Hur anser elever att man uppnår en bra matematikundervisning i skolan.

Transkript

1 Rebecca Jonsson Hur anser elever att man uppnår en bra matematikundervisning i skolan. How do students to achieve a good mathematics education in school. Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum: Handledare: Marie Karlsson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Förord Jag vill börja med att tacka skolan som jag har varit på och gjort min undersökning och läraren som lät mig låna eleverna för intervju. Ett stort tack till alla elever som har ställt upp på mina intervjuer, utan dem hade inte min undersökning varit genomförbar. Därefter vill jag också tacka min handledare Marie Karlsson. Utan hennes engagemang och positiva handledningar hade detta arbete inte blivit vad det är i dag.

3 Abstract The purpose of this study has been to find out what attitude fifth graders have towards mathematics. This is done to get a better understanding of student s feelings regarding about mathematics and what it is that makes mathematics fun or boring. My questions have been: What do the students think is fun, boring and difficult about mathematics? How do students think that a good mathematics teacher should be? Do the students see a difference in the mathematics teaching in easy compulsory school years? To find answers to my questions I have looked into prior research on students attitudes towards mathematics. I have also conducted group interviews with ten year old students. I was quite surprised to see what the attitudes of the students towards mathematics. I thought that it would be more students that thought that mathematics was a boring subject, but this was not the case. There are different factors that influence the student s attitude towards mathematics. The factors that influenced the students positively were varied teaching, a committed teacher and peer-peer work. Things that can influence the students negatively are no variation in work, to hard problems to solve and exclusively working in their textbooks. Also the current emotional state of the students may influence their attitude towards mathematics, both positive and negative. Four key phrases: Student s attitude towards mathematics Varied teaching The teacher s role in teaching Joint work

4 Sammanfattning Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad elever i årskurs fem har för inställning till matematik. Detta för att få en bättre förståelse av vad eleverna känner inför matematik och vad det är som gör att matematiken är rolig eller tråkig. Mina frågeställningar ha varit: Vad anser eleverna är roligt, tråkigt och svårt med matematik? Hur anser eleverna att en bra matematiklärare ska vara? Ser eleverna skillnad på matematikundervisningen under tidigare skolår? För att söka svar på mina frågeställningar har jag gjort en litteraturgenomgång där jag har studerat tidigare forskning om elevers inställning och attityder till matematik. Jag har också genomfört gruppintervjuer med elever som är tio år gamla. Jag blev ganska överraskad av elevernas inställning och attityd till matematik. Jag trodde att det skulle vara fler elever som tyckte att matematik är ett tråkigt ämne, men så var ej fallet. Det är olika faktorer som påverkar elevernas inställning till matematik. De faktorer som påverkar elevernas inställning positivt är varierad undervisning, en bra engagerad matematiklärare och gemensamt arbete. Det som kan påverka elevernas inställning negativt är brist på variation i arbetet, för svåra uppgifter och enbart arbete i sina läroböcker. Även elevernas dagshumör kan påverka deras inställning till matematik, både positivt och negativt. Fyra nyckelfraser: Elevers inställning till matematik Varierad undervisning Lärarens betydelse i matematik Gemensamt arbete

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Litteraturgenomgång Matematik i skolan Elevers attityder till matematik Faktorer som påverkar elevers inställning och attityd till matematik Lärarens betydelse Förståelse Undervisning och kommunikationens betydelse Miljöns betydelse Självbild och grundläggande behov... 8 Sammanfattning Metod Val av undersökningsmetod Gruppintervjuer med barn Urval Genomförande Databearbetning Reliabilitet Validitet Etiskt förhållningssätt Resultat Elevernas inställning till matematik Svårigheter i matematiken Roligt med matematik Tråkigt med matematik Matematiklärarens betydelse Skillnader på matematikundervisningen under tidigare skolår Sammanfattning Diskussion Vikten av en bra lärare Varierad undervisning Gemensamt arbete Slutsats Reflektion Vidare forskning...27 Referenser Bilaga 1 Bilaga 2

6 1. Inledning Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs fem har för inställning och erfarenheter av matematik. När jag var yngre och gick i skolan var matematik ett av det tråkigaste ämne jag visste. Jag kan inte säga varför men jag tror att det berodde på att vi alltid gjorde samma sak på våra mattelektioner, vi jobbade i boken. Jag hade svårt för alla tal som stod uppradade och det tog lång tid för mig att bli klar med talen. Jag kunde inte förstå vad jag skulle ha för nytta av matematiken när jag blev äldre. Jag kommer ihåg alla bråk jag hade med mina föräldrar om hur viktigt det var med matematik. Min attityd till ämnet fortsatte ända tills jag började tvåan på gymnasiet. Där fick jag en riktigt bra matematiklärare som såg hur svårt jag hade för matematiken och som lät mig och några fler elever i klassen få extra hjälp varje matematiklektion. Min inställning ändrade sig en aning men jag kunde fortfarande inte se vad som skulle vara bra med att lära sig matematik när man hade mobiltelefoner och miniräknare att ta hjälp av om man behövde. Det var först när jag började studera på universitetet och läste en kurs om kreativ matematik, som det gick upp för mig varför man behöver lära sig matematik. Där fick jag också en bra förklaring till hur man kunde räkna, vilka metoder och konkret material, man kunde använda sig av. Det var också där jag började tycka matematiken var ganska rolig. Det tror jag berodde på att vi hade en varierad undervisning och att jag förstod vad jag höll på med. När jag har varit ute på praktik har jag hört många elever säga att matematik inte är speciellt roligt. Många elever suckar eller helt enkelt säger att matematik är jätte tråkigt, när de tittar på schemat och upptäcker att det är matematik lektion. Jag funderar mycket på vart attityden till matematik hos eleverna kommer ifrån eftersom det verkar vara många barn som inte gillar matematik. Det är också många barn som har det svårt i matten och behöver mycket hjälp. Jag tycker det känns som att matematik har fått en negativ klang i skolans värld. I Lpo 94 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet) står det att: Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Läraren skall stärka elevens vilja att lära 1

