fx-570ms fx-991ms Instruktionshäfte 2 (Ytterligare funktioner)
|
|
- Rasmus Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sw fx-570ms fx-991ms Instruktionshäfte 2 (Ytterligare funktioner) CA V09
2 Viktigt! Förvara din bruksanvisning och all övrig information nära till hands för framtida referens. CASIO ELECTRONICS CO., LTD. Unit 6, 1000 North Circular Road, London NW2 7JD, U.K.
3 SVENSKA Innehåll Innan räknaren tas i bruk... 3 klägen... 3 Räkning med matematiska uttryck och redigeringsfunktioner... 4 kkopiering av repeteringsminnet... 4 kminnet CALC... 5 kfunktionen SOLVE... 5 Räkning med vetenskapliga funktioner... 6 kinmatning av tekniska symboler... 7 Räkning med komplexa tal... 8 kräkning med absoluta värden och argument... 8 kvisning av rektangulär form polär form... 9 kkonjugat av ett komplext tal Räkning med Base-n Statistikräkning Normalfördelning Differentialräkning Integrationsräkning Matrisräkning katt skapa en matris kredigering av elementen i en matris kaddition, subtraktion och multiplikation av matriser kberäkning av den skalära produkten av en matris katt erhålla determinanten av en matris Sw-1
4 ktransponering av en matris kinvertering av en matris katt bestämma det absoluta värdet av en matris.. 17 Vektorräkning katt skapa en vektor kredigering av vektorelement kaddition och subtraktion av vektorer kberäkning av den skalära produkten av en vektor kberäkning av den inre produkten av två vektorer kberäkning av den yttre produkten av två vektorer katt bestämma det absoluta värdet av en vektor.. 20 Meteromvandling Vetenskapliga konstanter Strömförsörjning Tekniska data Anlita Instruktionshäfte för fx-95ms/fx-100ms/fx-115ms/ fx-570ms/fx-991ms för närmare detaljer om följande poster. Borttagning och fastsättning av räknarens fodral Säkerhetsföreskrifter Hanteringsföreskrifter Tvåradig bildskärm Innan räknaren tas i bruk (utom för Lägen ) Grundläggande beräkningar Minnesräkning Räkning med vetenskapliga funktioner Ekvationsräkning Statistikräkning Teknisk information Sw-2
5 Innan räknaren tas i bruk k Lägen Innan en beräkning startas måste du gå in i rätt läge såsom framgår av tabellen nedan. Nedanstående tabell visar lägen och nödvändiga operationer för modellerna fx-570ms och fx-991ms. Lägen för fx-570ms och fx-991ms För denna typ av Utför denna För att gå in beräkning: tangentoperation: i detta läge: Grundläggande aritmetisk beräkning F 1 COMP Räkning med komplexa tal F 2 CMPLX Standardavvikelse F F 1 SD Regressionsräkning F F 2 REG Räkning med Base-n F F 3 BASE Lösning av ekvationer F F F 1 EQN Matrisräkning F F F 2 MAT Vektorräkning F F F 3 VCT Fler än tre tryck på tangenten F uppvisar ytterligare uppställningsskärmar. Uppställningsskärmarna beskrivs i närmare detalj i de avsnitt där de faktiskt används för att ändra räknarens uppställningar. Läget du behöver gå in i för att utföra den aktuella beräkningen anges i huvudtiteln för varje avsnitt i detta instruktionshäfte. Exempel: Räkning med komplexa tal CMPLX Anm.! Tryck på A B 2(Mode) = för att återställa läget och uppställningarna till de som gäller som grundinställning. Räkneläge: COMP Vinkelenhet: Deg Exponentvisningsformat: Norm 1, Eng OFF Visningsformat för komplexa tal: a+bi Bråkvisningsformat: a b /c Decimaltecken: Dot (punkt) Sw-3
6 Lägesindikeringarna visas på den övre delen av skärmen, utom indikeringarna BASE, som visas i exponentdelen på skärmen. Tekniska symboler slås av automatiskt när räknaren ställs i läget BASE. Det går inte att ändra vinkelenhet eller andra inställningar för visningsformat (Disp) när räknaren står i läget BASE. Lägena COMP, CMPLX, SD och REG kan användas i kombination med inställningen för vinkelenhet. Kontrollera noga gällande räkneläge (SD, REG, COMP, CMPLX) och vinkelenhet (Deg, Rad, Gra) innan en beräkning påbörjas. Räkning med matematiska uttryck och redigeringsfunktioner COMP Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när du vill utföra räkning med matematiska uttryck eller redigera uttrycken. COMP... F 1 k Kopiering av repeteringsminnet Denna funktion gör det möjligt att återkalla flera uttryck från repeteringsminnet och sammanbinda dessa som flersatsformler på skärmen. Exempel: Repeteringsminnets innehåll: Flersatsformel: 4 + 4:5 + 5:6 + 6 Använd [ och ] för att visa uttrycket Tryck på A [(COPY). Det går också att redigera uttrycken på skärmen och utföra andra operationer med flersatsformler. Se avsnittet Sw-4
7 Flersatsformler i det separata Instruktionshäfte för närmare detaljer. Enbart uttrycken i repeteringsminnet med början från det nu uppvisade uttrycket och vidare till det sista uttrycket kopieras. Inget före det uppvisade uttrycket kopieras. COMP CMPLX k Minnet CALC Minnet CALC gör det möjligt att temporärt lagra ett matematiskt uttryck som du behöver utföra flera gånger med hjälp av olika värden. Du kan återkalla ett lagrat uttryck, mata in värden för dess variabler och beräkna ett nytt resultat snabbt och enkelt. Det går även att lagra ett enskilt matematiskt uttryck med upp till 79 steg. Tänk på att minnet CALC endast kan användas i lägena COMP och CMPLX. Variabelinmatningsskärmen visar de värden som nu är tilldelade variablerna. Exempel: Beräkna resultatet för Y = X 2 + 3X 12 när X = 7 (Resultat: 58), och när X = 8 (Resultat: 76). (Mata in funktionen.) p y p u p x K + 3 p x, 12 (Lagra uttrycket.) C (Mata in 7 för uppmaningen X?.) 7 = (Mata in 8 för uppmaningen X?.) C 8 = Tänk på att det lagrade uttrycket raderas när du startar en annan operation, ändrar till ett annat läge eller slår av räknaren. k Funktionen SOLVE Funktionen SOLVE gör det möjligt att lösa ett uttryck med hjälp av önskade variabelvärden utan att behöva omvandla eller förenkla uttrycket. Exempel: C är tiden det tar för ett föremål som kastas rakt upp med en ursprungshastighet på A att nå höjden B. Använd formeln nedan för att beräkna ursprungshastighet A för en höjd på B = 14 meter och en tid på C = 2 sekunder. Tyngdaccelerationen är D = 9,8 m/s 2. (Resultat: A = 16,8) Sw-5
