Naturorienterande ämnen

Transkript

1 Studiehandledning Naturorienterande ämnen 972g13 och 972g28 HT 2015, Lärarprogrammet, Linköpings universitet 1

2 2

3 Linköpings universitet Lärarprogrammet, ht G13 / 972G28 Campus Norrköping Välkommen till kursen Naturorienterande ämnen! Kursansvarig: Klas Johnsson, , B454 Här följer en beskrivning av kursens upplägg och de olika moment som ingår i kursen. Kursmål: Se kursplan på kursens hemsida. Kursens upplägg och examinationer Kursen börjar måndagen den 21/9 i Norrköping och tisdag 22/9 i Linköping, och pågår till fredagen den 22 januari Innehållet i kursen är organiserat kring fyra teman: Det första temat är knutet till Biologi (vecka 39-41). Sedan går ni ut på er VFU period (vecka 42-43). När ni kommer tillbaka är det Fysiken som ligger i centrum (vecka 44-48). Innan juluppehållet kommer ni att arbeta med Kemi (vecka 49-51). Efter juluppehållet studerar ni Klimatfrågor (vecka 2-3) Till vartdera temat är knutet ett antal uppgifter, övningar, laborationer, exkursioner, seminarier och föreläsningar. Provkoder och examinerande uppgifter i kursen I kursen ingår 10 st provkoder. Uppgifterna skall du genomföra individuellt eller i grupp. Provkod Hp Betyg Namn Examinator Bilaga SME9 4,5hp U/G/VG Naturvetenskaplig uppgift Martin 1 SM14 6hp U/G/VG Didaktikuppgift Emma 2 SME7 1,5hp U/G Rymden Klas 3 SME8 2hp U/G Rörelse-vågor och krafter Klas 4 SM13 1,5hp U/G Litteraturseminarium Klas 5 SM11 2hp U/G Kemi Annika, Klas 6 MRE2 2hp U/G Flöden och kretslopp Anders 7 OBL1 Exkursioner D sid 7 OBL2 Övningar D sid 8-9 OBL3 Laborationer D sid

4 Omexaminationer Vi kommer att koncentrera omexaminationer till endast en ort, Norrköping eller Linköping. Observera att många ordinarie examinations- och undervisningstillfällen upprepas flera gånger, och att det eventuellt finns möjlighet för dig att byta tid om du blir sjuk och inte kan delta fråga ansvarig lärare i god tid! Om du ändå behöver genomföra en omexamination, glöm inte att kontakta berörd lärare någon vecka innan omexaminationen. Omexaminationer: examinerande seminarier Uppgift 2, Didaktikuppgift v.51 Emma Forsen Uppgift 3, Rymden v.51 Klas Johnsson Uppgift 4, Rörelse-vågor och krafter v.50 Klas Johnsson Uppgift 5, Litteraturseminarium v.51 Klas Johnsson Uppgift 8, Kemi v.03 Annika Björn Uppgift 9, Flöden och kretslopp vt.16 Anders Jidesjö Igentagning av obligatoriska moment Exkursion 1-3 v.44 Martin Nelzen Övning 1-2 v.41 Martin Nelzen Övning 3 v.49 Klas Johnsson Övning 4 v.49 Daniel Orraryd Övning 5 vt.16 Anders Jidesjö Hemlabbseminarium 1-2 v.51 Astrid Berg Laboration 2-3 (Fysik) v.49 Klas Johnsson Laboration 4-5, (Kemi) v.51 Klas Johnsson VFU:n (972G28) Vecka är ni på VFU. Där tränar ni de didaktiska- och sociala lärarförmågorna, som sedan examineras av er examinator. Ta kontakt med er handledare i god tid för att komma överens om ansvarsområde/tema för veckorna. Under VFU-veckorna utför ni de uppdrag som är kopplade till uppgift 2, didaktikuppgiften - Uppdrag NO-undervisning. Övrigt Studiebesök: Fenomenmagasinet. Vecka 47/48 besöker vi Fenomenmagasinet i Linköping. Där kommer Jan Engqvist att hålla en föreläsning om hur Science Center kan användas som resurs i undervisningen (ca 45 minuter). Resterande tid besöker vi basutställningarna samt provar på en hands-on aktivitet. 4

5 Undervisningsmoment i kursen Föreläsningar Föreläsningarna förutsätter att man är inläst på den angivna litteraturen. Observera att föreläsningarnas längd är 90 minuter exklusive eventuell rast. F1 Vad är naturvetenskap? Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.1, 8,9 Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.1, sid.13-26, kap.11, sid Lärare: Ragnhild Löfgren F2 Naturlandskap Litt: Ekologi en introduktion, sid , Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 12. Grundskolans naturvetenskap, kap. 8 Lärare: Martin Nelzén F3 Samspel i Naturen Litt: Ekologi en introduktion, sid , , Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 9 Grundskolans naturvetenskap, kap. 12 och 13. Lärare: Martin Nelzén F4 Att dokumentera med kamera F5 Kroppen F6 Big Bang F7 Astrobiologi - förutsättningar för liv F8 Energi Litt: Kompendium i IKT Lärare: Patrick Schooner Litt: Vägar till naturvetenskapens värld, kap.6, 7 och 8. Grundskolans naturvetenskap, s Naturvetenskapens bärande idéer, kap 4. Lärare: Martin Nelzén Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.7 Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap 2,3,6 När kemin stämmer, kap. 1,4 Lärare: Klas Johnsson Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.4, s Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap. 10 Grundskolans naturvetenskap, kap. 8 s.81-91, kap. 10 s Lärare: Klas Johnsson Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.3 Vägar till naturvetenskapens värld, kap.4 Grundskolans naturvetenskap, kap.10, s

6 Lärare: Klas Johnsson F9 Materia F10 Luft Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap 5 Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 3 s Grundskolans naturvetenskap, kap.10 s Att förstå och använda naturvetenskapen, Workshop nr3 Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi, Workshop nr2 (Materiens byggnad) Kompendium i kemi, del 1. Lärare: Astrid Berg Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s När kemin stämmer, kap. 5-6, 8 Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 3 s Grundskolans naturvetenskap, kap. 8, s kap. 10 s Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.2, sid Att förstå och använda naturvetenskapen, Workshop nr3 Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi, Workshop nr3, nr5, sid Kompendium i kemi, del 1. Lärare: Astrid Berg F11 Vatten Litt: Se föreläsning 10 Lärare: Astrid Berg F12 Ljus och ljud F13 Mekanik F14 Kemi i vardagen I Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, s Grundskolans naturvetenskap, sid Barn och naturvetenskap, sid Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.4, sid När kemin stämmer, kap. 2-3 Lärare: Klas Johnsson Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.6 Grundskolans naturvetenskap, sid Barn och naturvetenskap, sid , 75-76, Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.4, sid Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 4 Lärare: Klas Johnsson Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 3,4 Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap. 5 Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi, Workshop nr4 (Blandning, lösning) Kompendium i kemi, del 2. 6

