IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2
|
|
- Björn Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2
2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers) ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude Decimala tal med fix tal-område Fix-tal (eng. Fixed point) Decimala tal i olika talområden Flyt-tal (eng. Floating point) 2
3 Heltal Positiva Heltal: =1* * * * *2 0 = 109 Negativa Heltal: =-1*2 7 +1* * * * *2 0 = -19 3
4 Add/sub-enheten y n 1 y 1 y 0 Add/Sub = 0: Addition Add/Sub = 1: Subtraktion Add Sub control x n 1 x 1 x 0 c n n -bit adder c 0 s n 1 s 1 s 0 4
5 Arithmetic Logic Unit (ALU) Funktionsväljare f 0 f 1 AU LU A/L MUX f 0 f 1 A/L x ALU y c in A/L f1 f0 Funktion x+y x+y+c in x-y x-y-c in x or y x and y x xor y inv x 5
6 Komparator Komparatorn implementeras som subtraktionskrets 6
7 Exempel: ALU i mikrokontroller Microkontroller finns tex i smartcard Exempel på instruktion i mikrokontroller
8 Multiplikation av två (positiva) heltal *
9 Multiplikation med en teckenbit Teckenförläng! (Sign Extension) *
10 Teckenbiten på det andra stället Teckenbiten har negativ vikt! => Två-komplementera! * Eller ta två-komplement av båda termer och använd tidigare algoritm 10
11 Eller så gör vi det enkelt för oss... Använd enbart positiva tal i multiplikationen Konvertera till positiva tal Håll reda på resultatets tecken (+,+)=>+; (+,-)=>-; (-,+)=>-; (-,-)=>+ Två-komplementera till negativt tal om nödvändigt 11
12 En enkel lösning (forts.) Sign A A N-1 A N-2 A Sign B HA HA... HA F invert =S A xor S B 2 s complement of A 12
13 Multiplikation a 3 b 0 a 2 b 0 a 1 b 0 a 0 b 0 a 3 b 1 a 2 b 1 a 1 b 1 a 0 b 1 + c 40 c 30 c 20 c 10 r 14 r 13 r 12 q 1 q 0 a 3 b 2 a 2 b 2 a 1 b 2 a 0 b 2 + c 41 c 31 c 21 c 11 r 25 r 24 r 23 q 2 + a 3 b 3 a 2 b 3 a 1 b 3 a 0 b 3 c 42 c 32 c 22 c 12 q 7 q 6 q 5 q 4 q 3 13
14 Multiplikatorn (två positiva tal) 0 a(3) a(3) a(2) a(2) a(1) a(1) a(0) a(0) 0 b(0) b(1) a(3) a(2) a(1) a(0) b(2) a(3) a(2) a(1) a(0) b(3) q(7) q(6) q(5) q(4) q(3) q(2) q(1) q(0) 14
15 Snabbfråga repetition Varför är en carry look ahead adder snabbare än en ripple adder? A: Den har fler antal grindar B: Den har färre antal grindar i signalvägen C: Den kan implementeras med en bättre teknologi
16 Multiplikatorn (två positiva tal) T MUL =~(3*N-4)*T 0 a(3) a(3) a(2) a(2) a(1) a(1) a(0) a(0) 0 b(0) b(1) a(3) a(2) a(1) a(0) b(2) a(3) a(2) a(1) a(0) b(3) q(7) q(6) q(5) q(4) q(3) q(2) q(1) q(0) 16
17 En snabbare lösning - Carry-Save Adders (BV: sida 311) T MUL =~(2*N-2)*T Minskar fördröjningen eftersom carry utgången kopplas direkt till nästa steg! 0 a(3) a(3) a(2) a(2) a(1) a(1) a(0) a(0) 0 HA a(3) a(2) a(1) a(0) b(0) b(1) b(2) a(3) a(2) a(1) a(0) b(3) q(7) q(6) q(5) q(4) q(3) q(2) q(1) q(0) 17
18 Multiplikation med *2=1010 (5*2=10) 1010*2=10100 (-6*2=-12) *2= (85*2=190) *2 = (-107*2=-214) jfr multiplikation med 10 i basen 10: 63*10 = 630, -63*10=-630 etc. 18
19 Multiplikation med 2 n 0101*2=1010 (5*2=10) 0101*2 2 =10100 (5*4=20) 0101*2 3 = (5*8=40) 0101*2 4 = (5*16=80) jmfr multiplikation med 10 i basen 10: 6*10 = 60, 6*100=600, 6*1000=6000 etc. 19