8 1 B AC DC 2 2 p 2 p u p 1 - p k, R 1 \ 2 T - p h - p k K A I (B?) 14 = (A?) ] (C?) 2 = (D?) 9 l 8 = [ [ (A?) A I Eftersom funktionen SOLVE använder Newtons metod kan vissa grundvärden (förutsatta värden) kan göra det omöjligt att erhålla lösningar. Försök i så fall att mata in ett annat värde som du tror ligger närmare lösningen och utför sedan beräkningen på nytt. Det kan hända att funktionen SOLVE inte lyckas finna en lösning, även om en sådan existerar. Beroende på vissa egenheter hos Newtons metod kan det vara svårt att beräkna lösningar för följande typer av funktioner: Periodiska funktioner (t.ex. y = sin x) Funktioner vars graf framställer branta lutningar (t.ex. y = e x, y = 1/x) Osammanhängande funktioner (t.ex. y = x ) Om ett uttryck ej inkluderar ett likhetstecken (=) framställer funktionen SOLVE en lösning för uttrycket = 0. Räkning med vetenskapliga funktioner COMP Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när du vill utföra beräkningar med vetenskapliga funktioner. COMP... F 1 Sw-6
9 k Inmatning av tekniska symboler COMP EQN CMPLX Slå på funktionen för tekniska symboler för att kunna använda dessa slags symboler i beräkningarna. Tekniska symboler slås på och av genom att trycka på tangenten F tills uppställningsskärmen nedan visas. Disp 1 Tryck på 1. På inställningsskärmen för tekniska symboler som visas ska du trycka på siffertangenten (1 eller 2) som motsvarar önskad inställning. 1(Eng ON): Tekniska symboler på (anges av Eng på skärmen) 2(Eng OFF): Tekniska symboler av (ingen Eng på skärmen) Följande nio symboler kan användas när funktionen är påslagen. Att inmata denna symbol: Utför denna tangentoperation: Enhet k (kilo) A k 10 3 M (Mega) A M 10 6 G (Giga) A g 10 9 T (Tera) A t m (milli) A m 10 3 µ (mikro) A N 10 6 n (nano) A n 10 9 p (piko) A p f (femto) A f För uppvisade värden väljer räknaren den tekniska symbol som gör att sifferdelen av värdet faller inom omfånget 1 till Tekniska symboler kan inte användas vid inmatning av bråktal. Exempel: 9 10 = 0,9 m (milli) F... Eng 1(Disp) m 9 \ 10 = 900. När tekniska symboler är påslagna visas även resultaten av normala (icketekniska) beräkningar med tekniska symboler. Sw-7
10 A P m J 900. Räkning med komplexa tal CMPLX Använd tangenten F för att gå in i läget CMPLX när du vill utföra beräkningar som inkluderar komplexa tal. CMPLX... F 2 Nuvarande inställning av vinkelenhet (Deg, Rad, Gra) påverkar beräkningarna i läget CMPLX. Det går att lagra ett uttryck i minnet CALC när du befinner dig i läget CMPLX. Endast variablerna A, B, C och M kan användas i läget CMPLX. Variablerna D, E, F, X och Y används av räknaren, som ofta ändrar deras värden. Använd inte dessa variabler i dina uttryck. Indikeringen R I i det övre högra hörnet av ett räkneresultat anger ett komplext talresultat. Tryck på A r för att skifta visning mellan den reella och den imaginära delen av resultatet. Även repeteringsfunktionen kan användas i läget CMPLX. I läget CMPLX lagras dock komplexa tal i repeteringsminnet, så de förbrukar större minneskapacitet än vanligt. Exempel: (2 3i) (4 5i) 6 8i (Reell del 6) i i = (Imaginär del 8i) A r k Räkning med absoluta värden och argument Om vi förmodar att det imaginära talet uttryckt av den rektangulära formen z = a + bi representeras som en punkt på Gauss-planet, går det att bestämma det absoluta värdet (r) och argumentet ( ) hos det komplexa talet. Den polära formen är r. Sw-8
11 Exempel 1: Bestäm det absoluta värdet (r) och argumentet ( ) hos 3+4i (Vinkelenhet: Deg) (r = 5, = 53, ) Imaginär axel Reell axel (r 5) A A R i T = ( 53, ) A a R i T = Komplexa tal kan också matas in med den polära formen r. Exempel 2: i (Vinkelenhet: Deg) L 2 A Q 45 = A r k Visning av rektangulär form polär form Operationen nedan kan användas för att omvandla ett komplext tal med rektangulär form till dess polära form, och ett komplext tal med polär form till dess rektangulära form. Tryck på A r för att skifta mellan det absoluta värdet (r) och argumentet ( ). Exempel: 1 i 1, (Vinkelenhet: Deg) 1 + i A Y = A r L 2 A Q 45 A Z = A r Det går att välja en rektangulär form (a+bi) eller polär form (r ) för visning av räkneresultat för komplexa tal. F... 1(Disp) r 1(a+bi):Rektangulär form 2(r ): Polär form (anges av r på skärmen) Sw-9
12 k Konjugat av ett komplext tal För ett komplext tal z där z = a+bi, är dess konjugat (z) z = a bi. Exempel: Bestäm konjugat av det komplexa talet 1,23 + 2,34i (Resultat: 1,23 2,34i) A S R 1 l l 34 i T = A r Räkning med Base-n BASE Använd tangenten F för att gå in i läget BASE när du vill utföra beräkningar med värdena Base-n. BASE...F F 3 Förutom decimalvärden går det att utföra beräkningar med binära, oktala och hexadecimala värden. Det går att specificera grundläggande talsystem som ska tillämpas för alla inmatade och visade värden och även talsystem för enskilda värden efter hand som de inmatas. Det går inte att använda vetenskapliga funktioner i binära, oktala, decimala och hexadecimala beräkningar. Det går inte att mata in värden som inkluderar en decimaldel och en exponent. Enheten skär automatiskt av decimaldelen om du matar in ett värde som inkluderar en decimaldel. Negativa binära, oktala och hexadecimala värden erhålls med hjälp av tvåkomplement. Följande logiska operatörer kan användas mellan värdena vid beräkningar med Base-n: and (logisk produkt), or (logisk summa), xor (exklusiv or), xnor (exklusiv nor), Not (bitvis komplement) och Neg (negation). Följande tillåtna omfång gäller för respektive talsystem. Binär x x Oktal x x Decimal x Hexadecimal x FFFFFFFF 0 x 7FFFFFFF Sw-10