7 Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull (Lärarförbundet 2002 sid , 14 och 17). Om en elev inte tycker att ett ämne är roligt och har inte alls lust att lära sig matematik, har då läraren misslyckats med sin uppgift? Genom att bara läsa dessa punkter som står i läroplanen gör att jag tycker det är viktigt att studera elevers attityd är för att uppmärksamma deras tankar och reflektioner kring matematik. Finns det några faktorer som kan hjälpa till att skapa mer lust och motivation hos elever? Det kan också vara bra att veta för ett vidare arbete med matematikundervisningen i skolan. Det är viktigt att elevernas syn på och kunskap om matematik stämmer in på läroplanens mål och syften eftersom det är den som styr lärarens undervisning. 1.2 Syfte och frågeställning Syfte med arbetet är att ta reda på vad några elever i årskurs fem har för inställning till matematik. Jag vill få en bättre förståelse av vad eleverna känner när man pratar om matematik och vad det är som gör att matematiken är rolig eller eventuellt tråkig. I mitt arbete studerar jag följande frågeställningar: Vad anser eleverna är roligt, tråkigt och svårt med matematik? Hur anser eleverna att en bra matematiklärare ska vara? Ser eleverna skillnad på matematikundervisningen under tidigare skolår? 2

8 2. Litteraturgenomgång Jag kommer i det här kapitlet presentera vilken kunskap som finns om elevers attityder till matematik och vad matematiken i skolan har för betydelse. Jag kommer också presentera vad det finns för faktorer som kan påverka elevernas inställningar och attityder till matematik. 2.1 Matematik i skolan Matematik har en historia på mer än fem tusen år och är en problemlösande verksamhet i ständig utveckling. Att kunna matematik ska bidra till självförtroende, reella möjligheter att påverka och delta i samhället och kompetens. Alla barn ska ha möjlighet att skaffa sig matematikkunskaper på ett eller annat sätt (Skolverket 2003). Matematik är ett obligatoriskt ämne på alla utbildningsnivåer och program och är därför ett ämne man måste vara godkänd i för att ta sig vidare i sin utbildning. Matematiken är ett av de tre kärnämnen tillsammans med svenska och engelska. Att elever ska lära sig skriva, läsa och räkna i skolan har betraktats som en självklarhet enligt läroplanen. Matematik och svenska är de ämnen som det ägnas mest timmar åt i undervisningen (Bjärneby-Häll 2006). I kursplanen för matematik (skolverket) står det om ämnets syfte och roll i utbildningen: Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. Utbildningen skall ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt utbildning och ett livslångt lärande ( Matematik är alltså ett viktigt ämne för utbildning. Matematikkunskaper som metoder, begrepp och modeller används i samhället, yrkes- och vardags livet och även inom forskning. I vardagslivet behöver man ha kunskaperna till att lösa vardagliga problem som dyker upp, i arbetslivet behövs de för att kunna granska och förstå information och i samhället behövs de för att kunna delta och vara med och påverka (Skolverket 2003) Man skulle kunna säga att matematik ska vara till nytta för individen i samhället och även för att ge elever förkunskaper för fortsatta studier (Bjärneby- Häll 2006) 3

9 Ahlberg (1995) menar att den matematik barnen får vara med om när de börjar skolan innehåller mycket arbete med att räkna föremål, skriva siffror och utföra enkla additions- och subtraktionsuppgifter. Den kunskap barnen har när de börjar skolan är knuten till tidigare erfarenheter och upplevelser i olika situationer i deras vardagsliv. Barnens sätt att räkna skiljer sig mycket från matematiken de möter i skolan. Matematiken i skolan är väldigt formell och är uppbyggd av räkneprocedurer, abstrakt tänkande och skriftliga symboler. Detta gör det svårt för barnen. Det skapas en klyfta mellan skolans matematik och barnets egen matematik. Det är lärarens uppgift att försöka göra denna klyfta mindre så att eleverna kan bygga vidare på sina kunskaper och tidigare erfarenheter. Malmer (2002) menar att det är viktigt att börja matematikundervisningen med konkreta situationer för att sedan kunna gå till det allt mer abstrakta. Eleverna ska få möjlighet att lära sig matematiska begrepp, grundade på förståelse. Då är det viktigt att börja med detta innan man går över till den abstrakta matematiken. För många, vuxna som barn, är just matematik bara siffror och tal. Barnens första möte med matematiken som de får i förskolan och skolan är betydelsefull för deras framtida matematik. Om barnen möter förstora formella krav tidigt i sin matematikundervisning kan detta bidra till att barnen tror att matematiken enbart innebär att skriva siffror och uträkningar, för att så fort som möjligt hitta rätt svar. Detta leder vidare till att de får felaktiga föreställningar av vad matematiken egentligen innebär (Nämnaren Tema 2000) 2.2 Elevers attityder till matematik Ahlberg (2001) menar att elevers syn och inställning till matematik påverkar deras lust att lära matematik. Skolverket visar i en rapport (2003) att barns attityd och syn på att lära sig matematik grundläggs före och under skolstarten. Elevers inställning till matematik ändras ganska drastiskt från de tidigare stadierna till de senare stadierna. Det börjar märkas skillnader på elevernas inställning i årskurs fyra-fem och förstärks under skoltiden. De elever som börjar tycka matematik är tråkigt är ofta de elever som är duktiga på matematik. De får inte nog mycket utmaningar utan det blir mycket upprepningar på det de redan kan. Eleven får inte tillräckligt med motivation. Lusten att lära matematik hänger också ihop med om eleverna har förstått. Vidare i rapporten skrivs det mycket om vad viktigt det är med friare arbetssätt i matematikundervisningen. Några forskare i matematik menar att det 4

