LONA projekt Vattendetektiver
|
|
- Birgit Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LONA projekt Vattendetektiver
2 2(9) Bakgrund Idén bakom Vattendetektiver var att utveckla grunden till ett långsiktigt samarbete mellan tre vattenråd och skolor i Kalmar och Nybro kommun. Vattendetektiver bygger på att utveckla en praktisk metod av lärande för hållbar utveckling som passar alla skolor i Kalmar med omnejd. Projektet erbjuder fortbildningar, konkret arbetsmaterial på elevnivå, utomhusaktiviteter och kontakter med samhället, genom vattenråden. Året 2013 tog vattenråden fram en metod för vattenundervisning i grundskolor och testade modellen i en skola i kommunen. Året därpå diskuterades utökat samarbete med skolledningar och Kalmar kommuns utvecklare. Det bestämdes då att satsa på ett regionallt projekt som utvecklar metoden till en fungerande komplettering till skolornas undervisning i hela regionen. Våren 2015 startade LONAprojektet Vattendetektiver i detta syfte. Tre samverkande vattenråd i Kalmar och Nybro (Ostkustens vattensamling) 1 var initiativtagare och Kalmar kommun blev projektägare. Vattenrådens samordnare tillika naturpedagog, blev projektledaren. Vattenråden, Kalmar kommun och LONA finansierade projektet. Projektet avslutades våren Det här dokumentet rapporterar om vad vi har gjort och hur vi jobbar vidare. Vad vi gjorde i projektet 1. Vi har jobbat fram en metod; Vattendetektiver: ett sätt att stötta lärare i att jobba med vatten ämnesövergripande i skolan. Huvudingredienser är personlig handledning, korta fortbildningar, en informativ hemsida och lån av material (vattenlåda). Vi har testat metoden tillsammans med fem pilotskolor. 2. Vi har utvecklat en webbplats som fungerar som en digital verktygslåda. 3. Vi har genomfört ett antal olika fortbildningar. 4. Vi har utvecklat fyra exkursionsprogram och organiserat 15 exkursioner. 5. Vi har erbjudit och genomfört gästlektioner, både inomhus och utomhus. 6. Vi har kartlagt och beskrivit ett tiotal uteklassrummiljöer i Kalmar och Nybro kommuner. 7. Vi har sammanställt material som finns kring vatten samt utvecklat ett nytt läromaterial: en bestämningsnyckel för växter och djur i Östersjön samt ett fiskvandringsspel. 8. Vi har organiserat ett avslutande vattenseminarium. 1 Ostkustens Vattensamling är ett samarbete mellan tre vattenråd längs med den Småländska kusten, Hagbyåns- Halltorpsåns Vattenråd, Ljungbyåns Vattenråd samt Norra Möre Vattenråd. Vattenråden verkar för ett bättre vatten i våra vattendrag och därmed också för en bättre kustmiljö. Samordnare finns på Kalmar kommun.
3 3(9) Hur vi genomförde projektet Utveckla metoden Vattendetektiver Vi vill utveckla en metod som kan tillämpas av skolor i hela regionen och som även kan vara en nationell förebild. Vi har utvecklat en metod som är anpassningsbar, stöttar lärare, jobbar med hållbarhet och med den lokala skolmiljön. En framgångsfaktor i en lyckad satsning kring pedagogik är att utveckla ett stödpaket som kan anpassas efter skolornas dagliga verksamhet. Vi är medvetna om att skolorna har olika mål, omständigheter och erfarenheter. Vattendetektiver ska fungera mer som ett smörgåsbord, än dagens rätt. En annan utgångspunkt i metoden är personlig stöttning genom en (natur)pedagog som fungerar som rådgivare, praktiskt stöd och coach till pedagogerna. Syfte är att sänka tröskeln för att komma igång och öka kompetensen. Tredje utgångspunkten i metoden är att vi använder vatten som att sätt att komma igång med lärande för hållbar utveckling (LHU). LHU är ett nytt begrepp i läroplanen. Flera skolor kämpar med att formge uppdraget med praktiskt pedagogiskt innehåll. Vatten är särskilt lämpligt att jobba med ämnesövergripande, med komplexa problem och samverka kring för lärare och skolledningen. Sist men inte minst tar Vattendetektiver den lokala miljön som utgångspunkt för att sedan lyfta blicken. Alla skolor har någon bäck, damm, dike eller strand som går att nå till fots eller med cykel. Platser där man bor, går i skolan och jobbar ingår alltid i ett avrinningsområde, där vatten som rinner hänger ihop. Vatten hemma, i skolan och i havet hänger ihop. Under projekttiden utvecklades och testades metoden med fem pilotskolor i Kalmar och Nybro kommuner. Resultatet blev bland annat en handledning för lärare i årskurs 1-4. Den finns på webbplatsen: Att delta i Vattendetektiver har fungerat så här: En rektor, lärare eller arbetslag anmäler sitt intresse att delta i projektet. Vi bokar en tid med gruppen för ett handledningsmöte och diskuterar tidigare erfarenheter, önskemål och planerar gästlektioner, fortbildning och exkursioner. Webbplatsen fungerar som en digital verktygslåda som pedagogerna använder för att ta fram läromaterial, hitta utemiljöer och boka material. Pedagogerna gör egna planeringar och deltar i fortbildningar. Klasserna bjuds på gästlektioner och bussexkursioner. Pedagogerna deltar i utvärderingen och avslutande vattenseminarium.
