(O)viljan att reflektera Reflektioner kring lärandeideal och lärarutbildning i förändring. Magnus Dahlstedt REMESO

Transkript

1 (O)viljan att reflektera Reflektioner kring lärandeideal och lärarutbildning i förändring Magnus Dahlstedt REMESO

2 [V]i är i behov av en kritik av de moraliska värdena, värdet av dessa värden måste självt först av allt ifrågasättas Friedrich Nietzsche 1887/2002: 195

3 Startpunkt Reflektioner kring reflektion som samtida pedagogiskt ideal Starkt genomslag inte minst i lärarutbildningssammanhang Del av ett större utbildningspolitiskt paradigm Men också del av ett välfärdspolitiskt skifte I Sverige liksom i många andra länder Nya former för att på olika sätt involvera medborgare i beslut, planering och utförande Inom olika sektorer framträder idealet om den aktiva medborgaren

4 Styresskifte från regelstyrning centralisering korporativt samarbete mellan främst stat, arbete och kapital kollektiva lösningar statlig styrning till målstyrning decentralisering samverkan mellan statliga, privata och frivilliga aktörer individuella lösningar mobilisering av det civila samhället, 4

5 Teoretiskt perspektiv Medborgarskapande som ständigt pågående process Skolan en central domän för dessa processer Inspiration från Foucaults idéer om makt och styrning: governmentality Utbildning inte bara en fråga om kunskaper förmedlade genom skolan Utan om en formering av bestämda lärande subjekt Skiftar fokus från skolan som arena för lärande till lärandepraktiker Lärande subjekt formeras genom en bred repertoar av lärande tekniker Skolan del av ett bredare sammanhang och kringgärdad av rådande regimes of truth, om det goda samhället och den goda medborgaren

6 Startpunkt Pedagogiska ideal förändras, liksom lärandeideal Nikolas Rose: det avancerat liberala samhället Frihet, ansvar och aktivering responsibilization Styrningen är inte singulär utan mångfaldig Jagteknologier hur individen styr sig själv Maktteknologier hur individen styrs av andra Den autonoma, ansvarstagande lärande det ideala lärande subjektet Starkt fokus på jagteknologier av olika slag Reflektion en ledstjärna

7 Frågor Fokus på reflektion som pedagogisk teknik Vad är meningen med reflektion? Vilka innebörder ges åt reflektion? Vilka tekniker iscensätts i namn av reflektion? Vilket slags lärande subjekt är målet?

8 Underlag 8

9 Radikal pedagogik och 1970-tal: stark kritik mot rådande syn på lärande Lärande som linjär process från lärare till student Lärande som cirkulär process som bygger på dialog, erfarenhetsutbyte och reflektion van Manen, med inspiration från Habermas Paulo Freire (1972) Pedagogik för förtryckta Utbildning ett led i att utmana rådande maktstrukturer Praxis i förgrunden reflektion och handling Distinktion mellan naivt och kritiskt tänkande

10 För den naive tänkaren är anpassning till [ett] normaliserande nu det viktigaste. För den kritiske är en fortsatt förändring av verkligheten det viktigaste, till förmån för fortsatt humanisering av människan. Paulo Freire 1972: 94

11 Ju mer eleverna arbetar på att lagra tillgångarna som anförtros dem, desto mindre utvecklar de det kritiska tänkande, som skulle bli resultatet av deras ingripande i världen som förändrare av denna värld. Ju fullständigare de anpassar sig till den passiva roll som tvingas på dem, desto mer tenderar de att enkelt anpassa sig till världen som den är och till den fragmentariska verklighetssyn som lagras hos dem. Paulo Freire 1972: 72

12 Blir pedagogiskt allmängods Pedagogiskt allmängods Lämnat spår i vitt skilda sammanhang Parallell till entreprenörskapspedagogik Entreprenören som lösningsorienterad, ser möjligheter snarare än faror kritik mot otidsenliga, förstelnade pedagogiska arbetsformer Skrivs också fram i nya läroplanen, Lgr 11

13 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Lgr 11, s. 6

14 Ett rådande lärarideal Förmågan och viljan att reflektera del av ett rådande lärarideal En bred repertoar av pedagogiska tekniker för att få studenter att reflektera Dessa tekniker skapar både rum och subjekt Rum för reflektion (med givna spelregler) fysiska t.ex. seminarierum imaginära t.ex. elektroniska lärplattformar Reflekterande subjekt (med tänkta förmågor eller karakteristika) normalisering i relation till det ofullbordade

15 Tekniker för reflektion Värdegrundsarbete reflektion kärnan i socioemotionella förmågor Loggböcker Portfolio fysiskt elektroniskt Löpande dokumentera sin läroprocess Lärande den enskilde studentens projekt eller ansvar Studentens motivation och drivkraft som motor i lärandeprocessen Lärande förutsätter skapande av en vilja att lära Loggböcker och portfolio sätt att frammana denna vilja

16 En bekännelseakt? Uttryck för en kontinuerlig självreglering självteknologier Ett slags löpande bekännelseakt Den enskilde studenten fås att synliggöra sig själv, sina tankar och bevekelsegrunder Inte bara inför lyssnande och iakttagande andra utan också inför sig själv Var och en blir sin egen biktfader Granska sitt eget lärande som ett sätt att utveckla sitt lärande Utveckla ett reflekterande förhållningssätt Ger oanade möjligheter till utvärdering eller bedömning T.ex. portfolion antas ge en mer samlad bild av studenters lärande

17 Det lärande samhället Reflektion del av ett större utbildningspolitiskt sammanhang Viktigt inslag i idén om livslångt lärande Formulerades redan på 1970-talet, men fick stort genomslag först på 1990-talet t.ex. inom EU Samhället och inte minst arbetslivet i snabb förändring Ställer utbildningslandskapet inför svåra utmaningar Lärandet pågår hela livet ständigt behov av omskolning Utbildning handlar om att lära sig att lära Samhället som lärande samhälle Livet som skola för livslångt lärande

18 Humankapital Långtgående individorientering En allt starkare marknadsekonomisk vokabulär t.ex. via EU och OECD Utbildning som investering i den globala konkurrensen Utbildning som en vara inåt mot den egna befolkningen utåt mot den omgivande världen Metaforen humankapital ett mänskligt råmaterial Framgång kräver nyttomaximering och ständig makeover för att möta rådande förväntningar och krav

19 Sverige en ny utbildningspolitisk regim Den svenska modellen Utbildning som public good Centraliserat system Jämlikhet Omfördelning Medborgarfostran som kollektivt projekt En ny svensk modell? Utbildning som private good Decentralisering Samverkan; den öppna skolan som ideal Involvering av en rad aktörer Valfrihet Likvärdighet

20 Reflektion för vad? Reflektion viktigt inte minst i läraryrket Vad är då meningen med reflektion? utmana maktstrukturer och skapa ett annat samhälle? anpassning till det rådande samhället? Idag tycks det vara det senare alternativet snarare än det förra Fortsatt behov av kritisk reflektion kring de samtida innebörder som läggs i reflektion och de konsekvenser som detta kan få Angeläget att ifrågasätta också pedagogikens mål och medel Grundtankar i Critical pedagogy som den formulerats av t.ex. Henry Giroux och Peter McLaren med rötter bl.a. i Freires tankegångar

21 [E]ducators need to develop a language of possibility for raising critical questions about the aim of schooling and for the puropse and meaning of what and how educators teach. Henry A. Giroux 2003: 103

22 [V]i är i behov av en kritik av de moraliska värdena, värdet av dessa värden måste självt först av allt ifrågasättas Friedrich Nietzsche 1887/2002: 195

23