13 Exempel 1: Utför följande beräkning och framställ ett binärt resultat Binärt läge: t b 0. b = Exempel 2: Utför följande beräkning och framställ ett oktalt resultat Oktalt läge: t o 0. o l l l 4 (o) 7654 \ l l l 1 (d) 12 = Exempel 3: Utför följande beräkning och framställ ett hexadecimalt och ett decimalt resultat or d Hexadecimalt läge: t h 0. H 120 l 2 (or) l l l 3 (b) 1101 = Decimalt läge: K Exempel 4: Omvandla värdet till dess binära, oktala och hexadecimala motsvarighet. ( , 26 8, ) Binärt läge: t b 0. b l l l 1(d) 22 = b Oktalt läge: o 26. o Hexadecimalt läge: h 16. H Exempel 5: Omvandla värdet till dess binära motsvarighet. Binärt läge: t b 0. b l l l 1(d) 513 = Ma th ERROR b Sw-11
14 Det går kanske inte att omvandla ett värde från ett talsystem vars beräkningsomfång är större än beräkningsomfånget för det resulterande talsystemet. Meddelandet Math ERROR anger att resultatet har för många siffror (spill). Statistikräkning Normalfördelning SD REG SD Använd tangenten F för att gå in i läget SD när du vill utföra beräkning som innefattar normalfördelning. SD... F F 1 I läget SD och REG fungerar tangenten som tangenten S. Ett tryck på A D uppvisar skärmen nedan. P ( Q ( R ( t Mata in ett värde från 1 till 4 för att ange den typ av sannolikhetsfördelning du vill beräkna. P(t) Q(t) R(t) Exempel: Bestäm normaliserad variat ( t) för x = 53 och normal sannolikhetsfördelning P(t) för följande data: 55, 54, 51, 55, 53, 53, 54, 52 ( t = 0, , P(t) = 0,38974 ) 55 S 54 S 51 S 55 S 53 S S 54 S 52 S 53 A D 4( t) = A D 1( P( ) D 0.28 F = Sw-12
15 Differentialräkning COMP Proceduren som beskrivs nedan erhåller derivatan av en funktion. Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när du vill utföra beräkning som innefattar differentialer. COMP... F 1 Tre inmatningar krävs för differentialuttrycket: funktionen för variabel x, punkten (a) där differentialkoefficienten beräknas och ändringen i x ( x). A J uttryck P a P x T Exempel: Bestäm derivata vid punkten x = 2 för funktionen y = 3x 2 5x + 2, när ökningen eller minskningen för x är x = (Resultat: 7 ) A J 3 p x K, 5 p x + 2 P 2 P 2 e D 4 T = Det är inte nödvändigt att mata in x. Räknaren tilldelar automatiskt ett lämpligt värde för x om du inte matat in något. Diskontinuerliga punkter och extrema ändringar i värdet för x kan orsaka oriktiga resultat och fel. Välj Rad (radian) för vinkelenhet när du ska utföra differentialräkning med trigonometriska funktioner. Integrationsräkning COMP Proceduren nedan beskriver metoden att erhålla den definitiva integralen av en funktion. Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när du vill utföra integrationsräkning. COMP... F 1 Följande fyra inmatningar krävs för integralräkning: en funktion med variabeln x, a och b, som definierar integrationsomfång för definitiv integral, samt n, som utgör antalet delningar (motsvarande N = 2 n ) för integration med hjälp av Simpsons regel. d uttryck P a P b P n F Sw-13
16 5 Exempel: (2x 2 + 3x + 8) dx = 150, (Antal delningar n = 6) d 2 p x K + 3 p x + 8 P 1 P 5 P 6 T = Anm.! Det går att specificera ett heltal från 1 till 9 för antal delningar eller slopa inmatning av antal delningar helt och hållet, om så önskas. Tänk på att intern integrationsräkning kan ta ganska lång tid. Innehåller på skärmen försvinner medan räknaren håller på med intern integrationsräkning. Välj Rad (radian) för vinkelenhet när du ska utföra integrationsräkning med trigonometriska funktioner. Matrisräkning MAT Detta avsnitt beskriver hur du ska skapa matriser med upp till tre rader och tre spalter, att addera, subtrahera, multiplicera, transponera och invertera matriser, samt att erhålla den skalära produkten, determinanten och det absoluta värdet av en matris. Använd tangenten F för att gå in i läget MAT när du vill utföra matrisräkning. MAT... F F F 2 Du måste skapa en eller flera matriser innan matrisräkning kan påbörjas. Det går att ha tre matriser, benämnda A, B och C, i minnet samtidigt. Resultaten av matrisräkning lagras automatiskt i minnet MatAns. Matrisen i minnet MatAns kan användas i efterföljande matrisräkning. Matrisberäkningar kan använda upp till två nivåer av matrisstacken. Upphöjning i kvadrat, kubik eller invertering av en matris använder en stacknivå. Se Stackar i det separata Instruktionshäfte för närmare detaljer. Sw-14
17 k Att skapa en matris Skapa en matris genom att trycka på A j 1(Dim), specificera ett matrisnamn (A, B eller C) och sedan specificera måttet (antal rader och antal spalter) för matrisen. Följ därefter uppmaningarna som visas för att mata in de värden som utgör elementen i matrisen. MatA23 Markörtangenterna kan användas för att flytta runt i matrisen och titta på eller redigera elementen. Tryck på t för att lämna matrisskärmen. k Redigering av elementen i en matris Tryck på A j 2(Edit) och specificera namnet (A, B eller C) på matrisen du vill redigera för att uppvisa en redigeringsskärm för elementen. k Addition, subtraktion och multiplikation av matriser Gör på följande sätt för att addera, subtrahera och multiplicera matriser. 1 2 Exempel: Multiplicera matris A = 4 0 med 2 5 matris B = [ 2 4 1] 2 rader och 3 spalter [ ] ([ ]) (Matris A 3 2) A j 1(Dim) 1(A) 3 = 2 = (Elementinmatning) 1 = 2 = 4 = 0 = D 2 = 5 = t (Matris B 2 3) A j 1(Dim) 2(B) 2 = 3 = (Elementinmatning) D 1 = 0 = 3 = 2 = D 4 = 1 = t Sw-15
18 (MatA MatB) A j 3(Mat) 1(A) - A j 3(Mat) 2(B) = Ett fel uppstår vid försök att addera eller subtrahera matriser vars mått är olika eller att multiplicera en matris vars spalter skiljer sig från antalet i matrisen med vilken den multipliceras. k Beräkning av den skalära produkten av en matris Gör på följande sätt för att erhålla den skalära produkten (fast multipel) av en matris. 2 1 Exempel: Multiplicera matris C = med 3. [ 5 3] ([ ]) (Matris C 2 2) A j 1 (Dim) 3(C) 2 = 2 = (Elementinmatning) 2 = D 1 = D 5 = 3 = t (3 MatC) 3 - A j 3(Mat) 3(C) = k Att erhålla determinanten av en matris Gör på följande sätt för att bestämma determinanten av en kvadratisk matris. Exempel: Erhåll determinanten av [ ] matris A = (Resultat: 73) (Matris A 3 3) A j 1(Dim) 1(A) 3 = 3 = (Elementinmatning) 2 = D 1 = 6 = 5 = 0 = 1 = 3 = 2 = 4 = t (DetMatA) Sw-16 A j r 1(Det) A j 3(Mat) 1(A) = Proceduren ovan framställer ett fel om en icke-kvadratisk matris specificerats.