10 är ett kritiskt skede för matematikinlärning om barn för tidigt överger sin informella, personliga lösningsstrategier, för att möta formaliserad, mer generell skolmatematik, och om det görs en alltför stark betoning på räkning innan barnen möter matematikens idéer (sid.18-19) Under de första skolåren används ett friare arbetssätt där mycket kreativt material används för att befästa kunskaper inom matematiken. Detta arbetssätt övergår ganska fort till ett mer formaliserat lärande, framförallt i matematiken, på en del skolor redan i årskurs tre. Läroboken börjar ges en central roll i matematikundervisningen. För många elever har detta varit en positiv utveckling i matematikundervisningen. men det gäller som lärare, att veta hur man använder boken på rätt sätt, så att eleverna inte tappar lusten att lära (Skolverket 2003). I boken Bra matematik för alla, står det att antal elever som tycker matematik är svårt och tråkigt har ökat. Det är lite oroväckande för det blir allt färre som söker vidare till utbildningar som innehåller mycket matematik, på gymnasiet (Malmer 2002). 2.3 Faktorer som påverkar elevers inställning och attityd till matematik. I skolverkets rapport- Lusten att lära med fokus på matematik (2003) har det kartlagts, med hjälp av enkätundersökning, olika faktorer som påverkar elevernas attityd till matematik. De viktigaste faktorerna som enligt Skolverkets rapport, har betydelse för vad eleverna kommer tycka om matematik är: Lärarens betydelse, förståelse, undervisning och kommunikation, miljö, självbild och grundläggande behov. Dessa faktorer nämns också av andra författare. Nedan går jag igenom faktorerna en i taget Lärarens betydelse I Skolverkets rapport- Lusten att lära (2003) anses läraren vara den absolut viktigaste faktorn till lusten för lärande. Det gäller för alla elever vid alla enheter. Läraren ska kunna motivera, engagera, inspirera och visa att kunskap är en glädje för sina elever. Nästan alla elever önskar att läraren visar tilltro till deras förmågor att lära sig matematik. De tycker också att läraren ska ha kunskap om sitt ämne, kunna hjälpa eleverna där de befinner sig och kan hjälpa dem med det de tycker är svårt. Det är också viktigt att läraren kan variera sin undervisning för att 5

11 öka motivationen hos eleverna. En viktig faktor är också att läraren vet sin syn på lärande generellt, men också i sitt ämne/ ämnesområde. Malmer (2002) anser att det är viktigt att läraren ansvarar och lägger upp undervisningen så att bästa möjliga miljö för inlärning skapas. Löwing och Kilborn (2002) anser att lärarens inställning till ämnet den undervisar i är betydelsefull för elevernas inställning. Om läraren har en positiv inställning till ämnet kan också eleverna få det. Bjärneby- Häll (2006) har följt tio nyutexaminerade lärare och har fått fram att matematikläraren har en väsentlig inverkan på elevers föreställningar, jämfört med lärare i andra ämnen. Matematikläraren formar och förverkligar skolmatematiken tillsammans med sina elever Förståelse Lusten att lära positivt, påverkas av att eleverna förstår, kunna lära sig och att man lyckas tycker de flesta elever, oavsett ålder. När eleverna känner att de har lyckats uppstår det en glädje och lust att lära sig. Detta stärker deras motivation att fortsätta. Om man då ständigt misslyckas i skolarbete, framförallt i matematiken, förlorar eleverna snabbt sin motivation och lusten att lära. 1 När matematiken är svår upplevs den också som tråkig. När eleverna vet hur de ska göra och klarar av uppgifter, upplevs den som rolig. 2 Forskning har visat på att relationen mellan uppgifters svårighetsgrad och elevernas motivation kan påverka lusten att lära. Om eleverna får uppgifter på rätt nivå som de klara av att lösa utan att behöva anstränga sig till max och klarar själv, ger den optimala motivationer för dem att komma vidare och vilja fortsätta. Men uppgifterna får inte vara för lätta så att eleverna känner att de är meningslösa och inte för svåra så att det kan skapa ångest Undervisning och kommunikationens betydelse Det är väldigt vanligt att matematikundervisningen i skolan utgår från att alla elever jobbar enskilt i sina matematikböcker och läraren finns till hjälp. Lektionen kanske börjar med en genomgång på tavlan och sedan sätter eleverna igång och arbetar i sina läroböcker var och en. Alltså får inte alla elever den hjälp de behöver ha. Ofta gör eleverna en diagnos i slutet av ett arbetsområde och bland blir det prov. De får själva lära sig modeller de behöver ha för att 1 Skolverket ( ) 2 Skolverket (2004). Yngre elevers attityder till skolan Hur elever i årskurs 4-6 upplever skolan. 3 Skolverket ( ) 6

12 jobba vidare (Skolverket 2003). Löwing & Kilborn anser att när eleverna jobbar på egen hand försvinner möjligheterna att diskutera olika lösningsstrategier. Deras sätt att lösa problem blir begränsat (2002). Skolverket (2003) menar att innehållet i det eleverna jobbar med inom matematiken måste kännas relevant och begripligt för att eleverna ska känna lust att lära. Att förstå någonting som länge har varit oklart skapar en motivation att ta sig vidare. Eleverna behöver ha någonting att knyta matematiken till. Vardags relaterade problem är bra att ta in i sin undervisning så att eleverna har någonting att knyta an problemen till. Om eleverna inte har något intresse för det uppgifterna innehåller kan deras motivation försämras. För många elever är matematiken väldigt abstrakt och det är vanligt att undervisningen ofta sker på ett teoretiskt plan och kan göra det svårt för många elever. För att eleverna ska kunna se glädjen med den abstrakta matematiken behöver eleverna få praktisk tillämpning och konkreta upplevelser. Malmer (2002) anser att ett arbete med laborativt material i matematiken är ett bra sätt att göra elevernas inlärning lättare och gör den abstrakta matematiken mer konkret. Genom att använda mycket laborativt material i matematikundervisningen gör att talen blir mer konkretiserade, eleverna får stimulans och omväxling (Nämnaren Tema 1996) Många lärare låter läroboken styra planeringen och undervisningen blir på så sätt tråkig och innehåller för lite omväxling (Skolverket 2003). Om läraren bara utgår från läroboken blir kravet på läromedel blir dessutom högt (Löwing & Kilborn 2002) När eleverna arbetar självständigt får de inte tillfälle att befästa kunskap eller diskutera olika lösningsförslag. Undervisningen blir inte individanpassad och det missgynnar både de svaga och starka eleverna (Nämnaren Tema 1996). Matematikundervisningen behöver vara omväxlande för att tillgodose elevernas olika behov och att varje elev inhämtar den kunskap som behövs för ett fortsatt lärande i matematik (Malmer 2002). Matematikundervisning som innehåller gemensamma samtal som utgår från elevernas tankar, där olika lösningsstrategier diskuteras och värderas har varit mycket positivt enligt elevernas egna beskrivningar. Problemlösning i grupp är ett roligt och lärorikt sätt att jobba med matematik, om man frågar elever. Genom att arbeta i grupp får eleverna ta del av varandras lösningar och sätt att tänka. De kan utveckla ett bredare tankesätt och få fler lösningsstrategier att använda sig av. Eleverna får också träna på att förklara för varandra kunna förklara hur de 7