20 Multiplikation med 2 n En multiplikation med 2 n kan göras med genom att skifta alla bitar n steg till vänster och att fylla på med nollor 13*8 kan beräknas genom att skifta (01011) tre bitar till höger Resultat: motsvarar (104) 10 Observera att man behöver flera bitar för att representera resultatet! 20
21 Barrel-shiftern A 0 A 1 A 2 A B 0 B 1 Multiplikation med (2 0, 2 1, 2 2, 2 3 ) dvs 1, 2, 4, 8 21
22 Division mellan två (positiva) heltal (BV sid 693 Fig b) /2 = 5 Rest = 1 22
23 Lite mer detaljerat /2 = 5 Rest = 1 23
24 Divideraren Täljare Från fg steg n-bit SUB Res < 0? Y/N MUX Täljare 1 0 Kvot i Till nästa steg 24
25 Divideraren (forts.) 0 b(1) a(3) b(0) 1 b(1) a(1) b(0) 1 q(1) 1 q(3) 1 0 b(1) a(2) b(0) 1 q(0) b(1) a(0) b(0) q(2) r(1) r(0) 25
26 Using a multiplier and a ROM for division Q=A/B=A*(1/B) ROM Properties - Fast - VERY big!! MUL 26
27 Division med negativa heltal Division med negativa tal är ganska knepigt. Ett sätt att utföra divisionen ändå Konvertera till positiva tal Håll reda på resultatets tecken (+,+)-=>+, (+,-)=>-, (-,+)=>-, (-,-)=>+ Två-komplementera till negativt tal om nödvändigt 27
28 Division med /2=00101 (10/2=5) 10100/2=11010 (-12/2=-6) jmfr division med 10 i basen 10: 630/10 = 63, -630/10=-63 etc. 28
29 Logiskt vs Aritmetisk shift höger Man skiljer mellan logisk och aritmetiskt shift Logisk shift höger shiftar bara till höger. Bitarna skall ej tolkas som ett tal. Man fyller bara på med 0:or. Aritmetisk shift höger behandlar bitarna som ett tal. Teckenbiten behålls vid shift. Man fyller på till vänster med teckenbiten. 29
30 Division med 2 n 1010/2=101 (10/2=5) 10100/2 2 =101 (20/4=5) /2 3 =101 (40/8=5) /2 4 =101 (80/16=5) jmfr division med 10 i basen 10: 60/10 = 6, 600/100=6, 6000/1000=6 etc. 30
31 Division med 2 n En division med 2 n kan göras med genom att skifta alla bitar n steg till höger och att fylla på med nollor Observera att resultatet behöver inte vara korrekt, eftersom man egentligen behöver bitar efter kommatecknet 17/4 motsvarar att skifta bitar till höger Resultat: = (4) 10 Eftersom (0.25) 10 inte kan representeras är resultatet inte korrekt! 31
32 Barrel-shiftern (2) A 0 A 1 A 2 A 3 A 4 A 5 A B 0 B 1 Division med (2 0, 2 1, 2 2, 2 3 ) dvs 1, 2, 4, 8 32
33 Exempel signalbehandling Digitalt ljuddata Digital till Analog omvandlare (DAC)
34 Exempel signalbehandling Matematisk funktion: D-vippa låser värdet Q får värdet D när Clk går från 0 till 1 (lekt 8) Endast multiplikation och division med 2 Implementering av funktion i digital hårdvara:
35 Exempel signalbehandling
36 Exempel signalbehandling En digital utgång har bara två diskreta värden
37 Exempel signalbehandling Genom digital signalbehandling kan signalen brusformas Efter filtrering återskapas den analoga signalen
38 Exempel signalbehandling
39 Exempel signalbehandling Högre klockhastighet möjliggör högre bandbredd hos signalen
40 Exempel signalbehandling Tack vare att vi endast multiplicerar/ dividerar med 2 blir ytan och strömförbrukningen mycket liten
41 Exempel signalbehandling Digital I denna krets är digitaldelen inte lika optimerad (innehåller en division). Den tar större yta och har högre strömförbrukning.