19 k Transponering av en matris Gör på följande sätt för att transponera en matris Exempel: Transponera matris B = [ 8 9 3] (Matris B 2 3) A j 1(Dim) 2(B) 2 = 3 = (Elementinmatning) 5 = 7 = 4 = 8 = 9 = 3 = t (TrnMatB) ([ ]) k Invertering av en matris A j r 2(Trn) A j 3(Mat) 2(B) = Gör på följande sätt för att invertera en kvadratisk matris Exempel: Invertera matris C = [ ] 0,4 1 0,8 1,5 0,5 1,5 0,8 0 0,6 ([ ]) (Matris C 3 3) A j 1(Dim) 3(C) 3 = 3 = (Elementinmatning) D 3 = 6 = D 11 = 3 = D 4 = 6 = 4 = D 8 = 13 = t (MatC 1 ) A j 3(Mat) 3(C) a = Proceduren ovan framställer ett fel om en icke-kvadratisk matris eller en matris för vilken det ej förekommer en omvändning (determinant = 0) specificerats. k Att bestämma det absoluta värdet av en matris Gör på följande sätt för att bestämma det absoluta värdet av en matris. Sw-17
20 Exempel: Bestäm det absoluta värdet av matrisen som framställdes av inverteringen i det föregående exemplet. 0,4 1 0,8 1,5 0,5 1,5 ([ 0,8 0 0,6] ) (AbsMatAns) A A A j 3(Mat) 4(Ans) = Vektorräkning VCT Detta avsnitt beskriver hur du skapar en vektor med ett mått på upp till tre, att addera, subtrahera och multiplicera vektorer, och att erhålla den skalära produkten, inre produkten, yttre produkten och det absoluta värdet av en vektor. Det går att ha upp till tre vektorer i minnet samtidigt. Använd tangenten F för att gå in i läget VCT när du vill utföra vektorräkning. VCT... F F F 3 Du måste skapa en eller flera vektorer innan vektorräkning kan påbörjas. Det går att ha tre vektorer, benämnda A, B och C, i minnet samtidigt. Resultaten av vektorräkning lagras automatiskt i minnet VctAns. Vektorn i minnet VctAns kan användas i efterföljande vektorräkning. k Att skapa en vektor Skapa en vektor genom att trycka på A z 1(Dim), specificera ett vektornamn (A, B eller C) och sedan specificera måttet för vektorn. Följ därefter uppmaningarna som visas för att mata in de värden som utgör elementen i vektorn. Vektornamn Vc ta1 Elementvärde Vektorns mått 0. Sw-18 Pilen anger riktningen att rulla i för att titta på övriga element.
21 Tangenterna e och r kan användas för att flytta runt vektorn och titta på eller redigera dess element. Tryck på t för att lämna vektorskärmen. k Redigering av vektorelement Tryck på A z 2(Edit) och specificera namnet (A, B eller C) på vektorn du vill redigera för att uppvisa en redigeringsskärm för elementen. k Addition och subtraktion av vektorer Gör på följande sätt för att addera och subtrahera vektorer. Exempel: Addera vektor A = (1 2 3) till vektor B = (4 5 6). (Resultat: (5 3 3)) (3-dimensionell vektor A) A z 1(Dim) 1(A) 3 = (Elementinmatning) 1 = D 2 = 3 = t (3-dimensionell vektor B) A z 1(Dim) 2(B) 3 = (Elementinmatning) 4 = 5 = D 6 = t (VctA + VctB) A z 3(Vct) 1(A) + A z 3(Vct) 2(B) = Ett fel uppstår i proceduren ovan om du specificerar vektorer med olika mått. k Beräkning av den skalära produkten av en vektor Gör på följande sätt för att beräkna den skalära produkten (fast multipel) av en vektor. Exempel: Multiplicera vektor C = ( 7,8 9) med 5. (Resultat: ( 39 45)) (2-dimensionell vektor C) A z 1(Dim) 3(C) 2 = (Elementinmatning) D 7 l 8 = 9 = t (5 VctC) 5 - A z 3(Vct) 3(C) = Sw-19
22 k Beräkning av den inre produkten av två vektorer Gör på följande sätt för att beräkna den inre produkten ( ) för två vektorer. Exempel: Beräkna den inre produkten av vektor A och vektor B. (Resultat: 24 ) (VctA VctB) A z 3(Vct) 1(A) A z r 1(Dot) A z 3(Vct) 2(B) = Ett fel uppstår i proceduren ovan om du specificerar vektorer med olika mått. k Beräkning av den yttre produkten av två vektorer Gör på följande sätt för att beräkna den yttre produkten för två vektorer. Exempel: Beräkna den yttre produkten av vektor A och vektor B. (Resultat: ( 3, 18, 13)) (VctA VctB) A z 3(Vct) 1(A) - A z 3(Vct) 2(B) = Ett fel uppstår i proceduren ovan om du specificerar vektorer med olika mått. k Att bestämma det absoluta värdet av en vektor Gör på följande sätt för att bestämma det absoluta värdet (storleken) av en vektor. Exempel: Bestäm det absoluta värdet av vektor C. (Resultat: 11, ) (AbsVctC) A A A z 3(Vct) 3(C) = Sw-20
23 Exempel: Bestäm storleken på vinkeln (vinkelenhet: Deg) som bildas av vektor A = ( 1 0 1) och B = (1 2 0), samt vektor av storlek 1 som är vinkelrät mot både A och B. (Resultat: 108, ) (A B) cos, som blir cos 1 A B Vektor av storlek 1 vinkelrät mot både A och B A B A B (3-dimensionell vektor A) A z 1(Dim) 1(A) 3 = (Elementinmatning) D 1 = 0 = 1 = t (3-dimensionell vektor B) A z 1(Dim) 2(B) 3 = (Elementinmatning) (VctA VctB) 1 = 2 = 0 = t A z 3(Vct) 1(A) A z r 1(Dot) A z 3(Vct) 2(B) = (Ans (AbsVctA AbsVctB)) \ R A A A z 3(Vct) 1(A) - A A A z 3(Vct) 2(B) T = (cos 1 Ans) (Resultat: 108, ) A V g = (VctA VctB) A z 3(Vct) 1(A) - A z 3(Vct) 2(B) = (AbsVctAns) A A A z 3(Vct) 4(Ans) = (VctAns Ans) (A B) A B (Resultat: ( 0, , , )) A z 3(Vct) 4(Ans) \ g = Sw-21
24 Meteromvandling COMP Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när du vill utföra omvandling mellan olika längd- och måttenheter. COMP... F 1 Det förekommer totalt 20 inbyggda omvandlingspar som gör det snabbt och enkelt att omvandla mellan olika enheter. Se Tabell över omvandlingspar nedan för en komplett lista över paren. Vid inmatning av ett negativt värde ska det inneslutas med parenteserna R, T. Exempel: Omvandla 31 grader Celsius till Fahrenheit. ( 31 ) C F R D 31 T A c 38 = är parnumret för omvandling från Celsius till Fahrenheit. u Tabell över omvandlingspar Baserad på NIST Special Publication 811 (1995). Att utföra denna Mata in detta Att utföra denna Mata in detta omvandling: parnummer: omvandling: parnummer: in cm 01 gal (UK) r 15 cm in 02 r gal (UK) 16 ft m 03 pc km 17 m ft 04 km pc 18 yd m 05 km/h m/s 19 m yd 06 m/s km/h 20 mile km 07 oz g 21 km mile 08 g oz 22 n mile m 09 lb kg 23 m n mile 10 kg lb 24 acre m 2 11 atm Pa 25 m 2 acre 12 Pa atm 26 gal (US) r 13 mmhg Pa 27 r gal (US) 14 Pa mmhg 28 Sw-22