7 När kemin stämmer, kap. 9 och 15 Lärare: Annika Björn och Astrid Berg F15 Kemi i vardagen II F16 Kretslopp 1 F17 Kretslopp 2 Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s När kemin stämmer, kap. 7 Grundskolans naturvetenskap, kap. 10 s Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi, Workshop nr1 (Materiens bevarande), nr5 (Ämnen) sid , nr6 (Kemisk reaktion) Kompendium i kemi, del 2. Lärare: Annika Björn och Astrid Berg Litt: Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 4, kap.6 sid , kap. 11 och 12. Naturvetenskapens bärande idéer, kap. 3 och 7. Lärare: Anders Jidesjö Litt: Samma som F16. Lärare: Anders Jidesjö Exkursioner (OBL1) Två lärarledda exkursioner (Exkursion 1 och 2) och en hemexkursion (Exkursion 3, utan handledare i arbetsgruppen) kommer att genomföras under kursen. Vid dessa gäller kläder efter väderlek. Tag med anteckningsmaterial, sittunderlag, fika och surfplatta/mobiltelefon (gäller hemexkursionen). Samtliga exkursioner ingår i provkod OBL1. Exkursion 1: Natur- och kulturlandskap och artkunskap. Vecka 39. Norrköping: Samling vid entréen till Bomullsspinneriet kl Mer information kommer på LISAM. Linköping: Samling vid Campus-busshållplatsen vid Universitetssjukhuset, (maskinhallen/campusbussen) kl respektive Mer information kommer på LISAM Litteratur att läsa inför exkursionen: Se läsanvisning till föreläsning 2 Ansvarig lärare: Martin Nelzén Exkursion 2: Naturlandskap. Vecka 40 Norrköping: Samling i Torshag kl Mer information kommer på LISAM Linköping: Tinnerö eklandskap. Samling vid Smedstad dammar kl respektive kl Mer information kommer på LISAM Litteratur att läsa inför exkursionen: Se läsanvisning till föreläsning 3 Ansvarig lärare: Martin Nelzén 7

8 Exkursion 3. Hemexkursion. Vecka 40. Exkursion 3 genomför ni tillsammans i arbetsgruppen. Du och din grupp skall besöka 3st olika biotoper som ni ska dokumentera med fotografier. Ni fotograferar med surfplatta eller mobil/kamera. I Bilaga 8 finner ni mer information kring vad ni skall observera och dokumentera på platsen för biotopen, samt ett schema över vilka tre biotoper som er grupp skall besöka. Observera också att ni: - Vid föreläsning 2 (Martin Nelzen), får ni mer information om uppgiften. - Vid föreläsning 4 (Patrick Schooner), får ni lära er hur ni dokumenterar ert besök i fält. - Vid behov kan få ytterligare handledning kring själva fotograferingsarbetet eller därtill kopplade tekniska frågor (Kontaktperson: Patrik Schooner) Exkursionsseminarium Hemexkursionen följs upp av ett seminarium på Campus, där vi diskuterar de miljöer ni besökt. I bilaga 8 finner ni mer utförliga instruktioner till detta seminarium. Litteratur att läsa inför exkursionen: Se läsanvisningar till föreläsning 2 och 3. Ansvariga lärare: Martin Nelzén Övningar (OBL2) Under kursen ingår 5 st övningar som samtliga är examinerande moment. Under övningarna varvas teoretiska genomgångar med praktiska övningar. Inför varje övning läser du angiven litteratur. Övning 1. Artkunskap och bearbetning av insamlat mtrl. Vecka 40. Denna övning är en uppföljning av exkursionerna samt en bearbetning av det mtrl som samlats in. Ansvarig lärare: Martin Nelzén Övning 2. Jämförande anatomi, fysiologi och morfologi mellan olika arter. Vecka 41. Denna övning innehåller en genomgång av olika organsystem samt jämförelse av människan i relation till andra organismer. Ansvarig lärare: Martin Nelzen Övning 3. Planetvandring. Vecka 44. Arbetsgrupperna presenterar våra planeter, vid en skalenlig utomhusvandring (ca 1 km). Ansvarig lärare: Klas Johnsson Övning 4. Evolution och teleologi. Vecka 45. Under passen lär vi oss mer om Charles Darwins väg fram till teorin om naturligt urval och genomför övningar som synliggör hur slump och urval leder till synbarlig målinriktad utveckling. Litteratur att läsa inför övningen: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.5, Grundskolans naturvetenskap, kap.9 s Utdrag ur Teorier i det naturvetenskapliga klassrummet (kap.11 sid , delas ut vid kursstart), Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap. 7-9, 11, Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 10. Ekologi en introduktion, kap.5, sid Titta även på Animationen om evolutionära mekanismer: Ansvarig lärare: Daniel Orraryd 8

9 Övning 5. Fotosyntes och respiration. Vecka 02. Fokus för denna övning är fotosyntesen utgångspunkten för växternas energi- och materialförsörjning och därmed, i slutänden, för närapå allt liv på jorden. Övningen syftar till att koppla samman atmosfär med odlingsbarhet och försörjning genom att undersöka ljusets väg, omvandlingar via växters fysiologi och metabolism samt konsekvenser av dessa processer. Litteratur att läsa inför övningen: Grundskolans naturvetenskap, kap.12, s Vägar till naturvetenskapens värld, kap.6, s Naturvetenskapens bärande idéer, s Ansvarig lärare: Anders Jidesjö Laborationer och labbseminarier (OBL3) I kursens ingår 6st laborationer (obligatoriska moment), varav 2 st hemlaborationer (hemlaboration 1 och hemlaboration 2). Hemlaborationerna följs upp med ett labbseminarium (obligatoriskt moment). Inför varje hemlaboration och labbseminarium förbereder du dig genom att läsa angiven litteratur. Hemlaboration 1 och 2. Vecka 45 och 46. Hemlaboration (2 st) genomför ni tillsammans i arbetsgruppen, hemma vecka 45 och 46 (se schemat). Vissa av experimenten i respektive laboration skall ni dokumentera med hjälp av film. Laborationerna följs upp med varsitt labbseminarium på Campus (vecka 47 och 48). Den första laborationen omfattar ett antal experiment inom temat Luft, och den andra laborationen ett antal experiment inom temat Fasövergångar. Vid föreläsning 10 och 11 (Astrid Berg) kommer att få introducerande instruktioner till laborationerna. I Bilaga 9 finner ni mer utförliga instruktioner till hemlaborationerna. Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 10 och 11. Ansvariga lärare: Astrid Berg (Norrköping) och Klas Johnsson (Linköping). Laboration 1. Ljus och ljud. Vecka 46. Under denna laboration undersöker vi begreppen ljus och ljud. Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 12. Ansvarig lärare: Klas Johnsson Laboration 2. Kraft och rörelse. Vecka 47. Under denna laboration undersöker vi olika begrepp inom mekaniken. Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 13. Ansvarig lärare: Klas Johnsson Laboration 3. Kemin i vardagen I. Vecka 49. Under denna laboration undersöker vi några av kökets kemikalier utifrån begreppet löslighet. Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 14. Ansvarig lärare: Annika Björn och Klas Johnsson Laboration 4. Kemin i vardagen II. Vecka 50. Under denna laboration undersöker vi hur några av kökets kemikalier kan reagera med varandra. Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 15. Ansvarig lärare: Annika Björn och Klas Johnsson Medverkande lärare i kursen 9

