Punktbelastning jämförelse mellan beräkning och provning
|
|
- Lars-Göran Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektnummer Kund Rapportnummer D Lätta, självbärande karossmoduler TR Datum Referens Revision Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering LS RL LA LA Open Punktbelastning jämförelse mellan beräkning och provning Rickard Juntikka a, Rolf Lundström b a SICOMP AB, Box 104, SE Mölndal b SICOMP AB, Box 271, SE Piteå All rights reserved. No part of this publication may be reproduced and/or published by print, photoprint, microfilm or any other means without the previous written consent of SICOMP AB. In case this report was drafted on instructions, the rights and obligations are subject to the relevant agreement concluded between the contracting parties. Submitting the report for inspection to parties who have a direct interest is permitted SICOMP AB. Sammanfattning Två olika metoder för uppskattning av skadeinitiering i en sandwichpanel utsatt för punktbelastning utvärderas. Första metoden är analytisk enligt modeller härledda av Robin Olsson. Den andra metoden är finita elementberäkningar. Punktbelastningen består av en cylinderformad indentor. Resultaten visar att den analytiska metoden som är utvecklad för en sfärisk intryckningskropp ger konservativa resultat för skadeinitiering för detta lastfall. Finitia elementberäkningen ger god överensstämmelse med den generella responsen, men är överlag styvare än den uppmätta deformationen. Orsaker är förmodligen osäkra materialdata, att en PVC-matta var limmad på övre täckskikt vid provning (modellerades ej) och att ingen styvhetsreducering i täckskikten på grund av skadeinitiering är inkluderad. Nyckelord: Distributions lista (endast för konfidentiella rapporter) Organisation Namn Kopior SICOMP AB P O Box 271 SE Piteå Sweden tel +46(0) fax +46(0) PART OF THE IFP SICOMP GROUP
2 Innehåll Page 1. Introduktion 3 2. Metod Praktisk provning Analytiska beräkningar Finita element-beräkningar 5 3. Resultat Analytisk beräkning Finita element beräkning Sammanställning av resultat Diskussion Slutsatser Referenser 11 Bilaga 1. Matlabprogram för analytisk beräkning av kritisk last för punktbelastning på sandwichmaterial 2008 SICOMP AB 2
3 1. Introduktion En nackdel som sandwichelement med en förhållandevis vek skumkärna dras med är dess känslighet gentemot punktbelastning. Dimensionering av sandwichmaterial för punktbelastning är en komplicerad uppgift och den enkla vägen är att använda en stor säkerhetsmarginal för att täcka upp för de punktbelastningar som kan uppkomma under livstiden för en struktur. Nackdelen som följd är en stor risk att strukturen blir onödigt tung och får en högre tillverkningskostnad en nödvändigt. Detta dokument jämför beräkning och utförd provning med punktbelastning på sandwichelement inom projektet Lätta, självbärande karossmoduler. Målet är att prova olika beräkningsmetoder och göra en kvantitativ jämförelse med den genomförda provningen och därigenom rekommendera tillvägagångssätt för dimensionering av sandwichelement utsatt för punktbelastning. 2. Metod 2.1. Praktisk provning Den provning som används för jämförelsen i detta arbete finns redovisat i SICOMP-rapporten CR06-047, Punktlastprov av golvmoduler [1], och nedan finns en sammanfattning av provupplägg och resultat relevanta för denna undersökning. En kvadratisk sandwichpanel punktbelastades och kraft samt förskjutning registrerades. Panelen var upplagd på ett stelt underlag och punktbelastningen anlades på det övre täckskiktet, se Figur 1. Punktbelastningen bestod av en stålcylinder med diameter φ50 mm. Mått och materialegenskaper för de i panelen ingående materialen presenteras nedan. De presenterade värdena för kärnan är hämtade från SICOMP-rapporten CR [2], egenskaperna för täckskiktet är uppskattningar baserat på erfarenhet SICOMP AB 3
4 Figur 1. Punktbelastning på sandwichpanel med stelt underlag [1]. Punktbelastningen anlades med en hastighet av 2 mm/minut upp till brott. Den resulterande kraften som funktion av förskjutningen är presenterad i Figur 2. Figur 2. Resulterande kraft som funktion av förskjutning för sandwichpanel på stelt underlag [1]. Från provrapporten [1] hämtas följande beskrivning av provförloppet: Vid ca 15 kn hörs ett svagt knastrande ljud. Efter en belastning upp till 26 kn avlastas föremålet och en skadeundersökning görs. Då kan en bestående intryckning på 3,4 mm noteras. En ny belastning görs på ett annat ställe på plattan. Kraft påförs med 2 mm/min upptill totalt brott som sker vid 63 kn. Brottet blir genom att cylindern med Ø50 stansar genom övre täckskikt. Vid brottet hörs en kraftig knall SICOMP AB 4
