Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar
|
|
- Frida Kristina Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation Binärt talsystem är ett talsystem som har talbasen 2 och siffrorna 0 och 1. Det binära talsystemet är i princip lika lätt att använda som det decimala; grundidén är detsamma, men basen är 2 i stället för 10: Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 1
2 binärt decimalt Konstruktion: = 3 * * = 1 * * * * * 2 0 = = Konvertering: = x 2? Dividera med 2, notera resten! Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 2
3 division kvoten resten 31 div div div div div Ex. 2.: = x 2? division kvoten resten 42 div div div div div div Resultatet blir Kontroll: 1 * * * * * * 2 0 = = Algoritmen för att konvertera en decimaldel är likadan, men nu multiplicerar man med två i stället för att dividera med två och noterar heltalsdelen. Positionerna efter s.k. radixpunkten motsvarar 2-1, 2-2, 2-3,... dvs. 1/2, 1/4, 1/8.... Vikten på positionen halveras i stället för att dubbleras. Att dividera med 1/2 är ju samma som att multiplicera med 2, därav ändringen i algoritmen. Ex = blir konverterar vi så här: 2 * 0.25 = 0.5. Skriv 0. 2 * 0.5 = 1.0. Skriv 1. Resultatet blev.01 (här skrivs bitarna efter radixpunkten i den ordning vi räknar ut dem - alla tal ger ju inte ens jämna resultat). Slutresultatet är alltså Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 3
4 Aritmetik med binära tal (operationerna utförs helt normalt): = ///// = = / 3 = Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 4
5 För att kunna representera dessa ettor och nollor behöver vi binära lagringsmedier. Dylika bör uppfylla följande villkor: Ha två stabila energitillstånd som ska vara separerade av en kraftig energibarriär Tillståndet skall kunna avläsas utan att rubbas, och tillståndet skall kunna ändras. Ex. magnetiska kärnor, transistorer in (collector) bas (kontroll) vippan transistor ut (emitter) power supply (+5 v) 1 vippan stängs ON-tillstånd, binärt mätinstrument Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 5
6 power supply (+5 v) 0 vippan öppen OFF-tillstånd, binärt mätinstrument Viktig terminologi: 0 eller 1 kallar vi för en bit. 8 bittar = 1 byte. enhet Hur många byte? Motsvarande mängd text Byte 2 0 byte = 1 byte ett tecken Kilobyte (KB) 2 10 byte = byte en sida text Megabyte (MB) 2 20 byte = byte två tre romaner Gigabyte (GB) 2 30 byte = byte privatbibliotek Terabyte (TB) 2 40 byte = byte universitetsbibliotek Petabyte (PB) 2 50 byte = byte alla bibliotek i USA (Källa: Schneider & Gersting) Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 6
7 Boolesk logik - tvåvärdeslogik med 0/1, false/true I boolesk logik arbetar vi enbart med två värden, true (T) och false (F), sant och falskt, 1 och 0. Ett booleskt uttryck är ett uttryck som endast kan anta någotdera av värdena T eller F. Booleska uttryck kan kombineras till större uttryck med de booleska operatorerna NOT, AND, OR. Resultatet av en boolesk operation kan uttryckas med en sanningstabell. Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 7
8 NOT A (negation) (-A, A, ~A, A) A -A Som du ser, kastar negationen om sanningsvärdet på inputen/påståendet A. A AND B (konjunktion) (A & B, A B, A B, AB) A B A & B A och B blir sant endast när både A är sant och B är sant. A OR B (inklusiv disjunktion) (A B, A + B) A B A V B A eller B blir falskt endast när både A är falskt och B är falskt. Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 8
9 Grindar (gates) En grind är en elektronisk entitet som transformerar ett antal binära inputvärden till ett outputvärde. De tre grundläggande grindarna motsvarar de tre booleska operatorerna. AND-grind: A B A & B A B A & B OR-grind: A B A V B A B A V B Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 9
10 NOT-grind: A -A (Egentligen ska bollen efter triangeln vara ofärgad, men det lyckas inte med detta ritprogram...) A -A NOT - gränd: power supply (+5 v) resistor output input roskis Här har vi output bakom en resistor. Om input är 0 (som i bilden ovan), övervinns resistorn och den registrerade outputen blir 1. Om input är 1, stängs vippan, och basströmmen far direkt till roskisen. Den registrerade inputen bakom resistorn blir 0. Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 10