13 själva har tänkt. Det är en bra och utvecklande variation till den vanliga matematikundervisningen (Skolverket 2003) Miljöns betydelse En god arbetsmiljö innebär tid och arbetsro. Att skapa tid till lärande för eleverna är viktigt. Även organisationen av undervisningen utifrån elevernas behov och nationella mål kan också hjälpa till att skapa en god miljö för lärande. Meningsfull tid är då läraren möter eleverna och man kan känna att gnistan hos eleverna tänts. De vill fortsätta lärande och utveckling. Att det måste finnas arbetsro i klassrummet är ett måste för att eleverna ska känna lust att lära. Klimatet i klassen mellan elever och lärare men även mellan elev och elev är också en viktig förutsättning för lärande. Eleverna måste känna trygghet, lugn och ro och en trivsam miljö i skolan. För att eleven ska kunna skapa tron på sig själva är det viktigt att den får ett positivt bemötande av både lärare och klasskamrater. Eleven ska känna att denne vågar misslyckas utan att det gör någonting (Skolverket 2003). Att lära sig matematik kräver mycket koncentration, reflektion och eftertanke (Nämnaren Tema 1996) Självbild och grundläggande behov Den viktigaste faktorn till lust att lära hos elever är, enligt Skolverket (2003), deras självbild. Att ha en tilltro till att man kan lära sig något är viktigt. Om eleven har en god självtillit kan prestationerna höjas och har då eleven dålig självtillit kan prestationerna sänkas. Elever med en positiv bild till sig själva och god tillit till den egna förmågan söker nya utmaningar och uppgifter att lösa på egen hand. Känslan av att lyckas med ett problem leder ofta till en lust hos eleverna som gör att de söker nya utmaningar och problem. Även om alla faktorer som tidigare nämnts uppfylls, kan det vara några elever som ändå aldrig kommer tycka matematik är speciellt roligt och det är de elever som har matematiksvårigheter (Sjöberg 2006). 2.4 Sammanfattning Matematikundervisningen i skolan ska utgöra en grund för elevernas kommande yrkesliv och privatliv, fortsatta studier och livslångt lärande. Bland de viktigaste faktorerna för att öka elevernas inställning till matematik är varierad undervisning som innehåller mycket arbete med laborativt material. Om matematiklektionerna innehåller för mycket tyst räkning i 8

14 läroböckerna går eleverna miste om kunskap om olika lösningsförslag och strategier. Det är viktigt att eleverna får prata med varandra för att de ska få ut så mycket som möjligt av sin matematikinlärning. Lärarens roll är också en viktig faktor som kan påverka elevernas inställning till matematik. Läraren ska kunna motivera, engagera, inspirera och visa att kunskap är en glädje för sina elever. 9

15 3. Metod Detta kapitel handlar om vilken metod jag har valt för att genomföra min undersökning. Det kommer också innehålla hur jag gick tillväga när jag valde var jag skulle genomföra undersökningen och hur jag genomförde den. 3.1 Val av undersökningsmetod Jag valde intervju som metod för att samla in data. Jag har gjort intervjuundersökning med elever i åk 5. Varför jag valt att intervjua elever i årskurs fem är för att jag har läst om att elevers intresse för matematik minskar mellan årskurs fyra och fem. Jag tyckte därför det var intressant att ta reda på om det var så. Varför jag har valde intervju som metod är för att jag vill förstå mer av barnens värld och deras tankesätt. Jag ville veta vad eleverna tycker om matematik och vad det är som gör matematiken rolig/tråkig. Det är elevernas tankar och erfarenheter jag ville få fram i min undersökning. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer, det vill säga att intervjuerna består av öppna frågor där den intervjuade inte bara kan svara ja och nej utan måste tänka efter lite mer. I en kvalitativ intervju är bara frågeområdet bestämt, medan frågorna man använder sig av kan variera från intervju till intervju. Det beror lite på hur den som intervjuas svarar och vilka aspekter som kommer upp (Johansson & Svedner 2010) Gruppintervjuer med barn Jag har genomfört intervjuerna i en klass med tjugofyra elever och intervjuerna skedde gruppvis. Eftersom jag koncentrerade mig på att ta reda på vad elever tycker om matematik, tyckte jag att gruppintervju passade bäst. Gruppintervju kan göra att barnen vågar öppna sig mer och känner en trygghet i varandra. Det kan vara bra att veta att barnen kan påverka varandra till vilket svar som ska ges. Jag var medveten om att vissa barn inte får lika mycket plats. Om jag såg att det är något barn som inte riktigt fick komma till tals styrde jag upp det lite så att alla fick prata. Jag hade fler grupper med färre antal elever i, just för att försöka få talutrymmet lite mer lika mellan eleverna. Gruppintervjuerna ledde till mycket diskussioner och reflektioner mellan barnen (Doveborg & Pramling 1998). 10

