Grundskoleförvaltningen Väster PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Grundskoleförvaltningen Väster PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Geijerskolan Skola och fritidshem

2 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Alla barn skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en förskola och skola/fritidshem som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Till skydd för barnen finns diskrimineringslagen och skollagens kapitel 6 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Dessa lagar stadgar om skolans ansvar. Lagarna syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Tillsyn över lagarna har skolinspektionen och diskrimineringsombudsmannen. Mål Målet är att alla barn inom vårt skolområde ska känna sig trygga. Ingen skall bli utsatt för vare sig diskriminering eller annan kränkande behandling än diskriminering som t.ex. mobbning. All personal ska vara engagerad i att förhindra att diskriminering eller annan kränkande behandling uppstår. I detta arbete är vi också måna om att ha ett gott samarbete med föräldrarna. Barn/elev som känner sig utsatt ska med förtroende kunna vända sig till personal på förskolan, klasslärare, personal på fritidshemmet, skolsköterska, skolledning eller annan personal. Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att: Aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning eller funktionshinder Förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling Skapa en trygg skola för alla där gemensamma värderingar genomsyrar verksamheten.

3 Definitioner Diskriminering Enligt diskrimineringslagen (2008:567) gäller följande definitioner: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 4. sexuella trakasserier: kränkningar som anspelar på kön och sexualitet, allt från tafsningar och blottning till ryktesspridning. Den vanligaste formen är verbala sexuella trakasserier t ex könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning, såsom hora eller bög 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Den individuella upplevelsen och den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Det är den som blivit utsatt som avgör om handlingen varit diskriminerande eller kränkande på annat sätt. Med kränkande behandling avses enligt skollagens kapitel 6 ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (t ex att bli utsatt för slag, knuffar) Verbal (t ex att bli hotad eller kallad kränkande/nedsättande ord). Förtal eller nedvärdering av elev och personal eller dennes familj. Förolämpning, negativt bemötande eller förhållningssätt. Psykosocial (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Medvetet undanhållande av information. Textburen (t ex klotter, brev, lappar, mail, sms) Bildburen (foto och film med mobiltelefon)

4 Geijerskolan Skola och fritidshem Förebygga och upptäcka I vårt förebyggande arbete har vi följande rubriker: Samarbete skola - hem Varje elev har en klasslärare som följer hans/hennes utveckling, dels kunskapsmässigt men även socialt. Personalen i de olika verksamheterna håller kontinuerlig kontakt med hemmet. Detta sker bl.a. genom veckobrev som finns på skolans pedagogiska webbplats som är en direkt information till vårdnadshavare. En väl fungerande verksamhet mot diskriminering och annan kränkande behandling bygger på samarbete mellan skola och hem. Föräldrar är alltid välkomna att besöka skolan och våra fritidshem. Detta sker efter kommunikation med skolan. Vartannat år har alla vårdnadshavare möjlighet att utvärdera och påverka verksamheten genom en enkät. Elevhälsoteam På Geijerskolan finns ett elevhälsoteam bestående av skolledning, skolsköterska, kurator, specialpedagoger och skolpsykolog. De träffas kontinuerligt och kommer fram till eventuella åtgärder för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamet har samarbete med skolans trygghetsgrupp för att skapa en gemensam plan och tillsammans främja elevers trygghet och utveckling. Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen består av medarbetare inom samtliga skolverksamheter. I trygghetsgruppen sitter skolsköterska, kurator, specialpedagog, PREST-lärare, klasslärare och fritidsanställda. Trygghetsgruppen är den grupp som driver det mobbningsförebyggande arbetet. Trygghetsgruppen kan även gå in och stötta upp i klasser och arbeta aktivt med värdegrundsfrågor för att främja gruppdynamiken samt vikänslan på skolan. Gruppen ansvarar också för att ta fram en plan för kamratstödjare. Arbetet i klasser dokumenteras och utvärderas kontinuerligt som en kvalitetssäkring. Trygghetsgruppens uppgift är vidare att vara ett stöd för utsatta elever, ge råd och information till kolleger och även att samtala med mobbningsoffer, mobbare och deras föräldrar. Trygghetsgruppen har 2016 arbetat fram ett årshjul för att få en tydlig överblick över verksamheten. Trygghetsgruppen har nära samarbete med skolledning. Information från trygghetsgruppen som berör verksamheten får övrig personal kontinuerligt på konferenser. Kamratstödjarna Geijerskolan består återigen av ett mellanstadium och efter skolverkets granskning av effekterna av att ha kamratstödjare har trygghetsgruppen tagit ett beslut att vi ska skynda långsamt och låta arbetet växa fram under hösten. En plan för hur arbetet ska se ut för kamratstödjare kommer att presenteras när denne är klar.