11 AND-grind: A B A & B A B A & B power supply input-1 input-2 output Här är båda inputs 0, så vipporna är öppna och outputen blir 0. Bara i det fallet att båda inputs blir 1, stängs båda vipporna, strömmen flyter genom och den registrerade outputen blir 1. Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 11
12 OR-grind: A B A V B A B A V B power supply input-1 input-2 output I bilden är båda inputs 0, så vipporna är öppna och den registrerade outputen blir 0. Så fort en av de parallella inputs blir 1, strängs vippan ifråga, och strömmen kommer genom, outputen registreras som 1. Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 12
13 Kretskonstruktion En krets är en samling grindar, som transformerar en mängd av binära inputvärden till en annan mängd av outputvärden, och där outputvärdena entydigt bestäms av den aktuella kombinationen av inputvärden. input-1 input-2 input-3... input-m m inputs Krets C output-1 output-2 output-3... output-n n outputs Exempel: Tänk på hur kretsen fungerar (vad outputs c och d blir) för olika inputs a och b! a c d b Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 13
14 a c b d En algoritm för konstruktion av kretsar: Det finns ett helt automatiskt sätt att, givet det önskade beteendet för en krets, konstruera den. (Kretsen blir sällan optimal, så rekommenderas det att använda lite logik och matematik i stället för eller efter automatiken...) Summan av produkterna -algoritmen: 1. Konstruera en sanningstabell för kretsens önskade beteende (sätt med alla kombinationerna för inputs, 2 n för n inputs, och en separat kolumn för varje output. Varje output betraktas sedan separat. 2. Betrakta de kombinationer som ger en 1 i den aktuella output-kolumnen (resultatkolumnen), dvs. varje rad som gör uttrycket sant. Konstruera ett deluttryck för varje sådan rad med AND- och NOTgrindar. 3. Kombinera dessa deluttryck med OR-grindar. 4. Rita upp det motsvarande kretsdiagrammet (gärna optimera, om det går!). Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 14
15 Inputs Outputs a b c output-1 output För 3 st. inputs får vi 2 3 rader i tabellen, dvs. 8 olika kombinationer av sanningsvärden. Logikerna kallar dessa för möjliga världar. Det lönar sig att ordna dessa som binära tal, dvs. 000, 001, 010, 011,..., även om ordningen ur logisk synpunkt inte spelar någon roll. Med tanke på samarbete och korrigering rekommenderas dock detta förfarande!!! De önskade output-kolumnerna ges då av uppdragsgivaren - vår uppgift är att se när den önskade outputen ska vara sann (1), och konstruera ett logiskt uttryck som beskriver just denna situation. Ex. output-1 ovan: Vi har en 1 på tredje och sjunde raden, dvs. kombinationerna 010 och 110. Detta ger oss uttrycken -a & b & -c respektive a & b & -c. Nu ska dessa kombineras med OR emellan: -a & b & -c V a & b & -c Man får använda parenteser för att klargöra uttrycket: (-a & b & -c) V (a & b & -c). Detta är dock frivilligt; operatorprioriteten (först NOT, sedan AND, sist OR) tar hand om den rätta tolkningen. Jämför med unärt - som negation, multiplikation, addition. Om vi nu ritar en bild för denna formel, får vi följande krets: Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 15
16 Exempelkrets för output-1 (direkt enligt algoritmen): a -a -a & b -a & b & -c b c -c b -c out-1 a a & b -c a & b & -c b Som du ser, finns det en hel del att rita här. Och detta var bara output-1 - output-2 kan du rita som egen övning. Men - om vi lite vidare analyserar resultatformeln -a & b & -c V a & b & -c... så ser vi att b och -c krävs i båda alternativen. a:s värde däremot spelar ingen roll. Vi kan alltså reducera formeln till b & -c. Att detta är korrekt går enkelt att visa med en sanningstabell - om resultatkolumnen för båda uttrycken blir identiska, så är uttrycken ekvivalenta. (Detta går också att bevisa rent matematiskt, men det tas upp på andra kurser. Idén är följande: (-a & b) V (a & b) = b & (-a V a) = b & T = b.) Inputs Outputs a b c (-a & b & -c) V (a & b & -c) b & -c Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 16