16 3.2 Urval Jag har gjort mina intervjuer på en annan skola än där jag har haft min VFU 4. Det är en ganska stor skola med ca 800 elever, från F-9. Den ligger i en mindre svensk stad. Jag tror att det kan vara lättare att göra intervjuerna på annan skola för då känner jag inte elevernas lärare och har då heller inte några förutfattade meningar om deras matematikundervisning. Eleverna kan ha lättare att prata med någon som inte känner deras mattelärare och kan kanske därför berätta mer av vad de verkligen känner. De behöver inte vara osäkra på att jag ska berätta för deras lärare. Intervjugrupperna bestod av fyra elever i varje grupp. Varför jag valde att ha fyra elever i varje grupp är för att det är ett bra antal för att alla elever ska få komma till tals. Det var blandat pojkar och flickor i grupperna. Det var lärarens idé om att blanda pojkar och flickor i grupperna. Jag såg inte att det hade någon betydelse för min undersökning, eftersom jag undersökte vad eleverna i allmänhet tycker om matematik. 3.3 Genomförande Jag tog först kontakt med skolans rektor via mail, där jag förklarade vad jag skulle göra och för att fråga om hon tyckte det var okej att jag kom till skolan för att genomföra min undersökning. När jag fick klartecken att jag kunde komma till skolan, frågade jag om hon hade något förslag på vilken lärare jag skulle ta kontakt med. Eftersom jag inte visste vilka lärare på skolan som hade årskurs fem tyckte jag att det var lättast att göra på detta sätt. Rektorn gav mig namn, telefonnummer och mail adress till de lärare som hade årskurs fem på skolan. Jag mailade sedan lärarna och berättade vad jag skulle göra och frågade om de ville ställa upp. En av lärarna nappade. Vi bestämde också datum då det skulle passa för mig att göra undersökningen med klassen. Det blev två dagar. Jag delade upp grupperna så jag skulle få tre grupper om dagen. Vi bestämde även en dag då jag och läraren kunde träffas och prata lite mer om vad jag skulle göra. Läraren ville att jag skulle maila henne brevet till föräldrarna (Se bilaga 1) innan vi skulle träffas, så det gjorde jag. Läraren gav sedan brevet till alla eleverna i klassen. Läraren sa att hon kunde göra grupperna åt mig eftersom hon kände eleverna så vi bestämde att hon skulle göra det. Jag fick fyra elever i varje intervju grupp. Det blev totalt sex grupper, då eleverna i klassen var 24 stycken. Fördelen med att läraren gjorde grupperna är att hon vet 4 Verksamhetsförlagd utbildning. 11

17 vilka elever som fungerar bra tillsammans. Jag tycker inte att det spelar så stor roll för mina intervjuer. Jag kollade också upp vart jag kunde sitta och göra mina intervjuer. Det fanns ett grupprum där ingen går igenom och kan störa intervjun, som jag kunde vara i. Jag bokade rummet för de dagar som jag skulle göra mina intervjuer. När jag kom dit för att göra mina intervjuer, blev jag lite överraskad, det var arton elever som hade lämnat in intygen från föräldrarna till sin lärare, så jag fick intervjua dem. Läraren hade också sagt tidigare att det skulle vara jämnt fördelat pojkar och flickor i varje grupp, vilket det inte var när jag kom för att göra intervjuerna. För mig gjorde detta ingenting då jag redan innan tyckte att grupperna kan se ut hur som helst eftersom det inte skulle påverka mina intervjuer. Jag tog med mig en grupp elever till rummet jag hade bokat. I rummet satt vi helt ensamma i lugn och ro och kunde prata ostört Jag började med att fråga om de visste varför jag var där och berättade sedan vad jag skulle göra. Eleverna fick se frågorna (Se bilaga 2) innan jag började med intervjuerna, för att de skulle kunna förbereda sig lite på frågorna innan de blev inspelade. I tre grupper var det fyra elever och i den fjärde gruppen var det sex elever. Jag upplevde inte eleverna verkade nervösa, utan tyckte det var roligt att de hade blivit utvalda till intervjuerna. Tiden för intervjuerna varierade mellan minuter. Den först gruppen jag hade gick väldigt bra och eleverna hade mycket att säga på varje fråga. De var engagerade och diskuterade mycket tillsammans med varandra för att komma fram till svaren på frågorna. Denna grupp tog lite längre tid än jag hade väntat mig, men det förstörde inte min tidsplanering. Jag hade sagt till läraren att jag behövde några timmar för att hinna med intervjuerna. Resterande grupper gick också bra. Det flöt på bra och eleverna hade mycket att berätta. Det var två grupper som inte gick lika smidigt. Det tog längre tid för eleverna att komma till ro och fokusera på frågorna. De hade lätt för att börja prata om någonting annat än just matematik. Eleverna pratade i mun på varandra ganska mycket så det var lite svårt att fokusera sig på svaret. Jag ändrade min formulering på frågorna till dessa grupper för jag märkte att det behövdes. De hade heller inte lika lätt för att komma på några svar på frågorna som de andra grupperna. 12

18 3.4 Databearbetning Efter intervjuerna var klara gick jag hem för att lyssna av dem. Jag lyssnade på intervjuerna en gång först utan att anteckna någonting. När jag gjort det lyssnade jag på dem en gång till och skrev samtidigt ner hela intervjuerna för hand, även det jag sa. Jag skrev sedan intervjuerna på datorn, men då tog jag inte med vad jag sa. Jag försökte att inte skilja på elevernas individuella svar, utan gruppens svar som helhet. Jag har i min sammanfattning också tagit med några citat från eleverna. Jag skrev ut intervjuerna så som det lät, i talspråksform. Men sen formulerade jag om texten så att den blev mer i skriftspråksform, vilket är mycket lättare att läsa och förstå. Jag har valt att kalla de grupper jag intervjuade för grupp ett- fyra. Har grupperna svarat lika har jag bara skrivit ner svaret och skiljer sig svaret mellan grupperna har jag valt att skriva svaret från varje enskild grupp. Efter att jag hade skrivit ut intervjuerna gjorde jag en sammanfattning av dem och den har jag valt att ha kvar i arbetet. Jag tyckte att det var lättast att följa med på vad som kom fram i intervjuerna genom en sammanfattning. 3.5 Reliabilitet Reliabiliteten innefattar mätnoggrannheten hos de intervjumetoder man har använt sig av. Har man samlat in material på samma sätt eller ha det varierat? Har frågorna man använt sig av täckt de viktigaste aspekterna av frågeställningarna? (Johansson & Svedner 2010). Min metod var bra för att få fram svaren i mina frågeställningar och mitt syfte. Frågorna jag ställde till eleverna gav bra och beskrivande svar. I mina intervjuer höll jag mig till frågorna jag skulle ställa, lite ändring skedde då jag fick omformulera en del frågor till några intervjugrupper, då också följdfrågorna blev olika. Jag höll mig till mina frågeställningar och syfte under hela arbetet, jag studerade det jag ville studera. Min metod gjorde min undersökning tillförlitlig. Jag hade också kunnat använda mig av fler metoder för att ta reda på elevernas attityder till matematik och göra att undersökningen skulle få högre tillförlitlighet. Jag skulle kunna gjort en observationsstudie för att se om elevernas attityder och inställningar är lika under matematikundervisningen som den är under intervjuerna. 13

