Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola 2013

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Vitklövergatans förskola 2013 Vitklövergatans förskola - vision Vår förskola är en plats där alla skall trivas, känna sig trygga och bemöta varandra med respekt. Alla som arbetar i förskolan känner sig delaktiga i arbetet att förebygga/ förhindra diskriminering och kränkande behandling. Ingen ska bli utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering. Vi är alla olika men lika mycket värda. Vitklövergatans förskola - långsiktiga mål är att motverka all form av kränkande behandling och diskriminering Definitioner Diskriminering När en person missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Trakasserier En handling som kränker någons värdighet och som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller vuxens värdighet. 1

2 Förebygga och förhindra Främjande arbete Vara god förebild Visa i ord och handling att alla är lika mycket värda Uppmuntra positivt beteende Samverka med föräldrar Vi använder oss utav kompissamtal för att på så sätt få barnen delaktiga i hur man är en bra kompis. Vi får även in att alla är lika värda i den diskussionen. Vi konkretiserar händelser för barnen genom att använda oss av t.ex. rollspel eller handdockor. Positiv beröring i form av exempelvis massage är en del av vår verksamhet. Vi vuxna är goda förebilder. Vi tänker på vårt förhållningssätt mot varandra, barnen och deras föräldrar. Upptäcka Vara uppmärksam på förändringar i barns beteende Vara observant på barnen Lyssna på barnen Utreda/åtgärda Genom upprättad plan, se bifogade bilaga Prata med alla berörda Analysera orsaken Vidta åtgärder vid behov Dokumentera och följa upp Rapportera till verksamhetschef genom att våga markera, sätta gränser och ingripa då vi ser att någon kränker någon annan. En förskola fri från kränkningar, där alla barn och all personal kan känna sig trygga och känna glädje. Föräldrarna ska känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Vi ska arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. Vid fall av diskriminering eller annan kränkande behandling skall vi ta tag i problemet och åtgärda det snarast enligt plan. Förebyggande arbete Vi genomför varje termin en kartläggning av barnens trygghet och trivsel genom enkäter, observationer och samtal. Vi analyserar sedan dessa för att formulera konkreta och uppföljningsbara åtgärder. Kartläggningen ska garantera att alla 2

3 barn blir sedda, hörda och bekräftade. De insatser som ska genomföras planeras och ansvar fördelas. Kartläggning Rollspel: Pedagogerna kan agera en händelse som uppstått i gruppen för barnen Sagor rim ramsor: Här väljer vi medvetet ut t ex en saga som har ett tydligt budskap. Utvecklingssamtal Dagliga samtal: Vi lyfter frågor som är aktuella i barngruppen. Barnobservationer: Används kontinuerligt för att kartlägga barngruppen eller det enskilda barnet. Barnintervjuer: Enskilda och vuxenstyrda samtal som kan handla om t ex trivsel, trygghet kompisrelationer mm. Arbetslagsmöte: Här går vi tillsammans i arbetslaget igenom alla barn både på gruppnivå och individnivå. Föräldrasamtal: Här får vi en djupare bild av barnets trivsel på förskolan, då föräldern kan hjälpa oss med information som endast en förälder sitter inne med. Konflikthantering genom samtal i små och stora grupper: Vi samtalar med barnen om vad som har hänt och om hur vi ska lösa situationen tillsammans för att det inte ska hända igen. Gruppstärkande aktiviteter och lekar: I samlingen t ex pratar vi om vilka barn som är här och vilka som är hemma. Detta för att stärka dem som grupp. Trygghetsövningar: Exempelvis massage- positiv beröring. Vuxna är ständigt närvarande i barns lek: Vem blir vald? Vem har ingen att leka med? Vad händer i den fria leken?. Avdelning Rödklövern (1-2 åringar). Efter vår kartläggning med hjälp utav barnobservationer och diskussioner i arbetslaget så upptäckte vi återkommande liknande konfliktsituationer gällande bygg och konstruktionslekar. I övrigt upplevde vi barnen trygga och nöjda. Vi har då valt att möblera om och skapa ett inbjudande rum för just den aktiviteten där barnen i små grupper kan bygga utan att det förstörs utav en kompis och vi vuxna kan sitta med om det behövs. Vi läser böcker om liknande händelser och hur man är en bra kompis. Avdelningen Vitsippan (3-6 åringar). Genom barnintervjuer, föräldrasamtal, barnobservationer och samtal i arbetslaget kartlägger vi barngruppen. Vi upptäcker att flera barn har språksvårigheter som gör att konfliktsituationerna ökar mellan barnen. Vid genomgång av barnintervjuerna framgår att barnen tycker det är roligt att gå till förskolan och att de känner sig trygga här. Detta överensstämmer också med de föräldrasamtal vi har under hösten. Föräldrarna upplever att det egna barnet trivs och känner trygghet hos oss. 3