17 Den motsvarande kretsen blir också MYCKET enklare att rita: a oanvänt b output-1 c En annan vink: om du har ex. 6 rader med 1 och bara 2 som ger 0, lönar det sig att konstruera ett uttryck för den situationen som producerar dessa 0:or - och sedan negera det! Resultatet blir då det uttryck som gör formeln sann (om du har räknat rätt...) EN CE-krets (Compare for Equality) - är bitarna a och b lika eller olika? a b output med kommentarer fall 1 - samma bitar (0) fall 2 - samma bitar (1) 1-CE krets a b Output Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 17
18 För att jämföra två strängar bestående av n st bitar, har vi följande krets: a1 b1 1-CE a2 b2 1-CE a3 b3 1-CE a4 b4 1-CE an bn 1-CE output Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 18
19 1-ADD - en krets för addition (av två binära bitar) inputs: outputs: a[i] b[i] c[i] 1-ADD s[i] (summasiffran) c[i-1] (nästa carry - minnessiffran) inputs outputs a[i] b[i] c[i] s[i] c[i-1] Vi betraktar först bara den första outputen, s[i]: inputs outputs a[i] b[i] c[i] s[i] c[i-1] Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 19
20 Raderna 2, 3, 5 och 8 ger en 1 i dess resultatkolumn. Vi ska alltså konstruera ett uttryck för alla dessa fyra rader (med NOT och AND), och sedan kombinera dessa fyra uttryck med OR: -a & -b & c V -a & b & -c V a & -b & -c V a & b & c dvs. NOT a AND NOT b AND c OR NOT a AND b AND NOT c OR a AND NOT b AND NOT c OR a AND b AND c... vilket ger oss följande krets: a[i] fall 1: -a & -b & c b[i] c[i] -a -c fall 2: -a & b & -c b s[i] a fall 3: a & -b & -c b a c fall 4: a & b & c Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 20
21 a -a b -b c -c 1-ADD summa s[i] carry c[i-1] inputs: a[i] b[i] c[i] Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 21
22 Hur ska dessa 1-ADD-kretsarna kombineras för att addera n-bitar långa binära heltal (med samma princip som i algoritmen i början av kursen)? a[1]a[2]a[3]... a[n] + b[1]b[2]b[3]... b[n] s[0]s[1]s[2]s[3]... s[n] n-bit inputvärde b n-bit inputvärde a b 1 b 2 b 3... b n-1 b n a 1 a 2 a 3... a n-1 a n c 0 1-ADD 1-ADD 1-ADD c 1-ADD 1 c c c n-2 n-1 0 (init. carry) s 0 s 1 s 2... s n-1 s n (n+1)-bit outputvärde s Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 22
23 Kontrollkretsar: multiplexor (MUX) och avkodare (decoder) n inputlinjer 2 MUX 1 (en enda!) outputlinje 2 n -1 n selektorlinjer Exempel: är det värde a eller b som kopieras till outputen? inputlinje 0 a output inputlinje 1 b AND nr 1 selektorlinje AND nr 2 Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 23
24 inputlinje-0 a a AND 1 = a inputlinje-1 b 0 1 AND nr 1 a OR 0 = a 0 selektorlinje : 0 AND nr 2 b AND 0 = 0 Väljer vi selektorvärde 0, så blir resultatet efter AND-nr-2 lika med 0. Denna 0 går som input till OR, vars output då enbart bestäms av resultatet från AND-nr-1, dvs. resultatet beror på inputlinje-0. Om a = 1, får vi 1 som output. Om a = 0, får vi 0 som output. Värdet på inputlinje-0 kopieras alltså som output. inputlinje-0 a a AND 0 = 0 inputlinje-1 b 1 0 AND nr 1 0 OR b = b AND nr 2 b AND 1 = b selektorlinje: 1 Väljer vi selektorvärde 1, så omvandlar NOT-grinden vid inputlinje-0 detta till 0. Denna 0 går till AND-nr-1, vars resultat således blir 0. Nu är det inputlinje 1 vars värde blir avgörande; det kopieras som output. Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 24
25 Avkodare (decoder): n inputlinjer avkodarkrets n outputlinjer n-1 2 n -1 Introduktion till Datateknik/cs5, A. Soini 25
F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
Läs merDIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt
Läs merIE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2
IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Läs merDigital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras
Läs merMattias Wiggberg Collaboration
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser
Läs merStruktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Läs merBlock 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder
Block 2 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Följder 2. Rekursiva definitioner 3. Sigmanotation för summor 4. Strängar 5. Tal 6. Övningsuppgifter Referenser Följder, strängar
Läs merLogik och kontrollstrukturer
Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch
Läs merUtsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section
Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens
Läs merT1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.