19 3.6 Validitet. Validitet innefattar om resultatet ger en trovärdig bild av det som har undersökt. Har hela det område man har tänkt sig undersöka täckts av resultatet? (Johansson & Svedner 2010). Jag har i mitt arbete tagit reda på vad några elever i årskurs fem har för inställningar och attityder till matematik. Om jag hade valt att intervjua andra elever från en annan skola eller årskurs kunde jag ha fått andra svar, då de kanske har annan inställning och attityd till ämnet. Det som hade gjort min undersökning mer tillförlitlig hade varit om jag intervjuat fler elever från olika klasser med olika matematiklärare och på så sätt kunnat se om elevernas inställningar och attityder skiljde sig. Intervjuerna jag gjorde gav bra svar och kunde kopplas till min litteratur och frågeställningar, vilket gjorde att eleverna jag intervjuade var rätt för mitt arbete. Hade jag gjort mina intervjuer någon annan dag eller under en annan tidpunkt på dagen, kanske eleverna hade svarat annorlunda på mina frågor. Jag tycker att mitt resultat täcker det område jag valt att undersöka. 3.7 Etiskt förhållningssätt Jag tycker att jag har följt de forskningsetiska principer och de fyra huvudkraven som vetenskapsrådet ställer på humanistisk-samhällsvetenskapligforskning (Vetenskapsrådet 1990). De fyra huvudkraven är 1. Informationskravet: där forskare ska informera de berörda om syftet med forskningsuppgiften 2. Samtyckeskravet: deltagare i en undersökning har rätt till att bestämma över sin medverkan. 3. Konfidentialitetskravet: alla uppgifter på de som är med i undersökningen ska förvaras på ett sätt så att ingen obehörig kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet: uppgifter som är insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Informationskravet Både jag och läraren informerade eleverna i klassen om vad jag skulle göra när jag kom dit. Läraren informerade eleverna på en lektion några dagar innan jag skulle komma och 14

20 genomföra min undersökning. Jag presenterade mig också för eleverna och berättade varför jag var där och vad jag skulle göra med min undersökning. Samtyckeskravet Innan jag gjorde min undersökning tog jag kontakt med rektorn på skolan via mail, vad syftet med min undersökning var och om det gick bra att jag kom till skolan för att göra min undersökning. Jag tog också kontakt med en lärare som hade en årskurs fem och frågade om jag fick genomföra min undersökning med hennes elever. Jag skickade ut lappar till föräldrarna om tillstånd att intervjua deras barn. De elever som inte hade med sig några lappar påskrivna av föräldrarna eller inte fick vara med, deltog heller inte i min undersökning. De elever som inte heller ville delta behövde inte. Konfidentialitetskravet När jag gjorde mina intervjuer nämndes inga namn på eleverna som deltog. Jag nämnde heller inte på vilken skolan, eller på vilken avdelning jag genomförde mina intervjuer. Ljudfilerna har jag sparat på min dator och kommer att raderas när mitt arbete är färdigt. Lapparna med föräldrarnas tillåtelse på har förstörts i en dokumentförstörare, så att ingen kan se vilka elever som har deltagit i undersökning. Nyttjandekravet De uppgifter jag fått fram från min undersökning är det bara jag som har tagit del av. Finns inga uppgifter kvar som skulle kunna komma ut till någon annan person. Ljudfilerna från intervjuerna har raderats och talongen med föräldrarnas underskrift har förstörts i en dokumentförstörare, så att det inte kan komma ut vilka som har deltagit i intervjuerna. 15

21 4. Resultat Jag kommer i det här avsnittet presenterar jag mitt resultat av mina gruppintervjuer som handlar om elevers inställning till matematik. Avsnittet kommer också innehålla en sammanfattning av mina viktigaste resultat. 4.1 Elevernas inställning till matematik Det första jag frågade grupperna var, vad de tänker på när de hör ordet matematik. Matte är ganska roligt, jag tycker att idrott är roligare men det är heller inte det tråkigaste ämnet i skolan (Grupp 1) Usch matte är det tråkigaste ämnet på hela jorden (Grupp 2) Det är roligt, ganska lätt också (Grupp 1) Elevernas inställning och attityd till matematik skilde sig lite mellan grupperna. De flesta grupperna tyckte att matematik var ganska okej. Det fanns en grupp, grupp 2, där alla elever i gruppen tyckte att matematik var tråkigt. Detta kan ha berott på grupptryck. Någon elev i gruppen var ganska tyst och försiktig medan en annan elev var framåt och sa saker så att de andra skulle skratta. När eleverna hörde ordet matematik tänkte de flesta av dem på saker som har med skolan att göra t.ex. mattebok, plus, minus, gånger m.m. Den grupp där alla elever tyckte att matematik var tråkigt, kunde inte lika lätt ge exempel på vad de tänkte på när de hörde ordet matematik. Det blev mest tråkigt, jobbigt och inte så mycket konkreta saker. Några grupper kopplade matematik med sina föräldrars jobb då det visade sig att några hade föräldrar som jobbade på bank och som ekonom. Många grupper kopplade matematik med sitt framtida jobb, då var det de elever som tyckte att matematik var roligt som skulle bli uppfinnare eller läkare. Oftast var det samma jobb som föräldrarna hade. Det var också en grupp som tänkte på matematik från ett större perspektiv än bara skolan. De sa att man måste kunna räkna för att klara sig i samhället. Det framkom under intervjun att eleverna i gruppen var duktiga på matematik, så de hade många ord som kunde kopplas till matematik. Om jag skulle gå och handla i en affär så måste jag ju kunna veta hur mycket jag kan köpa om jag har femtio kronor, om jag inte kan räkna matte då så vet jag ju inte det. När jag ska börja jobba så måste jag kunna räkna, annars kan jag inte bli läkare eller något lite svårare jobb (Grupp 1 och grupp 4) 16