25 Att utföra denna Mata in detta Att utföra denna Mata in detta omvandling: parnummer: omvandling: parnummer: hp kw 29 lbf/in 2 kpa 35 kw hp 30 kpa lbf/in 2 36 kgf/cm 2 Pa 31 F C 37 Pa kgf/cm 2 32 C F 38 kgf m J 33 J cal 39 J kgf m 34 cal J 40 Vetenskapliga konstanter COMP Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när du vill utföra beräkning med hjälp av vetenskapliga konstanter. COMP... F 1 Det förekommer totalt 40 inbyggda vetenskapliga konstanter-t.ex. ljusets hastighet i ett vakuum och Plancks konstant-som kan användas snabbt och enkelt vid behov. Mata helt enkelt in numret för den önskade vetenskapliga konstanten för att uppvisa denna på skärmen. Se Tabell över vetenskapliga konstanter nedan för en komplett lista. Exempel: Bestäm hur mycket total energi en person som väger 65 kg har (E = mc 2 = 5, ) 2 65 L 28 K = 65 Co är konstantnumret för ljusets hastighet i ett vakuum. Sw-23
26 u Tabell över vetenskapliga konstanter Baserad på ISO Standard (1992) data och av CODATA rekommenderade värden (1998). Att välja denna konstant: Mata in detta konstantnummer: protonmassa (mp) 01 neutronmassa (mn) 02 elektronmassa (me) 03 myonmassa (mµ) 04 Bohrs radie (a0) 05 Plancks konstant (h) 06 kärnmagneton (µn) 07 Bohrs magneton (µ B) 08 Plancks konstant, rationaliserad ( ) 09 finstrukturkonstant (α) 10 klassisk elektronradie (re) 11 Comptons våglängd (λ c) 12 proton gyromagnetisk kvot (γ p) 13 proton Comptons våglängd (λ cp) 14 neutron Comptons våglängd (λ cn) 15 Rydbergs konstant (R ) 16 atomisk massenhet (u) 17 proton magnetiskt moment (µ p) 18 elektron magnetiskt moment (µ e) 19 neutron magnetiskt moment (µ n) 20 myon magnetiskt moment (µ µ ) 21 Faradays konstant (F) 22 elementärladdning (e) 23 Avogadros konstant (NA) 24 Boltzmanns konstant (k) 25 massvolym av ideal gas (Vm) 26 massgaskonstant (R) 27 ljusets hastighet i ett vakuum (C 0) 28 första strålningskonstant (C 1) 29 andra strålningskonstant (C 2) 30 Stefan-Boltzmanns konstant (σ) 31 elektrisk konstant (ε 0) 32 magnetisk konstant (µ 0) 33 magnetisk flödeskonstant (φ 0) 34 standard tyngdacceleration (g) 35 konduktanskvant (G 0) 36 Sw-24
27 Att välja denna konstant: Mata in detta konstantnummer: karaktärisktisk impedans för vakuum (Z 0) 37 Celsius temperatur (t) 38 Newtonsk tyngdkonstant (G) 39 standardatmosfär (atm) 40 Strömförsörjning Batteritypen som ska användas beror på räknarens modellnummer. fx-991ms Systemet TWO WAY POWER gör att räknaren kan drivas på två olika sätt: med en solcell och ett knappbatteri av typ G13 (LR44). En räknare som är försedd enbart med solcell kan vanligtvis bara användas på relativt ljusa ställen. Systemet TWO WAY POWER gör det möjligt att använda räknaren så länge det är tillräckligt ljust för att avläsa skärmen. ubatteribyte Följande tecken tyder på att batteriet börjar bli svagt och behöver bytas. Tecknen på skärmen börjar bli suddiga och svårlästa på ställen med dålig belysning. Inget visas på skärmen vid ett tryck på tangenten 5. uatt byta batteri 1 Lossa de fem skruvarna som håller baklocket på plats och ta av locket. 2 Ta ur det gamla batteriet. 3 Torka av det nya batteriet med en mjuk, torr trasa och sätt i det i facket med sidan kvänd uppåt (så att plustecknet är synligt). Sw-25 Skruv Skruv
28 4 Sätt tillbaka baklocket och fäst det på plats med de fem skruvarna. 5 Tryck på 5 för att slå på strömmen. Hoppa inte över detta steg. fx-570ms Denna räknare drivs med ett enskilt knappbatteri av typ G13 (LR44). ubatteribyte Suddiga och svårlästa tecken på skärmen tyder på att batteriet börjar bli svagt. Fortsatt användning av räknaren i detta läge kan resultera i fel. Byt batteri så snart som möjligt när tecknen börjar bli suddiga. uatt byta batteri 1 Tryck på A i för att slå av strömmen. 2 Avlägsna skruven som håller batterilocket på plats och ta av locket. 3 Ta ur det gamla batteriet. 4 Torka av det nya batteriet med en mjuk, torr trasa och sätt i det i facket med sidan k vänd uppåt (så att plustecknet är synligt). 5 Sätt tillbaka batterilocket och fäst det på plats med skruven. 6 Tryck på 5 för att slå på strömmen. Automatiskt strömavslag Skruv Räknaren slås av automatiskt om du inte utför någon åtgärd inom cirka sex minuter. Tryck i så fall på 5 för att slå på strömmen igen. Sw-26
29 Tekniska data Strömförsörjning: fx-570ms: Ett knappbatteri av typ G13 (LR44) fx-991ms: Solcell och ett knappbatteri av typ G13 (LR44) Batterilivslängd: fx-570ms: Cirka timmars kontinuerlig visning av en blinkande markör Cirka 3 år när strömmen är avslagen fx-991ms: Cirka 3 år (1 timmes bruk per dag) Mått: Vikt: 12,7 (H) 78 (B) 154,5 (D) mm 105 g inklusive batteri Strömförbrukning: 0,0002 W Brukstemperatur: 0 C till 40 C Sw-27
30 CASIO COMPUTER CO., LTD. 6-2, Hon-machi 1-chome Shibuya-ku, Tokyo , Japan SA0403-G Printed in China
fx-100ms fx-115ms (fx-912ms) Instruktionshäfte 2 (Ytterligare funktioner)
Sw fx-100ms fx-115ms (fx-912ms) Instruktionshäfte 2 (Ytterligare funktioner) CA 310079-001V07 http://world.casio.com/edu_e/ Viktigt! Förvara din bruksanvisning och all övrig information nära till hands
Kapitel Ekvationsräkning
Kapitel Ekvationsräkning Din grafiska räknare kan lösa följande tre typer av beräkningar: Linjära ekvationer med två till sex okända variabler Högregradsekvationer (kvadratiska, tredjegrads) Lösningsräkning