5 Fadderverksamhet Geijerskolan har en pågående fadderverksamhet mellan olika klasser. Trygghetsgruppen har i uppgift att som en del av sitt arbete förbättra och utvärdera tidigare verksamhet och fortsätta det goda arbetet och göra det ännu bättre. Fadderklasser träffas minst två gånger per termin. Utöver detta arbetar vi med faddergrupper istället för ordinarie klasser under temadagar så som FN-dagen och liknande. Mål med fadderklass är att de äldre eleverna är förebilder för de yngre och tvärtom. Trivselenkät Föräldrarna i årskurs F-5 genomför vartannat år en enkät för att få kännedom om deras trivsel. Även under utvecklingssamtalen finns trivsel med som en obligatorisk punkt. Eleverna på Geijerskolan upplever att skolan är en tryggmiljö med hög arbetsro utifrån enkätundersökningen. Jämställdhet Skolan arbetar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt där vi bemöter pojkar och flickor på samma sätt samt väljer litteratur som handlar om både pojkar och flickor. Detta går hand i hand med den jämställdhetsplan som Grundskoleförvaltningen presenterat.

6 Utreda och åtgärda vid kränkande behandling Klassläraren är den som närmast ansvarar för sin klass. Om problem/konflikt skulle uppstå som är svår för läraren att lösa tillsammans med de inblandade kan klassläraren i sin tur vända sig till sitt arbetslag. Om det fortfarande finns oklarheter i hur man ska gå till väga kan man få stöd av någon i trygghetsgruppen att tillsammans hitta en lösning. Vi arbetar främjande genom att det finns en dialog mellan klasslärare/trygghetgrupp/ EHT/skolledning. Ibland uppstår det situationer där det förekommer kränkande behandling. Då är all personal som arbetar i verksamheten skyldig att skriva en kränkningsanmälan. När och hur detta går till kan man få hjälp med av trygghetsgruppen/ ledningen. Det är rektorn som är ytterst ansvarig och delegerar kommande utredning kring händelsen. Trygghetsgruppen kan vara behjälplig med att bedöma händelsen är en kränkning eller inte. Metoderna för att komma till rätta med situationen när en kränkning anmälts ska innehålla: Samtal med den utsatte Samtal med den/de som kränkt Samtal med vårdnadshavare Uppföljning/utvärdering Alla ärenden dokumenteras av ansvarig personal Handlingsplan för personal Alla vuxna som ser eller hör en kränkning är skyldiga att agera. Markera genom att tala om att detta är fel. Lös konflikten för stunden, om detta är möjligt, och rapportera till ansvarig pedagog. Anmälan sker till rektor inom 24 h. Den som sett en kränkning ska tillsammans med ansvarig klasslärare se till att anmälan blir gjord. Den ansvarige pedagogen i sin tur pratar enskilt med eleven som blivit utsatt. Pedagogen pratar också enskilt med den eller dem som utsatt eleven för kränkningen. Den ansvarige pedagogen kontaktar samtliga inblandade elevers vårdnadshavare samma dag. Rektor tar emot och tar beslut om anmälan. Utredning kring händelsen inleds skyndsamt av delegerad personal. Råd och stöd för samtal vid utredning av händelsen ges av trygghetsgruppen. Rutiner vid uppföljning och arbete efter en kränkande behandling finns hos skolans Trygghetsgrupp. Vad har hänt? Vem/vilka är inblandade? Var skedde det? Har det hänt vid flera tillfällen?

