflikter och inomgruppsrivalitet (Duda & Whitehead, 1998; Vazou et al., 2005). Konsekvenserna av ett resultatinriktat motivationsklimat kan innebära för höga krav, lågt socialt stöd, brist av självbestämmande samt en sämre relation till lagkamrater (Gustafsson, 2007; Ommundsen et al., 2005). Lågt socialt stöd, brist av självbestämmande samt sociala relationer är sårbarhetsfaktorer för att utveckla utbrändhet (Gustafsson, 2007). Detta kan förklara föreliggande studies resultat om att resultatinriktat motivationsklimat relaterar till idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Föreliggande resultat bidrar till ytterligare kunskap om motivationsklimat i relation till utbrändhet (Isoard-Gautheur et al., 2013; Smith et al., 2010). Kunskap om relationen mellan motivationsklimat och utbrändhet kan nå fotbollsföreningar genom utbildning. Att utbilda t.ex. tränare om resultatinriktat motivationsklimat och dess konsekvenser i relation till utbrändhet kan bidra med att fotbollsföreningar aktivt arbetar med att förebygga utbrändhet. Fotbollsföreningar bör sträva efter att motivationsklimat ska tillfredsställa de tre grundläggande psykologiska behoven (självbestämmande, samhörighet & kompetens). Detta för att främja inre motivation som bidrar till ett mer självbestämmande beteende som gynnar det psykologiska välbefinnandet (Deci & Ryan, 2000; Deci & Ryan, 2008; Lemyre et al., 2006) och kan vara en bidragande faktor till att minska risken för utbrändhet. Även kunskap om tidiga tecken på utbrändhetssymptom kan hjälpa tränare att förebygga utbrändhet (Lemyre et al., 2006). I föreliggande studie identifierades inget samband mellan idrottsrelaterade

15 utbrändhetssymptom och uppgiftsinriktat tränar- och kamratklimat. Resultatet visar att fotbollspelare inte relaterar ett uppgiftsinriktat tränar- och kamratklimat till idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Föreliggande resultat ligger inte i linje med tidigare forskning (Balaguer et al., 2002; Isoard-Gautheur et al., 2013). En förklaring till att föreliggande resultat avviker kan vara yngre deltagare och användning av andra mätinstrument än tidigare forskning (Balaguer et al., 2002; Isoard-Gautheur et al., 2013). Resultatet visar ett signifikant positivt samband mellan maladaptiv perfektionism och idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Vidare visade regressionsanalysen att maladaptiv perfektionism kan predicera idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning (Appleton & Hill, 2012; Chen et al., 2008; Gould et al., 1996; Gustafsson et al., 2007; Lemyre et al., 2008). Maladaptiv perfektionism kännetecknas av negativa förstärkningar t.ex. rädsla för att misslyckas, kritik samt höga förväntningar från andra. Konsekvenserna av maladaptiv perfektionism kan innebära hög stressnivå och självkritik som kan påverka prestationen negativt (Slade & Owens, 1998). Att ha perfektionistiska drag är en sårbarhetsfaktor för att utveckla utbrändhet (Gustafsson, 2007) och kan förklara föreliggande resultat. En central del inom elitsatsande tävlingsidrott är att sträva efter perfektion, ständig förbättring samt visa kompetens för att platsa i laget, annars kan tränaren ersätta platsen med en bättre spelare (Hassmén et al., 2011). Föreliggande studies deltagare är aktiva i en elitsatsande fotbollsförening, vilket kan vara en förklaring till resultatet. Genom att har en öppen dialog med varje individuell spelare kan tränare lära ut hanteringsstrategier (lära sig skilja på prestation och individ). Hanteringsstrategier kan minska de perfektionistiska föreställningarna och istället få spelare att använda perfektionism som en tillgång (hög målsättning som är realistisk) (Hardy et al., 1996). Adaptiv perfektionism visade ett signifikant positivt samband med ett uppgiftsinriktatoch resultatinriktat kamratklimat. Resultatet kan upplevas som positivt eftersom det indikerar på att fotbollsspelare kan ha en hälsosammare form av perfektionism i ett resultatinriktat klimat. För fotbollsföreningar kan föreliggande resultat leda till att adaptiv perfektionism kan främjas oavsett vilket motivationsklimat som används. I föreliggande studie visades inget samband mellan adaptiv perfektionism och idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Resultatet visar att fotbollsspelare inte relaterar adaptiv perfektionism till idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Föreliggande resultat ligger i linje med tidigare forskning (Tashman et al., 2010). Dock har tidigare forskning även visat ett positivt samband mellan självorienterad perfektionism (en del av adaptiv perfektionism) och utbrändhet (Hill et al., 2008). En förklaring till varför föreliggande resultat skiljer sig från Hill et al. (2008) kan vara att självorienterad perfektionism enbart är en del av adaptiv perfektionism och därför inte visar något samband med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Föreliggande studies resultat bidrar på ett meningsfullt sätt till ökad kunskap om fenomenet utbrändhet. Tränarklimat, kamratklimat och perfektionism i förhållande till idrottsrelaterad utbrändhetssymptom tillför kunskap om förståelsen för hur idrottare kan utveckla utbrändhet (Hassmén et al., 2011). Metoddiskussion Föreliggande studie genomfördes som en tvärsnittsstudie. Ett fåtal deltagare i studien hade en tendens att besvara frågorna slentrianmässigt. Författarna i föreliggande studie hanterade trenden av slentrian svar genom att exkludera de outliers som förekom. Majoriteten av deltagarna besvarade frågeformuläret efter genomfört träningspass. Deltagarnas trötthet efter det genomförda träningspasset kan ha påverkat svaren. Där tillstånd av trötthet skulle kunna ha upplevts som utbrändhetssymtom som bidrar till att fotbollsspelare tenderar att besvara frågeformuläret ABQ med höga värden. Föreliggande studie genomfördes i slutet av 12

16 säsongen och kan innebära en mental- och fysisk trötthet efter en lång period med träning och tävling. Tidigare studier som genomförts i slutet av säsongen har visat en högre risk för utbrändhet än i början av säsongen (Isoard-Gautheur et al., 2013). Utöver att yngre deltagare och användning av andra mätinstrument kan ha påverkat (Balaguer et al., 2002; Isoard-Gautheur et al., 2013). Kan en förklaringen till att föreliggande studie inte visade något samband mellan adaptiv perfektionism och uppgiftsinriktat kamratklimat med idrottsrelaterade utbrändhetssymptom kan bero på följande: tid för reflektion samt språkförståelse. Författarna upplevde att de kvinnliga deltagarna besvarade frågeformuläret under längre tid än männen. I föreliggande studie deltog fler män än kvinnor vilket kan vara en förklaring till resultatet. Under datainsamlingen förekom ett flertal frågor kring innebörden av påståendena i frågeformuläret. Detta kan antyda att vissa av deltagarna upplevde svårigheter med innebörden av påståendena i frågeformuläret. För att undvika språksvårigheter i frågeformuläret skulle författarna ha konkretiserat och gett exempel för att underlätta språket för deltagarna. För att minska felkällor i resultatet skulle insamlingen av data genomförts vid samma tidpunkt för alla deltagare. Författarna upplevde att majoriteten av deltagarna som besvarade frågeformuläret efter träning var stressade och svarade under kortare tid än de som besvarade innan träning. Detta för att undvika tidspress hos de deltagare som besvarade frågeformuläret efter träning. Eftersom om deltagaren läser formuläret slarvigt eller för fort kan det vara lätt att missa och svaren blir därmed missvisande. Slutsats och framtida forskning Föreliggande studies resultat visar positiva samband mellan maladaptiv perfektionism och ett resultatinriktat tränar- och kamratklimat till idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Maladaptiv perfektionism och resultatinriktat tränarklimat kan betraktas som predicerande för idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Unga elitsatsande fotbollsspelare som upplever maladaptiv perfektionism och resultatinriktat tränar- och kamratklimat tenderar att vara mer sårbara för idrottsrelaterade utbrändhetssymptom. Resultatet visade positiva samband mellan uppgiftsinriktat- och resultatinriktat kamratklimat samt adaptiv perfektionism. Resultatet tyder på att en hälsosammare form av perfektionism kan främjas oavsett motivationsklimat. För svensk idrott kan föreliggande resultat vara viktig att beakta eftersom konsekvenserna