10 Astrid Berg Annika Björn Emma Forsén Anders Jidesjö Klas Johnsson Ragnhild Löfgren Magnus Gålfalk Martin Nelzén Daniel Orraryd Patrik Schooner

11 Kurslitteratur Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap : helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur. Andersson, B. (2012) Evolution genom naturligt urval. Utdrag ur: Teorier i det naturvetenskapliga klassrummet. Kap.11 sid Delas ut vid kursintroduktionen. Andersson, B. et al. (2003). Att förstå och använda naturvetenskapen. Finns på: Andersson, B. et al. (2003). Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till fysik. Finns på: Andersson, B. et al. (2003). Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi. Finns på: Andersson, B. et al. (2003) Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till biologi. Finns på: Areskoug, M. et al. (2014). Naturvetenskapens bärande idéer För lärare F-6. Malmö: Gleerups. Ekstig, B. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur. Elfström. (2008) Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber. Helldén, G. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld : ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. Lindegren, R. (2007). När kemin stämmer : samtal om kemiska samband. Lund: Studentlitteratur. Pleijel, H. (2013). Ekologi - en introduktion. Malmö: Gleerups. Kompendium Kompendium i kemi (del 1 och del 2). Kopierat material, delas ut vid kursintroduktionen. Kompendium i IKT. Kopierat material, finns på LISAM. 11

12 Kursen i koncentrat v.39 Kursintroduktion Föreläsning 1-3 (Linköping) Föreläsning 1-5 (Norrköping) Exkursion 1 VFU-introduktion v.40 Föreläsning 4-5 (Linköping) Exkursion 2-3 Övning 1 (Linköping) Övning 1-2 (Norrköping) v.41 Övning 2 (Linköping) Uppföljning av hemexkursionen (Exkursion 3) Handledning VFU-uppdraget Återtag av övning 1 och 2 Inlämning av biotopuppgiften v VFU v.44 Föreläsning 6-8 Återtag av exkursion 1-3 Övning 3 v.45 Föreläsning 9-11 Övning 4 Handledning VFU-uppdraget Laborationssäkerhet Seminarium Rymden Genomföra hemlaboration 1 v.46 Föreläsning 12 Laboration 1 Genomföra hemlaboration 2 v.47 Föreläsning 13 Fenomenmagasinet (Linköping) Laboration 2 Seminarium hemlaboration 1 v.48 Litteraturseminarium Fenomenmagasinet (Norrköping) Seminarium Ljus och ljud Seminarium hemlaboration 2 Inlämning av VFU-uppdraget v.49 12

13 Föreläsning 14 Laboration 3 Återtag av laboration 1 och 2 Återtag av övning 3 och 4 v.50 Föreläsning 15 Laboration 4 Återtag av seminarium Ljus och ljud Seminarium VFU-uppdraget Handledning inför seminarium Kemi i vardagen v.51 Återtag av laboration 3 och 4 Återtag av hemlaboration 1 och 2 Återtag av seminarium Rymden Återtag av seminarium VFU-uppdraget Återtag av Litteraturseminariet Seminarium Kemi i vardagen Inlämning av filmen Kemi i vardagen v.02 Föreläsning v.03 Återtag av seminarium Kemi i vardagen Övning 5 Seminarium Kretslopp och flöden 13

14 Bilaga 1. Uppgift 1. Livet i biotopen (SME9) Mål Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål: - beskriva och identifiera vanliga arter, deras habitat/livsmiljöer, livscykler och samspel med varandra samt hur förändringar kan påverka den biologiska mångfalden. - redogöra för människokroppen ur ett strukturellt och funktionellt perspektiv. Genomförande (Enskild uppgift. Skriftlig examination) Under veckorna ska du genomföra en biotopundersökning i ett eget valt område. Området ska vara ungefär 0,5 hektar (70 x 70m) stort. Det ska innehålla minst två biotoper, såsom hällmark, äng, hage, skog, myr, kärr, strandkant, bäck. Denna uppgift tar sin utgångspunkt i tanken att kunskap om naturens arter och deras samspel skapar en positiv känsla för naturen, en djupare ekologisk förståelse och en förmåga att läsa naturen. Detta leder i sin tur till ett ökat miljöengagemang och en ökad vördnad för naturen de varelser vi känner igen och förstår respekterar vi. Genomför arbetet stegvis utifrån nedanstående punkter: Du skall beskriva ditt område i text (max 300 ord) och med hjälp av en egenhändigt gjord karta. Kartan skall innehålla skala, väderstreck och teckenförklaring. Du skall föra en loggbok över dina besök i området samt noterar höstens intåg i naturen såsom lövens färg, lövfällning, flyttfåglar samt vädrets utveckling såsom temperatur, solinstrålning, nederbörd, frost under observationsperioden. Du skall göra minst ett besök i veckan. Du skall redogöra för områdets geologi, dvs ange bergart, jordart samt jordmån. Ta fram en representativ stuff och klistra fast på ett kartong- och plastkort (kpkort). Inventera området upprätta strukturerad artlista utifrån mark-, fält-, busk- och trädskikt. (Växterna brukar vara lätta att organisera men lite knepigare blir det med djuren.) Dokumentera minst 20 arter med fotografier (ange plats, tid och krabat ). Välj ut tre arter som du plastar in (kp-kort) och fördjupar dig i respektive art. Försök hitta så många ingångar till arten som möjligt (biologiska fakta, sånger, sägner/sagor, matlagning, folkmedicin, habitat, etc). Ange på kortet art, datum och plats. 14