4 Webbplatsen Webbplatsen har utvecklats under projektets gång med syfte att bli en verktygslåda för alla pedagoger i regionen som vill jobba med vatten, i klassrummet, i närmiljön och/eller ämnesövergripande. Webbplatsens olika delar: A. Vatten i skolan. Varför ska man jobba med vatten i skolan, koppling med läroplanen, handledning, med mera. B. En karta med uteklassrum och exkursionsmål i regionen. C. Material till vattenprojekt. En översikt av material som går att ladda ner eller visa direkt samt bokning av vattenlåda och mikroskop. D. Nyheter om vad som händer, kommande fortbildningar och intressanta projekt. Webbplatsen kommer skötas av vattenrådens samordnare och uppdateras ständigt. 4(9)
5 Lärarfortbildningar Under projekttiden har vi genomfört ett antal olika fortbildningar och nått 35 pedagoger från Kalmar, Nybro och Öland. Det finns en kortare fortbildning på cirka 2,5 timme med fokus på praktiska förberedelser, utomhuspedagogik, vattenlådan och sötvattenekologi. Kursen genomfördes under 2016 i Kalmar och Nybro kommuner. Fortbildningen kan organiseras för flera skolor eller ett arbetslag i en skola och den kan ske på många olika plaster, förslagsvis i närheten av skolan. En längre fortbildning (Barnens Hav), en heldag, organiserades i juni 2016 vid Långviken tillsammans med Naturskydsdföreningens Havsnätverk. I utbildningen ingår en föreläsning om Östersjöns ekologi, ett utomhuspass vid en strand samt en workshop med klassrumsaktiviteter. Vid projektets utvärdering framkom det att pedagogerna hellre får flera kortare utbildningspass efter skoltid, än en heldagsutbildning. Erbjudandet kommer därför att anpassas till ett antal kortare fortbildningar spritt över läsåret, både inomhus och utomhus. 5(9) Exkursionsprogram I projektet utvecklades fyra olika exkursionsprogram. Tre exkursionsupplägg riktade sig mot årskurs 1-4 och följer ett vattendrag. Varje vattendrag har flera möjliga exkursionsmål, varav skolan väljer 2-3 mål beroende av intresse/tema, avstånd och skoltiderna. Sammanlagt genomfördes nio exkursioner på detta sätt under 2016: - (fem stycken) Snärjebäcken, med möjliga exkursionsmål: Stensjö, Rugstorp gård, Ebbegärde och Snärjebäckens mynning. - (tre stycken) Ljungbyån, med möjliga exkursionsmål: Barkeström, Svartbäcksmåla, Krankelösa holm och mynningen vid Hossmo. - (en styck) Hagbyån, med möjliga exkursionsmål Tokabo, Törsbo och Hagby gamla fiskeläge
6 Klasserna fördelas i mindre grupper. På de flesta platser ingår olika observations- och undersökningsövningar, till exempel att håva, kika på fåglar och ta vattenprov. Det finns också plats för spel och lek, bland annat med fiskvandringsspelet. 6(9) Karta över Snärjebäcken med exkursionsmål och skolklass in action. Vid Rugstorp gård och Törsbo ingår en guidning på gården, på Barkeström ingår en uppdragsrunda kring sjön. Vid fiskeläget träffar klassen musselodlaren och en båttur ingår vid bra väder. Under alla exkursioner ingår en mer eller mindre lång promenadsträcka med orienterings- och allemansrättsövningar. Under alla exkursioner deltog projektets naturpedagog och minst en medlem i vattenrådet, som guidade och berättade om sin specialitet. Exempelvis visade markägare gården och berättade om vikten av vatten på en gård, ordförande i vattenrådet använde fiskvandringsspelet och engagerade kring fiskfrågor, en medlem i vattenrådet som gjorde en föremålsjakt av historiska föremål samt musselodlaren som berättade om sin verksamhet i havet. Fjärde exkursionen utvecklades tillsammans med naturum Ottenby. Den handlar om upplevelser av Östersjön och dess ekologi. Exkursionsprogrammet riktar sig mot årskurs 5 och 6. Under höstterminen genomfördes sex exkursioner med detta program. Upplägg Ottenby: Klasserna fördelas i mindre grupper som går förbi olika stationer. 1. Samla in och studera vattendjur/växter