22 4.1.1 Svårigheter i matematiken Eleverna tyckte att mycket med matematik är svårt och speciellt om det inte finns arbetsro i klassen eller att det är tidigt på morgonen. När koncentrationen inte finns till hundra procent blir matematiken svårare än den skulle kunna bli. Det var en grupp som inte tyckte att matematiken är svår alls, snarare tvärtom. De tyckte att det var för lätta uppgifter och de får inte tillräckligt med utmaningar. Eleverna kunde enas om att det finns många områden i matematiken som kan vara svåra och de flesta grupperna tyckte att skala 5 är det svåraste. Det kom också fram i intervjuerna att multiplikationstabellerna kunde vara svåra, det var många grupper som sa att de var svåra att lära sig. För en del tar det ganska lång tid och de högre tabellerna (sjuan, åttan och nian) är de som eleverna tycker är svårast. Några grupper tyckte också att subtraktion kan vara svårt. Speciellt när det blir större tal då de måste ha stora tal i huvudet. Det blir för mycket siffror att hålla reda på vilket lätt leder till fel uträkningar. De tal i subtraktionen som också kan vara svåra är när subtraktionen inte går jämt ut. Om jag t.ex. har så blir det jättesvårt för då kan jag ju inte ta 6-7 för det går inte och jag kan heller inte ta 5-8 för det går ju inte heller. Jag kan inte köpa för åtta kronor om jag bara har fem kronor. Sådana tal är svåra (Grupp 4) Roligt med matematik Roligast på mattelektionerna är när vi får göra kluringar 6 i grupp. Det får vi nästan aldrig göra och det är tråkigt, för vår lärare tycker att vi pratar så då (Grupp 2) Allt vi gör som inte är i boken är kul eller ja, inte prov förstås (Grupp 1) Roligast på matematiklektionerna tycker alla grupper det är när de får jobba med kluringar. De flesta grupper tycker också det är roligt att jobba i grupper. När lektionerna innehåller mycket praktiskt arbete är också då de är som roligast anser eleverna. En uppgift som alla grupper nämnde i intervjuerna var bråkiga kycklingen. Den innehåller arbete med geometri, olika former och figurer som ska bilda en kyckling. Eleverna får ett arbetsblad där det står hur lång, bred eller hur stor area en figur ska ha, de får sedan själva rita figuren på ett papper, måla den och klippa ut den. Eleverna poängterar att när matematiklektionerna innehåller annat arbete än i matteboken blir de mycket roligare. Det är också sådana lektioner de är mer engagerade på. 5 Ett område i matematiken som går ut på att förminska och förstora t.ex. kartor, ritningar m.m. 6 Kluringar är matematikproblem som kan lösas på flera olik sätt t.ex. genom att rita bilder, ekvationer m.m. 17

23 Matte kan vara roligt om kan det man räknar. Lätta uppgifter kan vara roligt ibland (Grupp 3 och grupp 4) Ibland kan det vara roligt att få lite svårare uppgifter och klarar man dem så är det jättekul och man känner sig jätteduktig (Grupp 3). När eleverna får lite utmanande uppgifter och när de klarar av att lösa dem själva, blir matematiken roligare. Matematiken blir också roligare när eleverna upplever att det kan, går lätt och när de gör uppgifterna fort. Nästan alla grupper tyckte att detta kunde göra att matematiken blev rolig Tråkigt med matematik Matte är tråkigt när vi bara får jobba i böckerna (Alla grupper) Matte kan också bli tråkigt om man får för lätta uppgifter (Grupp 1) Frågan om vad som var tråkigt med matematik kunde alla grupper prata väldigt mycket om, men det som alla grupper hade som gemensamt svar var att matematiklektionerna blir tråkiga när de bara får jobba i sina matteböcker eller med extra böcker som de har om de har kommit lång. Det var en grupp som tyckte att matematiken blev tråkig om det var för mycket lätta uppgifter i boken eller på ett arbetsblad. Eleverna i gruppen sa att de hade väldigt lätt för matematik och trodde att det berodde på det. Tänk om vi bara fick jobba med kluringar och sån där pyssel matte, som typ bråkiga kycklingen, då skulle vi tycka att matte är kul (Grupp 2) Nja kanske inte bara, tänk när kluringarna tar slut då, vad skulle vi göra då? Vi måste nog lära oss lite mer än bara sån matte (Grupp 2) Eleverna anser att om matematikundervisningen ser likadan ut varje lektion blir matematiken i sig tråkig, oavsett om de jobbar med mer praktisk matematik t.ex. kluringar. Eleverna anser också att matematiken kan bli tråkig om de är trötta. Oftast har de sina matematiklektioner på morgonen och då menar de på att detta kan bidra till att det blir tråkigt. De orkar inte koncentrera sig så bra om de är trötta. Detta leder till att de inte förstår och då blir det tråkigt. Om man är trött kan matte bli tråkigt. Vi har oftast matte första lektionen och då är det jobbigt att tänka.(grupp 3) 18

24 När vi har alla genomgångar. Man tappar liksom intresset och det blir långtråkigt att bara lyssna på läraren hela tiden (Grupp 4) Några grupper säger att de tycker det är jobbigt att sitta och lyssna på alla genomgångar läraren har. Det beror antingen på att de redan har förstått det som läraren går igenom, att det är svårt att förstå eller att genomgången går för fort så att de inte hänger med. 4.2 Matematiklärarens betydelse Alla grupper anser att det är viktigt att ha en bra matematiklärare. Läraren måste kunna förklara så att alla elever förstår och kunna hjälpa till om det finns frågor. Enligt eleverna är det också viktigt att matematikläraren kan sin sak, annars är det inte lätt för dem att utveckla sig och bli bättre. Om man inte har en fröken som kan matte, varför ska vi då kunna det? (Grupp 2) Har man en lärare som inte vet vad den gör kan ju inte vi bli bättre (Grupp 1) Det är också viktigt att läraren är lyhörd och låter alla elever få försöka lösa uppgifter, när det är genomgångar, även om alla inte är lika bra. En del grupper tycker också att det kan vara bra om läraren är lite sträng så att det inte blir för pratigt i klassrummet när de ska räkna. En annan viktig egenskap som eleverna tycker läraren ska ha är att den ska kunna se vilka som behöver hjälp, så att de inte behöver sitta och vänta så länge. Matematikläraren måste också känna eleverna bra för att den ska veta vad som kan vara svårt för var och en av eleverna. Eleverna anser att det är viktigt att de känner en trygghet hos läraren för att de ska våga be om hjälp och veta att läraren ska behandla alla elever lika oavsett om alla inte är lika duktiga. Speciellt i matematiken som eleverna tycker är lite svårare än de andra ämnena i skolan. Om inte fröken kan hjälpa oss med ett tal så lär man sig ju inte nått. Man kan ju inte bara titta i facit (Grupp 3) Fröken måste se vilka som räcker upp handen, för har man suttit i typ tjugo minuter och väntat på att få hjälp så är det inte så roligt. (Grupp 2) 19