42 Fix-tal (Fixed-point numbers) Två-komplementsrepresentation B=b N-1. b N-2...b 1 b 0 where b i {0,1} b N-1 b N-2... b 1 b 0 Sign Bit Decimalt värde FiP(B)=-b N b N b 1 2 -(N-2) +b 0 2 -(N-1) Detta format kallas också för Q N-1 -format eller fractional representation 42
43 Fixed-Point Q2-Representation
44 Multiplikation i Q-formatet Multiplikation orsakar inte overflow i Q-formatet, men kan resultera i förlust av precision (1.10) 2 * (0.11) 2 = (1.1010) 2 (Q4-format) = (1.10) 2 (Q2-format) Generellt: b 2 b 1 b 0 Q2 * b 2 b 1 b 0 Q2 Utökade teckenbitar b 5 b 4 b 3 b 2 b 1 b 0 Q4 44
45 Multiplikation i Q-formatet Sign Extension 0.11 * Stryks Negation 2-komplement 1.10 * Glöm inte att andera teckenbiten! 45
46 Kvantiseringsfel Q MQE: QE: Maximalt kvantiseringsfel: Eftersom inte alla tal kan representeras uppstår kvantiseringsfel Kvantiseringsfelet blir mindre om vi använder fler bitar 46
47 Flyt-tal (eng. Floating-Point Numbers) Ett flyt-tal representeras med en tecken-bit, onent-bitar och en mantissa (ä.k. fraktionsbitar) S Exponent Mantissa Sign-Bit m Värdet beräknas som FlP(B) = (-1) s * (1.m) * 2 Ofta är biaserad (har en offset), vilket då ger FlP(B) = (-1) s * (1.m) * 2 -(bias) 47
48 IEEE-754 Flyttals-standarden IEEE-754 definierar ett 32- bit flyttal som S m 2-23 Exponent Mantissa m 0 Värdet beräknas för en 8-bitars onent enligt nedan FlP(B) = (-1) s * (1.m) * 2 -(127) Specialla bit pattern har reserverats för att representera negativ och positiv nolla 48
49 Exempel Sign = 0: Positivt Exp: ( ) 127 = = - 3 Mantissa: Binary 1.01 = / 4 = 1.25 Första biten är alltid ett eftersom mantissan är normaliserad 1.25 * 2-3 = 1.25 * =
50 Floating-Point Numbers (IEEE) Exponent Values 1 to 254: normalized non-zero floating-point numbers; biased onent ( ) Exponent of zero and fraction of zero: positive or negative zero Exponent of ones (255) and fraction of zero: positive or negative infinity Exponent of zero and fraction of non-zero: Denormalized number (true onent is 126), represent numbers from 0 to FlP(B) = (-1) s * (0.m) * Exponent of ones (255) with a non-zero fraction: NotANumber (Exception Condition) There is also a standard for a 64-bit number 50
51 Addition med flyttal Givet två flyttal: a a frac 2 a b frac 2 Summan av dessa tal är: b b c a b ( a ( b frac frac ( b ( a frac frac 2 2 ( a ( b b a ) ) ))*2 ))*2 a b,, if if a b b a 51
52 Subtraktion med flyttal Givet två flyttal: a a frac 2 a b frac 2 Differensen mellan dessa tal är: b b c a b ( a ( b frac frac ( b ( a frac frac 2 2 ( a ( b b a ) ) ))*2 ))*2 a b,, if if a b b a 52
53 Multiplikation med flyttal Givet två flyttal: a a b b frac frac 2 2 Produkten av dessa tal är: a b c a* b a frac * b frac 2 a b 53
54 Division med flyttal Givet två flyttal: a a b b frac frac 2 2 Kvoten mellan dessa tal är: a b c a / b a frac / b frac 2 a b 54
55 Uppstädning efter flyttals-operationer... När en flyttals-operation är klar måste den normaliseras Mantissans skiftas tills dess första bit är 1 För varje skift-steg så räknas onenten upp eller ned med ett. Mantissans bitar till höger om den första ettan sparas FlP(B) = (-1) s * (1.m) * 2 -(127) Om onenten är noll är mantissans första bit 0 FlP(B) = (-1) s * (0.m) * 2 -(126) 55
56 Fixed-Point vs. Floating-Point Fixed-Point operationer fungerar på samma sätt som heltals-operations och är snabbare Fixed-point värden behöver skalas, vilket ofta leder till förlust av precision Kostnaden för att bygga hårdvara är signifikant större för flyttals-processorer/räknare 56
57 Snabbfråga Hur representeras 0.75 i Q4 fixed point format? A: B: C: 1100
58 Information om laborationer Kontrollera labbtid och kunskapsgrupp i Daisy Gör förberedelseuppgifter och fyll i webformulär
59 Sammanfattning Multiplikation och division av heltal Konvertera negativa tal till sitt positiva ditto. Utför multiplikationen eller divisionen Håll reda på vilket tecken resultatet skall ha Konvertera positivt resultat till sitt negativa ditto om resultatet skall vara negativt Multiplikation med potenser av 2 (mul med 2 k) Implementeras som ett skift till vänster med k steg Division med potenser av 2 (div med 2 k) Implementeras som ett (aritmetiskt) skift till höger med k steg. Teckenbiten kopieras till vänster. 59
Talrepresentation. Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är:
Talrepresentation Ett tal kan representeras inärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras
Talrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Talrepresentation Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers) ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F6 Digital aritmetik II william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algera, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kominatoriska kretsar F7
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F5 Digital aritmetik I william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k
IE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist
ÖH 8.4 7-4-2-1 kod Kodomvandlare 7-4-2-1-kod till BCD-kod. Vid kodning av siffrorna 0 9 användes förr ibland en kod med vikterna 7-4-2-1 i stället för den binära kodens vikter 8-4-2-1. I de fall då en
Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal
2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal Datum: 2006-11-06 Skribent(er): Elias Freider och Ulf Lundström Föreläsare: Per Austrin Den här föreläsningen
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Datarepresentation I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor.