7 7(9) 2. använda alla sinnen för att ta in alla intryck på naturum 3. forska kring ejder och Östersjön. Fjärde gruppen besökte naturum och fyren. Lärarna fick en handledning inför exkursionen med tips om hur man kan förberedda sig inför utflykten samt tips på vad man kan göra i skolan. Exkursionsprogrammet har blivit en fast del av naturum Ottenbys program. Upplev Östersjön genom upptäckande och berättelser Gästlektioner Under projekttiden fick åtta skolklasser besök av naturpedagogen och vattenrådet. Beroende på lärarnas önskemål har det varit möte i fält, vid vattendrag eller i klassrum. Uteklassrummiljöer Exkursionsmålen och flera andra lämpliga uteklassrum har inventerats och presenteras på en karta på webbplatsen. Meningen är att det ska inspirera pedagoger att själva ta sig ut med klasserna, eventuellt med lånad vattenlåda.
8 Läromaterial Vi gjorde en sammanställning av allt material om vatten för olika målgrupper och länkade till tillgängligt digitalt material, detta går att hitta på webbplatsen. Vi ville även erbjuda ett lekfullt moment om fiskekologi under exkursionerna och utvecklade ett fiskvandringsspel, som visade sig fungera lika väl utomhus som inomhus. Tillsammans med naturum Ottenby utvecklade vi också en enkel bestämningsnyckel för djur och växter i Östersjön, som kan användas utomhus vid strandkanten för snabb sortering. Vi använde material från Stockholms Östersjöcentrum. Samtliga material finns att ladda ner på webbplatsen. 8(9) Bestämningsnyckel, vattenlådan och fiskvandringsspelet
9 9(9) Vattendetektiver erbjuder också vattenlådor och ett USB-mikroskop som pedagoger kan låna för användning inomhus och utomhus. Vattenlådan har material för fältarbete vid sötvatten och Östersjön samt material för experiment, studier och lek i klassrummet. Vattenlådorna används också under gästlektioner och exkursioner. Vattenseminarium Projektet avslutades med ett vattenseminarium som vi organiserade tillsammans med den Globala Skolan. Under seminariet fanns det plats för utbyte av erfarenheter och testa nyutvecklat material. Den teoriska delen bestod av en introduktion i de globala målen och hur man kan jobba kring dem med vatten i skolan, samt en sammanställning av läromålen som har koppling till vatten. Sista presentationen finns även på webbplatsen. Samarbetspartner I projektet har vi samarbetat med olika organisationer och personer, vilka har gjort projektet möjligt. Självklart har vi främst pilotskolorna att tacka, som har testat metoden och exkursionsprogrammen. Styrelser och medlemmar av vattenråden har kommit med många bra synpunkter, kontakter och förslag för exkursioner. Vi har samarbetat med naturum Ottenby och Naturskyddsföreningens havsnätverk i att ta fram material, fortbildning och exkursioner med Östersjötema. Vi har arbetat nära Kalmar kommuns utbildnings- och miljöstrateger för att sätta lärande om vatten och hållbar utveckling på agendan, samt med länsstyrelsens nätverk för lärande för hållbar utveckling. Vi har skapat nya och återupptagit gamla kontakter med organisationer, såsom nätverk Vatten i skolan, naturskoleföreningen och nationellt nätverk för lärande för hållbar utveckling. Fortsättning Projektet kommer att fortsätta under vattenrådens regi (Ostkustens vattensamling). Projektet har fått stöd från SydOstLeader att utöka sin verksamhet till fler skolor och äldre målgrupper till och med Metoden kommer att användas och utvecklas hela tiden. Vi fortsätter att inspirera och stötta skolor i Kalmar och Nybro kommuner och hoppas på att nå ut till skolor i hela Sverige som vill jobba med vatten i skolan som ämnesövergripande tema. Kontakt: Renate Foks, projektledare Kalmar kommun, Serviceförvaltning Telefon: , Renate.foks@kalmar.se
1. Vatten som ämnesövergripande tema i lärandet
Handledning för årskurs 1-4 1. Vatten som ämnesövergripande tema i lärandet Vattendetektiver inbjuder eleverna att upptäcka vatten i sin närmiljö. Många skolor har nära till ett vattendrag eller till havet
En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan
2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Barn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan
Utbildning Vår 2019 Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan Hands-On Workshop! Få tips till din undervisning! Digga
Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.
VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Plan för Naturskolans insatser för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning.
Plan för Naturskolans insatser 2012-2016 för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning. Nynäshamns Naturskola är en resurs för skolor och förskolor i Nynäshamns kommun. Följande
Projektbeskrivning (hela projekttiden)
Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella
Sammanställning av utvecklingsprojekt genomförda på folkhögskolor under år 2015
Sammanställning av utvecklingsprojekt genomförda på folkhögskolor under år 2015 Sammanfattning De genomförda utvecklingsprojekten under år 2015 handlade till största del om kompetensutveckling för pedagoger
Välkommen till Peppy Pals School!
Lärarhandledning Välkommen till Peppy Pals School! Ett digitalt verktyg utformat specifikt för att hjälpa dig som pedagog i ditt främjande värdegrundsarbete. Vi hjälper dig att på ett lekfullt sätt lära
Det goda livet i Gävle inom ramen för ett jordklot
Det goda livet i Gävle 2030 - inom ramen för ett jordklot Nationell LHU-konferens i Linköping 15 november 2017 Det här kommer vi ta upp: Bakgrund till LHU och Det goda livet i Gävle Genomförandet 16/17
FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker
FISKVANDRINGSSPELET Detta spel har utvecklats som en del av projektet Vattendetektiver. Spelet kan spelas på många olika sätt och med olika målgrupper. Spelet syftar på at öka kunskap kring biologin i
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.
Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt, 2015-2021
Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län 39186 Kalmar Kalmar, 4 maj 2015 Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,
Digitalt skapande i kulturskolan
Digitalt skapande i kulturskolan Ett pilotprojekt hösten 2018 Digitalt skapande i kulturskolan 2 Inledning Samhället går i en riktning där digitala verktyg blir en del av alla tänkbara områden, estetiska
Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.
Färsna gård 190112 Utvärdering och reflektion Utomhuspedagogik i förskola, en satsning i Norrtälje kommuns statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola hösten 2018 Syfte och mål Målet och syftet
Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling
Hylte Naturskola att lära in ute Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling Ett LONA projekt Emma
Den hållbara staden Skolan har här en viktig uppgift
Den hållbara staden I den hållbara staden krävs det att människorna förstår hur de försörjs, vart restprodukterna tar vägen och naturen runt om dem fungerar. Skolan har här en viktig uppgift Karaktärsdrag
Arbetsplan
Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2014-2015 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga
Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan
Datum 2018/2019 Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan 2018/2019 Tidsperiod: 2018/2019 Vikten av digital kompetens Digital kompetens för elever
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan
PEDAGOGISK IT HANDLINGSPLAN 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan 2017 2018 Vikten av digital kompetens Digital kompetens för elever är förmågan
Storvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Kvalitetsredovisning Läsåret
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens
Digitalt lärande och programmering i klassrummet
Digitalt lärande och programmering i klassrummet utbildningsprojekt för lärare Vision Programmering blir en naturlig del i klassrummet. Alla lärare ska kunna använda programmering som ett arbetssätt för
Återrapportering av utbildningspolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2013-02-04 BUN 2012/1305 53101 Barn- och ungdomsnämnden Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2012 Förslag till beslut Barn-
SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER
KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER SKOGEN I SKOLAN Innehåll Vår rikstäckande verksamhet Utomhuspedagogik Våra läromedel Exempel på övningar Faktablad Vårt nyhetsbrev Vår webbplats Följ oss på Facebook
N Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den
UTVÄRDERING Nynäshamns Naturskolas verksamhet
UTVÄRDERING 2011 Nynäshamns Naturskolas verksamhet 1 Sammanfattning av de sammanställda enkätsvaren Skolan De svarande lärarna är tycker naturskoledagarna fungerar bra när det gäller organisation, innehåll
KVALITETSREDOVISNING 2007/08
KVALITETSREDOVISNING 2007/08 Norra skolan Rektor Pär Höckert Rektor Marianne Henrikson Adress Lasarettsgatan 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-223480, 225161 0141-50854 par.hockert@motala.se marianne.henrikson@motala.se
Individuell utvecklingsplan HT 2014. Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Träningsskolans kursplan Myrans Heldagsskola Kommunikation (Svenska) Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.
SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd
Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.