15 Välj ut tre olika organismer (en växt, ett icke däggdjur sam däggdjuret människan) ur din 20-art-lista; beskriv och jämför deras anatomi, fysiologi och reproduktion. Vilka skillnader och likheter finns det? Konstruera en näringskedja utifrån din artlista, där producenter-konsumenterdestruenter finns med. Beskriv området med minst 20 naturvetenskapliga/ekologiska termer, (som kursiveras). Upprätta en referenslista. Stöd för genomförandet av uppgift 1: - Föreläsning 2 Naturlandskapet - Föreläsning 3 Samspel i naturen - Föreläsning 5 Kroppen - Exkursion 1 och 2 samt hemexkursionen 3 -Övning 1 och 2 Kurslitteraturen Ekologi en introduktion, Vägar till naturvetenskapens värld (kap 9) och Grundskolans naturvetenskap (kap 9). Examination av uppgift 1: Skriftlig rapport Den skriftliga rapporten lämnas in fredagen den 9 oktober kl Rapporten återlämnas 26 oktober. Bemöda dig om att göra en trevlig layout på arbetet. På försättsbladet ska det finnas rubrik, vem som gjort det och i vilken kurs. Ett bedömningsprotokoll kommer att användas där det framgår hur pass väl uppgiften har genomförts (betyg U/G/VG). De delar som eventuellt underkänts görs kompletteringar på. Ytterligare information fås i samband med föreläsningen Naturlandskap, vecka 39. Ansvarig lärare: Martin Nelzen 15

16 Bilaga 2 Uppgift 2. Uppdrag NO-undervisning (Didaktikuppgift) (SM14) Individuell uppgift. Muntlig och skriftlig examination. Mål Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål: Redogöra för val av innehåll och undervisningsformer och utifrån detta planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsmoment med naturvetenskapligt innehåll för en elevgrupp, baserat på didaktisk forskning, nationella styrdokument och lärresurser. Genomförande Denna uppgift kommer ni att arbeta med under hela kursen, och den examineras onsdag respektive torsdag vecka 50. Det är en förhållandevis stor uppgift (6 hp) och den kräver att ni arbetar mycket tillsammans i arbetsgruppen. Uppgiften går ut på att ni ska designa, genomföra och utvärdera en undervisningssekvens, och ni arbetar utifrån följande steg: a) utifrån er VFU-plats önskemål arbetar ni kring ett centralt innehåll ur kursplanen (Lgr11), det centrala innehållet definiera ett specifikt lärandemål som behandlas i en undervisningssekvens b) arbeta fram ett för- och eftertest med syfte att undersöka elevernas förförståelse (förtest) samt vad de lärt sig (eftertest) c) genomför förtestet under er första VFU-vecka (v.42) d) arbeta fram en undervisningsdesign som syftar till att eleverna når det kunnande lärandemålet avser e) genomför er designade undervisning under er andra VFU-vecka (v.43). Om möjligt filma lektionen. Avsluta med eftertest. f) tillbaka på Campus och i arbetsgruppen utvärderar ni undervisningssekvensen och eftertestet lärde sig eleverna det ni avsåg? Vad fungerade bra/mindre bra? g) skriv en individuell rapport om det samlade arbetet (examination 1, se nedan) h) redovisa muntligt undervisningssekvensen och diskutera era erfarenheter under ett tvärgruppsseminarium (examination 2, se nedan) Allt arbete på Campus, förutom skrivandet av inlämningsuppgiften, utför ni alltså tillsammans i arbetsgruppen. Vid två tillfällen (v.41 och v.45) träffar du ansvarig lärare under ett handledningstillfälle. Arbetsgång Nedan följer ett förslag på hur ni kan organisera era möten i gruppen kring denna uppgift (när bör vad arbetas med i arbetsgruppen). 16

17 Träff 1: Introduktion av uppgiften. Vecka 39. Uppgiften introduceras av ansvarig lärare. Samla på er frågor inför detta tillfälle. Inför träff 1 måste du ha kontaktat din VFU-handledare om vilket naturvetenskapligt centralt innehåll från Lgr 11 som han/hon vill att du ska ansvara för under VFU:n. Meddela sedan detta till ansvarig lärare (Emma Forsén) vid VFU-introduktionen. På denna träff arbetar ni utifrån följande punkter: a) Diskutera det centrala innehållet: Hur ska man tolka det? Vilket kunnande syftar det till? Varför finns detta innehåll i kursplanen, vems behov tillgodoser de? b) Välj utifrån det centrala innehållet ett specifikt lärandemål för undervisningssekvensen. Exempel på lärandemål kan vara: Varför blir det årstider? Vattnets fasövergångar. Månens faser. c) Ge er själva läxa, var och en, att till nästa gång teoretiskt fördjupa er i det ämnesinnehåll som är knutet till lärandemålet. d) Ge er själv i läxa att ta reda på hur kunnandet kring de ni valt sett ut i ett idéhistoriskt perspektiv. e) Ger er själva läxa, var och en, att läsa didaktisk litteratur som behandlar barns föreställningar om lärandemålets innehåll. Börja med att leta i kurslitteraturen. Se speciellt: Att förstå och använda naturvetenskapen, Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till fysik. Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi. Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till biologi. Men leta också i: Vägar till naturvetenskapens värld, Grundskolans naturvetenskap och Barn och naturvetenskap, Naturvetenskapens bärande idéer Träff 2a: Vad innebär lärandemålet? Barns föreställningar? Vecka Diskutera vad lärandemålet innebär: - Vilken förståelse ska eleverna ha erhållit när de nått lärandemålet? - Vad behöver de lära sig för att förstå detta? - Hur har kunnandet sett ut ur ett idéhistoriskt perspektiv? - Vilka föreställningar brukar barn ha om detta vad säger litteraturen? 2. Ge er själva läxa, var och en, att ta fram förslag på uppgifter till ett för- och eftertest. Dessa skall vara riktade mot de olika åldersgrupper som gruppens olika medlemmar möter ute på VFU:n. Träff 2b: Designa ett förtest. Vecka Arbeta tillsammans i gruppen fram ett för- och eftertest riktade mot olika åldersgrupper utifrån de förslag som var och en presenterar. Testens utformning kommer eventuellt skilja sig åt beroende av åldersgrupp och nivån på de förmågor eleverna har (exempelvis läsa och skriva). Träff 3: Design av undervisningssekvens: v