4 Barngruppen delas i halvgrupper så stor del av dagen som möjligt. Detta leder till fördjupade kamratrelationer, färre konflikter och ökad koncentrationsförmåga. Leken kan nu hållas under längre tid. Samtalen ökar mellan barn-barn, vuxen-barn och ljudnivån minskar. Kvaliten på samtalet ökar. Lättare för pedagogerna att se enskilda barn och att lösa eventuella konflikter direkt. Analys All personal har en mycket viktig funktion att fånga upp negativa signaler i förskolemiljön och ska rapportera om de uppfattar diskriminering eller annan kränkande behandling. För att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling är det viktigt att sträva efter en god miljö med ett varmt och öppet klimat, där det finns tillit mellan barn, personal och vårdnadshavare. För att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling på Vitklövergatans förskola används följande arbetssätt: Personalen är alltid nära barnen där vi ser och hör vad som sker. Vi samtalar med föräldrar och barn om vad de ska göra om de upplever att någon är utsatt för en kränkande behandling. Utvecklingssamtal erbjuds till vårdnadshavare varje termin. Samtal kan även bokas in under terminen om något har uppstått. Observerar om barn visar ändrat beteende. Diskussioner på EHT i lagledargruppen. Personalen har en skyldig att informera förskolechefen om vuxna kränker eller diskriminerar barn. Åtgärder När vi på Vitklövergatans förskola får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat utreds uppgifterna. Upptäckaren dokumenterar och meddelar avdelningspersonalen. Om det endast är barn inblandade är det lagledarens ansvar att en utredning påbörjas. Vid behov får arbetslaget stöd av: lagledargruppen förskolechefen resursenheten I de fall då personal är inblandad i kränkning eller diskriminering är det förskolechefens ansvar att utreda. Barn Barn Se till att de barn som är inblandade i händelsen får hjälp genom tröst och genomgång av det som inträffat. Använd följande 5-frågor modell (efter barnets ålder och mognad). 1. Vad var det som hände? 2. Vad tänkte du? 3. Vad kände du? 4. Hur vill du att det ska vara mellan er? 4

5 5. Hur kan du göra nästa gång för att det inte ska hända igen? Efter bedömning av händelsens art, samt barnets ålder och mognad informeras vårdnadshavare till alla som omfattas av utredningen av kontaktpersonal. Vid behov deltar förskolechefen. Utredningen ska belysa allsidigt vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den som utövat kränkningen. Utredningen ska dokumenteras, se bifogad blankett Handläggning av ärende rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (bilaga 1). Blanketten finns tillgänglig för alla på förskolan. Dokumentation angående kränkningar förvaras i låst skåp på förskolan tills fem år efter barnet slutat förskolan, då dokumenten förstörs. Vuxen Barn Om vi ser någon vuxen som kränker ett barn måste vi reagera. 1. Om möjlighet finns, ta den vuxne åt sidan och påpeka det olämpliga beteendet. Hur tänkte du? 2. Ta kontakt med förskolechef, som ansvarar för utredning och åtgärder. Åtgärderna skall dokumenteras. Verksamhetschef informeras. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst och/eller polis skall göras. Förskolechef ansvarar för alla anmälningar. Åtgärda kränkande behandling Åtgärder grundas på vad som skett i det enskilda fallet och som regel riktas dessa till såväl det barn som blivit utsatt och den som diskriminerat och/eller kränkt någon. Åtgärderna syftar till att avhjälpa akuta situationer och att skapa mer långsiktiga lösningar. Dessa åtgärder kan bestå av: Jagstärkande samtal Stödsamtal Handledning Information Ökad kompetens/resurs Utifrån de enskilda fallen ska alltid överväganden göras om åtgärder i syfte att förändra förhållandena på grupp- och organisationsnivå. Detta kan t.ex. utgöras av information om funktionshinder värdegrundsarbete byte av avdelning/förskola organisations översyn temaarbete föräldra-/avdelningsmöte Åtgärderna dokumenteras på bifogad blankett, följs upp och utvärderas samt förvaras på varje enhet. 5