7 Handlingsplan för trygghetsgruppens enskilda samtal Trygghetsgruppen för enskilda samtal sker först när ett ärende kommit in (kränkningsanmälan). Då gäller följande ärendegång: Samla in fakta om ärendet. Samtal med den utsatte. Samtal med den/de som utsätter en i taget. Samtalet förs av två personer, en leder samtalet och en observerar/dokumenterar. Trygghetsgruppen avslöjar aldrig var man har fått informationen ifrån. Uppföljningssamtal efter två veckor med alla inblandade var för sig. Om diskrimineringen/kränkningen har upphört avslutas ärendet men följs upp efter två veckor. Om diskrimineringen/kränkningen inte har upphört kontaktas vårdnadshavarna av trygghetsgruppen och nya samtal genomförs. Åtgärdsprogram upprättas. Om dessa åtgärder inte ger resultat har skolledningen möjlighet att anmäla till IoF och i särskilda fall till polis. Handlingsplan för trygghetsgruppens insatser i klass Höstterminen 2016 påbörjade Geijerskolans trygghetsgrupp ett nytt sätt att arbeta. Vi började göra insatser i klasser för att främja ett positivt förhållningssätt mellan elever. Vi arbetar utifrån ett salutogent förhållningssätt och KASAM (känsla av sammanhang). Vi ser redan att detta sätt att arbeta främjande har landat positivt hos elever och pedagoger. Trygghetsgruppen har möjlighet att samarbeta/arbeta mot flera klasser samtidigt. Insatserna utvärderas kontinuerligt och uppföljning sker alltid för att förbättra det främjande arbetet och ta vara på det som fungerar. Insatser kan ske efter t.ex. efter önskemål från klassläraren, i samråd under klasskonferens eller om trygghetsgruppen på annat sätt får indikationer på att en klass skulle behöva/önskar stärka sitt samarbete mellan elever. Detta gör trygghetsgruppen när ett ärende kommer in: Samla information om klassen, gruppdynamik, storlek etc. Samtala med ansvarig klasslärare. Trygghetsgruppen lyfter informationen och arbetet fördelas och planeras i samspråk med ansvarig klasslärare. Insatser kan vara t.ex. gruppstärkande övningar, samarbetsövningar, EQ, observation, diskussion utifrån film, rollspel. Insats dokumenteras och utvärderas (efter 8 veckor) av ansvarig i trygghetsgruppen tillsammans med klasslärare. Pågående insatser i klasser informeras i veckobrev. Insatserna ska vara främjande och förebyggande så att elever stärks av arbetet. Om det efter avslutad insats visar sig att resultatet inte varit tillfredställande utifrån uppsatta mål som görs i början av insats kan trygghetsgruppen välja att följa upp med nya åtgärder. Detta kan då innebära att ärendet kan komma att lyftas på individnivå och ärendet går då över till handlingsplan för enskilt samtal. (Om så är fallet görs inga incidentrapporter/kränkningsanmälningar utan ses som en del i det främjande arbetet för att skapa samarbete mellan elev, skola och hem när t.ex. ett oönskat beteende kvarstår).

8 Implementering av förebyggande åtgärder Utvärdering av insatserna görs av berörd personal efter avslutat läsår. Ansvarig är skolledningen. Aktivitet Ansvarig Tidplan Informera all personal om planen mot kränkande behandling och om planerade insatser under läsåret. Informera barn/elever om planen mot kränkande behandling och om skolans värdegrund Informera föräldrar om planen mot kränkande behandling och om skolans värdegrund Informera föräldrar och elever om trivselregler och konsekvenser om ordningsregler bryts. Genomgång och information om handlingsplan mot mobbning/kränkning för all personal Enkäter angående trivsel och arbetsklimat Skolledning Klasslärare och elevråd Klasslärare i klass /Trygghetsgruppen på skolsamråd tillsammans med skolledning Klasslärare Genomfört datum Konferens oktober -16 Ht-16 FN-dagen Skolsamråd ht Planen kommer att läggas på skolans pedagogiska webbplats. September 2016 Februari 2017 Läsårsstart, samt vid behov Trygghetsgruppen HT -16 Skolledning VT 16 Malmö Stads attitydundersökning (åk 5) Klasslärare VT - 17 Organisera fadderverksamhet Trygghetsgruppen med hjälp av samtliga klasslärare HT 16 Organisera kamratstödjare Trygghetsgruppen Handlingsplan på gång Rastvänner Trygghetsgruppen Pågående diskussion Studiebesök på Fridhemsskolan för att ta del av rastpatrull. Klassråd Klasslärare 20 min per vecka Rastvaktschema Elevråd/matråd Schemaläggarna Skolledning och elevrådsgruppen Vid skolstart. Samt vid behov Varje månad

9 Schemalägga EQ för samtliga klasser hösten 2017 Indelningar i lag Pedagoger eller annan vuxen genom trygghetsgruppen Ska alltid bestämmas av vuxna på skolan, rutinen diskuteras i personalgruppen. Under diskussion VT 2017 Varje gång Överlämnandekonferens Skolledningen läsårsslut Skyddsrond Krisgrupp 1 gång per läsår Trygghetsvandring/kartläggning av utsatta ställen Trygghetsgruppen tillsammans med elever. 1 gång per termin Klasskonferens Skolledning 2 gånger per läsår Vuxennärvaro i omklädningsrum i samband med idrott Idrottsläraren, klasslärare/annan personal läsårsstart Hälsosamtal Skolsköterska Under åk 4 Granska läromedel Pedagogerna fortlöpande

10 Geijerskolans främjande- och förebyggande åtgärder för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling under läsåret 2016/2017 Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Skolan skall aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Varje händelse av kränkande karaktär skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Geijerskolan har en trygghetsgrupp som består av personal med olika yrkeskompetens. Geijerskolans trygghetsgrupp har nära samarbete med skolledning och ser över hur samarbetet mellan EHT och trygghetsgrupp kan förbättras. Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är en viktig länk i utvecklingsarbetet. Rörelseglädje innan skolan börjar

11 Geijerskolans arbete mot diskriminering/kränkande behandling Alla barn och elever görs medvetna om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att man själv eller någon kamrat är utsatt eller ensam. Vuxna skall vara goda förebilder för barn och elever. Äldre elever skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att vara goda förebilder för de yngre barnen. Presentation av trygghetsgruppens medlemmar sker vid läsårsstart. Vi strävar mot en skola där alla använder ett vårdat språk utan svordomar. Vi strävar efter ett mjukt och trevligt socialt klimat på hela skolan. Vi arbetar med olika värderingsövningar i våra klasser med inslag av självstärkande övningar för eleverna. Vi tar hand om nya elever i våra klasser. Inbjudningar till kalas sköts på fritiden. Personalen informeras om lagar och förordningar, kommunens policy och Geijerskolans likabehandlingsplan vid arbetsplatsträffar. Personal i förskoleklass, klasslärare och personal på fritidshemmen informerar barn, elever och föräldrar vid läsårsstart om likabehandlingsplanen. Skolans ordningsregler och förväntansregler gås igenom under första skolveckan. Klassråd hålls varje vecka. Rörelseglädje två morgnar i veckan för att stärka vi-känslan bland eleverna samt främja hälsoaspekten. Lunchdisco på fredagar som skapar en mötesplats för våra elever i de olika årskurserna vilket främjar vi-känslan. Elevråd och matråd träffas varje månad och vi värdesätter begreppet elevinflytande. Utvecklingssamtal erbjuds två gånger per läsår. Rastvakter schemaläggs. Personalen har morgonmöte varje måndag för att gå igenom frånvaro och täcka upp för varandra. Elevvård för att främja elevers välmående. Sker varje vecka i skolans arbetslag. Likabehandlingsplanen diskuteras på skolsamråd. Trygghetsgruppen stöttar upp i värdegrundsarbetet ute i olika klasser så fort det finns behov. Lunchdisco i musiksalen

12 Geijerskolans förebyggande arbete mot nätkränkningar Sedan hösten 2016 har samtliga elever på Geijerskolan (åk 3-5) erhållit elevdatorer. Under vårterminen kommer det att utökas även till åk 1-2. Förstelärare på Geijerskolan kommer tillsammans med skolans IKT-grupp arbeta fram en handlingsplan där det bl.a. kommer att finnas tydliga rutiner för hur vi kan lära eleverna att möta världen på internet. Arbetet mot nätkränkningar är aktuellt då forskning visar att dagens elever lägger mellan 1-4 timmar varje dag på nätet. ( ) På Geijerskolan förebygger vi nätkränkningar genom att: Representant för trygghetsgruppen uppdaterar verksamheten om aktuell forskning i ämnet. Vi utgår bl.a. från Stiftelsen Friends rapport 2016 som behandlar nätkränkningar. Representant för trygghetsgruppen går på fortbildning i Rädda barnen/stiftelsen Friends regi om nätmobbning och Barnkonventionen. Personal på skolan kommer att gå (februari) kurs i säkert internetanvändande samt grooming. Ser över möjlighet att utbilda elever och samtlig personal för att främja arbetet med användandet av mobiler och sociala medier. Föreläsning aktuell ht2017. Samtlig personal får information kontinuerligt under året på t.ex. lärarkonferenser. Sedan vårterminen 2017 råder mobilförbud på skolans område som ett steg i vårt främjande arbete. Eventuellt en undersökning på skolan för att få en bild av hur många timmar våra elever sitter vid nätet för att förstå hur vi som vuxna kan stötta våra elever i samarbete med föräldrar när det gäller användandet av internet. (Kan ske på föräldramöte) Samtalar i klasser (främst mellanstadiet) om farorna på nätet samt förhållningssätt/strategier. Kopplar arbetet mot nätkränkningar till skolans värdegrund och arbetar ständigt för att stärka elevernas självkänsla. Eventuellt införa värdegrund på schemat höstterminen 2017 för samtliga klasser för att säkerställa att tiden finns kopplat till läroplanens åtaganden om en trygg skola. Samarbetar med hemmet om skolan får kännedom om att en nätkränkning har förekommit oavsett om det sker på skoltid/fritid. För en dialog med ansvarig om möjlighet till filter på elevdatorerna. För en dialog på skolan om att läsa Skolverkets moduler som har med nätkränkningar att göra. Skolan uppmärksammar Safer Internet day 7 februari. Denna dag fokuserar vi på källkritik och hur vi stärker våra elever så att de blir medvetna och kan vara selektiva i vem hen ger information till. Vi kommer även att prata om nätvanor och hur vi beter oss på nätet.

13