5 En närmare studie av Figur 2 tillsammans med beskrivningen för en typisk respons för en punktbelastning på sandwich beskriven i SICOMP-rapporten Dimensionering för punktbelastning, CR06-069, [4] ger indikationer på följande förlopp: Kraft 0-5 kn: En inledande del med i stort sett elastiskt beteende, deformationerna är förhållandevis små och ingen urskiljbar skada har initierats än. Kraft ~5 kn: Ett knä uppstår i kurvan vilket antyder att flytspänningen i ett begränsat område under kontakten uppnåtts i kärnan, en skillnad i kontaktstyvhet före och efter detta knä kan urskiljas. Kraft 5 63 kn: Lägre styvhet än innan flytspänningen uppnåtts i kärnan, däremot kan en kontinuerlig styvhetsökning ses vilket beror på stor böjdeformation i övre täckskiktet som i sin tur resulterar i ett styvhetsbidrag från membranspänningar. Membranspänningarna växer till med deformationen och visar sig genom en långsam styvhetsökning ända upp till brott. Kraft 63 kn: Det anbringade objektet, en stålcylinder med skarp anliggningskant, orsakar höga transversella skjuvspänningar i kontaktlinjen mellan cylinder och täckskikt som till slut orsakar brott, en stanseffekt Analytiska beräkningar De beräkningar utförda här bygger på arbetet av Robin Olsson presenterat i [4]. De analytiska beräkningarna bygger på ett sfäriskt kontaktobjekt, vilket inte överensstämmer med det aktuella lastfallet. Det aktuella lastfallet med en cylinder är förmodligen initiellt snällare i och med att anliggningsytan är större, de resulterande spänningarna i kärnan för den inledande delen av provet blir lägre med en cylinder. Ett sfäriskt kontaktobjekt blir mer av en punktlast. De analytiska beräkningarna förmodas därför bli aningen konservativa för detta lastfall. Beräkningarna utförs för den inledande delen upp till knät, alltså initiering av brott i kärnan, och ger därmed kritisk last och deformation för detta tillsammans med en effektiv kontaktstyvhet för provet Finita element-beräkningar En axi-symmetrisk beräkningsmodell utvecklades i finita element programmet Ansys 11.0, se Figur 3. Möjligheten att använda en rotationssymmetrisk modell motiveras av att det är beräkningsmässigt gynnsamt jämfört med att räkna på en modell uppbyggd av solida element samt att det är ett lokalt problem, om plattan är cirkelformad eller kvadratisk har mycket liten 2008 SICOMP AB 5
6 effekt på resultaten så länge plattan är tillräckligt stor, vilket antas här. Vid provning var en PVC-matta limmad på övre täckskiktet. I beräkningarna bortsågs från denna. Mellan cylindern och övre täckskiktet på sandwichpanelen anlades ett kontaktvillkor med en antagen friktionskoefficient på µ = 0,5. Belastningen påfördes cylindern som en förskjutning. Nedre delen av täckskiktet är förhindrad att röra sig i vertikal led, inga andra randvillkor användes i modellen. En liten studie på inverkan av elementstorlek utfördes med elementstorlekar varierande mellan 0,1 5 mm. Resultaten visade att en elementstorlek på e s = 1 mm i detta fall gav en rimlig beräkningstid samtidigt som skillnaden i resultat jämfört med en elementstorlek på e s = 0,1 mm var försumbar. Figur 3. Axi-symmetrisk finita element modell av punktbelastning på sandwichpanel, a) Modell, b) Kontakt mellan cylinder och övre täckskikt. Materialegenskaperna för täckskikten antogs vara linjärt elastiska, ingen reducering av styvheten inkluderades på grund av eventuell skadeformering. För kärnmaterialet användes en enkel multilinjär elastisk materialmodell som modellerar ett typiskt beteende för skum vid kompression, se SICOMP-rapport CR [2] där kompressionsprov utfördes på Styrofoam HD 300-F. I Figur 4 nedan visas resultat från ett av dessa kompressionstest [2] SICOMP AB 6
7 Figur 4. Kompressionsprov av Styrofoam HD 300-F [2]. Som en approximation användes en kompressionskurva för kärnan enligt Figur 5. Figur 5. Antagen kompressionskurva för Styrofoam RTM. Övriga materialegenskaper presenteras i Tabell 1. Egenskaperna för täckskikten är homogeniserade och uppskattade med typiska egenskaper för kvasi-isotropt upplagd glasfiberarmerad polyester. Tjockleken på täckskikten är ungefärlig. Materialegenskaperna för kärnan är hämtade från datablad från DOW [3] SICOMP AB 7