6 I de fall då enheten inte själv har den nödvändiga kompetensen eller befogenheten för att klara upp en situation tar vi hjälp utifrån. Förskolechefen ansvarar för kontakter med övriga aktörer t.ex. IFO, Polis och BUP. ORGANISATION Förskolan består av fem avdelningar. Två yngregrupper samarbetar och tre äldregrupper samarbetar med schema, praktisk organisation och pedagogiska diskussioner. Vi arbetar även i tvärgrupper där vi lär känna varandras barn bättre. Lagledargrupp Det finns en lagledare som representerar varje avdelning. De träffas tillsammans med förskolechefen varannan vecka. Där diskuteras och kvalitetssäkras det pedagogiska arbetet och placering av personal och vikarier. Lagledargruppen fungerar även som förskolans elevhälsoteam. Utvecklingsenheten Förskolan kan vid behov konsultera psykolog, specialpedagog och talpedagog som är knutna till förskolan. Skolråd Skolrådet består av föräldrarepresentanter från olika avdelningar, förskolechef och personal från två avdelningar och träffas ca två gånger varje termin. Rutiner för upprättande av ny likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen utvärderas och en ny upprättas av all personal på förskolan under vårterminen. Remissinstanser i detta arbete är: APT Lagledargruppen Skolråd/föräldrar Styrdokument FN:s konvention om barns rättigheter: Ur artikel 28: Konventionsstaterna skall vidtaga alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplin i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention. Arbetsmiljölagen 3 kap 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (gäller även barn/elever i skolan) Skollagen 1 kap 5 Utbildningen skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. 6

7 Var och en som verkar inom utbildningen skall främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter. Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Aktiva åtgärder - varje år skall en plan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året ( 8) - om skolan får kännedom om att en elev blivit kränkt i skolan skall omständigheterna utredas och i förekommande fall vidta åtgärder. ( 10) - om skolan inte kan visa att man vidtagit alla skäliga åtgärder blir huvudmannen skyldig att betala skadestånd ( 19) Skollagen 6 kap 10 Skyldighet att anmäla, utreda och vidtaga åtgärder mot kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatta för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen(2008:567) Diskrimineringslagen 2 kap 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen får inte diskriminera någon elev. 3 kap 16 En utbildningsanordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Om du inte får den hjälp du önskar, kan du vända dit till Barn-och elevombudet på skolverket, tel: , e-post beo@skolverket.se 7

8 Vitklövergatan avdelning Blåklockan Kartläggning Vi vuxna är ständigt närvarande i barns lek, observerar och iakttar Försöker få barnen att lösa konflikter, de får själva förklara och berätta i mötet med varandra, med stöd och stöttning av pedagog. Pedagogerna är noga med att inte döma, lyssnar på de inblandades version Ständigt pågående samtal om vad som händer och inträffar på Blåklockan, där trygghet och trivsel betonas Pratar varje dag om att alla är lika mycket värda, pratar om likheter och olikheter och att det är okej att var olika. Detta utifrån kön, etnicitet, funktionsnedsättning, handikapp, åsikter, värderingar mm. Värdegrunden! Samtalar om hur man är en bra kompis, både enskilt och på gruppnivå Stort fokus på ett bra och ömsesidigt möte mellan pedagog och vårdnadshavare Barnintervjuer, framför allt inför samtal med vårdnadshavare Samtal med vårdnadshavare erbjuds Arbetslaget samtalar och lyfter det de sett, hört eller varit med om under en dag på förskolan, detta vid behov Analys Vi kan tydligt se att det dagliga samtalet runt värdegrunden givit resultat, detta ser vi hos barnen genom att de visar och agerar med en stor förståelse för olikheter och likheter. Barnen har acceptans, förståelse och tolerans för människors olikheter. På Blåklockan är det väldigt få osämjor vilket vi kan se är ett resultat av ett omsorgsfullt och öppet förhållningssätt. Åtgärd Pedagogerna är lyhörda. Vi har ett ständigt fortlöpande arbetssätt där värdegrunden dagligen lyfts och aktivt arbetas med. Det sociala samspelet är av högsta prioritet. Då något inträffar så är vår arbetsgång så här: Pratar med berörda inblandade pedagoger samtalar vårdnadshavare informeras (då det gäller barn) vidare till EHT lagledargruppen (då det gäller barn) förskolechefen informeras resursenheten konsulteras (då det gäller barn) återkoppling till vårdnadshavare (då det gäller barn) 8