Läs merSanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.
MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merMoment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar
Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk
Läs merDatorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d
Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k
Läs merDatorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
Läs merKap. 7 Logik och boolesk algebra
Ka. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm Begre: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion Egenskaer: Räkneregler för satslogik
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska
Läs merVad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system
Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.
Läs merIntroduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning
Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Fokus på imperativa program (ex. C, Java) program betyder härefter ett imperativt program Program bestäms i en abstrakt mening av hur
Läs merp /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig
Läs mer2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
Läs merTENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer. Läs detta!
1 (6) TENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer Läs detta! Uppgifterna är inte avsiktligt ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje uppgift på ett nytt blad. Skriv ditt idnummer på varje blad (så att vi
Läs merDigitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/10 2012 9.00-13.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204), Tentamensuppgifterna
Läs merHambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0
1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler
Läs merD0013E Introduktion till Digitalteknik
D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn
Läs merSpråket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python
Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR
Läs merTuringmaskinen - en abstrakt datormodell
Turingmaskinen - en abstrakt datormodell Modeller är viktiga hjälpmedel vid studiet av många fenomen. En bra modell fyller oftast följande krav: Den fångar upp det centrala i sin fysiska motsvarighet Den
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merData, typ, selektion, iteration
Data, typ, selektion, iteration En programmeringkurs på halvfart IDT, MDH ttp://www.negative-g.com/nolimits/no%20limits%20defunct%20coasters.htm 1 Dagens agenda Talrepresentation Typkonvertering Sekvens
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Läs mer729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581
Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-
Läs merTalsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Läs merLogik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra
Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Läs merMA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi
MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv
Läs merLaboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Läs merLogik. Dr. Johan Hagelbäck.
Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt
Läs merFormell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element
Läs merGrundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande
Läs merFöreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära
Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,
Läs merObjektorienterad programmering D2
Objektorienterad programmering D2 Laboration nr 2. Syfte Att få förståelse för de grundläggande objektorienterade begreppen. Redovisning Källkoden för uppgifterna skall skickas in via Fire. För senaste
Läs mersanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är
PASS 7. EKVATIONSLÖSNING 7. Grundbegrepp om ekvationer En ekvation säger att två matematiska uttryck är lika stora. Ekvationen har alltså ett likhetstecken och två deluttryck på var sin sida om likhetstecknet.
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)
Läs meri LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp
Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar
Läs merSystem S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merTentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag
Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer 2018-10-23, lösningsförslag 1 1. (a) Sanningstabell för uttrycken p q r p q p r r q r p q 0 0 0 1 0 1 1 1 0 0 1 1 1 0 1 1 0 1 0 1 0 1 1 0 0 1 1 1 1 0 0 0 1 0 0 0 1
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Grindnät för addition: Vi
Läs merTentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Läs merGrundläggande digitalteknik
Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det
Läs merA B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F
Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla
Läs mer5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen
5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning I en dator representeras det binära talsystemet med signaler i form av elektriska spänningar. 0 = 0 V (låg spänning), 1 = 5 V(hög spänning). Datorn kombinerar
Läs merLösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, ISY (4) Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA Datum för tentamen 3009 Salar U4, U7, U0 Tid 4.00-8.00 Kurskod
Läs merCS - Computer science. Datateknik Informationsbehandling Datalogi Datavetenskap (ÅA 2008)
CS - Computer science Datateknik Informationsbehandling Datalogi Datavetenskap (ÅA 2008) Vad datateknik INTE är: Att studera datorer Att studera hur man skriver datorprogram Att studera hur man använder
Läs merÖversikt, kursinnehåll
Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 4: Konjunktiv och disjunktiv normalform Henrik Björklund Umeå universitet 15. september, 2014 CNF och DNF Konjunktiv normalform (CNF) Omskrivning av en formel
Läs merExplorativ övning 7 KOMPLEXA TAL
Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Läs merSVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of SAS Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013 Tentamensdatum: 2013-10-30 Tentamen består av totalt
Läs merÖvningshäfte 1: Logik och matematikens språk
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter
Läs merDE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING
DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..
Läs merTema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg
Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras
Läs merTATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor
TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q
Läs merTentamen i Digitalteknik, EITF65
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Läs merDu har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Läs merÖvningar och datorlaborationer, Datorer i system
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer i system Institutionen för datavetenskap 2013/14 Övningar och datorlaborationer, Datorer i system Kursen Datorer i system inkluderar under läsperiod HT1 två övningar i seminariesal
Läs merIE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES
IE1205 Digital Design F2 : Logiska Grindar och Kretsar, oolesk Algebra Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen x
Läs merLMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013
LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning
Läs merIntroduktion till digitalteknik
Inledning Introduktion till digitalteknik Stefan Gustavson 997, lätt uppdaterat 2004-09-06 Digitalteknik är grunden till alla moderna datorer. I datorernas barndom förekom visserligen så kallade analogimaskiner,
Läs merPARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen
PARITETSKONTROLL Paritetskontroll (likhetskontroll) användes för att kontrollera att dataordet inte förändrats på sin väg via överföringsledningarna, från ett ställe till ett annat. Antag att man vill
Läs merTalrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Talrepresentation Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers) ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Läs merGrundläggande logik och modellteori (5DV102)
Tentamen 2014-01-10 Grundläggande logik och modellteori (5DV102) M. Berglund och K. Markström Totalt antal uppgifter 10 Maximalt antal poäng 30 Krav för 3 i betyg 1 Krav för 4 i betyg 19 poäng, vara minst
Läs merAlgebra och Diskret Matematik A (svenska)
MITTUNIVERSITETET TFM Tentamen 2007 MAAA99 Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 7 juni 2007 Denna tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan ge 3 poäng. Maximalt poängantal
Läs merBinär addition papper och penna metod
EDA4 - Digital och Datorteknik 9/ EDA 4 - Digital och Datorteknik 8/9 Dagens föreläsning: Aritmetik, lärobok kapitel 6 Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man
Läs merLektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler
Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Till denna lektion hör uppgift 2, 6 och 0 i lärobokens avsnitt.6 (sid. 255). Lös uppgift 2 genom att konstruera en semantisk tablå. Följande
Läs merSMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1
SMD033 Digitalteknik Digitalteknik F1 bild 1 Vi som undervisar Anders Hansson A3209 91 230 aha@sm.luth.se Digitalteknik F1 bild 2 Registrering Registrering via email till diglabs@luth.se Digitalteknik
Läs merObjektorienterad programmering Föreläsning 4
Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion
Läs merDatoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod
inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära
Läs merÖvningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet
Läs merSwitch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist
Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen = = Symbol S Implementering av logiska funktioner Switchen kan användas för att implentera logiska funktioner Power
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Läs mer2-13 Binära talsystemet Namn:
2-13 Binära talsystemet Namn: Inledning Det finns inte bara olika taltyper som hela tal, decimaltal, bråktal osv. Det finns olika talsystem också. I det här kapitlet skall du lära dig lite om det talsystem
Läs merDigitalteknik och Datorarkitektur
Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av talen i R Intervall Absolutbelopp Olikheter 1 Prepkursen
Läs merÖvningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
Läs mer