18 Hur kan man designa undervisningssekvensen så att eleverna når lärandemålet? I detta arbete ingår att fundera över vilka materiel som kan vara lämpliga att använda, hur och i vilken form eleverna ska arbeta (grupp/individuellt, praktisk/teoretisk, inomhus/utomhus). Fokusera speciellt på det innehåll ni tror är mest problematiskt för barnen att förstå (se förtestet). Eftersom ni alla har olika elevgrupper med förmodligen lite varierande förförståelse behöver ni kanske var och en justera designen något så att den passar just er elevgrupp. Handledning v.41. Under v.41 erbjuds ni handledning. Här får ni möjlighet att diskutera er undervisningsdesign, ni kan få hjälp att gå vidare om ni har kört fast, eller ni kan se det som ett tillfälle att få designen kollad - kommer detta att funka i praktiken? OBS! Ansvarig lärare har inte möjlighet att läsa texter, handledningen är muntlig och sker på plats. Vecka 42 - första VFU-veckan Under den här veckan genomför ni förtestet (om förtestet inte fungerar så har ni också möjlighet att genomföra det en gång till). Passa också på att under denna vecka informera dig om vilka läromedel och andra lärresurser som används i NO-undervisningen, vilka material som finns att tillgå och hur miljön runt skolan ser ut. I övrigt följ VFU-planen. Vecka 43 - andra VFU-veckan: Genomför undervisningssekvensen Genomför undervisningen (filma om möjligt klassrummet) och avsluta med ett eftertest. Ni förväntas som minimum att genomföra tre lektionspass. Återkoppla till eleverna och läraren hur det har gått och om möjligt låt eleverna utvärdera undervisningssekvensen. Träff 5: Utvärdering av undervisningen. Vecka 44. Tillbaks på Campus träffas ni i arbetsgruppen igen och utvärderar eftertestet i relation till förtestet och era erfarenheter. Vad i undervisningen fungerade innehållsmässigt? Vad fungerade inte? Hur skulle man ha kunnat designa annorlunda? Vilka är de viktigaste erfarenheterna att ta med sig? Handledning vecka 45 Under detta tillfälle får ni handledning i arbetet med examinationsuppgifterna (se nedan). Examination av uppgift 2 Examination 1: Individuell skriftlig inlämningsuppgift, inlämning v.48 Utifrån utvärderingen i arbetsgruppen och i relation till egna erfarenheter sammanställer ni enskilt en inlämningsuppgift. Även om uppgiften till stora delar utgår från diskussioner och beslut i arbetsgruppen skall den innehålla tankar/reflektioner. Följande punkter ska ingå: Inledning Bakgrundsfakta (skola, årskurs, antal elever, hel/halvklass, antal genomförda lektioner) Centralt innehåll: Vilket centralt innehåll ligger till grund för 18

19 lärandemålet? Varför finns detta centrala innehåll i kursplanen? (övergripande beskrivning) Lärandemål Vilket? Varför? (specifik beskrivning) Ämnesfördjupning Ämnesteoretisk beskrivning Vilka naturvetenskapliga modeller och begrepp ingår? Vilket kunnande/förståelse skall eleverna utveckla? Beskriv detta kunnande ur ett idéhistoriskt perspektiv Barns föreställningar: Hur ser de ut enligt litteraturen? På vilket sätt har detta beaktats i designen? I mötet med eleverna? Förtest Vilken förförståelse av lärandemålet har dina elever? Redovisa resultat i form av exempelvis statistik eller som en sammanfattande beskrivning. På vilket sätt har detta beaktats i undervisningen? Undervisningsdesign: Vilken, varför, hur? (Laboration, exkursion, teori) Läromedel, lärresurser: Vad/vilket, hur, varför? Eftertest Vilket kunnande har de utvecklat efter undervisningen? Redovisa resultatet. Vad hade de svårt för? Utvärdering av undervisningen I vilken mån uppnåddes lärandemålet? Orsaker till resultatet. Återkoppling till elever och lärare. Eventuellt en sammanställning av elevernas utvärdering. Förslag till utvecklad Utifrån utvärderingen skissa på en utvecklad undervisningsdesign undervisningsdesign. Referenslista Bilagor Exempelvis: för- och eftertest, elevexempel, utdelat material. För att bli Godkänd krävs att: - texten omfattas av ca. 8 A4-sidor (inklusive referenser), Times New Roman 12 punkter och med 1,5 i radavstånd - texten utmärks av korrekt svenska och sätt att ange referenser - att punkterna ovan finns med och att det förs ett resonemang kring dem samt att motiveringar till val som gjorts finns med där det är möjligt - texten är grundad i relevant didaktisk och ämnesteoretisk litteratur samt nationella styrdokument. Referenser från minst tre olika böcker från kurslitteraturen ska finnas med. Använd gärna även annan litteratur. För att bli Väl godkänd krävs förutom ovanstående att: - samma krav som för Godkänd uppfylls 19

20 - uppvisande av förmågan att föra självständiga och välgrundade resonemang - den studerande ingående kan redogöra och argumentera för de val som gjorts - den studerande i sin text visar analytisk förmåga - Referenser från minst fem olika böcker från kurslitteraturen ska finnas med. Använd gärna även annan litteratur. Den individuella uppgiften lämnas i pappersform till Klas Johnsson under vecka 48. Uppgiften lämnas åter v.50 i samband med det muntliga seminariet. Omexaminationstillfällen. Vid betyget U, ska kompletteringar skickas in till bedömande lärare, vecka 51, torsdag, kl eller vecka 03, måndag kl Examination 2: Muntlig tvärgruppsredovisning v.50 Under det muntliga seminariet presenteras undervisningssekvensen i korthet med fokus på centralt innehåll, lärandemål, undervisningsdesign, för- och eftertest, resultatet och de erfarenheter ni gjort. Denna redovisning sker i tvärgrupper. Ansvarig lärare: Emma Forsén 20

21 Bilaga 3 Uppgift 3. Rymden (SME7) Gruppuppgift. Muntlig och skriftlig examination. Mål Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål: - använda ett urval av centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och energiperspektiv. - exemplifiera hur estetiska uttrycksformer och IKT kan användas i undervisning med naturvetenskapligt innehåll. - jämföra olika naturvetenskapliga modeller i ett didaktiska perspektiv. - relatera universums, solsystemets och jordens uppkomst, förändring och sammansättning till livets förutsättningar på jorden. Uppgiften består av 2st deluppgifter (3A och 3B) Deluppgift 3A: Rymdepilog Deluppgift 3B: En förändrad planet ett annat liv Uppgiften introduceras av Klas Johnsson i anslutning till föreläsningen Big Bang vecka 44. 3A: Rymdepilog Genomförande Ni skall i arbetsgruppen analysera en spelfilm utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Filmen som ni väljer skall gå under temat Människan i rymden. Det kan vara någon av de klassiska rymdfilmerna, Star Wars, Armagedon, 2001 Ett rymdäventyr, eller nyare filmer som exempelvis Avatar eller Gravity. Ni skall identifiera och beskriva sekvenser i filmen där ni anser att nedanstående fenomen förbises eller gestaltas på ett felaktigt sätt. Exempel på sådana fenomen kan vara: Gravitation Tryck Värme Luft/Atmosfär Tid Förflyttningar Strålning 21