Kapitel Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal
Kapitel 5 Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal Denna räknare kan utföra följande operationer som innefattar olika talsystem. Talsystemsomvandling Aritmetiska operationer Negativa
Kapitel. Numeriska beräkningar
Kapitel 3 Numeriska beräkningar 3-1 Före beräkning 3-2 Differentialräkning 3-3 Räkning med kvadratiska differentialer 3-4 Räkning med integraler 3-5 Beräkning av maximi/minimivärde 3-6 Summaberäkningar
Innehåll SVENSKA Display... s.3 Komma Lgång Mata in Uttryck och Värden Inmatningsområde... s.10 Grundläggande Beräkningar
SVENSKA Innehåll Display... s.3 Komma Lgång Strömknapp... s.4 Justering av Visningsfönstrets Kontrast... s.4 Lägesval... s.4 Inställningsmeny för av Funktioner ( Nyckel)... s.5 Räknarens Inställningsmeny...
Kapitel Att lära känna räknaren Läs detta först! Sid. 000
Kapitel 1 Läs detta först! Symbolerna i denna bruksanvisning anger följande meddelanden. : Viktiga anmärkningar : Anmärkningar Sid. 000 : Referenssidor Kapitel 1 1. Hur du använder huvudmenyn Huvudmenyn
fx-82ms fx-83ms fx-85ms fx-270ms fx-300ms fx-350ms Instruktionshäfte
fx-82ms fx-83ms fx-85ms fx-270ms fx-300ms fx-350ms Instruktionshäfte Sw http://world.casio.com/edu_e/ CASIO ELECTRONICS CO., LTD. Unit 6, 1000 North Circular Road, London NW2 7JD, U.K. SVENSKA Borttagning
Kapitel. 6-1 Före matrisräkning 6-2 Matriscelloperationer 6-3 Modifiering av matriser med matriskommandon 6-4 Matrisräkning
Kapitel Matrisräkning 26 matrisminnen (A t.o.m. Z) plus ett matrissvarsminne (MatAns) kan användas för att utföra följande matrisoperationer. Addition, subtraktion, multiplikation Räkning med skalär multiplikation
fx-95ms fx-100ms fx-115ms (fx-912ms) fx-570ms fx-991ms Instruktionshäfte
fx-95ms fx-100ms fx-115ms (fx-912ms) fx-570ms fx-991ms Instruktionshäfte Sw http://world.casio.com/edu_e/ CASIO ELECTRONICS CO., LTD. Unit 6, 1000 North Circular Road, London NW2 7JD, U.K. SVENSKA Borttagning
Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Snabbguide för användning av. CASIO FX-991ES Plus
Snabbguide för användning av CASIO FX-991ES Plus Grundläggande hantering i COMP-läge Användningslägen COMP (w1): Enkla beräkningar, ekvationslösning, numerisk differentialberäkning och integration, slumptal,
Kapitel. 1. Listoperationer 2. Redigering och omplacering av listor 3. Hantering av listdata 4. Aritmetiska beräkningar med listor
Kapitel En lista är en slags behållare som kan användas för att lagra flera dataposter. Denna räknare tillåter dig att ha upp till sex listor i minnet, och innehållen i dessa kan användas i aritmetiska
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen DEL A (1) a) Definiera begreppen rektangulär form och polär form för komplexa tal och ange sambandet mellan dem. (2) b) Ange rötterna till
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt
Kapitel Tabell & graf
Kapitel Menyn för tabell & graf gör det möjligt att framställa siffertabeller från funktioner som lagrats i minnet. Det går även att använda flera funktioner för att framställa tabeller. Eftersom tabell
Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL
Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska
Kapitel Tabell & graf
Kapitel 15 Tabell & graf Tabell & graf används för att framställa tabeller över diskreta data från funktioner och rekursionsformler och sedan använda värdena för grafritning. Tabell & graf gör det därför
Matematik 3 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS
Matematik 3 Digitala övningar med TI-8 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS Matematik 3 digitala övningar med TI-8 Stat, TI-84 Plus och TI Nspire CAS Vi ger här korta instruktioner där man med fördel kan
Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför
Talbaser, Komplexa tal
4 Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal Använda inbyggda och användardefinierade konstanter...58 Omvandla måttenheter...61 Talbaser...65 Använda komplexa tal...69 TI -86 M1 M2 M3 M4 M5 F1 F2
F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
F-789SGA INSTALLATIONSGUIDE MANUAL DO UTILIZADOR
F-789SGA INSTALLATIONSGUIDE MANUAL DO UTILIZADOR E-IM-2722 SVENSKA PORTUGUÊS SVENSKA Innehåll Display... s.3 Komma Lgång Strömknapp... s.4 Justering av Visningsfönstrets Kontrast... s.4 Lägesval... s.4-5
Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln
Matlab-föreläsning (4), 10 september, 015 Innehåll m-filer (script) - fortsättning från föreläsning 1 In- och utmatning Sekvenser, vektorer och matriser Upprepning med for-slingor (inledning) Matlab-script
Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar
Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk
Fyra fyror. Mikael Knutsson. Tredje utgåvan, Mikael Knutsson
Fyra fyror Mikael Knutsson Tredje utgåvan, 2003-11-23 2001-2003 Mikael Knutsson 1 Inledning Man får använda fyra fyror, varken mer eller mindre. Med dem skall man skriva talet n. Man får sätta in dem efter
Övningshäfte 2: Komplexa tal
LMA100 VT007 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet
Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer
Dagens ämnen Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Linjära ekvationer Med en linjär ekvation i n variabler,
Handbok Miniräknare. Bernd Johannes Wuebben Pamela Roberts Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll
Bernd Johannes Wuebben Pamela Roberts Anne-Marie Mahfouf Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Användning 6 2.1 Allmän användning..................................... 6 2.2 Enkelt läge..........................................