av ett resultatinriktat motivationsklimat kan utveckla idrottsrelaterade utbrändhetssymptom som i längden kan leda till utbrändhet. Genom att minska utsträckningen av ett resultatinriktat klimat kan förhoppningsvis konsekvenserna förebyggas. Föreliggande studies resultat kan anses viktig för att föra forskningen om utbrändhet inom idrott framåt. För framtida forskning rekommenderas ytterligare studier som syftar till att inkludera orsaks- och sårbarhetsfaktorer i förhållande till utbrändhet i en och samma studie. Forskning rekommenderas att utföra en longitudinell studie för att få en djupare förståelse för sambandet mellan resultatinriktat motivationsklimat och perfektionism till utbrändhetssymptom. Framtida forskning som genom longitudinella studier replikerar och utökar tidigare forskning kan bidra till ytterligare förståelse för hur orsak- och sårbarhetsfaktorer bidrar till utveckling av utbrändhetssymptom. Förslagsvis skulle en longitudinell studie kunna undersöka skillnader mellan bredd- och elit fotbollsspelare. Vidare rekommenderas framtida forskning att genomföra kombinerade studier där frågeformulär kompletteras med djupgående intervjuer. Kombinerade studier kan bidra till att resultatet redovisas så rättvist som möjligt. Forskning kring hur kamratklimat relaterar till utbrändhet är ett fåtal och rekommenderas därför att undersökas vidare. 13

17 Referenser Altahayneh, Z. (2005). The effects of coaches behaviors and burnout on the satisfaction and burnout of athletes. Jordan: ProQuest Information & Learning. Ames, C. (1992). Classrooms: Goals, Structures, and Student Motivation. Journal of Educational Psychology, 84(3), doi: / Appleton, P. R., & Hill, A. P. (2012). Perfectionism and athlete burnout in junior elite athletes: The mediating role of motivation regulations. Journal of Clinical Sport Psychology, 6(2), doi: Balaguer, I., Duda, J.L., Atienza, F.L., & Mayo, C. (2002). Situational and dispositional goals as predictors of perceptions of individual and team improvement, satisfaction and coach ratings among elite female handball teams. Psychology of Sport and Exercise, 3(4), doi: /S (01) Bergman, A. J., Burns, L. R., & Nyland, E. J. (2007). Correlates with perfectionism and the utility of a dual process model. Personality and Individual Differences, 43(2), doi: Centrum för idrottsforskning (2011). Passionens pris. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Centrum för idrottsforskning (2008). Passion och hängivenhet i idrott - en förutsättning, riskfaktor eller både och?. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Centrum för idrottsforskning (2003). Utbrändhet inom idrotten - ett ökande problem?. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Chen, L.H., Kee, Y.H., & Tsai, Y.M. (2008). An examination of the dual model of perfectionism and adolescent athlete burnout: A short-term longitudinal research. Social Indicators Research, 91(2), doi: /s Cresswell, S. L., & Eklund, R. C. (2005). Motivation and burnout among top amateur rugby players. Medicine and Science in Sports and Exercise, 37(3), doi: /01.MSS C2 Cresswell, S. L., & Eklund, R. C. (2006). The nature of player burnout in rugby: key characteristics and attributions. Journal of Applied Sport Psychology, 18(3), doi: Deci, E.L., & Ryan, R.M. (1985). Intrinsic Motivation and Self-Determination in Human Behavior. Plenum Press, Spring Street New York. Deci, E.L & Ryan, R.M. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology, 25, doi: /ceps Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000a). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55 (1), doi: / X Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008). Self-Determination Theory: A Macrotheory of Human Motivation, Development, and Health. Canadian Psychology, 49, doi: /a DeFreese J., & Smith A. L. (2013). Teammate social support, burnout, and self-determined motivation in collegiate athletes. Psychology of Sport and Exercise, 14(2), doi: /j.psychsport Duda, J. L., & Whitehead, J. (1998). Measurement of goal perspectives in the physical domain. I J. L. Duda (Red.), Advances in sport and exercise psychology measurement (pp ). Morgantown, WV: Fitness Information Technology. 14