22 Uppgiften examineras gruppvis vecka 45. Arbetsgruppen redovisar med hjälp av filmklipp exempel på sådana åsidosatta fenomen i filmen. Varje arbetsgrupp redovisar i ca. 20 minuter. Deluppgift 3B: En förändrad planet, ett annat liv? Genomförande Vilka faktorer gör Jorden till en lämplig planet för liv och hur passa känsligt är livet för förändringar av dessa faktorer? Nedan är fem olika fall listade där en variabel förändrats. Frågan är hur detta påverkar livsbetingelserna på Jorden. Välj ett fall (a och b) och beskriv vilka effekter förändringen får för livet på Jorden - Fall 1a: Jordens plattektonik upphör - Fall 1b: Jordens magnetfält upphör - Fall 2a: Jordaxelns lutning ökar från 24 till närmare 90 - Fall 2b: Jordaxelns lutning minskar från 24 till 0. - Fall 3a: Jordens avstånd till solen ökar och blir motsvarande avståndet Mars - solen - Fall 3b: Jordens avstånd till solen minskar och blir motsvarande avståndet Venus - solen - Fall 4a: Jordens tillgångar på grundämne nr minskar betydligt. - Fall 4b: Jordens tillgångar på grundämne nr 1-36 minskar betydligt. - Fall 5a: Jordens diameter minskar till motsvarande Merkurius diameter. - Fall 5b: Jordens diameter ökar till motsvarande Neptunus diameter. En skriftlig beskrivning (2-3 sidor) mailas till Klas Johnsson senast fredag vecka 45. Stöd för genomförandet av uppgift 3A och 3B: - Föreläsning 6 (Big Bang) - Föreläsning 7 (Astrobiologi) - Övning 3 (Planetvandringen) - Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsningarna Ansvarig lärare: Klas Johnsson 22

23 Bilaga 4 Uppgift 4. Rörelse -vågor och krafter (SME8) Gruppuppgift. Muntlig och skriftlig examination. Mål Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål: - använda centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och energiperspektiv - redogöra för naturvetenskapens särart samt dess betydelse för individ, natur och samhälle i ett nutida och historiskt perspektiv Uppgiften består av 2st deluppgifter (4A och 4B) Deluppgift 4A: Ljus, ljud och hälsa Deluppgift 4B: Lekplatsen kraft, rörelse, energi Uppgiften introduceras av Klas Johnsson i anslutning till föreläsningen Ljus och ljud vecka 46 (uppgift 4A) och föreläsningen Mekanik vecka 47 (uppgift 4B). Uppgift 4A: Ljus, ljud och hälsa Genomförande Uppgiften tar sin utgångspunkt i föreläsning Ljus och ljud (v.46), där centrala begrepp och modeller inom kunskapsområdet vågrörelselära introduceras. Därefter arbetar ni vidare med begreppen under laboration 3, Ljus och Ljud (v.46) Med dessa kunskaper i bagaget skall du och din arbetsgrupp välja ut ett fenomen/frågeställning att fördjupa er i inom något av områdena: Ljus/Ljud och välbefinnande/hälsa/ohälsa Ljus/Ljud och Vård Ljus/Ljud i naturen Förslag på fenomen/frågeställningar: Ljus och välbefinnande/hälsa/ohälsa: Är det farligt att sola? Är det farligare att sola i solarium? Solglasögon hur funkar de och hur påverkar de vår synhälsa? Glasögon hur funkar det och hur påverkar de vår synhälsa? Linser hur funkar det och hur påverkar de vår synhälsa? Belysning i klassrummet hur påverkas hälsa och välbefinnande. Belysning i bostaden hur påverkas vi? Hur påverkas vi av brist på dagsljus? Påverkas vårt välmående av väggarnas färg? 23

24 Ljus och vård: Laserljus i sjuk- och skönhetsvård hur funkar det? Röntgen i sjukvården hur funkar det? IR-ljus i sjuk- och skönhetsvård hur funkar det? Spektroskopi i sjukvården hur funkar det? Ljusterapi i sjukvården när och hur? Färg- och ljusval i den vårdande miljön är det viktigt? Ljus i naturen: Växternas färger hur och varför? Norrsken- hur funkar det? Vad fyller djurets färg för funktion ett exempel. Hur ser djur ett exempel. Växternas färger, vad fyller de för funktion - ett exempel. Att färga med växter hur funkar det? Ljus i rymden, finns det? Regnbågen hur funkar det? Blixtar vad är det som syns egentligen? Ljud och välbefinnande/hälsa/ohälsa: Klassrummets ljudmiljö hur påverkas vi? Fläktar och andra lågfrekventa ljud hur påverkas vi? Trafikbuller hur påverkas vi? Är det farligt att gå på konsert? Hur påverkas hörseln av en öroninflammation? Hörapparater hur funkar det? Ljud och vård: Ultraljud i sjukvården hur funkar det? Musikterapi när och hur? Ljud i naturen: Hur kommunicerar djur med ljud ett exempel. Hur hör djur - ett exempel. Hur alstrar djur ljud, och vad fyller ljudet för funktion ett exempel. Åska vad är det som låter? Utgångspunkten för fördjupningen är den obligatoriska kurslitteraturen (se nedan under Stöd för genomförandet av uppgiften ), och med hjälp av internet och bibliotek tar ni er sedan vidare. Didaktisk Reflektion Ni skall avslutningsvis diskutera och reflektera kring didaktisk litteratur som är kopplad till denna uppgift i relation till barns föreställningar om ljus och ljud. Examination Ni skall muntligt, och under ca 15 minuter, presentera ert arbeta inför övriga grupper vid ett seminarium vecka 48. Presentation skall innehålla följande: - En bakgrund till fenomenet/frågeställningen varför är detta intressant/viktigt? - Ett utredande svar på frågeställningen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Redogörelsen skall omfatta centrala begrepp inom kunskapsområdet vågrörelselära (exempelvis våglängd och frekvens). - En historisk beskrivning, hur har kunskapen om fenomenet vuxit fram och vilka var, och är, drivkrafterna? Hur såg våra tidiga förklaringar av fenomenet ut? Förekommer det i sagor och myter? Finns gammal kunskap om fenomenet som vi inte längre använder oss av idag, och i så fall, hur ser den ut? - En didaktisk koppling Två dagar innan seminariet skall ni mejla en kort sammanfattning av arbetet (totalt ca 1-2 sidor) till Klas för att han skall få möjlighet att förbereda sig inför seminariet. Stöd för genomförandet av uppgiften 24