25 4.3 Skillnader på matematikundervisningen under tidigare skolår Undervisningen på lågstadiet och mellanstadiet tycker eleverna i alla grupper, skiljer sig ganska mycket. På lågstadiet användes mycket plockmaterial på matematiklektionerna och de hade mycket matematik utomhus. När vi hade matte på lågstadiet var det mycket roligare, vi räknade inte så mycket i böckerna (Grupp 2) Åh jag kommer ihåg när vi var ute i skogen och skulle räkna med kottar och pinnar, sen gick vi till klassrummet och ritade det vi gjorde i skogen (Grupp 3) De fick också jobba mer med uppgifter som inte fanns i matteböckerna och även mer kluringar än de gör på mellanstadiet. På mellanstadiet finns det olika plockmaterial, mest pengar, som man kan hämta om man vill, men det är inte vanligt att läraren visar uppgifter med hjälp av materialet som de gör på lågstadiet. När de hade matematiklektioner på lågstadiet visade läraren alltid talen med hjälp av olika material och eleverna hade själva plockmaterial att bygga talen läraren ställde upp på tavlan. Det framkom ganska tydligt i intervjuerna att eleverna tyckte undervisningen på lågstadiet var mycket roligare och att de gärna vill jobba med mer konkret material än vad undervisningen på mellanstadiet innehåller. Tänk om vi kunde få jobba mindre i böckerna, som vi gjorde på lågstadiet, då skulle nog nästan alla barn tycka matte var roligt. (Grupp 2) Det var mycket lättare när vi gick på lågstadiet (Grupp 4) Ja det är klart att det var men vi är ju större nu och då måste vi ju lära oss svårare saker (Grupp 4) 4.4 Sammanfattning Min undersökning visar att eleverna tycker att matematik är rolig när de har ett varierat arbetssätt under lektionerna. När eleverna får jobba mycket praktiskt och gärna tillsammans i grupper får eleverna en annan glädje till ämnet, än när det sitter enskilt och jobbar i sin mattebok. När eleverna måste vänta på att få hjälp, räknar i boken, får för svåra tal eller är trötta, upplevs matematiken som tråkig. Eleverna upplever att det finns mycket som kan vara svårt i matematiken. Det som var en genomgående svårighet mellan grupperna var området skala. Multiplikationstabellerna var också en del i matematiken som alla grupper tyckte kunde vara svårt. Undersökningen visar också på hur viktigt eleverna tycker det är att ha en bra matematiklärare. Läraren ska vara lyhörd, kunna se vilka som behöver hjälp, visar respekt 20

26 m.m. Den allra viktigaste egenskapen eleverna tycker att matematikläraren ska ha är att läraren ska kunna förklara så att alla förstår. Eleverna i min undersökning anser att det finns en viss skillnad mellan matematikundervisningen på låg- och mellanstadiet. Undervisningen på lågstadiet innehåller mer praktiskt arbete, där eleverna ofta hade hjälp av plockmaterial. På lågstadiet innehåller matematiklektionerna också mycket arbete utanför läroboken. När eleverna kommer upp på mellanstadiet försvinner mycket av den praktiska undervisningen och övergår till mer abstrakt undervisning. De arbetar inte lika mycket med plockmaterial och heller inte lika mycket matematik utanför läroböckerna. Enligt eleverna i min undersökning har lågstadiet en mer varierad undervisning vilket eleverna saknar när de kommer upp på mellanstadiet. Eleverna anser att en varierad undervisning gör att matematiken blir roligare. 21

27 5. Diskussion I den avslutande delen av mitt arbete kommer jag att diskutera mina viktigaste resultat, som enligt eleverna jag intervjuat, är varierad undervisning, en bra lärare och gemensamt arbete. Jag kommer också analysera mitt tillvägagångssätt, samt lyfta upp de viktigaste slutsatserna som kan dras av mitt arbete. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på vad elever i årskurs fem har för inställning till matematik. För att få en bättre förståelse av vad eleverna känner när man pratar om matematik och vad det är som gör att matematiken är rolig eller eventuellt tråkig. Jag avser att börja denna del genom att sammanfatta och knyta an till mina frågeställningar genom de mest relevanta resultaten jag har fått fram i min undersökning. Mina frågeställningar är Vad anser eleverna är roligt, tråkigt och svårt med matematik? Hur anser eleverna att en bra matematiklärare ska vara? Ser eleverna skillnad på matematikundervisningen under tidigare skolår? Jag blev ganska överraskad av elevernas inställning och attityder till matematik efter att jag gjort min undersökning. Jag trodde att det var fler elever som tyckte att matematik är ett tråkigt ämne, men det var inte det. I alla fall inte i de grupper jag intervjuade. Även om jag gjorde gruppintervjuer fick jag en känsla av vad varje enskild elev tyckte och tänkte. Det framkom att de elever som tyckte matematiken var tråkig var de elever som det gick lite långsammare för när de räknade i matteboken. Det var någon elev som sa att matematiken kan bli tråkig när de inte kan koncentrera sig ordentligt för att klassen är pratig. Av mina intervjuer framgår det att det är många faktorer som kan påverka elevernas inställning till matematik. Jag uppfattade på eleverna att det är olika faktorer för olika personer och de kan även variera beroende på dagshumöret hos eleverna. De faktorer som påverkar elevernas inställningar positivt enligt de elever jag intervjuade är varierad undervisning, en bra matematiklärare, gemensamt arbete. Det som kan påverka elevernas inställningar negativt är brist på variation i arbetet, för svåra uppgifter och enbart arbete i sina läroböcker. Det är viktigt att veta om dessa faktorer för att skolan ska kunna ge eleverna lust att lära med hjälp av undervisningen. 22