Kapitel. Elementnummer Visningsintervall Cell. Listnamn. Rad. Spalt
Kapitel 17 Listfunktion En lista är en slags behållare som kan användas för att lagra flera dataposter. Denna räknare gör det möjligt att lagra upp till sex listor i en enskild fil och upp till sex filer
Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013
Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803
TENTAMEN Institution: Fysik och Elektroteknik Examinator: Pieter Kuiper Datum: 7maj2016 Namn:... Adress:...... Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik
1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer
För. 1 1 Linjära ekvationssystem Gaußelimination - sriv om systemet för att få ett trappformat system genom att: byta ordningen mellan ekvationer eller obekanta; multiplicera en ekvation med en konstant
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Att lära känna räknaren
Getting Acquainted Read This First! Att lära känna räknaren Läs detta först! Angående detta instruktionshäfte ufunktionstangenter och menyer Många av operationerna som räknaren utför kan exekveras med
Kort om mätosäkerhet
Kort om mätosäkerhet Henrik Åkerstedt 14 oktober 2014 Introduktion När man gör en mätning, oavsett hur noggrann man är, så får man inte exakt rätt värde. Alla mätningar har en viss osäkerhet. Detta kan
1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =
Kursen bedöms med betyg,, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna
MA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om komplexa tal Mikael Hindgren 17 oktober 2018 Den imaginära enheten i Det finns inga reella tal som uppfyller ekvationen x 2 + 1 = 0. Vi inför den imaginära
Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)
LMA110 VT008 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal (och negativa tal) Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal och att fundera på några begreppsliga svårigheter som negativa
Elteknik. Komplexa tal
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa tal Revma utbildning KOMPLEXA TAL Komplexa eller imaginära tal kan användas för algebraiska växelströmsberäkningar på samma sätt som i likströmsläran. Den läsare
Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1
Tal Räknelagar Prioriteringsregler I uttryck med flera räknesätt beräknas uttrycket i följande ordning: 1. Parenteser 2. Potenser. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: 5 22 1.
Rekursionsformler. Komplexa tal (repetition) Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac
Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 21. Vi nämner något kort om rekursionsformler för att avsluta [Vre06, kap 4], sedan börjar vi med
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson MATRISER MED MERA VEKTORRUM DEFINITION Ett vektorrum V är en mängd av symboler u som vi kan addera samt multiplicera med reella tal c så
Snabbguide för användning av CASIO FX-82ES Plus/FX-85ES Plus
Snabbguide för användning av CASIO FX-82ES Plus/FX-85ES Plus Grundläggande hantering i COMP-läge Användningslägen COMP (w1): Enkla beräkningar, slumptal, kombinatorik STAT (w2): Statistik och regressionsberäkning
Kapitel Rekursionstabell och graf
Kapitel 16 Rekursionstabell och graf Det går att mata in två formler för de tre typerna av rekursion nedan och sedan använda dem för att framställa en tabell och rita grafer. Generell term av sekvensen
TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010
TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,
fx-82es PLUS fx-85es PLUS fx-350es PLUS
Sw fx-82es PLUS fx-85es PLUS fx-350es PLUS Instruktionshäfte CASIO Webbsida för Global Utbildning http://edu.casio.com CASIO UTBILDNINGSFORUM http://edu.casio.com/forum/ Innehåll Viktig information...
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C
MATEMATIK Chalmers tekniska högskola Tentamen 20-0-, kl. 4.00-8.00 TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C Telefonvakt: Richard Lärkäng, telefon: 0703-088304 Hjälpmedel: Inga, bara papper och penna.
Namn Klass Personnummer (ej fyra sista)
Prövning matematik 4 april 06 (prövningstillfälle 6) Namn Klass Personnummer (ej fyra sista) Mobiltelefonnummer e-post SKRIV TYDLIGT! Alla papper ska förses med namn och återlämnas Skriv tydligt. Oläsliga
520 DP. Bordsräknare med utskrift. Bruksanvisning
520 DP Bordsräknare med utskrift Bruksanvisning OBSERVERA: 1) IRAM-säkerhetsmärkningen avser endast säkerhetsnormer enligt IEG 60950/A11 och inte användarfunktioner och/eller prestanda. 2) IRAM-säkerhetsmärkningen
5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari T = 1 ab sin γ. b sin β = , 956 0, 695 0, 891
KTH Matematik 5B1134 Matematik modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari 6 1. a) Bestäm sidlängderna i en triangel med vinklarna 44, 63 73 om arean av triangeln är 64 cm. Ange svaren som närmevärden
För positiva tal x och y gäller: Peta P LOGARITMLAGAR PREFIX. tera T giga G mega M kilo k hekto h 10 2.
Formelamling i Fyik PREFIX Peta P 10 15 tera T 10 1 giga G 10 9 mega M 10 6 kilo k 10 3 hekto h 10 deka da 10 1 deci d 10 1 centi c 10 milli m 10 3 mikro μ 10 6 nano n 10 9 piko p 10 1 LOGARITMLAGAR För
Bruksanvisning för Citizen CX-77
Bruksanvisning för Citizen CX-77 1 ontering och byte av pappersrullen 1 Tryck skyddslocket bakåt så att det lossnar från kåpan. 2 Lyft upp armen och montera pappersrullen på armen. 2 ontering och byte
6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =
62 6 MATRISER 6 Matriser 6 Definition av matriser En matris är ett rektangulärt schema av tal: A a a 2 a 3 a n a 2 a 22 a 23 a 2n a m a m2 a m3 a mn Matrisen A säges vara av typ m n, där m är antalet rader
Sammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
fx-82es fx-83es fx-85es fx-300es fx-350es Instruktionshäfte RCA502146-001V01 A http://world.casio.com/edu/
Sw fx-82es fx-83es fx-85es fx-300es fx-350es Instruktionshäfte RCA502146-001V01 A http://world.casio.com/edu/ CASIO Europe GmbH Bornbarch 10, 22848 Norderstedt, Germany Angående detta instruktionshäfte
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter
Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.
Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer
Kapitel Dynamisk graf
Kapitel 13 Dynamisk graf Läget för dynamisk graf på denna räknare ger dig framställning i realtid av ändringar i en graf efter hand som koefficienter och termer ändras. Du kan således se vad som händer
Matlabövning 1 Funktioner och grafer i Matlab
Matlabövning 1 Funktioner och grafer i Matlab I den här övningen ska vi titta på hur man konstruerar funktioner i Matlab och hur man kan rita funktionsgrafer. Läs först igenom PM:et. Gå sedan igenom exemplen
MATEMATIK Datum: 2015-08-19 Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.