25 - Föreläsning 12 (Ljus och ljud) - Besök på Fenomenmagasinet - Laboration (Ljus och ljud) - Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsningen och laborationen Uppgift 4B: Lekplatsen kraft, rörelse, energi Genomförande På en lekplats kan man studera fysik med hela kroppen och undersöka några av fysikens grundläggande principer. Er uppgift är att besöka en eller flera lekplatser för att där undersöka begreppen kraft och rörelse ur olika perspektiv. Börja med att, om möjligt, själva prova och med kroppen uppleva de lekar/aktiviteter som lekplatsens redskap erbjuder. Dokumentera med kamera alla moment av lekarna. Analysera sedan lekarna utifrån några av fysikens begrepp och principer (se mer nedan) - Vilka krafter verkar på den som gungar under gungandets olika delar? När känner man sig tyngst? Lättast? Vilka energiomvandlingar sker? Använd sedan lekplatsen för att genomföra en systematisk undersökning av något slag. Det kan exempelvis handla om att använda rutschkanan för att undersöka vilka bollar som rullar fortast nedför, eller om valet av byxor (=materialet) påverkar hur fort man åker. Klätterställningen kan exempelvis användas till att undersöka hur snabbt olika föremål faller till marken. Analysera och förklara de resultat ni får utifrån fysikens begrepp och modeller. Dokumentera allt ni gör i undersökningen med kamera. Vad skall ingå undersökningen och analysen av lekplatsen mer precist? 1. Analysen av lekplatsens samt den systematiska undersökningen skall tillsammans behandla samtlig nedanstående begrepp: - Gravitation och tyngd - Kraft - Energi - Jämvikt och tyngdpunkt - Friktion - Hastighet - Fritt fall 2. Varje lek inklusive den systematiska undersökningen skall också analyseras ur ett energiperspektiv; vilka energiomvandlingar sker och mellan vilka energiformer? Sammanställning av bildspel 25

26 Avslutningsvis skall ni, och med utgångspunkt i fotografierna ni tagit på lekplatsen, sammanställa ett bildspel (t.ex. i Power Point) som redovisar resultatet av de analyser och undersökningar ni genomfört. Bearbeta fotografierna med vedertagna representationer inom fysiken såsom kraftpilar, och komplettera fotografierna med förklarande text och/eller ljud. Bildspelet skall ha karaktären av undervisningsmaterial där målgruppen är lärarstudenter på Lärarprogrammet. Arbetet skall det också innehålla ett didaktiskt perspektiv (barnen) på de centrala begrepp som behandlas i bildspelet. Exempel på didaktiska perspektiv kan vara, vari ligger svårigheterna, vilka möjligheter och begränsningar kan lekplatsen som undervisningsmiljö erbjuda? Examination Bildspelet lämnas in på LISAM senast fredag vecka 49 (alternativt mailas till Klas). På bildspelets första sida skall det finnas en titel, namn på de som gjort bildspelet. På sista sidan skall det finnas en referenslista. Övrigt innehåll, se ovan under Vad skall ingå i undersökningen samt Sammanställning av bildspel. Stöd för genomförandet av uppgiften - Föreläsning 8: Energi - Föreläsning 13: (Mekanik) - Laboration 2: (Mekanik) - Besök på Fenomenmagasinet - Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsningarna och laborationen Ansvarig lärare: Klas Johnsson 26

27 Bilaga 5 Uppgift 5. Litteraturseminarium (SM13) Grupp- och individuell uppgift. Muntlig och skriftlig examination. Mål Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål: - Redogöra för val av innehåll och undervisningsformer och utifrån detta planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsmoment med naturvetenskapligt innehåll för en elevgrupp, baserat på didaktisk forskning, nationella styrdokument och lärresurser. Genomförande Individuell uppgift Till detta seminarium, vecka 48, skall du reflektera kring det didaktiska budskapet utifrån tre kapitel (kap. 1, 2 och 11) i boken Vägar till naturvetenskapens värld. Till seminariet ska du ha producerat en kort sammanfattning på 300 ord (+/- 20 ord) under rubriken Detta vill jag bidra med i det didaktiska rummet. Du kan utgå från något som du varit med om i undervisningssammanhang och relatera det till boken genom utdrag eller citat. Sammanfattningen ges till Klas vid seminariet. Gruppuppgift Alla deltagare läser boken i dess helhet. Varje arbetsgrupp ansvarar för att förbereda och leda en 20 minuters diskussion, vid litteraturseminariet vecka 48, kring två av bokens kapitel. Diskussionen kan exempelvis röra förklaringsmodeller och metaforer som presenteras eller barns tankar och föreställningar om olika fenomenen. Respektive arbetsgrupp ansvarar för kapitlen som följer. Arbetsgrupp A, E, I, M, Q kap. 3, 4, Arbetsgrupp B, F, J, N, R kap. 5, 6, Arbetsgrupp C, G, K, O, S kap. 8, 9 och arbetsgrupp D, H, L, P, T kap 10, 12 Ansvarig lärare: Klas Johnsson 27

28 Bilaga 6 Uppgift 6. Kemi i vardagen (SM11) Gruppuppgift. Muntlig och skriftlig examination, v.51. Mål Uppgiften utgör en del i examinationen av följande kursmål: - använda centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och energiperspektiv Uppgiften består av 2 st deluppgifter (6A och 6B) Uppgift 6A: Kemi i köket Syfte Syftet med denna uppgift är att belysa kemin i den mest vardaglig kontext vi kan tänka oss köket! Uppgiften fokuserar på hur man kan förstå och (för andra) förklara kemiska fenomen genom att skapa relationer mellan det vi kan observera makronivån - med det som för ögat är osynligt - atomnivån. Likaså hur de kemiska symbolerna är ett sätt att representera detta. Detta omfattar frågor som handlar om hur vi på olika sätt kan försöka synliggöra eller visualisera atomernas värld. Filmen skall ha karaktären av en lärarhandledning. Uppgiften skall mynna ut i en film som: - demonstrerar och, genom visualisering av atomnivån, förklarar kemin i två enkla experiment med kemikalier från köket Genomförande Uppgiften tar sin utgångspunkt i föreläsningarna Kemi i vardagen I och II och laborationerna löslighet (laboration 3) och kemisk reaktionslära (laboration 4) under v.49-50, där centrala begrepp och modeller inom kunskapsområdet introduceras. Ni skall, till att börja med, välja ut 2st experiment som på något sätt belyser begreppen: - fas och fasövergång och/eller kemisk reaktion - löslighet/lösa upp och/eller utfällning/kristallisation Ni kan antingen leta efter lämpliga experiment på nätet och i läroböcker, alternativt så väljer ni från de exempel som ansvarig lärare delar ut under laborationen v.49. Om ni väljer att leta själva skall ni tänka på att experimentet skall vara av den karaktären att det kan utföras av elever i F-3, och endast kräva material och kemikalier som man kan hitta i köket (typ). Er uppgift är sedan att producera en film där ni demonstrerar och förklarar de två experimenten. Förklaringen av experimenten skall involvera någon slags visualisering av vad som händer på atomnivå och med utgångspunkt i materiens partikelmodell. Den skall inte gå 28