9 Vårt arbete på Gullvivan med förebyggande, kartläggning och åtgärder ht 2012 Viktigt för att barnen själva samt i gruppen ska utvecklas, stärkas och trivas är TRYGGHET och därför lägger lade vi stor fokus på inskolningarna. Vår modell är att det nya barnet får möta en pedagog i en mindre barngrupp inne den första veckan. Detta för att barnet ska få en lugn start, lära känna sin nya miljö, pedagogerna samt barnen några i taget. Vi skapar då också bra förutsättningar för framtida föräldrakontakt. Höstterminens arbete var att arbeta ihop en trygg barngrupp. Eftersom vi skolade in barn under hela terminen koncentrerade vi oss på att få gruppen att landa. Vi var hela tiden med barnen som en trygghet och lots. Barngruppen vi hade under början av höstterminen bestod av flertalet mycket små barn (nyss fyllda året) och den äldsta 2.5 år. Det krävde att vi var ständigt närvarande. Medlade i konflikter, visade turtagande samt hur man är mot sina medmänniskor (empati). Det var enbart brevidlek och då krävdes det av oss att ge alla barnen förutsättningar för detta (material, utrymme etc ). För att stärka gruppen arbetade vi mycket med namnsånger, rim och ramsor. Samlingen blev en viktig del av förmiddagen då vi sjöng Namnsången och uppmärksammade alla barn. Barnen tyckte mycket om detta och tog själva initiativ till samlingar genom att börja klappa och sätta sig på mattan. Vi arbetade med Vi på Gullvivan ett gruppstärkande tema där vi målade av alla barns hand och fot, satte ett kort på barnet och lamminerade dem. Alla dessa händer och fötter satte vi upp på vår vägg så barnen själva kan se sin egen och kompisarnas. Barnen tyckte det var mycket roligt att titta på dem och vi märkte att de snabbt lärde sig varandras namn. Vi observerade ständigt gruppen och pratade på bl a våra planeringar om vad vi sett och hur vi på bästa sätt kan möta barnens och gruppens behov. Detta ledde till en ändring i lokalerna för att stimmulera barnens lek och intressen. Vi pratade om det fanns barn som kunde behöva lite extra stöd från oss samt utformade planer för detta. Exempelvis var ju inte alla barn lika framåt utan några behövde lite mer stöd av oss för att kunna ta för sig. Viktigt att vi uppmärksammar dessa barn, hjälper dem, stöttar dem samt berömmer dem för att stärka dem. Utvecklingssamtal med föräldrarna är en viktig del av kartläggningen i vårt arbete. Här får vi en annan syn på barnet som individ och behov som kan hjälpa oss i verksamheten. Vi diskuterade ständigt i arbetslaget vår syn på barn, värdegrunden och hur vi är positiva förebilder. Barn gör som vi gör och inte som vi säger. Det har inte förekommit utstuderad kränkning men om det skulle ske tar vi genast ett personalmöte där vi pratar om det som hänt och upprättar en plan för att förhindra att det fortsätter, hur vi ska arbeta med både den som kränker och den som blivit kränkt. Vi dokumenterar nuläget, våra insatser, hur det kunde bli som det blev samt hur det fortlöper. Analyserar vårt arbetssätt, kanske ska vi arbeta på ett annat sätt? Tar hjälp och råd av lagledargruppen och EHT diskussioner. Att prata med föräldrarna till berörda barn om det inträffade samt hur vi arbetar 9

10 för att komma vidare. En öppen dialog och samarbete med hemmet är mycket viktigt. Informera chefen om det inträffade samt vår plan. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Givetvis tar vi del av och följer likabehandlingsplanen. 10

11 Vitklövergatan avdelning Tussilago HT 2012 Kartläggning: Under hösten 2012 har vi i det dagliga arbetet med barnen kartlagt barngruppen genom följande metoder: Observationer Barnintervjuer Dagliga samtal med barn och föräldrar Utvecklingssamtal På avdelningsplaneringarna diskuterar vi gruppen, enskilda barn och speciella situationer. Vi arbetar förebyggande t.ex. genom att: Läsa och berätta sagor med ämnen aktuella för barngruppen. Ha gruppstärkande och trygghetsgivande övningar i samling och gymnastik. Vuxna är nära barnen i deras lek inne och ute. Ha samtal med barnen om t.ex. hur man är en bra kompis. Genom vår kartläggning upptäckte vi bl.a. att tre pojkar som lekte mycket tillsammans ofta blev två mot en, i olika konstellationer. Analys: Vi såg att de tre pojkarna tyckte mycket om varandra, men att alla var rädda för att bli utanför. De två som hittade varandra först på dagen bildade ett par. Den tredje fick vara med, men inte på samma villkor. Åtgärder: Vi pratade med pojkarna alla tillsammans, en och en och med samtliga föräldrar, som i sin tur pratade med pojkarna hemma om att vara kompisar tillsammans. Tillsammans med föräldrarna bestämde vi att för att få följa med kompisen hem efter förskolan måste det bestämmas dagen före. Vi håller ett extra öga på dem och försöker även få in andra barn i deras grupp. Vi har även gjort en kompis-sol med hela barngruppen där de själva har fått tala om hur de vill att en bra kompis ska vara. För övrigt är barnen i gruppen trygga och glada och kommer gärna hit. Vi jobbar på som innan 11