F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F5 Digital aritmetik I william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algera, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kominatoriska kretsar F7
Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Flyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.
FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem
NUV 647E. Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp. 3x12 = 36 2x12 = 24 1x12 = 12 0x12 = 18
Digital kommer från latinets digitus som betyder "finger" eller "tå" (jfr engelskans digit). Uttrycket kommer från den gamla seden att räkna på fingrarna, och avslöjar att det rör sig om räkning med diskreta
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Grindnät för addition: Vi
Datorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d
Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal
DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal Datum: 2007-11-06 Skribent(er): Martin Tittenberger, Patrik Lilja Föreläsare: Per Austrin Denna föreläsning
Maskinorienterad Programmering - 2010/2011. Maskinorienterad Programmering 2010/11. Maskinnära programmering C och assemblerspråk
Maskinorienterad Programmering 2010/11 Maskinnära programmering C och assemblerspråk Ur innehållet: 32-bitars aritmetik med 16-bitars processor IEEE754 flyttal Maskinnära programmering - C 1 CPU12, ordlängder
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt
Adderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra och en minnessiffra.
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar
Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001
Adderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra oh en minnessiffra.
Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar
Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk
Förenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4
Ext-6 (Ver 2010-08-09) 1(5) Förenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4 Tecken-beloppsrepresentation av heltal Hur skall man kunna räkna med negativa tal i ett digitalt system,
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Binär addition papper och penna metod
EDA4 - Digital och Datorteknik 9/ EDA 4 - Digital och Datorteknik 8/9 Dagens föreläsning: Aritmetik, lärobok kapitel 6 Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man
PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens
PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade
DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Föreläsning 8: Aritmetik I
DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 8: Aritmetik I Datum: 2009-11-03 Skribent(er): Andreas Sehr, Carl Bring, Per Almquist Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Flyttal Att representera
Teknisk Beräkningsvetenskap I Tema 1: Avrundning och populationsmodellering
Teknisk Beräkningsvetenskap I Tema 1: Avrundning och populationsmodellering Eddie Wadbro 5 november 2014 Eddie Wadbro, Tema 1: Avrundning och populationsmodellering, 5 november 2014 (1 : 21) Innehåll Datoraritmetik
Datoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod
inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära
Grunderna i stegkodsprogrammering
Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik halmers tekniska högskola Vi har sett att man bör kunna bygga en komponent (ett grindnät)
Datoraritmetik. Från labben. Från labben. Några exempel
Datoraritmetik Beräkningsvetenskap I Från labben Två huvudtyper av fel: diskretiseringsfel och avrundningsfel Olika sätt att mäta fel: relativt fel, absolut fel Begreppen ε M, Inf, NaN, overflow, underflow,
Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:
GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse
GRUNDER I VHDL Innehåll Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse KOMPONENTMODELL Modell för att beskriva komponenter Externt interface Intern funktion
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 1 Kursinformation, introduktion, aritmetik Innehåll Hur kan en dator se ut? Vilka är kursens mål? Hur är denna kurs upplagd? Hur ser ett datorsystem ut från applikation till hårdvara?