29 in i atomen och dess elektronkonfiguration, utan snarare fokusera atomernas/molekylernas/jonernas läge och rörelser i förhållande till varandra. Didaktisk reflektion - Ni skall avslutningsvis i gruppen diskutera och reflektera kring experimenten i relation till den obligatoriska, didaktisk litteratur som är kopplad till denna uppgift (se nedan under Stöd för uppgiftens genomförande); vad tänker ni kan vara viktigt att som pedagog vara medveten om när man utför och pratar om experimenten i en barngrupp? Vad filmen skall innehålla mer precist Utöver vad som beskrivits ovan skall filmen även innehålla: - en kort introduktion med koppling till styrdokumenten - en beskrivning av respektive experiments karaktär samt vilka centrala begrepp de har potential att synliggöra - kommentarer av genomförandet, observationerna och resultatet: vilka praktiska utmaningar har ni noterat att experimenten erbjuder? Vad har ni noterat är viktigt att fokusera i observationerna? - en avslutning med information om vilka ni är som gjort filmen, vilken kurs ni går (namn och termin/år) samt vilka källor ni använt. Observera: Ni kan filma med telefon, surfplatta eller kamera, vi har inga speciella krav! Det kan vara svårt att få till filmen i en enda tagning, så tänk i termer av att ni producerar ett antal filmsekvenser. Har ni erfarenhet av att arbeta med redigeringsprogram för film, så är det jättebra om ni kan försöka klippa ihop filmsekvenserna till en sammanhållen film. Har ni inte det så är det helt ok att lämna in filmen i form av sekvenser, men bra då om ni numrerar dem i kronologisk ordning. Handledning Fredag v.50 får ni möjlighet att under ett handledningstillfälle bolla frågor och funderingar med ansvarig lärare. Uppgift 6B: Kemi inne & ute Med de grunder i kemi ni tillskansat er under arbetet med uppgiften ovan samt via hemlaborationerna tidigare i kursen är det nu dags att kliva in i de processer som normalt pågår i ett kök samt utomhus i naturen. När vi lagar mat eller syltar sätter vi igång, eller hindrar uppkomsten av, olika kemiska processer. Likaså när vi diskar stekpannan, tar bort chokladfläcken från tröjan eller svabbar av golvet. Utomhus och under årets olika årstider uppkommer fenomen som exempelvis strålningsdimma, sjörök, advektionsdimma och frost. I denna uppgift skall ni välja en frågeställning kopplad till en process/fenomen som på något sätt har att göra med köket eller väderfenomen. Exempel på frågeställning kan vara: 29

30 - Varför svider det i ögonen när man skär lök? - Mikrovågsugn på vilken mat funkar den bäst? - Varför skär sig majonnäsen? - Vad händer när man bakar bröd/muffins etc? - Ta bort matfläckar husmorstips och hur de funkar - Konservering av livsmedel hur gjorde man förr/idag? Vad påverkar hållbarheten? - Hur gör man en vinägrettsås på bästa sätt (ur ett kemiskt perspektiv)? - Tillsatser i maten vad, varför och funktion (några exempel)? - Diskmedel, tvål och såpa vad är skillnaden? - Diska i hårt vatten varför är det så svårt? - Varför vanligt med dimma: sensommar och höst? kalla hav på våren? över öppet vatten? bland höga berg? - Varför vanligt med dagg i augusti? - Vad är lågtryck/högtryck? - Hur och varför bildas frost, snö respektive hagel? Ni skall sedan med hjälp av kurslitteratur och internet fördjupa er i frågeställningen och identifiera vilket kemiinnehåll som ryms i den, i termer av centrala begrepp och förklaringar på atomnivå som kurslitteraturen behandlar. Examination - Seminarium v.51 Uppgift 6 examineras gruppvis genom muntlig presentation av båda deluppgifterna vid ett seminarium samt genom skriftlig inlämning (digitalt) av producerad film. Filmen skall lämnas in på LISAM senast fredag v. 51. Återkoppling sker vid seminariet alternativt via mejl under v.03. Stöd för genomförandet av uppgift 6: - Föreläsningar 14 och 15 - Laborationerna 3 och 4-1 handledningstillfälle (v.50) - Litteratur: Se läsanvisningar till angivna föreläsningar. Ansvariga lärare: Annika Björn, Astrid Berg, Klas Johnsson 30

31 Bilaga 7 Uppgift 7. Flöden och kretslopp (MRE2) Gruppuppgift - arbetsgruppen. Muntlig examination v.03. Mål Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål: - - använda ett urval av centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och energiperspektiv. - - relatera universums, solsystemets och jordens uppkomst, förändring och sammansättning till livets förutsättningar på jorden. - - beskriva och identifiera vanliga arter, deras habitat/livsmiljöer, livscykler och samspel med varandra samt hur förändringar kan påverka den biologiska mångfalden Uppgiften genomförs och examineras gruppvis (hela arbetsgruppen) och muntligt. Bakgrund Jorden är inget slutet system. Såväl materia som energi är i ständig rörelse. Materiens kretslopp och energins flöden är därför två centrala kunskapsområden som också påverkar förutsättningar för livets processer. Denna uppgift handlar om att fördjupa denna helhet och koppla ihop solsystemets organisation med livets processer samt människans interaktioner. Särskilt fokuseras materiens kretslopp, energins flöden och biologisk mångfald samt hur människan använder sig av och påverkar dessa sammanhang. På så vis används detta avslutande kursmoment för att knyta ihop kursens olika delar och avslutas med ett syntesseminarium. Genomförande Uppgiften ska lösas i grupp och handlar om att ni ska välja en livsmiljö och skildra hur den är uppbyggd. En livsmiljö kan vara exempelvis granskog, tallskog, blandskog, insjö, Östersjön, hav, betad mark, slåtteräng, tundra, stäpp, savann, öken, bergsområden osv. Ni kan alltså välja fritt och tänka stort och redovisningarna blir mer spännande ju olika ni väljer. Vid syntesseminariet i vecka tre ska respektive grupp redovisa sin livsmiljö. I redovisningen ska ingå materiens sammansättning på platsen och kretslopp, energins flöden, exempel på organismer som finns där och hur de påverkas av materiens sammansättning på platsen och energin flöden samt hur människan använder sig av miljön och konsekvenser av detta. Centrala begrepp som behandlas i kursmomentet är exempelvis solsystemet, strålning, ljus, temperatur, värme, kemiska reaktioner, energins omvandlingar, fotosyntes, respiration, abiotiska och biotiska faktorer, habitat, livscykel, atmosfär, klimat, väder, vind, kretslopp och omvandlingar. Uppgiften går alltså ut på att använda inhämtade kunskaper från tidigare kursmoment samt det nya innehåll som behandlas i detta kursmoment, och knyta ihop ett antal kunskapsområden inom naturvetenskapen med varandra. 31