8 Egenskap Täckskikt Tabell 1. Egenskaper för sandwichpanelen. Värde Glasfiberväv/polyestermatris Tjocklek, (mm) 4 Elasticitetsmodul, (GPa) 18 Brottspänning, drag, (MPa) 120 Transversell skjuvbrottspänning (MPa) 70 1 Kärna Styrofoam RTM Densitet, (kg/m 3 ) 40 Tjocklek, (mm) 85 Elasticitetsmodul, (MPa) Flytspänning, tryck, (MPa) Tangentmodul, tryck, (kpa) 1 1 Från [4] Beräkningarna genomfördes med olinjära geometriska effekter på grund av stora deformationer. 3. Resultat 3.1. Analytisk beräkning Ett program enligt det beskrivna tillvägagångssättet för punktbelastning i [4] skrevs i Matlab. Programmet återfinns i Bilaga 1. Resultaten återfinns i sammanställningen i Tabell Finita element beräkning Två beräkningar genomfördes, den första med de lägre värdena på elasticitetsmodul och flytspänning för kärnan och den andra med de högre värdena, se Tabell 1. Resultaten från beräkningarna presenteras i Figurerna 6-8. En sammanställning återfinns i Tabell SICOMP AB 8
9 Figur 6. Reulterande kraft som funktion av förskjutning på cylindern. Figur 7. Spänning (Von Mises) i kärnan (låga egenskaper på kärna) vid 1,9 mm förskjutning SICOMP AB 9
10 Figur 8. Skjuvtöjning ut ur planet i övre täckskiktet (låga egenskaper på kärna) vid 7,0 mm förskjutning Sammanställning av resultat Se Tabell 2 nedan för en sammanställning av resultat. Tabell 2. Sammanställning av resultat för provning och beräkning. Provning Analytiskt FE Låga egenskaper FE Höga egenskaper Kraft vid kärnkrossning, (kn) ~ Deformation vid kärnkrossning, (mm) ~ Initiell styvhet, (kn/mm) ~ Medelstyvhet upp till 15 kn, (kn/mm) ~ Kraft vid uppkomst av matrissprickor i täckskiktet, (kn) Diskussion Kraften och därmed styvheten för den analytiska beräkningen är lägre jämfört med provresultat vilket var väntat. Punktbelastningen är pålagd med ett cylinderformat objekt, de analytiska beräkningarna antar en sfärisk form på intryckningsobjektet. Däremot är deformationen vid kärnkrossning i bra överensstämmelse med provning. Finita element beräkningarna visar sig ha samma typ av kraft-förskjutningsbeteende överlag men har en generellt styvare respons. En orsak är att ingen PVC-matta inkluderades i beräkningarna vilket främst inverkar på den initiella responsen. En annan orsak är att mått och 2008 SICOMP AB 10
11 materialegenskaper är osäkra och har uppskattats efter bästa förmåga. Täckskiktens tjocklek har en betydande inverkan på böjstyvheten t.ex. Kärnans styvhet verkar främst ha inverkan på den initiellt elastiska delen upp till den kraft då kärnans flytspänning nås. Vid större förskjutningar har kärnans styvhet en mindre betydelse vilket antyder att det är täckskiktens egenskaper som styr större delen av beteendet vid stora förskjutningar. Beräkningarna innefattar inte någon skademodell för täckskikten, olinjärt materialbeteende används enbart för kärnan, vilket innebär att ingen styvhetsförändring p.g.a. skador i täckskikten modelleras. Troliga skadeformeringar i övre täckskiktet är matrissprickor, delamineringar, klippeffekter och fiberbrott. Dessa skador reducerar både skjuvstyvhet och böjstyvhet för täckiktet vilket i sin tur förmodligen påverkar hela kraftresponsen vid intryckningen efter skadeinitiering i kärnan. 5. Slutsatser Den analytiska beräkningsmetoden är utformad för en intryckning av en sfäriskt formad kropp. I det aktuella lastfallet används en cylinder vilket gav konservativa resultat vad gäller skadeinitiering och styvhetsrespons. De finita elementberäkningarna gav god överensstämmelse vad gäller generellt kraftförskjutningsbeteende med provning. Däremot var responsen styvare överlag. Detta beror troligen på att material- och geometridata är osäkra, ingen PVC-matta modellerades samt att ingen skademodell användes för täckskikten. Finita elementberäkningar kan således användas med god noggrannhet då man kan anta att den första skadan uppkommer i kärnan. Ska hela förloppet simuleras upp till komplett brott måste en materialmodell som inkluderar beteendet vid skadeformering i täckskikten användas. 6. Referenser 1. Häggbom, Erik. Punktlastprov av golvmoduler, SICOMP rapport CR06-047, SICOMP AB, Lundmark, Peter. Mechanical behaviour of Styrofoam HD 300-F, SICOMP Confidential Report CR06-051, SICOMP AB, Juntikka, Rickard. Dimensionering för punktbelastning, SICOMP rapport CR06-069, SICOMP AB, SICOMP AB 11