Innehåll. Datorteknik. Abstraktionsnivå 1. Spelkonsol - blockschema. Spelkonsol abstraktionsnivå 2. Abstraktionsnivå 2
Innehåll Datorteknik Föreläsning 1 Hur kan en dator se ut? Vilka är kursens mål? Hur är denna kurs upplagd? Hur ser ett datorsystem ut från applikation till hårdvara? Vilken är relationen mellan programvara
Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används
Översikt, kursinnehåll
Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1
Digitala it elektroniksystem t Professor Per Larsson-Edefors perla@chalmers.se Digital- och datorteknik, 101122, Per Larsson-Edefors Sida 1 Introduktion Konstruktionsalternativ Kretskort med diskreta standardkomponenter.
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
D0013E Introduktion till Digitalteknik
D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn
Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande
översiktskurs (5DV031)
Programmeringsteknisk översiktskurs (5DV031) Föreläsning 10 kallin@cs.umu.se Innehåll Ändlig aritmetik Fler exempel på funktioner med arrayer som parametrar Läsanvisningar: Dessa bilder, kapitel 11 kallin@cs.umu.se
24/09/2013. Talrepresentationer" Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Positiva Heltal" Addition" Heltal" Addition"
24/9/23 Slide! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.e! Digitl Aritmetik Unigned Integer Signed Integer" Originl Slide! Ingo Snder! KTH/ICT/ES! ingo@kth.e! Tlrepreenttioner" Ett tl kn repreenter inärt
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
n Kap 4.1, 4.2, (4.3), 4.4, 4.5 n Numerisk beräkning av derivata med n Felen kan t ex vara avrundningsfel eller mätfel n Felet kan mätas
Datoraritmetik Beräkningsvetenskap I/KF Kursboken n Kap 4., 4., (4.3), 4.4, 4. n I kap 4.3 används Taylorutvecklingar. Om du ännu inte gått igenom detta i matematiken, kan du oppa över de delar som beandlar
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Ma C - Tek Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar. Uppgift nr 10 Skriv lg4 + lg8 som en logaritm
Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar Uppgift nr 1 10 z Uppgift nr 2 10 z = 0,0001 Uppgift nr 3 10 5y 000 Uppgift nr 4 10-4z Uppgift nr 5 Skriv talet 6,29 i potensform med 10 som bas.
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of SAS Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013 Tentamensdatum: 2013-10-30 Tentamen består av totalt
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Binär aritmetik TSIU02 Datorteknik
Binär aritmetik TSIU02 Datorteknik Michael Josefsson Version 1.2 Innehåll 1. Addition och tvåkomplement 5 1.1. Talbaser..................................... 5 1.2. Addition.....................................
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
Laboration Kombinatoriska kretsar
Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter
6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print
Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor på boken Lunell: Datalogi-begreppen och tekniken Obs! Andra frågor än dessa kan komma på tentan! 1. Konvertera talet 186 till
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:
Digitalteknik och Datorarkitektur
Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:
Elektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18
Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Räkna med C# Inledande programmering med C# (1DV402)
Räkna med C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i verket
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-06-04 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Mattias Wiggberg Collaboration
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser
Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.
Övningsblad 1.1 A Tallinjer med positiva tal 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen. A B C D E F 0 5 10 0 10 20 A = B = C = D = E = F = G H I J K L 30 40 50 100 G = H = I = J = K = L =
Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn
DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING
DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..
Algebra, exponentialekvationer och logaritmer
Höstlov Uppgift nr 1 Ge en lösning till ekvationen 0 434,2-13x 3 Ange både exakt svar och avrundat till två decimalers noggrannhet. Uppgift nr 2 Huvudräkna lg20 + lg50 Uppgift nr 3 Ge en lösning till ekvationen
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 7 Kursansvarig Andreas
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Datorsystem. Tentamen 2011-10-29
Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar
DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7
Potensform Uppgift nr Vad menas i matematiken med skrivsättet 3 6? (Skall inte räknas ut.) Uppgift nr 2 värdet av potensen 3 2 Uppgift nr 3 Skriv 8 8 8 i potensform Uppgift nr 4 Skriv 4 3 som upprepad
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Övning log, algebra, potenser med mera
Övning log, algebra, potenser med mera Uppgift nr 1 Förenkla uttrycket x 3 + x 3 + x 3 + x 3 + x 3 Uppgift nr 2 Förenkla x x x+x x x Uppgift nr 3 Skriv på enklaste sätt x 2 x x x 8 x x x Uppgift nr 4 Förenkla
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
TAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot