Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Transkript

1 Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

2 Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första hälften av 1900 talet Kliniskt Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning

3 Affektiva tillstånd Depression Egentlig depression; Naturalförlopp veckor till år. Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol

4 Affektiva tillstånd Depression: 5 av 9 kriterier, varierande svårighetsgrad Nedstämdhet Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter dygnsrytmstörning Matproblem; viktuppgång, viktnedgång Psykomotorisk agitation eller hämning Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet

5 Affektiva tillstånd Depression forts Energibrist, svaghetskänsla Blytyngdkänsla Minskad koncentrations eller tankeförmåga Ambivalens, ältande Värdelöshets eller skuldkänsla Överdriven självanklagelse till vanföreställning Dödstankar Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök

6 Affektiva tillstånd Depression, svårigheter Stresskänslighet Nedsatt kognitiv förmåga Problemlösningsförmåga Beslutsförmåga Tanketempo Minne, bära information koncentration Minskad ork fysiskt och psykiskt Självklander, nedsatt självkänsla

7 Affektiva tillstånd

8 Affektiva tillstånd Behandling depression Läkemedel ECT Psykologisk behandling Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete Kognitivt arbete med depressiva tankebanor Identifiera tidiga symtom Bemötande Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är övergående Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de kognitiva svårigheterna

9 Ångest, oro och stress Ångest, oro och stress Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande Biologisk sårbarhet Inlärt beteende

10 Ångest, oro och stress Symtom Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem Irritabilitet Grubblande Rastlöshet Yrsel Anspänning domningar Hjärtklappning Svettning Magproblem Sömnstörning

11 Ångestsyndrom Ångest när man utför säkerhetsbeteenden/flyr Ångest när man exponerar sig

12 Ångestsyndrom Ångest Tid Exponering 1 Exponering 2 Exponering 3 Exponering 4

13 Ångestsyndrom Behandling Läkemedel Psykologisk behandling; Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans Bemötande Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

14 Neuropsykiatri ADHD Uppmärksamhetssvårigheter Uppmärksamhetssvårigheter vid aktiviteter Distraherbar för inre och yttre stimuli Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel Svårigheter att följa instruktioner Tappar koncentrationen i samtal Närminnes svårigheter, glömsk Problem med initiering och avslut av aktiviteter Planerings och organisationssvårigheter Förlägger och tappar bort tillhörigheter Nedsatt mental uthållighet

15 Neuropsykiatri ADHD forts Hyperaktivitet och impulsivitet Svårt att sitta still Fysiskt aktiv eller upplevelse av inre rastlöshet Verkar vara på språng Talar mycket Svarar prematurt eller faller folk i talet Svårt att vänta på sin tur Upplevs var för på

16 Neuropsykiatri ADHD, svårigheter Dygnsrytmstörning Sömnproblem Bristande tålamod Lätt till frustration samarbetssvårigheter Motivationssvårigheter Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

17 Neuropsykiatri ADHD forts Behandling Läkemedel; centralstimulantia och noradrenergt verkande läkemedel samt ytterligare några Funktionsbedömning och hjälpmedel Färdighetsträning, strategier för att kompensera funktionsnedsättning Mindfulness Bemötande Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och skriftligt Återkoppling Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse Dela upp aktiviteter i kortare moment Anpassade miljöer Samsjuklighet Hög grad av psykiatrisk samsjuklighet inklusive missbruk Förhöjd risk för kriminellt beteende

18 Autismspektrumstörning Neuropsykiatri Nedsatt social interaktionsförmåga och begränsade beteenden Underliggande svårigheter Mentalisering Central koherens Nedsatt social interaktionsförmåga Svårigheter med att använda och läsa av ickeverbala beteenden i social interaktion Kroppsspråk ögonkontakt Svårigheter att etablera och bevara och förstå vänskapsrelationer Brist på social eller emotionell ömsesidighet Svårigheter att närma sig andra på ett anpassat normalt sätt Nedsatt till avsaknad av spontant delande av intressen och känslor Svårighet att ta initiativ eller ge gensvar i sociala kontakte

19 Neuropsykiatri Autismspektrumstörning Nedsatt kommunikativ förmåga Tydligt minskad förmåga till att upprätthålla samtal och leva sig in i andras situation, mentalisering Stereotypt tal, lillgammalt, högtravande språk Konkret tänkande, svårigheter med abstraktioner I barndomen brist på låtsas och rollekar Med eller utan försenad talutveckling eller frånvaro av tal utan kompenserande kommunikation Med eller utan intellektuell funktionsnedsättning

20 Neuropsykiatri Autismspektrumstörning Begränsade repetitiva och stereotypa beteenden Begränsade repetitiva intressen, svårigheter till ovilja till förändring Fixering vid rutiner och ritualer på ett oändamålsenligt sätt Stereotypa och upprepade motoriska rörelser, tal eller användning av föremål Fascination inför delar av saker, svårighet att se helheter Sensorisk känslighet, okänslighet eller avvikande upplevelser

21 Neuropsykiatri Autismspektrumstörning i sig kan inte behandlas farmakologiskt, Associerade svårigheter kan behandlas Tics Tvång Ångest Depression Psykos Svårighetsgrader avseende social kommunikation och begränsade repetitiva beteenden Från nivå 1 kräver stöd till nivå 3 kräver mycket omfattande stöd

22 Neuropsykiatri Psykologisk behandling Svårigheter med generalisering av färdigheter Arbete med förändring av problematiska beteenden Kunskap om funktionssvårigheterna och kompenserande strategier Bemötande Konkret kommunikation. Svårigheter att förstå symboliskt språk och liknelser Tydlighet. Minska mängden information som skall läsas mellan raderna Försök sätta er in i hur personen hanterar sin vardag och fråga efter dessa. Anhörig med vid möten Hjälp och stöd anpassat till Kommunikationsförmåga, förståelse och beteendeförmåga

23 Bemötande ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Negativ Försvagning Positiv Negativ Utsläckning Förstärkare tas bort Känsla av att gör skillnad, uppskattning, lön Undvika kritik Kritik, ökad belastning Löneavdrag, utstötning, kontrollförlust

24 Bemötande Motstånd i dialog Prioritering av hot och risker Dysfunktionell situation mot okänd situation Behov av att bli sedd och förstådd

25 Bemötande Bemötande Tro på personens beskrivning av sina upplevelser Validera patientens känslor och upplevelser Hur skulle jag uppleva samma situation? Möt personen där denne befinner sig Rakt och respektfullt bemötande Hur kan vägen mot sysselsättning, studier eller konstruktiva vardagsaktiviteter samordnas med personens strävan och önskningar? Vilken information är viktig? Hur överföra information? Tydligt konkret gemensamt mål

26 Bemötande Formulering av vardagslivsmål, vilka som är uppnådda och hur nå de övriga. Möjliga positiva förstärkare God hälsa Ekonomisk, vård och omsorgsautonomi Ha en funktion att fylla Vara en förebild för barn och andra Kärleks och vänskapsrelationer Hobby Fysisk aktivitet Dygnsrytm

27 Bemötande Har individen varit i arbete tidigare? Föreligger ett funktionshinder som behöver beaktas? Motivation Vad förstärker och försvagar rörelsen mot sysselsättning? Vad vill individen göra Har individen en upplevelse av överblick och kontroll över processen? Adekvat vardagsstruktur Fungerande social och ekonomisk situation Självtillit, farhågor och förväntningar Missbruk Kunskapsbrister Färdighetsbrister, att ratta en jumbojet Rimliga förväntningar på sin egen roll i arbete och samhälle Rimliga förväntningar från välfärdsaktörerna på individen

28 Bemötande Bemötande forts Undvika motstånd i kommunikationen Stimulera personen att formulera möjligheter och svårigheter. Hur kan vi hjälpa personen inom de ramar vi har i stället för att gränssätta personen Sysselsättning som primär funktion för livskvalitet och behandling i patientens intresse Samhällsekonomiska aspekter sekundära men inte oviktiga

29 Samverkan Samverkan i klinisk praktik Möte med individen och sammanställning av professionsspecifik information Nätverksmöte med genomgång av information och planering Kartläggning av möjligheter, risker och svårigheter som bör adresseras hos respektive aktör Plan för processen till arbetsförmågebedömning och när vägs ände är nådd Handlingsplan med konkreta uppgifter och mål för de skilda deltagarna Återkoppling återkommande under arbetsträning

30 Samverkan Frågor vid nätverksmöte Vilken information bär patienten med sig? Vilken information behöver patienten? Vilken information behöver de andra parterna av mig? Vad tror jag att de andra parterna behöver för information av varandra? Vad behöver jag för information av de andra? Vilken färdplan kan vi komma överens om?

31 Bemötande Så hur kan man göra? Tydlighet och sammanhang Information om rehabiliteringsprocessen Möjligheter och gränser Vilka är de skilda aktörerna? Vad gör de skilda verksamheterna? Individens roll och betydelse Hur kan individen styra rehabiliteringsprocessen Rättigheter och förväntningar Individens önskan i fokus Arbete eller studier i normal miljö med stöd för funktionssvårigheter Fortlöpande anpassning efter individens kapacitet

32 Tack