Naturskola Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Genom att naturskolan erbjuder för- och grundskolor möjlighet till utomhusundervisning i den egna närmiljön ges möjlighet för ett plats-
Angela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
Angela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet Vi vill: Med hjälp av havet inspirera lärare på alla nivåer att våga ta steget och låta eleverna forska & arbeta
Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE
Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön
Storvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag
Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november 2017 1. Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag 100% 94.7% 90% 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 5.3% 0% 0.0% Ja Nej Vet ej Namn Procent
Aktiva Ute Malmö Naturskola
Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av
Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna
Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 2-4 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 5 2.1 Regional referensgrupp
Neglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen
Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra
#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola
#allaskalyckas digital kompetens It-strategi för grundskola och grundsärskola Barn - och utbildningsförvaltningen 2017 Innehåll Inledning... 2 Hallstahammar kommuns vision 2025... 2 Nationell it-strategi...
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte
Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta
SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER
KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER SKOGEN I SKOLAN Innehåll Vår rikstäckande verksamhet Utomhuspedagogik Våra läromedel Exempel på övningar Faktablad Vårt nyhetsbrev Vår webbplats Följ oss på Facebook
Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor
Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor BioFuel Region ett kluster Norra Sverige - världsledande region i omställningen 4ll e5 ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle KNUT- projektet
Trafikdiplomerad skola
2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som
Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa
KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september april 2018
"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september 2017 april 2018 1. Kön: 2. Jag jobbar vid: 1/7 3. Ta ställning till följande påståenden (1 = mycket dåligt/litet, 2 = ganska dåligt/litet, 3 = varken bra eller
Skolprestationer förbättras av utomhusundervisning
Skolprestationer förbättras av utomhusundervisning Ingen ifrågasätter vad kunniga och engagerade lärare betyder för skolarbetet. Nu visar forskningen att även platsen för lärarens pedagogiska undervisningsupplägg
Program För Naturskyddsföreningen i Karlshamn Vinterhalvåret
Program För Naturskyddsföreningen i Karlshamn Vinterhalvåret 2018-2019 Att tänka på inför utflykter: Medtag fika om inget annat anges. Ha kläder och skor som passar årstiden och vädret och eventuellt något
Skapande skola- projekt 2014-2015
Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.
Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd en kort presentation och vårt arbete i Svedalas Vattengrupp ett sätt att synliggöra vatten och vattens
Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd en kort presentation och vårt arbete i Svedalas Vattengrupp ett sätt att synliggöra vatten och vattens betydelse i kommunens arbete. Segeåns Vattendragsförbund
Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015
Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.
Sveriges historia. En digital undervisningsresurs för skolor
Sveriges historia En digital undervisningsresurs för skolor Statens historiska museer Susanna Zidén, projektledare Målsättning: Göra föremål i museers samlingar tillgängliga digitalt så att elever och
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52
KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK
Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan
Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-
Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost
Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.
Gröna Skolgårdar Malmö 2013/2014
Ansökan till Gröna Skolgårdar Malmö 2013/2014 Serviceförvaltningen, Utvecklingsavdelningen Har er förskole/skolgård brist på gröna och inspirerande miljöer? Behöver ni en mera inspirerande utomhusmiljö
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Införandet av en till en och G Suite i Kumla kommun. Örebro universitet
Införandet av en till en och G Suite i Kumla kommun Örebro universitet 2019-04-04 Det här är Kumla kommun Kumla kommun (21651 invånare) Totalt 2760 elever Stene skola F-6 Vialundskolan 7-9 åk F-6 åk 7-9
Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon
SKOLTRÄDGÅRDSVERKSAMHET MED UTOMHUSPEDAGOGIK 2003 AV TORSTEN KELLANDER,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION,SLU Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon Tankarna att ytnyttja alla våra
Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.
Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi vill i vårt tema införliva empati
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut
SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!
SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde
Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,
VERKSAMHETSPLAN Mogata skola
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16
För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,
Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016
150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Tjänsteskrivelse och Verksamhetsplan för Knivsta naturskola i Eda har varit utsända.
Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-08 90 Naturskolans verksamhetsplan 2016-2018 SUN-2016/447 Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar
Skola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Ett år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
SKAPANDE SKOLA läsåret
SKAPANDE SKOLA läsåret 2019-20 KÄRA NÅN! - förskolan - åk 1 (5-7 år) NU! - åk 3-5 That s Revolting! - åk 8 & 9 Expressteatern erbjuder -väl beprövade arbetsmetoder -bred erfarenhet av dramapedagogiskt
Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation
Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram
Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012
Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad
Ung på nätet. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid
Ung på nätet - Camilla Häggström, projektledare. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid 171001-180930 - Huvudsyfte, kartlägga ungas utsatthet på nätet (mobbning, näthat etc.) och hitta metoder och