12 Bilaga 1. Matlabprogram för analytisk beräkning av kritisk last för punktbelastning på sandwichmaterial Procenttecken betyder kommentar. %Beräknar kritisk last enligt Robins intryckningsmodell på sandwich. %Beteckningar enligt SICOMP rapport CR clear; %Täckskikt Ef = 18e9; nuf = 0.3; Gf = Ef/(2*(1-nuf)); Em = 3e9; tf = 4e-3; taoc = 70e6; %Kärna Ec = 16e6; tc = 85e-3; sigmac =0.4e6; nuc = 0.32; %Islagsobjekt R = 25e-3; Ei = 210e9; %Elasticitetsmodul %Poissons tal %Skjuvmodul %Elasticitetsmodul, matris %Tjocklek %Skjuvbrottgräns för matrissprickor %Elasticitetsmodul %Tjocklek %Flytgräns, kompression %Poissons tal %Radie, sfärisk %Elasticitetsmodul %Effektiva egenskaper för sandwich gamma = 1-nuf^2 * Ef/Ef; D11 = 1/gamma * (Ef*tf*(tc+tf)^2)/2; D22 = D11; D12 = 1/gamma * (nuf*ef*tf*(tc+tf)^2)/2; D66 = 1/gamma * (Gf*gamma*tf*(tc+tf)^2)/2; eta = (D12+2*D66)/sqrt(D11*D22); Dstar = sqrt(d11*d22*(eta+1)/2); %Effektiva egenskaper för täckskikt, antar isotrop D11f = Ef*tf^3/12/(1-nuf^2); D22f = D11f; D12f = Ef*tf^3*nuf/12/(1-nuf^2); D66f = Ef*tf^3*(1-nuf)/12/2/(1-nuf^2); etaf = (D12f+2*D66f)/sqrt(D11f*D22f); Dstarf = sqrt(d11f*d22f*(etaf+1)/2); Qstarf = 12*Dstarf/tf^3; Qstarzf = Em; Qstarzi = Ei; Qstarzc = Ec/(1-nuc^2); QH = 1/(1/Qstarzi+1/Qstarzf); %Effektiv styvhet för täckskikt kh = 4/3*QH*sqrt(R); hcmax = tf*32/27*(4/3*qstarf/qstarzc)^(1/3); %Kärntjocklek större eller lika med hcmax? if tc <= hcmax 2008 SICOMP AB 12
13 hstarc = tc/1.38; else hstarc = 2*hcmax; end %Effektiv styvhet, kärna kf = Qstarzc / hstarc; %Deformation i kärna alphaf = sigmac / kf; %Kritisk kraft för kärnkrossning Fcr = 8*sqrt(2*hcmax*Dstarf/Qstarzc)*sigmac %Deformation i täckskikt alphah = (Fcr/kH)^(2/3); %Total deformation alpha_tot = alphaf + alphah %Kritisk kraft för matrissprickor i täckskikt Fs = 4/3*(pi*tf*taoc)^1.5*sqrt(R/QH) 2008 SICOMP AB 13
Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karossmoduler TR08-007 Datum Referens Revision 2008-10-27 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Rolf Lundström Open Skillnaden mellan
Läs merJämförelse mellan vakuuminjicering och limning
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.48 Lätta självbärande karossmoduler TR08-009 Datum Referens Revision 2008-10-27 Aktivitet 4.8 Produktionsteknik Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering
Läs merLivens inverkan på styvheten
Livens inverkan på styvheten Sidan 1 av 9 Golv förstärkta med liv är tänkta att användas så att belastningen ligger i samma riktning som liven. Då ger liven en avsevärd förstyvning jämfört med en sandwich
Läs merAngående skjuvbuckling
Sidan 1 av 6 Angående skjuvbuckling Man kan misstänka att liven i en sandwich med invändiga balkar kan haverera genom skjuvbuckling. Att skjuvbuckling kan uppstå kan man förklara med att en skjuvlast kan
Läs merIdeer till förbättringar av tekniken för produktion av kompositsandwich genom förenklad förformning
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karosser TR08-013 Datum Referens Revision 2008-10-28 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering LN Rolf Lundström MSv MSv Open Ideer
Läs merHållfasthetsmässiga konsekvenser av olika koncept för ett golv. Rolf Lundström
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta Karossmoduler TR08-008 Datum Reerens Revision 008-0-8 Registrerad Utärdad av Granskad av Godkänd av Klassiicering Open Hållasthetsmässiga konsekvenser av
Läs merDimensionering för punktbelastning
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.4 Lätta, självbärande karossmoduler TR08-010 Datum Reerens Revision 008-10-84 Punktbelastning Ett Registrerad Utärdad av Granskad av Godkänd av Klassiicering RJ
Läs merProjekt : Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt
Projekt 241831: Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt Beräkningsrapport: Olinjär finit elementberäkning av testrigg för limträknutpunkt Mats Ekevad LTU Träteknik 2013-04-05 Sammanfattning Testriggen
Läs merBeräkning av U-värde för hus
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen
Läs merMaterial, form och kraft, F4
Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan
Läs merTentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Läs merSpänning och töjning (kap 4) Stång
Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)
Läs merFEM modellering av instabilitetsproblem
FEM modellering av instabilitetsproblem Richard Malm, Andreas Andersson KTH Brobyggnad Uppgiftsbeskrivning En balk med I-tvärsnitt bestående av två hopsvetsade U-profiler är fritt upplagd med en spännvidd
Läs merMaterial, form och kraft, F11
Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning
Läs merAnalys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz
Analys av lyftarm för Sublift Stefan Erlandsson Stefan Clementz Examensarbete på grundnivå i hållfasthetslära KTH Hållfasthetslära Handledare: Mårten Olsson Juni 2010 Sammanfattning Syftet med rapporten
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag
Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning
Läs merHållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson tisdag 11 september 8:15 10:00 Föreläsning 3 PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Fortsättning av föreläsning 2 Paus Föreläsning 3: Kapitel 4,
Läs merAnalys av belastning på räckesinfästning på tvärspänd platta
Analys av belastning på räckesinfästning på tvärspänd platta Slutrapport Mats Ekevad, Luleå Tekniska Universitet 2014-05-28 Förord Rapporten beskriver resultatet av beräkningar på räckesinfästningar på
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska
Läs merKOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER
KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER Tomas Walander 1 1 Materialmekanik, Högskolan i Skövde, Box 408, 541 28 Skövde, e-post: tomas.walander@his.se Bild 1 END NOTCH
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-08-17 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merMaterial, form och kraft, F9
Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet
Läs merProvning av spännarmerade plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Provning av spännarmerade plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:16 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige
Läs mer= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Läs merRepetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)
Repetition Newtons första lag En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0) v Om ett föremål är i vila eller likformig rörelse är summan
Läs merGränslastberäkning en enkel och snabb väg till maximal bärförmåga
Gränslastberäkning en enkel och snabb väg till maximal bärförmåga Mikael Möller & Anders Olsson Stockholm, 2014 Confidentiality This document contains elements protected by intellectual property rights
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Läs merStumskarvars inverkan på bärförmåga och styvhet
Stumskarvars inverkan på bärförmåga och styvhet Slutrapport TCN 241834 Mats Ekevad, Luleå Tekniska Universitet 2014-06-17 Förord Projektet har genomförts under 2013-2014 och är gjort i TCN:s regi. Initiativet
Läs mer& äe %s Statens väg- och trafikinstitut. VZfnotat. Nummer: V 04 - Datum: Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong
VZfnotat Nummer: V 04 - Datum: 1986-11-14 Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong Författare: Örjan Petersson Avdelning: Vägavdelningen (Vägkonstruktionssektionen) Projektnummer: 4
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-04-18 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära unds Tekniska Högskola, TH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-03-13 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den visas
Läs merÅterblick på föreläsning 22, du skall kunna
Återblick på föreläsning 22, du skall kunna beskriva det principiella utseendet för en elastiskplastisk materialmodell beskriva von Mises och Trescas flytvillkor beräkna von Mises och Trescas effektivspänningar
Läs merFormelblad, lastfall och tvärsnittsdata
Strukturmekanik FE60 Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata Formelblad för Strukturmekanik Spännings-töjningssamband för linjärt elastiskt isotropt material Enaiell normalspänning: σ = Eε Fleraiell normalspänning:
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning
Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.
Läs merBetongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,
Läs merK-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Läs merVäggar med övervägande vertikal- och viss transversallast
Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast 1 Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.1 och kapitel 5 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs i
Läs merTANA17 Matematiska beräkningar med Matlab
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Laboration 1. Linjär Algebra och Avbildningar Namn: Personnummer: Epost: Namn: Personnummer: Epost: Godkänd den: Sign: Retur: 1 Introduktion I denna övning skall
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 00-06-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan
Läs merManual för ett litet FEM-program i Matlab
KTH HÅLLFASTHETSLÄRA Manual för ett litet FEM-program i Matlab Programmet består av en m-fil med namn SMALL_FE_PROG.m och en hjälp-fil för att plotta resultat som heter PLOT_DEF.m. Input För att köra programmet
Läs merTentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, 008-10-1, kl 08.00-13.00 Maimal poäng på tentamen är 0. För godkänt tentamensresultat krävs 18 poäng. Tillåtna hjälpmedel: räknare, kursens formelsamling och Calfemmanual.
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) U G I F T E R med L Ö S N I N G A R 1. Ange Hookes lag i en dimension (inklusive temperaturterm), förklara de ingående storheterna,
Läs merDeformationer i träbjälklag och trägolv på grund av fuktvariationer
Deformationer i träbjälklag och trägolv på grund av fuktvariationer Erik Serrano School of Engineering Report No 7, 211 ISBN: 978-91-86491-9-1 Deformationer i träbjälklag och trägolv på grund av fuktvariationer
Läs merGJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA
GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA Studier av sprickrisker orsakat av temperaturförloppet vid härdningen Jan-Erik Jonasson Kjell Wallin Martin Nilsson Abstrakt Försök med gjutning av konstruktionen vägg på platta
Läs merUtvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON
Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON Bakgrund Vid dimensionering av betongbroar är det fullt möjligt att använda 3D-modellering med hjälp av FEM Trafikverkets
Läs merDonguide för ADSS-kablar
28701-NSF 151 8 Usv Rev.B 2018-08-01 1/8 Index 1 Allmänt... 3 2 Donvalsguide... 3 3 Dontyper... 5 3.1 Spänndon... 5 3.1.1 Mellanlänk (Oval ögla)... 5 3.2 (Hängdon)... 5 3.3 Vibrationsdämpare... 6 4 Avspänning
Läs merImproved acoustical properties of launcher fairings
Improved acoustical properties of launcher fairings Improved acoustical properties of launcher fairings Improved acoustical properties of launcher fairings Teknisk akustik, Chalmers Docent Patrik Andersson
Läs merHållfasthetsberäkningar på fixtur Finite Element Analysis of a Wall Carrier
Hållfasthetsberäkningar på fixtur Finite Element Analysis of a Wall Carrier Examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Maskiningenjörsprogrammet Jonas Norlin Institutionen för Material- och tillverkningsteknik
Läs merBeteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod
Beteende hos med stål och betong utsatta brand Enkel dimensioneringsmetod Syftet med dimensioneringsmetoden 2 3 Presentationens innehåll Mekaniskt beteende hos armerade Modell betongbjälklaget Brottmoder
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström 01-0-3 Rambärverk Projektuppgift Hållfasthetslärans grunder Våren 01 Rambärverk 1 Knut Balk Knut 3 Balk 1 Balk 3 Knut 1 Knut 4 1 Figure 1:
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merDeformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN
Deformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN Institutionen för Konstruktionsteknik Rapport Nr. 02:9 Betongbyggnad CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg,
Läs merUtmattningsdimensionering med FEM Lokala metoder
Utmattningsdimensionering med FEM Lokala metoder 2014-12-12 Mohammad Al-Emrani Ett TRV Projekt 2012-2013 Raport: Finns snart att ladda ner som pdf via Konstruktionscentrums hemsida Finns att köpa som
Läs merHållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Läs merSkivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/
Skivbuckling Före buckling Fritt upplagd skiva på fyra kanter Vid buckling Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) P cr E a I 1 (1 ) Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) 1 E I P
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merKonstruktionsuppgifter för kursen Strukturmekanik grunder för V3. Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers
Konstruktionsuppgifter för kursen Strukturmekanik grunder för V3 Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers 1 Förord Denna skrift innehåller de konstruktionsuppgifter som avses lösas i kursen Strukturmekanik
Läs merReducering av analystid vid svetssimulering
EXAMENSARBETE 27:7 CIV Reducering av analystid vid svetssimulering KATARINA HANDELL CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Teknisk fysik Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik
Läs merMatrismetod för analys av stångbärverk
KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 1 Inledning Matrismetod för analys av stångbärverk Vid analys av stångbärverk är målet att bestämma belastningen i varje stång samt att beräkna deformationen
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merSå lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD
Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344
Läs merDimensionering av KL träkonstruktioner HENRIK DANIELSSON, LUNDS UNIVERSITET OCH LIMTRÄTEKNIK I FALUN AB
Dimensionering av KL träkonstruktioner HENRIK DANIELSSON, LUNDS UNIVERSITET OCH LIMTRÄTEKNIK I FALUN AB Korslimmat trä, KL trä [Foton från KL trähandbok] Nuvarande status för KL trä i förhållande till
Läs mer2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar
2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT
Läs merViktoptimering av ram för SSF-koncept. Daniel Granquist Olof Karlsson
Viktoptimering av ram för SSF-koncept Daniel Granquist Olof Karlsson MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren Mars 2009 Sammanfattning Denna rapport
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merLösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), = @ verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,
Huvudspänningar oc uvudspänningsriktningar n från: Huvudtöjningar oc uvudtöjningsriktningar n från: (S I)n = 0 ) det(s I) =0 ösningsskisser till där S är spänningsmatrisen Tentamen 0i Hållfastetslära för
Läs merDimensionering i bruksgränstillstånd
Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april
Läs merTENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL
Materialteknik, Jens Bergström 2016-01-21 TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Tid: Måndagen 25 januari, 2016 Tentamen omfattar genomgånget kursmaterial. Hjälpmedel: Kalkylator Poängsättning:
Läs merSvenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt
Svenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt 1 Allmänt dimensionering Rationellt system för att fastställa typ, mängd och dimensioner av material eller delar av ett specificerat system, baserat på ekonomiska
Läs merInnehållsförteckning
Konstruktion och hållfasthetsanalys av ram samt utkast till dumpermodul Olof Karlsson Daniel Granquist MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren
Läs merKomposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3. Stockholm, November, 2014
Komposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3 Stockholm, 11-12 November, 2014 KOMET KOMET = KOmposit mot METall i rymdmiljö Industri: RUAG Space AB (Linköping) GKN Aerospace (Trollhättan + ACAB Linköping) Akademi
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merSlutrapport Skyltfonden TRV2010/84288 A, Dimensionering och verifiering av krocksäkra ultralätta fordonsstrukturer i kompositmaterial.
Slutrapport Skyltfonden TRV2010/84288 A, Dimensionering och verifiering av krocksäkra ultralätta fordonsstrukturer i kompositmaterial. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syftet med projektet
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient
Läs merProgram A2.05/A206 Stabiliserande väggar
Program A2.05/A206 Stabiliserande väggar Användningsområde Programmet behandlar system av statiskt bestämda eller statiskt obestämda stabiliserande väggar. Med programmet kan man behandla 2 typer av väggsystem:
Läs merHållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Läs merTextilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.
Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består
Läs merCAEBSK10 Balkpelare stål
CAEBSK10 Balkpelare stål Användarmanual 1 Eurocode Software AB Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...3 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBSK10...4 2.2 INDATA...4 2.2.1 GRUNDDATA...5
Läs merMål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä
Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merMaterial föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch
Läs merFriktionsförband under yttre dragkraft. En studie av kraftfördelning mellan skruv och plåtar JOHN LEANDER
Friktionsförband under yttre dragkraft En studie av kraftfördelning mellan skruv och plåtar JOHN LEANDER TRITA-BKN. Rapport 131 ISSN 1103-4289 ISRN KTH/BKN/R-131-SE Byggvetenskap 2010 Brobyggnad KTH Byggvetenskap
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merProgram A2.06 Stabiliserande väggar
SOFTWARE ENGINEERING AB Beräkningsprogram - Statik Program A2.06 Stabiliserande väggar Software Engineering AB Hisingsgatan 0 417 0 Göteborg Tel : 01 5080 Fa : 01 508 E-post : info@bggdata.se 2001-08-29,
Läs merManual. EZ-Visit. Artologik. Plug-in till EZbooking version 3.2. Artisan Global Software
Manual Artologik EZ-Visit Plug-in till EZbooking version 3.2 Manual Artologik EZbooking och EZ-Visit Till EZbooking, ditt webbaserade system för rums- och objektsbokning, kan du även ansluta olika typer
Läs merRivning av betongblock stelkroppssimulering, överslagsberäkningar och diskussion
Rivning av betongblock stelkroppssimulering, överslagsberäkningar och diskussion Per-Erik Austrell Univ.lektor Byggnadsmekanik LTH 29/4-04 1 Förord Det här arbetet är gjort på uppdrag av NCC i samband
Läs merMaterial, form och kraft, F5
Material, form och kraft, F5 Repetition Material, isotropi, ortotropi Strukturelement Stång, fackverk Balk, ramverk Upplag och kopplingar Linjärt elastiskt isotropt material Normalspänning Skjuvspänning
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Fackverk. Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström 212-3-6 Fackverk Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 212 Fackverk 1 Knut 3 Knut 2 Stång 2 Stång 3 y Knut 4 Stång 1 Knut 1 x
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Mekaniska konstruktioner Provmoment: Tentamen Ladokkod: TM011A Tentamen ges för: Bt3, Af-ma1, Htep2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 mars
Läs merVILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09
ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 TOM APRIL VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 PM till Villaägarna Maj, 2010 ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 TOM APRIL
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merCAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual
Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &
Läs merBANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15
BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren
Läs merGrundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng
Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN 2 Ladokkod: TH081A Tentamen ges för: KENEP 15h TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Bifogat formelsamling,
Läs merEffekten av 5kg TNT. Make your world a safer place
Effekten av 5kg TNT OPCW Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons Nobels fredspris 2013 Bild från svt Nobelstudion del 3 2013-12-08 Låda i position att föras in i laddkammare 1 Låda i
Läs merGruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel. Erik Isaksson, Inspecta Technology AB
Gruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel Erik Isaksson, Inspecta Technology AB 1 Aktuellt gruvspel och kritiska komponenter Toppskiva Markmonterat friktionsspel med två ekipage Verifierade komponenter
Läs merSamverkanspålar Stål-Betong
Samverkanspålar Stål-Betong Pålkommissionens anvisningar för användandet av Eurocode 1994 med i rör innesluten betong som kompositpåle Pålkommissionen Rapport 108 Håkan Karlsson Skanska Teknik Anläggning
Läs merDeformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson
Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson Ulrik Brandin och Erik Hansson OKG 1 Agenda Orientering
Läs merLösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.
Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Per-Arne Thuresson 2015-09-16 5P06581 1 (5) SP Bygg & Mekanik 010-516 51 44 per-arne.thuresson@sp.
Kontaktperson Per-Arne Thuresson 2015-09-16 5P06581 1 (5) SP Bygg & Mekanik 010-516 51 44 per-arne.thuresson@sp.se GFAB Lindberg & Co AB Box 21 360 75 ALSTERMO Balkongräcke (1 bilaga) 1 Inledning På uppdrag
Läs mer