MATEMATIK Datum: 0-08-9 Tid: eftermiddag Chalmers Hjälmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.: 0703-088304 Lösningar till tenta i TMV036 Analys och linjär algebra
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution DFM Skriftligt prov i delkurs Vågrörelselära
Approximation av funktioner
Vetenskapliga beräkningar III 8 Kapitel Approximation av funktioner Vi skall nu övergå till att beskriva, hur man i praktiken numeriskt beräknar funktioner I allmänhet kan inte ens elementära funktioner
Kapitel. Manuella beräkningar. 2-1 Grundläggande beräkningar 2-2 Specialfunktioner 2-3 Funktionsberäkningar
Kapitel 2 Manuella beräkningar 2-1 Grundläggande beräkningar 2-2 Specialfunktioner 2-3 Funktionsberäkningar 2-1 Grundläggande beräkningar k Aritmetiska beräkningar Mata in aritmetiska beräkningar som de
Komplexa tal: Begrepp och definitioner
UPPSALA UNIVERSITET Baskurs i matematik, 5hp Matematiska institutionen Höstterminen 007 Erik Darpö Martin Herschend Komplexa tal: Begrepp och definitioner Komplexa tal uppstod ur det faktum att vissa andragradsekvationer,
Introduktion till MATLAB
29 augusti 2017 Introduktion till MATLAB 1 Inledning MATLAB är ett interaktivt program för numeriska beräkningar med matriser. Med enkla kommandon kan man till exempel utföra matrismultiplikation, beräkna
Matematik D (MA1204)
Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001
1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet
Matematiska institutionen Stockholms universitet Avd matematik Eaminator: Torbjörn Tambour Tentamensskrivning i Matematik för kemister K den 0 december 2003 kl 9.00-4.00 LÖSNINGAR. Lös ut p som funktion
Moment 6.1, 6.2 Viktiga exempel Övningsuppgifter T6.1-T6.6
Moment 6., 6. Viktiga exempel 6.-6. Övningsuppgifter T6.-T6.6 Matriser Definition. En matris är ett schema med m rader och n kolonner eller kolumner, som vi kallar dem i datalogin innehållande m n element.
LÄXA 3. 7 a) 3 120 b) 231 och 3 120 c) 235 och 3 120
acit till läorna LÄXA LÄXA a),75 0 b), 0 a) 7, b) 0, a) 0 b) 7 c) 00 00 km/s a), b) a) 900 b) 5, cm a) 50 cm b) 0 cm c) 0,5 cm a),5 b) 0,0 5,05,7,9,5, a) 00 b) 0 c) 79 7 a) b) 55 9,5 TIAN centi = hundradel,
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2
Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=
Datorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d
Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................
520DP. Bordsräknare med utskrift Bruksanvisning
520DP Bordsräknare med utskrift Bruksanvisning U 1. Utskriftssystem: 12 siffrors kapacitet med noll-eliminering. Enkel blankrad när svaret har skrivits ut. etod för val av decimalkommats placering. 1)
Begrepp:: Kort om Kryssprodukt
Begrepp:: Kort om Kryssprodukt Introduktion till kryssprodukten Namnet kryssprodukt kommer av att produktsymbolen skrivs som ett kryss. Kryssprodukten av två vektorer u och v skrivs då u v. input = vektorer
Planering för Matematik kurs E
Planering för Matematik kurs E Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs E Antal timmar: 60 (0 + 0) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att E-kursen studeras på 60 klocktimmar.
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.
Mål Aritmetik Provet omfattar sidorna 6 41 och 206-223 (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8. Repetition: Repetitionsuppgifter 1 och 7, läxa 1-6 och 27-28 (s. 226 233 och s. 262-264) samt andra övningsuppgifter
TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 2: Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning
MATEMATISKA VETENSKAPER TMV66 07 Chalmers tekniska högskola Datorlaboration Examinator: Tony Stillfjord TMV66 Linjär algebra för M Datorlaboration : Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning Allmänt Den
Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan.
Kapitel Differentialekvationer Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan. 3 Differentialekvationer av första ordningen Linjära differentialekvationer av
Självkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta?
ANTECKNINGAR TILL RÄKNEÖVNING 1 & - LINJÄR ALGEBRA För att verkligen kunna förstå och tillämpa kvantmekaniken så måste vi veta något om den matematik som ligger till grund för formuleringen av vågfunktionen
ODE av andra ordningen, och system av ODE
ODE av andra ordningen, och system av ODE Exempel på di erentialekvation av andra ordningen (innehåller andra derivata) Pendel beskrives av Newtons andra lag: Kraft = massa Acceleration Acceleration =
Introduktion till Komplexa tal
October 8, 2014 Introduktion till Komplexa tal HT 2014 CTH Lindholmen 2 Index 1 Komplexa tal 5 1.1 Definition och jämförelse med R 2................ 5 1.1.1 Likheter mellan R 2 och C................ 5
Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65
Analys o Lektion 7 p1/65 Har redan (i matlab bla) stött på tal-listor eller vektorer av typen etc Vad kan sådana tänkas representera/modellera? Hur kan man räkna med sådana? Skall närmast fokusera på ordnade
9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RMC] Elektrodynamik, ht 005, Krister Henriksson 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A (1) (a) Bestäm de övriga rötterna till ekvationen z 3 11z 2 + 43z 65 = 0 när det är känt att en av rötterna
SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdag, 13 januari 2016
SF624 Algebra och geometri Tentamen Onsdag, 3 januari 206 Skrivtid: 08:00 3:00 Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Tilman Bauer Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng. Del
Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010
Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den första veckan ska vi gå igenom (i alla fall stora delar av) kapitel som handlar om geometriska vektorer. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten i kapitlet
Matematik 4 Kap 4 Komplexa tal
Matematik 4 Kap 4 Komplexa tal Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_ämnesp lan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html Inledande aktivitet
Travel Phrase Guide. Instruktionshäfte
Travel Phrase Guide Instruktionshäfte Sw Rätten till ändring av innehållet i detta dokument förbehålles utan föregående meddelande. CASIO COMPUTER CO., LTD. åtar sig inget ansvar för skador eller förluster
den reella delen på den horisontella axeln, se Figur (1). 1
ANTECKNINGAR TILL RÄKNEÖVNING 1 & - KOMPLEXA TAL Det nns era olika talmängder; de positiva heltalen (0, 1,,... kallas de naturliga talen N, tal som kan skrivas som kvoter av andra tal kallas rationella
Vektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A (1) Vid lösningen av ekvationssystemet x 1 3x 2 +3x 3 4x 4 = 1, x 2 +x 3 x 4 = 0, 4x 1 +x 2 x 3 2x 4 = 5, kommer man genom Gausselimination
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet